Trafiksäkerhet
Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2010
Titel: Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2010 Foto: Omslag Mikael Ullén , övriga Jan-Aage Haaland
Publikationsnummer: 2010:096 ISBN: 978-91-7467-070-7 Utgivningsdatum: Oktober 2010 Utgivare: Trafikverket
Författare: Ingemar Ekander, SCB
Kontaktperson: Åsa Nilsson, Trafikverket
Förord
Trafikverket tog den 1 april 2010 över de verksamheter som tidigare fanns inom Banverket och Vägverket. Samtidigt avvecklades Banverket, Vägverket och SIKA.
Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägs- trafik, sjöfart och luftfart. Trafikverket ansvarar även för byggande samt drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Det är Trafikverket som har det övergripande ansvaret för trafiksäkerheten i Sverige. Verket samarbetar bland annat med polisen och kommunerna, men även med många andra aktörer i samhället för att öka trafiksäkerheten.
Att ta fram och analysera trafiksäkerhetsstatistik ingår som en del av detta ansvar. En av de äldsta löpande undersökningarna är Trafiksäkerhetsenkäten. Denna årliga undersökning har genomförts av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av dåvarande Trafiksäkerhetsverket åren 1981–1992 och av Vägverket åren 1993–2010. Under åren 1981–2003 genomfördes enkäten under hösten, men från 2005 på våren.
I stort sett ställs samma frågor varje år, vilket gör att Trafiksäkerhetsenkäten är en utmärkt källa för att studera förändringar av allmänhetens attityder till viktiga trafiksäkerhetsfrågor över tid. Det har visat sig att det i allmänhet tar många år innan några större skillnader i attityder kan påvisas. Det har också visat sig att det i många frågor finns stora skillnader i attityder mellan kön och ålder.
I dagens trafiksäkerhetsarbete finns ett stort intresse av information och resultat från enkäten. Därför ger verket för fjortonde gången ut en rapport som redovisar de mest intressanta svaren ur enkäten.
Trafikverket oktober 2010
Innehåll
sid
Förord ...3
nollvisionen ...5
sÄKrAre TrAFiKMilJö...9
TrAFiKnYKTerHeT ... 13
HAsTiGHeT ... 17
BilBÄlTen ... 21
CYKelHJÄlM ... 26
sYnBArHeT ... 28
TABellBilAGA ... 29
viKTiGT ATT veTA… ...35
Nollvisionen
Ingen människa ska behöva dödas eller skadas allvarligt i trafiken.
Detta är det långsiktiga mål – Nollvisionen – som Riksdagen har beslutat om.
Ytterst har de som utformar vägtransportsystemet ansvaret för säkerheten.
Kännedom om Nollvisionen
Resultaten av 2010 års Trafiksäkerhetsenkät visar att 83 procent av Sveriges befolkning känner till Nollvisionen, mycket bra eller delvis.
Andelen är betydligt lägre i åldersgruppen 15–17 år. Kännedomen om Nollvisionen är något högre bland män än bland kvinnor.
1 ”Känner Du till Nollvisionen?”
Andel som svarat ”Ja” 2010
Noll dödsfall i trafiken
Mer än två tredjedelar av kvinnorna och hälften av männen anser att det är oacceptabelt att den svenska trafiken kräver människoliv.
2a ”Hur många dödsfall i trafiken anser Du vara acceptabelt per år?”
Andel som svarat ”noll dödsfall” 2010
2b Andel som svarat ”noll dödsfall”
1996–2003, 2005–2006, 2008–2010, 15–74 år
Under åren efter millennieskiftet svarade något mer än varannan person ”noll” på frågan om hur många dödsfall som är acceptabelt i trafiken.
Under de senaste åren har andelen uppgått till ungefär 60 procent.
Procent Procent
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80
100 Kvinnor Män
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0 20 40 60 80 100
-96 -98 -00 -02 -04 -06 -08 -10
Procent
”Jag tycker att trafiken blivit mer riskfylld under senare år”
Andel som instämmer 2010
Trafiken mer riskfylld
Två tredjedelar av kvinnorna och närmare hälften av männen upplever att trafiken har blivit mer riskfylld under senare år. Personer som fyllt 55 har gjort denna bedömning i betydligt högre grad än yngre.
Procent
4a Andel som instämmer
1991–2003, 2005–2010, 15–74 år 4b
Procent
Andelen som anser att trafiken blivit mer risk- fylld har varierat över tid. 2008 års andel på 64 procent var den högsta sedan början av 1990- talet. År 2010 hade andelen minskat till 54 pro- cent – samtidigt som flera trafiksäkerhetsfräm-
Använda cykelhjälm Hålla hastighetsgrän
-
serna
Inte prata i mobil- telefon när man kör Inte köra rattfull Använda bilbälte
Inte köra mot rött ljus Hålla avståndet till framförvarande fordon
”Vilka tre beteenden tror Du är viktigast för trafiksäkerheten?”
Andel som markerat aktuellt svarsalternativ 2010
3
Trafikantbeteenden
En stor majoritet bland både kvinnor och män har angivit ”Inte köra rattfull” som allra vikti- gast för trafiksäkerheten när de fått välja bland åtta viktiga beteenden. Därefter följer ”Inte köra mot rött ljus” och ”Använda bilbälte”.
Procent
Inte köra trött
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
-91 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 -10
”Det borde vara förbjudet att prata i mobiltelefon när man kör bil”
Andel som instämmer 2010
Mobiltelefon och bilkörning
75 procent av kvinnorna och 58 procent av män- nen anser att det borde vara förbjudet att tala i mobiltelefon i samband med bilkörning. Äldre personer önskar ett förbud i betydligt högre grad än yngre.
Procent
5a Andel som instämmer
2001–2003, 2005–2010, 15–74 år 5b
Procent
Under hela perioden har ungefär två av tre personer svarat att mobilsamtal borde för- bjudas när man kör bil.
Procent
Skickar meddelanden vid bilkörning
11 procent av bilförarna, något fler män än kvin- nor, har uppgett att de ibland skickar meddelan- den i samband med bilkörning. Andelen är betydligt högre bland yngre förare. Det är där- emot sällsynt att äldre skickar meddelanden.
”Hur ofta skickar Du meddelanden (SMS/MMS) via mobiltelefon när Du kör bil?”
Andel bilförare som svarat ”Vid en av fyra resor"
eller fler 2010 6
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80 100
Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
-01 -03 -05 -07 -09 -10
”Sannolikheten att bli stoppad i en poliskontroll har ökat den senaste tiden”
Andel som instämmer 2010
Procent
7a Andel som instämmer
2000–2003, 2005–2006, 2008–2010, 15–74 år
Procent
7b
Stoppad i poliskontroll
Något mer än var tredje person anser att sanno- likheten att bli stoppad i en poliskontroll har ökat. Det är framför allt yngre personer som gjort denna bedömning.
Under de tre senaste åren upplevde fler perso- ner än tidigare att sannolikheten att bli stoppad i en poliskontroll ökat.
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
-00 -02 -04 -06 -08 -10
Säkrare trafikmiljö
”Det är rimligt att sänka hastighetsgränsen till 30 km/tim på gator där det finns många fotgängare och cyklister”
Andel som instämmer 2010
Hastighetsgränser i tätort
70 procent av de svarande tycker att det är rimligt att sänka hastighetsgränsen till 30 km/tim på gator där det finns många fotgängare och cyklister.
Acceptansen för 30 km/tim som hastighetsgräns i tätort är störst bland kvinnor.
Procent
8a Andel som instämmer
1997–2003, 2005–2010, 15–74 år 8b
Procent
Under hela perioden 1997–2010 har omkring 70 procent ansett att 30 km/tim bör vara hastighetsgräns i trafikmiljöer där det finns många oskyddade trafikanter.
”Högsta tillåtna hastighet borde vara 30 km/tim vid passerande av buss som stannat för av- och påstigning”
Andel som instämmer 2010
Hastighetsgräns 30 km/tim vid buss som stannat för av- och påstigning
Två av tre tillfrågade anser att 30 km/tim bör vara högsta tillåtna hastighet för fordon som passerar en buss som stannat för av- och påstigning. Kvin- nor instämmer i något högre grad än män och äldre personer i betydligt högre omfattning än yngre.
Procent
9
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
-97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 -10
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
”Bilarna stannar sällan när jag ska gå över gatan på övergångsställe”
Andel som instämmer 2010
Procent
10a
Bilarna stannar sällan
Var tredje kvinna och var fjärde man instämmer i påståendet att bilarna sällan stannar när de ska gå över gatan på övergångsställe. Det är framför allt den äldsta åldersgruppen som upplever detta problem.
Andel som instämmer
1993–2003, 2005–2010, 15–74 år 10b
Procent
Under 1990-talet ansåg omkring 60 procent att bilarna sällan stannar vid övergångsställen. År 2000, då lagen om väjningsplikt vid obevakade övergångsställen infördes, minskade andelen till 35 procent och har därefter ytterligare minskat.
De två senaste årens noteringar understiger 30 procent.
”Fler korsningar bör ersättas med cirkulations- platser (rondeller)”
Andel som instämmer 2010
Cirkulationsplatser
Drygt 70 procent anser att fler korsningar bör ersättas med cirkulationsplatser. Andelarna är ungefär lika stora för kvinnor respektive män och för de olika åldersgrupperna.
Procent
11a Andel som instämmer
2000–2003, 2005–2010, 15–74 år 11b
Procent
Andelen som anser att fler korsningar bör ersät- tas av cirkulationsplatser har varierat mellan 69 och 75 procent.
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80 100
Kvinnor Män
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80 100
Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
-00 -02 -04 -06 -08 -10
0 20 40 60 80 100
-93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 -10
”Alla större vägar borde förses med mitträcken för att förhindra möteskollisioner”
Andel som instämmer 2010
Procent
12a Andel som instämmer
1999–2003, 2005–2010, 15–74 år
Procent
12b
Mitträcken
Drygt 80 procent tycker att alla större vägar borde förses med mitträcken för att förhindra möteskollisioner. Det är framför allt kvinnor som instämmer. Stödet är störst bland äldre personer.
Under åren 2000–2007 ökade andelen som önskar mitträcken på större vägar från 75 till 85 procent. Därefter har stödet för mitträcken minskat något – 2010 års andel uppgår till motsvarande nivå som under år 2003.
”Alla större vägar borde förses med sidoräcken”
Andel som instämmer 2010
Procent
13 ”Räfflor i vägen är ett bra sätt att varna bilförare
för att inte riskera avåkning från vägrenen"
Andel som instämmer 2010
Procent
14
Sidoräcken
En något lägre andel – två tredjedelar – tycker att alla större vägar borde förses med sidoräcken.
Fler kvinnor än män instämmer. Stödet för sido- räcken är störst bland tonåringar.
Räfflor i vägen
Det finns ett starkt stöd för räfflor i vägen – 93 procent anser att sådana är ett bra sätt att varna bilförare från avåkning. Andelarna är ungefär lika stora oberoende av kön och ålder.
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
-99 -01 -03 -05 -07 -09 -10
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
Dubbdäck viktiga för trafiksäkerheten Mer än tre fjärdedelar tycker att dubbade vinterdäck är viktiga för trafiksäkerheten.
Bland tonåringar är andelarna ännu högre.
Kvinnor instämmer i något högre grad än män.
”Dubbade vinterdäck är viktigt för trafiksäker- heten vintertid”
Andel som instämmer 2010
Procent
15
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
Odubbade vinterdäck viktiga för miljön Mer än varannan person tycker att odubbade vinterdäck är viktiga för miljön. Något fler kvinnor än män har denna uppfattning. Ande- larna överstiger 60 procent bland personer som är 65 år eller äldre.
Dubbade/odubbade vinterdäck
Resultaten visar att en majoritet av svenskarna anser att dubbdäck främjar trafiksäkerheten vintertid samtidigt som mer än hälften anser att odubbade vinterdäck värnar miljön. Andelarna som tycker att ”Dubbade vinterdäck är viktigt för trafiksäkerheten vintertid” är högre i gles- befolkade områden än i tätbefolkade områden, medan andelarna som tycker att ”Odubbade vinterdäck är viktigt för miljön” är högre i tät- befolkade områden.
”Odubbade vinterdäck är viktigt för miljön”
Andel som instämmer 2010
Procent
16
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
Trafiknykterhet
”Har det hänt någon gång under de senaste 12 månaderna att Du kört bil efter att ha druckit alkohol utöver lättöl?”
Andel bilförare som svarat ”ja” 2010, 18–84 år
”Har det hänt någon gång under de senaste 12 månaderna att Du druckit mycket alkohol en kväll och kört bil förmiddagen därpå?”
Andel bilförare som svarat ”ja” 2010, 18–84 år Kört bil efter att ha druckit alkohol
Sex procent av de tillfrågade bilförarna har upp- gett att de under det senaste året kört bil efter att ha druckit alkohol. Andelarna är högst bland män i åldrarna 20–54 år – män kombinerar alkohol med bilkörning i större utsträckning än kvinnor.
Procent Procent
17a
18a
Andel av samtliga tillfrågade som svarat ”ja”
1981–2003, 2005–2010, 18–74 år 17b
Procent
Under åren 1981–1989 ökade andelen som svarat att de kört bil efter alkoholförtäring från nio till 14 procent. Därefter har det skett en långsiktig minskning. De fyra senaste årens noteringar upp- går till 5–6 procent och är de lägsta sedan under- sökningen startade.
Andel av samtliga tillfrågade som svarat ”ja”
2000–2003, 2005–2010, 18–74 år
Procent
18b
Kört bil förmiddagen efter att ha druckit mycket alkohol
22 procent av de manliga bilförarna och 11 pro- cent av de kvinnliga har svarat att de under det senaste året kört bil förmiddagen efter att de druckit mycket alkohol. Benägenheten att köra bil dagen efter större alkoholkonsumtion är störst i åldersgruppen 20–24 år.
Andelen som kört bil förmiddagen efter stor alkoholförtäring har varierat mellan 14 och 18 procent. De två senaste årens värden är de hittills lägsta under perioden.
18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
-81 -83 -85 -87 -89 -91 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07-09-10
18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80 100
Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
-00 -02 -04 -06 -08 -10
Sedan första februari 1999 pågår försöksverk-
”Har Du under de senaste 12 månaderna åkt med någon förare som varit påverkad av alkohol?”
Andel som svarat ”ja” 2010
”Alla bilar borde utrustas med ett alkolås där ett utandningsprov krävs varje gång bilen skall startas”
Andel som instämmer 2010
Åkt med förare påverkad av alkohol
Fem procent, något fler män än kvinnor, har svarat att de under det senaste året har åkt med en alkoholpåverkad förare. Andelarna är högst i åldrarna 18–24 år, medan de upp- går till någon enstaka procent bland perso- ner som är 55 år eller äldre.
Procent Procent
19a
20a
Andel som svarat ”ja”
1994–2003, 2005–2010, 15–74 år 19b
Procent
Sedan år 1995 har andelen som åkt med en alkoholpåverkad förare varierat mellan fyra och sex procent.
Andel som instämmer
1995–2003, 2005–2010, 15–74 år
Procent
20b
Alkolås i alla bilar
73 procent av kvinnorna och 56 procent av män- nen anser att alla bilar borde utrustas med ett alkolås där ett utandningsprov krävs varje gång bilen skall startas. Stödet för alkolås är något större bland yngre personer än bland äldre.
Under åren 1999–2009 ökade andelen som förespråkar alkolås från 59 till 69 procent.
År 2010 var andelen något lägre – 65 procent.
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
-94 -96 -98 -00 -02 -04 -06 -08 -10
0 20 40 60 80 100
-95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 -10
Lagen säger att man inte får köra motordrivet fordon påverkad av alkohol eller andra droger. Straffrättsligt går gränsen för rattfylleri vid 0,2 promille alkoholhalt i blodet. För grovt rattfylleri är gränsen 1,0 promille. Beträffande narkotikaklassade medel gäller en nollgräns.
(Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, 4 §)
”Gränsen för rattfylleri borde gå vid 0 promille och inte som nu vid 0,2”
Andel som instämmer 2010
”Straffet för rattfylleri borde vara hårdare”
Andel som instämmer 2010 Gräns för rattfylleri, noll promille
66 procent av kvinnorna och 39 procent av män- nen tycker att gränsen för rattfylleri bör sänkas från 0,2 till noll promille. Äldre personer önskar en nollgräns i betydligt högre grad än yngre.
Procent Procent
21a
22a
Andel som instämmer
1990–2003, 2005–2010, 15–74 år 21b
Procent
Sedan år 1990 har mellan 49 och 58 procent ansett att gränsen för rattfylleri bör sänkas till noll promille. Stödet för en nollpromille- gräns har varierat över tid. Det var störst år 2003 och har därefter minskat.
Andel som instämmer
2000–2003, 2005–2010, 15–74 år
Procent
22b
Hårdare straff för rattfylleri
94 procent av kvinnorna och 85 procent av män- nen, anser att straffet för rattfylleri borde vara hårdare. Andelarna är högst i den äldsta ålders- gruppen.
Under perioden har mellan 87 och 93 procent av de tillfrågade önskat hårdare straff för ratt- fylleri. År 2010 uppgick andelen till 89 procent.
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
0 20 40 60 80 100
-90 -92 -94 -96 -98 -00 -02 -04 -06 -08 -10
0 20 40 60 80 100
-00 -02 -04 -06 -08 -10
”Har det hänt någon gång under de senaste 12 månaderna att Du blivit stoppad av polisen i en nykterhetskontroll?”
Andel bilförare som svarat ”ja” 2010, 18–84 år
Stoppad av polisen i en nykterhetskontroll 52 procent av de manliga bilförarna och 36 pro- cent av de kvinnliga har under det senaste året blivit stoppade av polisen i en nykterhetskontroll.
Andelarna är lägre bland tonåringar och äldre förare.
Procent
23 ”Har det hänt någon gång under de senaste 12
månaderna att Du somnat/nästan somnat när Du kört bil?”
Andel bilförare som svarat ”ja” 2010, 18–84 år 24
Procent
Somnat/nästan somnat vid ratten
18 procent av de manliga bilförarna och nio pro- cent av de kvinnliga har uppgett att de somnat/
nästan somnat vid ratten under det senaste året.
Män i åldrarna 20–54 år svarar för de högsta andelarna.
18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
”Det är viktigare att följa trafikrytmen än hastighetsgränserna”
Andel som instämmer 2010
”Det är rimligt att sänka hastighetsgränserna för att öka trafiksäkerheten”
Andel som instämmer 2010 Trafikrytm och hastighetsgränser
67 procent av männen och 53 procent av kvin- norna tycker att det är viktigare att följa trafik- rytmen än hastighetsgränserna. Det är framför allt personer i åldrarna 20–64 år som har denna uppfattning.
Procent Procent
25a
26a
Andel som instämmer
1981–2003, 2005–2010, 15–74 år 25b
Procent
Andelen som anser att det är viktigare att följa trafikrytmen än hastighetsgränserna har ökat.
Under de senaste åren har omkring 60 procent haft denna åsikt.
Andel som instämmer
1994–2003, 2005–2010, 15–74 år
Procent
26b
Sänka hastighetsgränserna för att öka trafiksäkerheten
Något mer än varannan tillfrågad anser att det är rimligt att sänka hastighetsgränserna för att öka trafiksäkerheten. Andelen är högre bland kvinnor än bland män. De främsta förespråkarna finns bland 15–17-åringar och bland personer som är 65 år eller äldre.
Stödet för att sänka hastighetsgränserna för att främja trafiksäkerheten har varierat över tid. Den långsiktiga tendensen har varit att an- delen positiva ökat, även om 2010 års andel på 51 procent innebar en minskning jämfört med året innan.
Hastighet
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
-81 -84 -87 -90 -93 -96 -99 -02 -05 -08 -10
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
-94 -96 -98 -00 -02 -04 -06 -08 -10
”Hastighetsgränsen vid övergångsställen bör alltid vara högst 30 km/tim”
Andel som instämmer 2010
”Alla bilar borde ha ett tekniskt hjälpmedel så att föraren lättare kan hålla hastighetsgränserna”
Andel som instämmer 2010
Hastighetsgräns 30 km/tim vid övergångsställen Varannan person tycker att hastighetsgränsen vid övergångsställen alltid bör vara högst 30 km/tim.
Andelen som instämmer är betydligt högre bland kvinnor än bland män. Stödet är störst bland 15–17-åringar och bland personer som fyllt 65 år.
Procent Procent
27a
28
Andel som instämmer
2000–2003, 2005–2010, 15–74 år 27b
Procent
Andelen som vill ha 30 km/tim som hastighets- gräns vid övergångsställen har varierat mellan 46 och 55 procent. 2010 års notering är den lägsta sedan år 2001.
Tekniskt hjälpmedel att hålla hastighetsgräns 55 procent av de svarande anser att alla bilar borde utrustas med ett tekniskt hjälpmedel så att föraren lättare kan hålla hastighetsgrän- serna. Kvinnor instämmer i högre grad än män.
Det är framför allt 15–17-åringar och personer som är 65 år eller äldre som har denna uppfatt-
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
-00 -02 -04 -06 -08 -10
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
”Automatisk hastighetsövervakning (med trafik- säkerhetskamera) är ett bra sätt att övervaka hastighetsöverträdelser”
Andel som instämmer 2010
”Straffet för fortkörning borde vara hårdare”
Andel som instämmer 2010
Automatisk hastighetsövervakning
76 procent av kvinnorna och 63 procent av män- nen tycker att automatisk hastighetsövervakning är ett bra sätt att övervaka hastighetsöverträdel- ser. I åldersgrupperna 15–17 år samt 55 år eller äldre är mer än 70 procent positivt inställda till trafiksäkerhetskameror.
Procent Procent
29
30a Andel som instämmer
1990–2003, 2005–2010, 15–74 år
Procent
30b
Hårdare straff för fortkörning
Varannan kvinna och var tredje man tycker att straffet vid fortkörning borde vara hårdare. Det är framför allt äldre personer som vill ha skärpta straff.
Andelen som önskar hårdare straff vid fort- körning har varierat mellan 36 och 44 pro- cent. 2010 års andel uppgår till 38 procent.
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80 100
Kvinnor Män
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80 100
Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
-90 -92 -94 -96 -98 -00 -02 -04 -06 -08 -10
”Polisens toleransgräns vid fortkörning borde sänkas”
Andel som instämmer 2010
Sänkt toleransgräns vid fortkörning
40 procent av kvinnorna och 31 procent av män- nen anser att polisens toleransgräns vid fortkör- ning borde sänkas. Äldre personer instämmer i betydligt högre grad än yngre.
Procent
31a Andel som instämmer
2000–2003, 2005–2010, 15–74 år 31b
Procent
Sedan millennieskiftet har en dryg tredjedel av de tillfrågade ansett att polisens toleransgräns vid fortkörning borde sänkas.
”Hastighetsgränserna borde kunna varieras beroende på trafikmängd och väder”
Andel som instämmer 2010
Variabla hastighetsgränser
Tre av fyra personer anser att hastighetsgränserna borde kunna varieras beroende på trafikmängd och väder. Andelarna är lägre bland tonåringar.
Procent
32 ”Det är rimligt att sänka hastighetsgränserna av
miljöskäl"
Andel som instämmer 2010 33
Procent
Sänka hastighetsgränserna av miljöskäl Något mer än var tredje person, betydligt fler kvinnor än män, tycker att det är rimligt att sänka hastighetsgränserna av miljöskäl. Andelen som är positivt inställda är högst i åldrarna 15–17 år och 75–84 år.
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80 100
Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
-00 -02 -04 -06 -08 -10
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
Bilbälten
Tätort
Procent
35a
Procent
Bilbälten i baksätet
94 procent av kvinnorna och 87 procent av män- nen har svarat att de alltid eller nästan alltid an- vänder bilbälte i baksätet vid färd i tätort. Liksom i framsätet används bälte i ytterligare något högre omfattning på landsväg – skillnaden är störst bland män.
Bältesanvändningen i baksätet skiljer sig inte nämnvärt för de olika åldersgrupperna. Bland kvinnor är bältesanvändningen emellertid något lägre bland tonåringar och bland män i åldersgruppen 20–24 år.
”Hur ofta använder Du bilbälte då Du åker personbil och sitter i baksätet?”
Andel som alltid eller nästan alltid använder bilbälte av de som åker bil i baksätet 2010 Landsväg 35b
Tätort
Procent
34a
Procent
Bilbälten i framsätet
99 procent av kvinnorna och 95 procent av män- nen uppger att de alltid eller nästan alltid använ- der bilbälte i framsätet i tätortstrafik.
Vid landsvägskörning är bältesanvändningen ytterligare något högre. Då använder 99 procent av kvinnorna och 97 procent av männen alltid eller nästan alltid bilbälte vid färd i framsätet.
”Hur ofta använder Du bilbälte då Du åker personbil och sitter i framsätet?”
Andel som alltid eller nästan alltid använder bilbälte av de som åker bil i framsätet 2010 Landsväg 34b
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
15–24 år
Procent
36a
Procent
Användning av bilbälte i personbil
Vid färd i personbil används bilbälte något oftare:
– i framsätet än i baksätet
– vid landsvägskörning än vid bilkörning i tätort – av kvinnor än av män
– av äldre personer än av yngre.
Lagstiftning har tillsammans med kampanjer att använda bilbälte medfört att dessa skillna- der under senare år blivit allt mindre.
I tabellbilagan redovisas underlaget för ålders- kategorierna 15–19 år, 20–24 år, 25–54 år samt 55–74 år.
Olika åldersgruppers användning av bilbälte 1981–2003, 2005–2010 i framsäte och baksäte, på landsväg och i tätort (uppgifterna avser samtliga i åldersgrupperna, både kvinnor och män)
25–74 år 36b
Lagen om obligatorisk användning av bilbälte i framsätet för personer 15 år eller äldre kom 1 januari 1975.
Motsvarande lag om användning av bilbälte i baksätet för personer 15 år eller äldre kom 1 juli 1986.
För barn under 15 år blev det obligatoriskt att
-81 -84 -87 -90 -93 -96 -99 -02 -05 -08 -10 0
20 40 60 80 100
Framsäte, landsväg Framsäte, tätort Baksäte, landsväg Baksäte, tätort
-81 -84 -87 -90 -93 -96 -99 -02 -05 -08 -10 0
20 40 60 80 100
Framsäte, landsväg Framsäte, tätort Baksäte, landsväg Baksäte, tätort
Andel barn som använder babyskydd eller bakåtvänd bilbarnstol respektive annan skyddsanordning vid bilåkning, per ålders- klass 2010
Procent
37a Andel barn i åldrarna 0–4 år som använder
babyskydd eller bakåtvänd bilbarnstol 1991–1995, 1999–2003, 2005–2010
Procent
37b
Skydd för barn i bil
Personer som har barn i åldrarna 0–14 år har till- frågats vilken form av skyddsanordning som an- vänds när barnen åker bil. Svaren visar att någon form av skyddsutrustning används för 98 procent av barnen.
Under de två första levnadsåren används baby- skydd eller bakåtvänd bilbarnstol för i stort sett samtliga barn, medan framåtvänd bilbarnstol börjar användas för tvååringar. För de flesta tre- åringar används antingen bakåtvända eller fram- åtvända bilbarnstolar.
För de något större barnen används bilbälte i allt högre omfattning – bälte med bälteskudde/
bältesstol används för mer än varannan fem- åring. I stort sett alla tioåringar använder bil- bälte. Mer än hälften av dessa färdas utan bältes- kudde/bältesstol.
Användningen av babyskydd eller bakåtvänd bilbarnstol i åldrarna 0–4 år har varierat mellan 50 och 72 procent. Under åren 2009 och 2010 uppgick andelen till 62 procent.
Åren 1996–1998 ställdes inte denna fråga i enkäten.
0 20 40 60 80 100
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Ålder
Annat
Babyskydd eller bakåtvänd bilbarnstol
0 20 40 60 80 100
-91 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 -10
”Att använda bilbälte är lika viktigt i tätortstrafik som i landsvägstrafik”
Andel som instämmer 2010
Viktigt att alltid använda bilbälte
97 procent av de tillfrågade tycker att det är lika viktigt att använda bilbälte i tätortstrafik som i landsvägstrafik. I stort sett lika många män som kvinnor instämmer. Andelen är något lägre bland män i åldersgruppen 15-17 år.
Procent
38
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
”Alla bilar borde ha ett tekniskt system, som påminner bilförare och passagerare att sätta på sig bilbältet (bältespåminnare)”
Andel som instämmer 2010
Procent
39a Andel som instämmer
1999–2003, 2005–2010, 15–74 år
Procent
39b
Bältespåminnare
85 procent av de svarande instämmer i påståen- det att ”alla bilar borde ha ett tekniskt system som påminner förare och passagerare att sätta på sig bilbältet”. Andelarna är högst i den äldsta åldersgruppen.
Sedan år 1999 har mer än 80 procent av de tillfrågade varit positivt inställda till bältes- påminnare.
”Hur ofta använder Du bälte när Du åker buss?”
Andel som använder bälte i buss 2010
Procent
40 ”Det borde finnas bälte på alla sittplatser i
alla typer av bussar”
Andel som instämmer 2010
Procent
41
Användning av bälte i buss
Var tredje passagerare i en buss som är utrustad med bälte använder detta. Kvinnor använder bälte i buss i högre omfattning än män och äldre personer i betydligt högre omfattning än yngre.
Bälte på alla platser i buss
83 procent av kvinnorna och 77 procent av män- nen anser att alla platser i alla typer av bussar bör ha bälten. Andelarna som instämmer ökar något med stigande ålder.
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
0 20 40 60 80 100
-99 -01 -03 -05 -07 -09-10
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80 100
Kvinnor Män
Cykelhjälm
”Hur ofta använder Du hjälm då Du cyklar?”
Andel som alltid eller nästan alltid använder hjälm av de som cyklar 2010
”Det borde vara obligatoriskt för alla att använda hjälm vid cykling”
Andel som instämmer 2010 Användning av cykelhjälm
22 procent av de kvinnliga cyklisterna och 14 procent av de manliga uppger att de alltid eller nästan alltid använder hjälm. Hjälmanvänd- ningen är lägre bland personer under 25 år.
Procent Procent
42a
43a
Andel som alltid eller nästan alltid använder hjälm av de som cyklar 1981–2003, 2005–2010, 15–74 år
42b
Procent
Andel som instämmer
1991–2003, 2005–2010, 15–74 år
Procent
43b
Obligatoriskt med hjälm vid cykling
54 procent av de tillfrågade anser att det borde vara obligatoriskt att använda hjälm vid cykling.
Kvinnor instämmer i högre grad än män och äldre personer är mer positivt inställda än yngre.
Fram till slutet av 1980-talet var det ytterst få cyklister som använde hjälm Vid millennieskif- tet hade hjälmanvändningen ökat till åtta pro- cent. De två senaste årens andelar uppgår till 17 procent och är de hittills högsta.
Under början av 1990-talet ökade acceptansen för en hjälmlag. Under en dryg tioårsperiod upp- gick andelen sedan till ungefär 50 procent. De fem senaste årens värden har varit något högre.
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
-81 -84 -87 -90 -93 -96 -99 -02 -05 -08 -10
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80
100 Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
-91 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 -10
0–6 år
Procent
44a
Procent
Barns cykelhjälmsanvändning
Enligt föräldrarna använde 97 procent av de barn i åldrarna 0-6 år som cyklar på en två- hjulig cykel alltid eller nästan alltid hjälm år 2010. Då mätningen startade år 1991 använde 88 procent av de mindre barnen cykelhjälm.
Bland de 7–12-åringar som cyklar uppgick hjälmanvändningen till 90 procent år 2010.
Detta är en lägre andel jämfört med åren 2008 och 2009, men betydligt högre år 1991 då 58 procent av de något större barnen använde cykelhjälm.
Av de barn i åldrarna 13–14 år som cyklar använde 47 procent alltid eller nästan alltid hjälm år 2010. Även för denna åldersgrupp har hjälmanvändningen ökat över tid, men minskat något jämfört med åren 2008 och 2009.
Åren 1996–1998 ställdes inte denna fråga i enkäten.
Andel barn som alltid eller nästan alltid använder hjälm då de cyklar på tvåhjulig cykel 1991–1995, 1999–2003, 2005–2010
7–12 år 44b
13–14 år
Procent
44c
Från 1 januari 2005 blev användning av cykel- hjälm obligatorisk för barn under 15 år.
0 20 40 60 80 100
-91 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 -10 0-91 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 -10
20 40 60 80 100
-91 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 -10 0
20 40 60 80 100
Synbarhet
45a
Fotgängares användning av reflexer
Av de personer som vistas i mörker där biltrafik förekommer har 28 procent svarat att de använder reflexer om vägen eller gatan är belyst, medan 37 procent använder reflexer om belysning saknas.
Kvinnor använder reflexer i betydligt större ut- sträckning än män oavsett om vägen eller gatan är belyst eller ej. Reflexanvändningen ökar med stigande ålder.
Bland barn är tendensen den motsatta, använd-
”Hur ofta använder Du reflexer då Du är ute och går i mörker där biltrafik förekommer?”
45b Andel som alltid eller nästan alltid använder
reflexer 2010
Procent
Andel som alltid eller nästan alltid använder reflexer 1981–2003, 2005–2010, 15–74 år
Procent
Belyst gata/väg Belyst gata/väg
46a Andel som alltid eller nästan alltid använder 46b reflexer 2010
Procent
Andel som alltid eller nästan alltid använder reflexer 1981–2003, 2005–2010, 15–74 år
Procent
Ej belyst gata/väg Ej belyst gata/väg
givit att 87 procent av barnen använder reflexer då gatan eller vägen är belyst och 89 procent då belysning saknas. Andelarna bland 7–14-åringar är betydlig lägre.
Fram tills mitten av 1990-talet minskade ande- len personer som använder reflexer och uppgick drygt 20 procent i trafikmiljöer med belysning och 30 procent där belysning saknas. Sedan år 2006 har reflexanvändningen varit högre – även om 2010 års andelar är något lägre jämfört med
0 20 40 60 80 100
0–6 7–12 13–14 15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Samtliga Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
-81 -84 -87 -90 -93 -96 -99 -02 -05 -08 -10
0–6 7–12 13–14 15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0
20 40 60 80 100
Samtliga Kvinnor Män
-81 -84 -87 -90 -93 -96 -99 -02 -05 -08 -10 0
20 40 60 80 100
