Mänsklig påverkan på aktieportföljers avkastning

M ÄNSKLIG PÅVERKAN PÅ AKTIEPORTFÖLJERS AVKASTNING

– E N STUDIE OM HUR INTRESSE FÖR AKTIER GÖR SKILLNAD SAMT C ^OVID -19: S EFFEKTER PÅ PORTFÖLJERS AVKASTNING

2020: VT2020CE18 Examensarbete – Civilekonom

Företagsekonomi Anna Eklund Maria Gustafsson

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Osvaldo Salas för bra input och diskussion som möjliggjorde att uppsatsen utformades på bästa sätt, trots omständigheterna under Covid-19, tack för din hjälp och feedback! Vi vill även visa vår tacksamhet gentemot de respondenter som tog sig tid och på så vis gjorde studien möjlig, i synnerlighet eventkoordinatorn som tillät oss att delta på ett aktieevent. Tack till Högskolans anställda och våra klasskamrater för en utvecklande och utmanande studietid.

Allra hjärtligast vill vi tacka våra familjer och vänner som under hela vår studietid stöttat och stått ut med oss, tack, speciellt du Robin!

Borås den 7 juni 2020

_________________________ _________________________

Anna Eklund Maria Gustafsson

Svensk titel: Mänsklig påverkan på aktieportföljers avkastning Engelsk titel: Yield from stock portfolios

Utgivningsår: 2020

Författare: Anna Eklund & Maria Gustafsson Handledare: Osvaldo Salas

Abstract

To hold stocks is an established form of savings, with the aims to grow the capital. There are many different factors that determine how an individual will act when investing in stocks.

Some are based on personality, while others are based on the individual's preferences and immediate environment. There are a numbers of methods to apply when investing in stocks too, these can be based on mathematical formulas, extensive company or stock market analyses. Since the determinants regarding stock investments are many, the question is if a person can make qualified decision amongst them, to yield the greatest profit.

The purpose of this paper is to investigate whether a person's choice regarding investments in stocks can affect the performance of a stock portfolio. Therefore this study measures whether there is a significant difference in the return between a randomly composed stock portfolio and one put together by a person with a personal interest in stocks. This paper also examines how Covid-19's outbreak affected the return between the two kinds of portfolios.

This study is constructed with a deductive approach and with a quantitative research method.

The primary data consists of a survey conducted by individuals who are members of groups with a shared interest in shareholding. Furthermore, the primary data is compiled of stock portfolios, composed by using Excel's random number function. The results indicate that the portfolios compiled by the surveyees gained greater returns compared to the randomly composed portfolios during a period of three months, during a year the differences in the portfolios are insignificant. On average, the both types of portfolios gained over 30 percent yield during the period 2019-01-15 to 2020-01-15. After the economic crisis that Covid-19 generated, the yield from the two different types of stock portfolios had a lower standard deviation, which means that all the stock portfolios had a yield closer to the average than before. This may origin from the overvaluation of the market or that economic crises generated a more efficient market.

This paper is written in Swedish.

Keywords: Stocks, Stock investment, Covid-19, Random stock portfolio, Stock portfolio, Profit from stock portfolio, Arbitrage

Sammanfattning

Ett aktieinnehav är en etablerad form av sparande som syftar till att ett sparkapital växer. Det finns många olika faktorer som är avgörande för hur en individ tänker när denne ska investera i aktier, vissa grundar sig i personlighet och vem individen är, medan andra i individens preferenser och omgivning. Det finns även ett antal metoder att tillgå vid aktieplacering. De kan exempelvis basera sig på matematiska formler för aktieplacering, analyser av företag eller aktiemarknaden. Faktorerna och metoderna är många, därmed kan frågan om en människa kan beakta alla påverkande faktorer och göra en kvalificerad gissning om vilken aktie som kommer ge störst avkastning ställas.

Syftet med den här studien är att undersöka om en människas aktiva val av sammansättningen av aktier kan påverka resultatet i en aktieportfölj. Studien mäter därför om det finns en skillnad i avkastningen mellan slumpmässigt sammansatta aktieportföljer och de sammansatta av personer med intresse i aktiesparande. Vidare undersöker studien hur Covid-19s utbrott påverkat avkastningen i de båda portföljslagen.

Studien bygger på ett deduktivt angreppssätt och en kvantitativ forskningsmetod. Primärdatan består av enkätsvar från personer som är medlemmar i föreningar och grupper för aktieintresserade. Vidare utgörs den av aktieportföljer sammansatta med hjälp av Excels slumpgenerator. Studiens resultat visade att de aktivt sammansatta portföljerna fick bättre avkastning jämfört med de slumpmässigt sammansatta portföljerna på kort sikt, men inte på längre sikt. Under Covid-19 gick värdena på portföljerna kraftigt ner och sträckte sig över ett lägre spann än tidigare. Det betyder att innan krisen avvek värdet på portföljerna i genomsnitt mer från medelvärdet, men efter krisen låg de närmare det.

Nyckelord: Aktier, Aktiehandel, Aktieinvestering, Covid-19, Slumpmässig, Aktieportfölj, Avkastning aktieportföljer, Arbitrage

Innehållsförteckning

1 Inledning ... - 1 -

1.1 Bakgrund ... - 1 -

1.2 Problematisering ... - 1 -

1.3 Syfte ... - 3 -

1.4 Frågeformulering ... - 3 -

1.5 Avgränsningar ... - 3 -

1.6 Disposition ... - 3 -

2 Teorier och tidigare forskning ... - 4 -

2.1 Aktiesparande ... - 4 -

2.2 Aktiepris ... - 4 -

2.3 Metoder för aktieplacering ... - 5 -

2.4 Mänskliga faktorer vid aktieplacering ... - 6 -

2.5 Ekonomisk Kris ... - 7 -

3 Metod ... - 9 -

3.1 Forskningsmetod ... - 9 -

3.1.1 Deduktiv ansats ... - 9 -

3.1.2 Kvantitativ ansats ... - 9 -

3.2 Primärdata ... - 10 -

3.2.1 Enkäter ... - 10 -

3.2.2 Urval ... - 11 -

3.2.3 Insamling av aktiesparares enkäter ... - 12 -

3.2.4 Sammanställning av slumpmässiga portföljer ... - 13 -

3.2.5 Avläsning av aktievärde ... - 13 -

3.3 Analys av data ... - 14 -

3.3.1 Hypotesformulering ... - 14 -

3.4 Källkritik ... - 15 -

3.5 Metodreflektion ... - 15 -

3.5.1 Reliabilitet ... - 15 -

3.5.2 Validitet ... - 15 -

3.6 Etiska överväganden ... - 16 -

3.6.1 Etiska överväganden kring respondenter ... - 17 -

3.6.2 Etiska överväganden källkritik ... - 18 -

3.6.3 Sammanfattande etiska överväganden ... - 18 -

4 Resultat ... - 19 -

4.1 Normalfördelningstester... - 19 -

4.1.1 Skewness och kurtosis ... - 19 -

4.1.2 Kolmogorov-Smirnov och Shapiro-Wilk test ... - 20 -

4.2 Avkastning från aktieportföljerna ... - 22 -

4.3 Avkastning tre månader ... - 22 -

4.3.1 Avkastning tre månader 2019 ... - 22 -

4.3.2 Avkastning tre månader 2020 ... - 23 -

4.3.3 Icke parametriska tester ... - 24 -

4.4 Avkastning ett år ... - 25 -

4.4.1 Avkastning januari 2019 till januari 2020 ... - 25 -

4.4.2 Avkastning april 2019 till april 2020 ... - 27 -

4.4.3 T-tester av medelvärden ... - 28 -

4.5 Avkastning april 2019 till januari 2020 ... - 28 -

5 Diskussion och analys... - 32 -

6 Slutsats och rekommendationer ... - 36 -

Källförteckning ... - 38 -

Bilagor ... - 44 -

Förteckning över tabeller och diagram

Tabell 2 - Kolmogorov-Smirnov test. ... - 21 -

Tabell 3 - Shapiro-Wilk test. ... - 21 -

Tabell 4 - Portföljernas medelvärden och standardavvikelser. ... - 22 -

Tabell 5 - Medelvärde och median under tre månader 2019 och 2020. ... - 25 -

Tabell 6 - Mann-Whitney U test för perioden 2019-01-15 till 2019-04-30. ... - 25 -

Tabell 7 - Mann-Whitney U test för perioden 2020-01-15 till 2020-04-30. ... - 25 -

Tabell 8 - Levene’s test av datamaterialets varianser. ... - 28 -

Tabell 9 - T-test av gruppernas medelvärden, skillnader i dem och skillnad i standardfel. - 28 - Tabell 10 – Portföljers medelvärden och standardavvikelser 2019-04-30 till 2020-01-15. - 29 - Tabell 11 - Normalfördelningstester för perioden 2019-04-30 till 2020-01-15. ... - 30 -

Tabell 12 – Levene’s, T-test och icke parametriska tester för 2019-04-30 till 2020-01-15.- 31 - Diagram 1 - Aktiesparares avkastning i procent 2019-01-15 till 2019-04-30. ... - 23 -

Diagram 2 - Slumpmässiga portföljers avkastning i procent 2019-01-15 till 2019-04-30. - 23 - Diagram 3 - Aktiesparares avkastning i procent 2020-01-15 till 2020-04-30. ... - 24 -

Diagram 4 - Slumpmässiga portföljers avkastning i procent 2020-01-15 till 2020-04-30. - 24 - Diagram 5 - Aktiesparares avkastning i procent 2019-01-15 till 2020-01-15. ... - 26 -

Diagram 6 - Slumpmässiga portföljers avkastning i procent 2019-01-15 till 2020-01-15. - 26 - Diagram 7 - Aktiesparares avkastning i procent 2019-04-30 till 2020-04-30. ... - 27 -

Diagram 8 - Slumpmässiga portföljers avkastning i procent 2019-04-30 till 2020-04-30. - 27 - Diagram 9 - Aktiesparares avkastning i procent 2019-04-30 till 2020-01-15. ... - 29 -

Diagram 10 - Slumpmässiga portföljers avkastning i procent 2019-04-30 till 2020-01-15.- 30 - Diagram 11 - Histogram aktiesparares avkstning samt normalfördelningskurva för tre månader 2019. ... - 46 -

Diagram 12 - Histogram slumpmässigas avkastning samt normalfördelningskurva för 2019- 01-15 till 2019-04-30. ... - 46 -

Diagram 13 - Histogram aktiesparares avkstning samt normalfördelningskurva för tre månader 2020. ... - 47 -

Diagram 14 - Histogram slumpmässigas avkastning samt normalfördelningskurva för tre månader 2020. ... - 47 -

Diagram 15 - Histogram aktiesparares avkstning samt normalfördelningskurva för januari 2019-2020. ... - 48 -

Diagram 16 - Histogram slumpmässigas avkastning samt normalfördelningskurva för januari 2019-2020. ... - 48 -

Diagram 17 - Histogram aktiesparares avkstning samt normalfördelningskurva för april 2019- 2020. ... - 49 -

Diagram 18 - Histogram slumpmässigas avkastning samt normalfördelningskurva för april 2019-2020. ... - 49 -

Bildförteckning

Bild 2 – Enkät ... - 44 -

Bild 3 – Brev ... - 45 -

1 Inledning

Enligt IFRS föreställningsram för finansiella rapporter, ska rapporter utformas på ett sådant sätt, att de ska vara begripliga för användare som har rimlig kunskap inom ekonomi (Anon 2018). Det är inte ovanligt att vana investerare använder de här rapporterna, som bygger på historisk information, för att göra kvalificerade gissningar om framtiden när de väljer aktier till sina portföljer. Emellertid är framtiden oviss för alla människor och likväl som en aktieinvesterare kan göra korrekta estimeringar om framtiden, kan de också vara felaktiga.

Den här studien fokuserar på huruvida ett aktivt val av aktieportfölj påverkar avkastningen i den.

1.1 Bakgrund

Under 2019 hade 10,4 procent av Sveriges befolkning ett aktiesparande och hushållens totala aktiesparande uppgick andra halvan av samma år till 974 miljarder kronor (Ahlstrand &

Frånlund 2019). Aktiemarknaden tillför bolag kapital, samtidigt som det ger investerarna möjlighet till avkastning på kapitalet genom två sätt; genom utdelningar från bolaget eller genom att aktiens värde ökar över tid (Mishkin & Eakins 2012). Det sistnämnda sker genom marknadens bedömningar om bolagens framtida förmåga till lönsamhet förändras, vilket påverkar aktiernas värde (Kothari & Sloan 1992; Kaniel, Saar & Titman 2008).

Information om en investerings utveckling kan idag följas i realtid och bolags finansiella rapporter finns likaså några knapptryck bort på datorn eller telefonen (Avanza u.å.).

Finansiella rapporter utformas på ett sådant sätt att de är relevanta som beslutsunderlag för användarna och begripliga för alla med en rimlig kunskap inom ekonomi eller redovisning (Anon 2018). Information om lönsamhet i årsredovisningar påverkar aktievärdet och därmed avkastningen (White 1998; Konchitchki & Patatoukas 2014; Kaniel, Liu, Saar & Titman 2012; Collin‐Dufresne & Fos 2015). Vidare påverkas aktiernas värde även av händelser i samhället (O’Brien 1987; Anand, Irvine, Puckett & Venkataraman 2013; Vieito, Wong & Zhu 2016). Under 1900- och 2000-talet skedde flera börskrascher, varav några av de största är;

“The Great Depression”, “Black Monday” och “IT-kraschen” (Mishkin & Eakins 2012). Den allra senaste börskraschen uppkom till följd av Covid-19. Mellan den 20:e februari och den 11:e mars 2020, föll Stockholmsbörsen över 20 procent, från att ha varit på sin högsta nivå genom tiderna till den lägsta sedan 1987 (Lans 2020). Givet att framtiden är oviss, gör en investerare en investering baserat på perception om hur framtiden kommer att bli, vilket innefattar risk för investeraren (Mishkin & Eakins 2012).

1.2 Problematisering

Att spara i aktier ger möjlighet till avkastning på kapital som har investerats (Mishkin &

Eakins 2012). Det är ett av de mer riskabla sätten för privatpersoner att spara pengar på, då ekonomiska kriser kan slå ut ett helt livs sparande (Butrica, Smith & Toder 2010). Samtidigt finns utbildningar, tidningsartiklar och råd i böcker om hur privatpersoner kan utöka sin privatekonomi med ett aktiesparande (Börjesson & Andersson 2017; Folkuniversitetet 2020;

Aktieinvest u.å.; Hansson u.å.). Vidare menar Xia, Wang och Li (2014) att en person har mer att tjäna på att delta i aktiehandel än att avstå.

Aktiepriser baseras på värderingen av bolag (Smith, Brännström & Jansson 2015), men aktiepriser stämmer kortsiktigt inte med ett företags faktiska värde (Ahn & Kim 2018). Ett exempel är att företags aktiepris inte påverkas av investeringar som genererar mer intäkter till företaget (Ahn & Kim 2018). Däremot tenderar aktiepriset att gå upp när företag publicerar information om dessa investeringar och dess avkastning (Collin‐Dufresne & Fos 2015). Kaur (2019) förklarar att aktieprisers framtida värden är osäkra och kräver att en investerare övervakar priserna ofta för att förstå hur utvecklingen kommer att bli.

Aktiesparares beteende och inställning vid val av aktier samt motivationen att ingå ett aktiesparande, drivs av ett antal faktorer. Dessa faktorer är bland andra gener (Calvet &

Sodini 2014; Cronqvist & Siegel 2015; Cronqvist, Siegel & Yu 2015), tidigare erfarenheter (Cheng-Po 2019), personlighet (Hoffmann, Post & Pennings 2015; Xia, Wang & Li 2014;

Barber & Odean 2001), familjeband (Tokuoka 2017) kön (Barber & Odean 2001) och ekonomiskt läge vid inträde på arbetsmarknaden (Cronqvist, Siegel & Yu 2015).

Aktiesparares beslut vid aktieinvesteringar är inte alltid rationella (De Bortoli, Da Costa, Goulart & Campara 2019; Barber & Odean 2001; Aspara & Tikkanen 2011). Rationella investerare investerar endast om den förväntade avkastningen på en aktie överstiger investeringskostnaden (Barber & Odean 2001). För de flesta aktieinvesterarna väger dock känslorna gentemot ett företaget tyngre än en möjlighet till en god avkastning (Aspara &

Tikkanen 2011).

Aktiehandlare som nyttjar arbitrageaffärer kortsiktigt, får sämre avkastning jämfört med de investerare som investerat baserat på rationalitet (Ilomäki 2017). Ilomäki (2017) förklarar att beroende av hur insatt en investerare är i en aktie, får investeraren som är lyssnar på andra investerares teorier om en akties avkastning och tar beslut utifrån det argumentet som är mest rationellt, högre avkastning (Ilomäki 2017). Att ta hänsyn till företags årsredovisningar vid aktieinvesteringar är även det en framgångsfaktor (Konchitchki & Patatoukas 2014; Kaniel et al. 2012). Exempelvis kan personer som är väl insatta i ett företag och handlar med företagets aktier dagarna innan en årsredovisning kommer ut, göra upp till 80% mer vinst jämfört med personer som inte är insatta i företaget (Kaniel et al. 2012). Samtidigt finns det studier som indikerar att personer som har en övertro på eller misstolkar informationen de har om ett företag, ofta går back på sina investeringar (Kuo & Lin 2013; Barber & Odean 2001).

Personer med övertro på sin förmåga till en god avkastning, lär sig dessutom inte av sina tidigare misstag vid aktieinvesteringar (Kuo & Lin 2013). Shi, Xu, Chen och Huangs (2012) studie indikerar att desto mer tid och fokus en aktieägare lägger på sina aktier, desto sämre avkastning får denne. En annan studie indikerar även att erfarenhet är relativt obetydligt för möjlighet till en god avkastning (Kuo & Lin 2013).

Då aktier är föremål för börskrascher, är det ett av de mer riskabla sätten att spara pengar på (Butrica, Smith & Toder 2010). Men efter en ekonomisk kris blir aktiemarknadens priser mer effektiva (Vieito, Wong & Zhu 2016; Cimini 2015). För att locka investerare blir företag noggrannare med sina finansiella rapporter efter en kris, det resulterar i sin tur att de blir mer informativa (Cimini 2015), aktieutdelningen blir även i många fall högre. Många aktiesparare investerar i aktier efter en ekonomisk kris, i hopp om att göra vinst i arbitragehandel men då aktiemarknaden är effektiv finns inte en möjlighet till det (Vieito, Wong & Zhu 2016).

1.3 Syfte

Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i avkastning mellan slumpmässiga portföljer och aktiesparares portföljer. Syftet är även att undersöka om det finns skillnader mellan de här grupperna både i normalfall och under den ekonomiska krisen som utgjordes av Covid-19.

1.4 Frågeformulering

Hur skiljer sig avkastningen mellan en slumpmässigt sammansatt aktieportfölj och en aktieportfölj sammansatt av en person med kunskap om aktiesparande?

Hur skiljer sig en aktivt sammansatt aktieportfölj jämfört med en slumpmässigt sammansatt aktieportfölj under Covid-19?

1.5 Avgränsningar

Studien avgränsas till aktiesparare som är medlemmar i en förening eller grupp riktad till personer med intresse för aktieinvestering. Vi antar därför att respondenterna är personerna har kunskap om och intresse för aktier. Respondenterna kommer främst från södra Sverige, men studien är avgränsad till hela Sverige. Respondenterna inkom med enkäter mellan februari och mars 2020, innan Covid-19 orsakade fall på börsen. De slumpmässiga portföljerna togs fram med hjälp av Excels slumpgenerator. Aktierna som respondenterna och Excel kunde välja bland till sina portföljer, kommer från Avanzas (u.å.) lista över alla deras aktier på Stockholmsbörsen.

1.6 Disposition

Dispositionen över texten är enligt följande; Kapitel 2, Teorier och tidigare forskning, beskriver tidigare forskning kring aktier och aktieinvesteringar samt teoretiska utgångspunkter och metoder för aktieplacering. Exempelvis beskrivs Teorin om effektiva marknader, Random walk, forskning om vad som får människor att investera i aktier och börsens inverkan på samhället. Den här delen ligger också till grund för för diskussionskapitlet och slutsatsen.

Kapitel 3, utgörs av ett metodkapitel. Syftet med kapitlet är att redogöra för hur studien genomförts och lyfta frågor kring studiens etiska överväganden, reliabilitet och validitet.

Kapitel 4, Resultat, innehåller resultatet av studien redovisade med diagram och tabeller.

Kapitel 5, diskussionskapitel, här diskuteras resultatet med teorier och tidigare forsknings kapitlet som utgångspunkt. Kapitel 6, Slutsats, studien avslutas med återkoppling till syftet och slutsatser kring studiens resultat, författarna framför även förslag på vidare forskning inom området.

2 Teorier och tidigare forskning

I det här kapitlet presenteras både teorier och tidigare forskning om ämnet aktiehandel och aktieinvesteringar. Kapitlen Diskussion och analys samt Slutsats kommer återkoppla till det här kapitlet för att tolka resultatet av studien och dra slutsatser utifrån det. Kapitlet beskriver först fördelarna med ett aktiesparande samt begrepp som kommer användas i uppsatsen. Sedan beskrivs mekanismer bakom aktiepriser, metoder för aktieplacering och vilka faktorer som är avgörande för att en individ ska ingå ett aktiesparande. Kapitlet avslutas med att beskriva vad som händer i en ekonomisk kris med kopplingar till pandemier.

2.1 Aktiesparande

När en person köper aktier i bolag, köper denne i själva verket en andel av ett bolag. Aktier tillför bolag kapital och aktieägaren får i gengäld utdelningar på det investerade kapitalet från bolaget. Ett bolags egna kapital utgörs ofta till stor andel av aktiekapital, således innebär det att ett företags värdering påverkar aktievärdet och därmed aktiekapitalets värde (Smith, Brännström & Jansson 2015). Olika individer har olika avsikter gällande tidshorisont vid placeringen i aktier. Ordet investering innebär att en individs intention är att behålla aktierna under längre sikt, medan aktiehandel handlar om att köpa aktier på kort sikt för att utnyttja arbitrage (Kaur 2019). Den här studien fokuserar på aktieinvesteringar framför aktiehandel, alltså investeringar på lång sikt framför kort sikt. Urvalsgruppen består av personer som indikerat ett intresse för aktiehandel och aktieinvesteringar genom sitt medlemskap i en grupp för likasinnade, vi benämner dem som som aktiesparare.

2.2 Aktiepris

En akties pris representerar ett bolags diskonterade framtida utbetalningar (Ahn & Kim 2018), varvid utbetalningarna antingen visar sig som utdelningar från bolaget eller genom ett ökat aktiepris. Det sistnämnda sker genom att marknaden bedömer att bolagets chans till framtida lönsamhet är bättre än tidigare (Mishkin & Eakins 2012). Ahn och Kim (2018) menar att ett aktiepris kortsiktigt inte överensstämmer med ett företags faktiska värde. Att investerare uppmärksammar en eller flera aktier mer specifikt, ökar volatiliteten hos den eller de aktierna på en kort sikt (Collin‐Dufresne & Fos 2015; Konchitchki & Patatoukas 2014).

Aktiemarknaden kan hamna i en självförstärkande spiral, som skapas av att många individer pratar om eller köper en viss aktie, vilket medför att andra individer också börjar att köpa den.

Det gör att aktiepriset ökar kraftigt under en kort sikt, för att sedan krascha när investerare förstår att aktiepriserna är för höga för att kunna motsvara ett fundamentalt värde på bolaget (Mishkin & Eakins 2012). Över en kort tidshorisont är volatiliteten av aktiepriset viktig, eftersom individer får möjligheten att utnyttja arbitrage (Kaur 2019).

Den effektiva marknadshypotesen är en teoretisk referensram som innefattar att en finansiell marknad är effektiv, om priset på en tillgång återspeglar alla investerares kollektiva analys av informationen som finns tillgänglig (White 1998; Mishkin & Eakins 2012). Det innebär att tillkännagivande av ny information reflekteras i priset på aktierna (Beaver 2002). Det finns tre vanliga former av den effektiva marknadshypotesen, dessa speglar olika nivåer av effektivitet (Subramanyam 2014). I linje med teorin om den effektiva marknadshypotesen tenderar aktiepriser att förändras när ett bolag tillkännager information om dess investeringar och avkastning (Collin‐Dufresne & Fos 2015; Konchitchki & Patatoukas 2014). Kothari och Sloan (1992) beskriver att marknadens förhoppningar om framtida avkastning återspeglas i aktiepriserna, men problematiserar att det finns signifikanta fel i marknadens bedömningar om bolags förväntade framtida resultat. Med andra ord, det finns en felmarginal i marknadens perception om hur ett bolags framtida lönsamhet kommer att bli. Ilomäki (2017) beskriver en ekvation där aktiens pris är summan av det fundamentala värdet på bolaget, adderat med en komponent som beskriver alla fel i marknadens bedömningar. Felmarginalen beror dels på att historiska redovisade värden inte fullt ut kan generera information om framtiden (Atsalakis &

Valavanis 2009), men också på att makroekonomiska effekter som påverkar aktiepriser är oförutsägbara (O’Brien 1987).

Subramanyam (2014) menar att aktiepriset är ett relativt bra riktvärde för att uppskatta en akties värde, men problematiserar att teorin om effektiva marknader grundas i genomsnittliga sammanlagda investeringsbeslut, det vill säga att de inkluderar både välinformerade och eftertänksamma investerare och de som inte alls reagerar på ny information. Det gör att marknaden inte blir helt effektiv. De Bortoli et al. (2019) menar dessutom att investerare inte alltid är rationella eftersom de inte alltid tar de möjligheter som finns till att få maximerad avkastning. Sålunda kan generalisering av teorin om effektiva marknader ifrågasättas (Subramanyam 2014). Det kan tilläggas att marknaden i motsats till tidigare exempel, skulle kunna vara fullkomligt effektiv om all information om ett bolags både historia och framtid skulle finnas tillgänglig. Då skulle det inte finnas något arbitrage att utnyttja. Den effektiva marknadshypotesen leder då till att investerare köper aktier till aktiernas verkliga diskonterade värde (Beaver 2002; Subramanyam 2014).

2.3 Metoder för aktieplacering

Det finns olika metoder för aktieplacering (Lin, Huang & Tseng 2017). Två välkända sätt att investera och handla med aktier är fundamental analys och teknisk analys (Subramanyam 2014). Fundamental analys används för att hitta och förstå ett bolags fundamentala värde, utan att ta hänsyn till marknadens bedömningar. I den fundamentala analysen inkluderas externa effekter så som makroekonomiska faktorer och faktorer som rör branschen bolaget befinner sig i. Den berör också interna effekter såsom bolagens finansiella position och kapacitet.

Sedan gör investeraren en bedömning om marknaden har övervärderat eller undervärderat bolaget genom att jämföra det fundamentala värdet med aktiens pris (Subramanyam 2014).

Fundamental analys används med fördel på längre sikt framför en kortare och därmed på investeringar framför aktiehandel (Atsalakis & Valavanis 2009). Således finns det alltså två kritiska delar i användningen av fundamental analys, dels att investeraren estimerar bolagets grundläggande värde och dels krävs att denne använder informationen rätt (Zhang & Yan 2018). Sloan (2019) förklarar att det krävs en hög grad av kunskap inom finans, redovisning, ekonomi, strategi och marknadsföring hos en investerare för att kunna använda fundamental analys, givet att investeraren kan sammanföra dessa kunskapsområden på ett gynnsamt sätt.

Kaniel et al. (2012) upptäckte att en individ kan få upp till 80 procent mer vinst om denne är insatt i företaget jämfört med personer som inte är insatta i företaget. Konchitchki och Patatoukas (2014) menar att professionella aktieinvesterare skulle göra bättre bedömningar om de tog hänsyn till information om lönsamhet i årsredovisningar och inte bara aktiemarknaden, när de gör sina bedömningar (Konchitchki & Patatoukas 2014). Vidare indikerar Ilomäkis (2017) studie att oberoende av hur insatt en investerare är i en aktie, får investeraren som lyssnar på andra investerares teorier om en akties avkastning och tar beslut utifrån det argumentet som är mest rationellt, högre avkastning. Shi et al. (2012) studie visar i motsats att desto mer uppmärksamhet och tid en aktieägare lägger på sina aktier, desto sämre avkastning får denne.

Den andra metoden för aktieplacering är teknisk analys, det är en statistisk analys av aktiekursernas historiska volatilitet och mönster, målet är att kunna förutse framtida prisförändringar (Kaur 2019; Dourra & Siy 2002; Atsalakis & Valavanis 2009; Subramanyam 2014; Mishkin & Eakins 2012). Den används framförallt på en kortare sikt än på en längre och är därmed en metod som är mer applicerbar på aktiehandel (Atsalakis & Valavanis 2009).

Ilomäkis (2017) studie indikerar att individer som sysslar med aktiehandel, alltså aktiehandel på kort sikt, får sämre avkastning jämfört med de investerare som investerat långsiktigt baserat på rationalitet. Tillika kommer Kuo och Lin (2013) fram till att individer som sysslar med aktiehandel, får negativ avkastning på sina aktieköp och försäljningar. De framför belägg för att avkastningen hos de aktiehandlare som köper och säljer under samma dag får lite bättre avkastning än de som handlar över några dagar, vilket ligger i linje med Atsalakis och Valavanis (2009) påstående om att framtida värden kan förutses på en kort sikt.

Begreppet Random walk, definierar att ett aktiepris lika gärna kan falla som att det kan gå upp och är helt oberoende av tidigare prisnivåer, alltså kan omöjligt förutsägas baserat på historiska händelser. Uttrycket används ofta i diskussioner om aktier eller aktiemarknaden och har en stark koppling till den effektiva marknadshypotesen (Hawawini & Keim 1995;

Mishkin & Eakins 2012). Det finns å andra sidan studier som har testat tekniska analys- modeller gjorda av historisk aktiedata som gjort signifikant korrekta prognoser för hur ett aktievärde förändras på en kort sikt (Chenoweth & Obradović 1996; Abhyankar, Copeland &

Wong 1997; Hadavandi, Shavandi & Ghanbari 2010; Atsalakis & Valavanis 2009). Det finns således nyckelfaktorer i historiska data som kan göra att framtida värden kan förutses på en kort sikt (Kaur 2019).

2.4 Mänskliga faktorer vid aktieplacering

Tidigare forskning indikerar att bland personer med väldigt högt självförtroende tenderar 20 procent fler att delta i aktiemarknaden, medan bland individer med dåligt självförtroende är det 10 procent mindre sannolikt att en person handlar eller investerar i aktier (Xia, Wang & Li 2014). Män köper aktier i större utsträckning än kvinnor, men kvinnor får oftare bättre avkastning än män vid aktieinvesteringar, då män tenderar att vara övermodiga i mansdominerade fält, så som exempelvis ekonomi. Individer med högt självförtroende, tenderar även de att vara övermodiga när det kommer till aktiehandel och ha en övertro på sina kunskaper i ämnet (Barber & Odean 2001). En annan studie visar att aktiesparare som är mer toleranta gentemot risker, är mer benägna köpa och sälja aktier ofta, alltså delta i

aktiehandel framför aktieinvestering, de innehar även aktieportföljer med högre risk (Hoffmann, Post & Pennings 2015). Erfarenhet hos den riskbenägne aktiehandlaren tenderar att leda till att denne är mer aggressiv i sitt sätt att handla med aktier och glömmer också ofta tidigare misstag vid aktiehandel (Kuo & Lin 2013). Kuo och Lins (2013) studie indikerar att erfarenhet i det stora hela är relativt obetydligt för individers möjlighet till god avkastning.

För de flesta personer som handlar med aktier väger känslorna gentemot ett företag tyngre, än en möjlighet till en god avkastning vid aktieinvestering. Ju mer en individ tycker om ett företag, desto mer investerar denne i det (Aspara & Tikkanen 2011). I vissa fall kan även personers brist på kunskap om aktier i kombination med en övertro till informationen som de besitter om en aktie, påverka individers förväntningar på avkastningen från en investering.

Det kan även resultera i att individer investerar i aktier som egentligen är förväntade att gå dåligt (Barber & Odean 2001).

Det finns flera andra avgörande faktorer än de ovan nämnda, som påverkar hur individer investerar (Calvet & Sodini 2014; Cronqvist & Siegel 2015; Cronqvist, Siegel & Yu 2015;

Cheng-Po 2019; Hoffmann, Post & Pennings 2015; Tokuoka 2017). Till att börja med spelar personlighet en viktig roll i om en individ ens är villig att investera i aktier. Öppensinnade, extroverta och noggranna personer är mer benägna att investera i aktier framför personer med ett högt kontrollbehov. Vidare påverkar individers uppfattning och tidigare erfarenheter av investeringssituationer roll för vilken attityd, förväntningar (Cheng-Po 2019) och agerande (Hoffmann, Post & Pennings 2015) personen kommer anta vid en aktieinvestering. Likaså påverkar gener hur en individ sköter sin ekonomi och sparande, (Calvet & Sodini 2014;

Cronqvist & Siegel 2015; Cronqvist, Siegel & Yu 2015) miljön förstärker dessa ärvda drag (Cronqvist, Previtero, Siegel & White 2016). Exempel på de här genetiskt ärvda dragen är självdisciplin och tålamod (Cronqvist & Siegel 2015) och miljöfaktorer kan vara påverkan från syskon (Tokuoka 2017). Rådande samhällsekonomiska förhållanden påverkar också människors inställning till ekonomi, människor som exempelvis växt upp under svåra ekonomiska förhållanden eller fått sitt första arbete under lågkonjunktur är mer ekonomiska än de som växt upp under högkonjunktur (Cronqvist, Siegel & Yu 2015). De Bortoli et al.

(2019), Barber och Odean (2001) samt Aspara och Tikkanen (2011) förklarar att investeringar inte alltid bygger på rationella premisser, alltså med antagandet att en investerare väljer att investera i en aktie som ger störst avkastning.

2.5 Ekonomisk Kris

Ett aktievärde är korrelaterat till ekonomisk utveckling (Yu, Hassan & Sanchez 2012; O’Brien 1987; Konchitchki & Patatoukas 2014; Xia, Wang & Li 2014). En finanskris uppstår plötsligt efter en tids ekonomisk tillväxt och inleds oftast med ett kraftigt börsras, som bland annat beror på övervärderade bolag (Mishkin & Eakins 2012). I mars 2020 blev sjukdomen Covid- 19 klassad som en pandemi av WHO (Svenska Dagbladet 2020). Strax efter det kom ett stort börsras (Lans 2020). Inledningsvis berodde börsraset på oroligheterna för potentiella ekonomiska risker med Covid-19 (SEB 2020). Smith (2006), som forskade om lärdomar som kunde dras från epidemin SARS, förklarar att människor reagerade starkt på sjukdomen till följd av situationen i samhället i kombination med osäkerheten om vad som skulle hända.

Gagnon och Karolyi (2006) förklarar att ekonomiska kriser sprider sig när negativ information om ett lands marknadspriser kommer fram eller hög volatilitet uppstår i dem.

Internationella investerare märker av förändringen och börjar omfördela sina tillgångar i syfte att balansera sina portföljer för att minimera risk, de säljer av riskabla aktier. Det i sin tur påverkar aktiepriset och sprider ekonomiska oroligheter mellan länder snabbt (Gagnon &

Karolyi 2006). Ekonomiska oroligheter leder till att aktier blir väldigt volatila strax innan en kris, eftersom värden på bolag inte längre är stabila och därmed inte aktievärdet heller (Schwert 2011). Att investerare säljer av aktier som de uppfattar som riskabla, påverkar företag negativt då de får mindre kapital. Företag med mycket likvider kan förbättra likviditeten hos andra företag genom att behålla aktier i dem, men det kan även skada dem då det i sig innebär en risk för dem. Att investerare med mycket kapital, tar ut likvider från riskabla säkerheter i ekonomiska kriser, resulterar i att ekonomiska kriser varar längre (Anand et al. 2013). Under Covid-19 tvingades företag att stänga på grund av karantän. Det kan resultera i lägre intäkter, uppsägningar och eventuella konkurser hos företag (SEB 2020). En studie om makroekonomiska konsekvenser av pandemin Svininfluensan, indikerade att arbetslösheten gick ner kort efter pandemins utbrott, eftersom produktionen av produkter till bland annat vården ökade. Samtidigt började hushållen hushålla med sina resurser, vilket ledde till lägre efterfrågan på produkter och tjänster, speciellt inom turism- och byggbranchen.

Det resulterade i sin tur i arbetslöshet och långsam återhämtning i likhet med Anand et al.s (2013) fynd, att kriser varar längre på grund av kapitalbrist (Verikios, Mccaw, Mcvernon &

Harris 2012). Smith (2006) förklarar att ekonomiska risker med smittsamma sjukdomar kan minimeras om de hanteras tidigt.

Vid ekonomiska kriser blir företag mer eftertänksamma med nya investeringar och fokuserar på att effektivisera verksamheten för att bli mer kostnadseffektiva. Efter kriser utformar företag finansiella rapporter noggrannare och det gör dem mer informativa, då företag vill locka till sig investerare (Cimini 2015). Resultatet av företags försiktighet och noggrannhet vid publiceringen av rapporterna efter kriser, resulterar i att aktiemarknaden blir mer effektiv (Vieito, Wong & Zhu 2016; Cimini 2015; Schwert 2011) det här ligger i linje med den effektiva marknadshypotesen, då investerare har ny information att tillgå förändras aktiepriset (White 1998; Mishkin & Eakins 2012). Schwert (2011) menar att bara några få månader efter en ekonomisk kris blir aktiepriserna mer stabila och mindre volatila.

Flertalet aktiesparare investerar i aktier efter en ekonomisk för att ta del av arbitragemöjligheter men eftersom marknaden blir mer effektiv finns inte möjlighet till arbitragehandel. Förutom att aktiemarknaden blir mer effektiv och aktier mindre volatila, blir aktieutdelningen högre efter en ekonomisk kris (Vieito, Wong & Zhu 2016). Börskraschen 2008 påverkade människors sparande negativt. Hushåll med hög inkomst och utbildning hade störst risk att förlora sin inkomst och sparande under krisen, men de hade också mest att tjäna på marknadens återhämtning. De som fick störst konsekvenser av krisen var personer i pensionsåldern, då deras aktiesparande inte kunde återuppbyggas i tid tills de behövde pengarna (Butrica, Smith & Toder 2010). Butrica, Smith och Toder (2010) förklarar att aktier är en av de mer riskabla sätten att spara pengar på, då bröschkrasher sker.

3 Metod

Det här metodkapitlet behandlar hur undersökningen har verkställts. Kapitlet syftar till att ge läsaren en djupare förståelse för studiens genomförande. Avsnittet börjar med att beskriva studiens utgångspunkt och ansats. Senare redovisas hur data samlats in och tolkats, däribland omnämns studiens urval, sammanställningen av enkäterna och de slumpmässiga portföljerna samt hypotesformuleringarna. Slutligen genomförs en metodreflektion med ett kritisk resonemang kring metodvalet samt genomgång av etiska överväganden.

3.1 Forskningsmetod

Valet av forskningsmetod grundar sig i vad forskaren vill att studien ska resultera i (Abrahamson-Löfström & Rombach 2020). Nedan kommer vi mer ingående redogöra för valet av forskningsdesignen.

3.1.1 Deduktiv ansats

En deduktiv ansats har sin utgångspunkt i tidigare etablerad forskning och accepterade teorier som senare testas på empiriska material. Hypotesprövning är följaktligen ett deduktivt tillvägagångssätt där en hypotes både utformas och testas, för att slutligen endera förkastas eller accepteras (Bryman & Bell 2017). I motsats till den deduktiva ansatsen finns den induktiva ansatsen. Den induktiva ansatsen bygger på empiri som senare utmynnar i teori (Bryman & Bell 2017). Därmed används den ofta när respondenters svar inte kan omvandlas till numeriska tal, vilket gör det svårt att sammanställa en statistisk analys (Abrahamson- Löfström & Rombach 2020). Abduktion är en ansats som är en blandning mellan en induktiv och en deduktiv ansats, där etablerade teorier väljs ut för att passa empirin (Bryman & Bell 2017). Den här studien har gjorts utifrån givna teorier och undersöker huruvida individers aktiva val av aktiesparande spelar roll för en god avkastning. Datamaterialet har samlats in och analyseras utifrån tidigare forskning och teorier, för att besvara forskningsfrågorna. Enligt forskningsmetodiken är studiens ansats således deduktiv (Bryman & Bell 2017).

3.1.2 Kvantitativ ansats

Det finns huvudsakligen två forskningsansatser, dessa är kvantitativa och kvalitativa.

Kvantitativa ansatser är teoriutvecklande och kvalitativa är teoriprövande (Abrahamson- Löfström & Rombach 2020). Vanligen består kvantitativa ansatser av ett kvantifierat numeriskt datamaterial. Kvantitativa ansatser har ofta ett objektivt och neutralt synsätt och använder metoder hämtade från naturvetenskapen. Dessa har således en mer epistemologisk

och positivistisk inriktning (Bryman & Bell 2017). Den kvantitativa ansatsen är också lämpad för att kunna generalisera empiriska resultat till populationen (Abrahamson-Löfström &

Rombach 2020; Bryman & Bell 2017). Den kvalitativa ansatsen å andra sidan har ett ontologiskt ställningstagande och handlar om ett tolkande perspektiv. En kvalitativ ansats innefattar ofta ett induktivt förhållningssätt i koppling mellan empiri och teori (Bryman &

Bell 2017).

Vilken ansats som är mest lämpad beror på vad studien ska undersöka, således är studiens syfte grunden för den utgångspunkt och ansats som studien ska anamma (Bryman & Bell 2017). Syftet med den här studien är att utreda huruvida en individs aktiva val av aktier påverkar avkastningen från en aktieportfölj. Avkastning är en numeriskt mätbar variabel och kan därmed omvandlas till ett datamaterial lämpligt för statistiska analyser, vilket gör att en kvantitativ metod är att föredra. Siffror är ofta ett karaktärsdrag hos kvantitativa analyser (Bryman & Bell 2017). Vidare är det positivistiska och epistemologiska synsättet på vetenskap också delvis applicerbart på denna studie eftersom den mäter avkastning, en observerbar företeelse. Således är ansatsen i den här studien kvantitativ.

3.2 Primärdata

För att uppfylla studiens syfte samlades primärdata in. Primärdatan bestod av två olika grupper; den första av enkätsvar från individer som är medlemmar i en grupp eller förening för aktieintresserade och den andra av slumpmässigt sammansatta aktieportföljer.

3.2.1 Enkäter

Syftet med enkäterna var att generera ett datamaterial för att kunna besvara forskningsfrågorna. En enkätundersökning är både kostnads- och tidseffektiv i jämförelse med att använda sig av intervjuer (Bryman & Bell 2017). Enkäten, Bild 2 i bilagor, bestod av två delar, den första delen bestod av en tabell där att individen sammanställde en aktieportfölj med maximalt 20 aktier samt angav vilken procentandel vardera aktie utgjorde i portföljen.

Aktierna att välja mellan var från Avanzas (u.å.) lista på alla svenska aktier, de aktielistor som inkluderades var Large Cap, Mid Cap, Small Cap, Xterna listan, First North Stockholm, NGM, Nordic SME och Spotlight Stock Market. De valbara aktierna utgjorde 974 aktier.

Respondenterna ombads att sammanställa portföljerna på ett sådant sätt som om det var deras egna. Det kan ha varit så att aktiespararna hade valt andra internationella aktier om de hade haft möjligheten. Således kan vi inte med säkerhet påvisa att aktiespararnas portföljer i enkätundersökningen motsvarade de som aktiespararna innehar i verkligheten.

Den andra delen i enkäten bestod av personliga frågor, så som respondentens kön, riskbenägenhet, ålder och antal år som individen varit intresserad av aktier. Den delen skulle, i det fall svarsfrekvensen var för låg för att studien skulle kunna genomföras, användas till en alternativ studie. Respondenterna informerades kring detta genom en textruta i enkäten, textrutan togs bort efter 16 enkätsvar då den inte längre var aktuell.

Enkäten utformades i Google Sheets och respondenterna kunde därmed endast genomföra den digitalt. Inledningsvis ämnade vi att skapa enkäten i ett enkätprogram online, eftersom det hade förenklat sammanställningen av datamaterialet. Emellertid gick det inte att inkludera alla

valbara aktiers namn och därmed användes Google Sheets och aktielistan bifogades på ett separat arbetsblad. Således kunde vi säkerställa att alla respondenter hade samma aktier att välja bland. För att säkerställa att enkäten uppfattades likvärdigt av respondenter, skickades enkäten först ut till sex personer i vår närhet som är kunniga inom ämnet, varav fyra svarade.

Vidare genomförde åtta personer från finansbranschen enkäten. Samtliga inkom med kritik, vilket resulterade i att vi ändrade layouten på enkäten så att den skulle bli mer lättförståelig vi förändrade även den förklarande texten till enkäten. Abrahamson-Löfström och Rombach (2020) förklarar att svarsfrekvensen ökar om en enkät är lätt att genomföra och att det är en god idé att låta omdömesfulla personer se över en enkät för att öka chansen att den uppfattas likvärdigt av respondenterna.

Vikt bör läggas vid att formulera frågorna i en enkätundersökning tydligt (Bryman & Bell 2017). Således hade vi förtydligande instruktioner som inledning i enkäten, som skickades tillsammans med ett brev, (Bild 3 i bilagor). I brevet förklarade vi delvis syftet med enkäten, men också hur respondenten skulle gå tillväga för att fylla i enkäten. Inledningsvis ämnade vi att respondenterna skulle fördela 100.000 kr på det antal aktier de fann lämpligt, men istället valdes fördelning av aktier i procentandelar av en total portfölj. Det grundade sig i att respondenterna eventuellt kunde komma från olika socioekonomisk bakgrund med olika möjlighet till att sätta undan kapital. Abrahamson-Löfström och Rombach (2020) förklarar att en undersökning bör vara fri från normativa värderingar gällande exempelvis ekonomi samt undvika frågor som kan upplevas stötande om de inte är av relevans för målet med forskningen. Vidare förklarar de att om en fråga antyder hur något är, kan det resultera i att respondenten svarar utifrån sin bild av hur något är och inte hur denne upplever en situation.

Därför valde vi att låta respondenterna fördela procentsatser istället för pengar i portföljen.

För att säkerställa att respondenterna fyllde i kompletta aktieportföljer, lades en formel till som räknade varje akties andel från noll tills hundra procent var uppnått.

Frågorna i del två besvarades med alternativ i en rullista, alternativet att inte svara fanns som svarsalternativ i samtliga frågor. Enkäten skrivskyddades så att respondenten inte hade behörighet att ändra några andra celler än de ställen där de kunde svara på frågorna.

Enkäterna spreds sedan via facebooksidor, ett nyhetsbrev och på ett event. När de inkom synades de, fanns det aktier som avvek från aktielistan, kontaktades respondenten som fick korrigera enkäten. Abrahamson-Löfström och Rombach (2020) förklarar att bortfall ofta beror på att data samlats in under mindre optimala förhållanden, känns oärlig, upplevs som kontroversiell eller inkräkräktande på privatlivet hos respondenterna. Vidare beskriver de att respondenternas svar blir mer ärliga om de får alternativet att de inte vet eller inte vill svara och att svarsfrekvensen ökar om enkäten är lätt genomförd och om respondenterna ser ett värde i den.

3.2.2 Urval

Urvalet bestod till en början av personer inom finansbranschen, men då svarsfrekvensen på enkäterna var låg i den gruppen, ändrades urvalet till personer som indikerat ett intresse för aktiesparande. Dessa personer hade genom ett medlemskap i en grupp eller förening för sparande i aktier indikerat ett intresse för aktiesparande. De här grupperna befinner sig i Sverige. Eftersom vi kontaktat olika grupper och föreningar som inriktar sig på sparande i aktier, innebär det att vissa individer hade större möjlighet att väljas ut till studien än andra.

Följaktligen utgjordes urvalet av ett icke sannolikhetsurval (Bryman & Bell 2017). Ett sannolikhetsurval är enligt Bryman och Bell (2017) det bästa alternativet för att uppvisa en

god forskningspraxis då det genererar en högre reliabilitet och validitet. Resultat från ett icke sannolikhetsurval kan däremot inte generaliseras till populationen (Bryman & Bell 2017).

Eftersom det fanns ett urvalskriterium, att individen skulle ha ett intresse i aktiesparande, ansåg vi självselektion som en bra metod. Abrahamson-Löfström och Rombach (2020) beskriver att självselektion är en urvalsmetod där respondenterna deltar i enkätundersökningen baserat på eget initiativ. Vidare menar de att användandet av metoden kan vara problematisk eftersom de respondenter som svarar på en enkät frivilligt, också kan vara de som har ett personligt intresse för enkätens ämne, det kan således leda till ett missvisande forskningsresultat. Vi anser att vår studie tvärtemot kunde gynnas av självselektion som urvalsmetod, eftersom respondenternas intresse i aktier var det karakteristiska draget vi sökte hos dem. Creswell (2014) förklarar att det är av vikt att välja ett urval som besitter de egenskaper som efterfrågas alternativt har upplevt eller har kännedom om det fenomen som ska studeras. Vidare menar han att det även är gynnsamt att identifiera faktorer som kan påverka utfallet av studien. Därför valde vi personer som genom sitt medlemskap i en grupp för aktier, indikerat ett intresse för aktiesparande som urvalsgrupp, då vi antog att de är intresserade och insatta i aktier.

3.2.3 Insamling av aktiesparares enkäter

Inledningsvis skickade vi ut 44 mejl till personer som arbetar inom finansbranschen samt pratade med fem banktjänstemän under STARK-dagen på Högskolan i Borås. Från det här urvalet fick vi sammanlagt in åtta enkäter under 19 dagar. Vi insåg att det skulle bli svårt att samla in det antal enkäter vi behövde för att besvara forskningsfrågorna och valde därför att rikta in studien på individer som uttryckt ett intresse för aktiesparande. Vi använde feedbacken vi fick från de som arbetar inom finansbranschen till att förbättra enkäten, då vi ansåg att de besitter relevant kunskap om ämnet. Bryman och Bell (2017) menar att valet av urval spelar stor roll för att det insamlade materialet ska representera det forskarna vill undersöka. Datamaterialet kan bli skevt eller inte representera det forskarna vill undersöka vid ett urvalsfel, vidare förklarar de att urvalsfel kan leda till ett stort bortfall eller låg svarsfrekvens. Vi valde således att byta urvalsgrupp då vi ansåg att aktiesparare på ett bättre sätt representerade det vi ville undersöka.

Vi kontaktade 55 olika aktieinvesterargrupper på olika platser i Sverige, både via mail, telefon och messenger. En lista med mailadresser och andra kontaktuppgifter skapades för att kunna checka av vem som kontaktats, för att inte potentiella deltagare skulle bli kontaktade flertalet gånger med förfrågningar från oss. Utifrån ovan nämnda kontakter, återkom elva grupper med elva komplett ifyllda enkäter direkt, men avböjde att skicka den till sina medlemmar. Vidare konfirmerade tre aktiegrupper att de skulle sprida enkäten till sina medlemmar och en fjärde grupp lät oss delta på ett event för deras medlemmar, där vi personligen samlade in enkätsvar.

Enkäten spreds därmed på ett event, i ett nyhetsbrev och publicerades i två facebookgrupper.

Respondenterna kom framförallt från södra Sverige och var i åldrarna 20 år och uppåt. Totalt hade cirka 2200 personer möjlighet att delta i enkätundersökningen. 13 svar inkom efter nyhetsbrevet och publiceringen av enkäten i de båda facebookgupperna. Eventet genererade åtta svar. Totalt samlades 32 enkätsvar in mellan den 12 februari och den 13:e mars. Det fanns möjlighet att medverka undersökningen fram till och med den 15 april, men den sista svaranden skickade in sin enkät den 13 mars. Covid-19 krisen nådde sitt kulmen två dagar innan insamlingen av datan avslutades. Ingen av respondenterna uttryckte oro över krisen då, utan snarare att börsraset snabbt skulle återhämta sig.

Trots att vi använde oss av en provenkät och korrigerade enkäten, fanns en låg svarsfrekvens bland respondenterna. En anledning till det tror vi kan vara att respondenterna tyckte att det var omständigt att sätta ihop en portfölj genom de premisser som fanns vid tidpunkten. Likaså tror vi att vissa respondenter tyckte att det var av vikt att de kunde mycket om aktierna och ville att deras portfölj skulle visa sig ha en högre avkastning än andra. Bryman och Bell (2017) förklarar att hur respondenten upplever enkäten, påverkar hur villig denne är att besvara den. Vidare beskriver de att användning av enkätundersökningar medför större risk för bortfall än intervjuer gör. Bland de 32 enkätsvaren vi fick in fanns ett bortfall, anledningen till den låga andelen bortfall var att vi kontaktade respondenter som gett oss ofullständiga eller felaktiga enkäter. Dessa skickades tillbaka till respondenterna som korrigerade dem.

Vidare minimerades risken för felstavningar och felsvar i enkäten med arbetsbladet med aktiernas namn och svarsalternativen i rullisten. Abrahamson-Löfström och Rombach (2020) förklarar att bortfall ofta beror på att data samlats in under mindre optimala förhållanden eller att respondenterna misstolkat eller inte är ärliga i sina enkätsvar.

3.2.4 Sammanställning av slumpmässiga portföljer

Med återkoppling till Creswell (2014) som menar att det är av vikt att tillfrågade individer har kännedom om fenomenet som studeras, antog vi att personer utan ett uttryckt intresse för aktier hade haft svårt att sätta ihop en aktieportfölj. Således användes istället 30 slumpmässigt sammansatta aktieportföljer för att kunna jämföras med aktiespararnas. Portföljerna skapades i Excel, med hjälp av funktionen =slump.mellan. Den användes först för att lämna ett slumpmässigt nummer mellan 1-20, vilket symboliserade antalet aktier portföljen maximalt kunde innehålla. Sedan samlades alla aktienamn från Avanzas (u.å.) lista på ett kalkylark och tilldelades ett nummer. Excelfunktionen tilldelade sedan vardera portfölj nummer från 1-974, där vardera nummer motsvarade en aktie vars namn stod på kalkylarket. Efteråt kopplades siffrorna till namnen så att vardera portfölj innehöll mellan 1-20 aktiers namn. Slutligen angavs aktiernas andelar, dessa bestämdes av samma funktion som tidigare nämnts genom att den tilldelade vardera vald aktie i varje portfölj en siffra mellan 1-100 000. Siffrorna från vardera aktieportfölj summerades och vardera siffra dividerades senare med summan av aktieportföljen den ingick i för att få fram procentandelen siffran utgjorde av totalsumman i portföljen.

3.2.5 Avläsning av aktievärde

Priset på alla aktier som ingick i både de slumpmässiga och aktiespararnas portföljer lästes av vid fyra olika datum, 2019-01-15, 2019-04-30, 2020-01-15 och 2020-04-30. Vi valde att läsa av datan på det här sättet för att få en bild av hur portföljerna förändrades och hur de skilde sig åt både inom inom samma tidsram med ett års mellanrum men även före och efter Covid- 19 krisen. Vi ville ha en tidsperiod som är tillräckligt lång för att kunna se en trend men samtidigt kort nog för att på ett rättvist sätt spegla Covid-19 krisen. Datan hämtades från Avanza (u.å.) och lades manuellt in i ett excelblad i samma fil som samtliga portföljer samlats. Varje portfölj importerade datan från bladet med de olika aktiepriserna genom funktionen =SUMMA.OM, där kriteriet för funktionen var att namnet på aktierna som stod i portföljen skulle vara samma som stod i bladet med aktiepriser, samt skulle motsvara kolumnen för respektive datum. Vidare beräknas avkastningen mellan de olika datumen bland portföljerna genom följande ekvation:

Bild 1 - Ekvation för avkastning.

Där R är avkastning, Ap är aktiepris, t anger det datum som tidsintervallet började med, t+1 är det datum som avslutade tidsintervallet och % är andelen som aktien motsvarade i portföljen.

Slutligen summerades avkastningen från aktierna i respektive portfölj och genererade således den totala avkastningen från portföljen.

3.3 Analys av data

Samtliga tester i studien utfördes med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS. För denna studie har vi valt en signifikansnivå på 0.05, vilket innebär att de tester som genererade ett P- värde som var mindre än 0.05 antas vara statistiskt signifikanta. För att testa den genomsnittliga avkastningen grupperna hade i de olika tidsperioderna, användes dubbelsidiga och oberoende T-tester. T-tester är beroende av att värdena från datamaterialet är normalfördelat (Doane & Seward 2016). För att avgöra om det empiriska datamaterialet var normalfördelat användes både deskriptiv statistik, tester på skewness och kurtosis, Kolmogorov-Smirnov test och Shapiro Wilk test. Vidare har vi använt Mann- Whitney U test för att uttala oss om de datamaterial som inte är normalfördelade. Vi undersökte även datamaterialet i lådagram och fann tre uteliggare, en i de slumpmässiga portföljerna och två i de aktivt sammansatta portföljerna, dessa valde vi att ta bort för att få ett mer rättvisande resultat. Doane och Seward (2016) förklarar att en uteliggare skapar problem i datamaterial då deras extrema värde påverkar resterande resultat. Vidare förklarar de att desto större ett urval är, desto mer sannolikt är det att det speglar populationen på ett korrekt sätt. Vi problematiserar att de här uteliggarna mycket väl kan vara en del av populationen, bara att vårt urval är för litet eller inte speglar den här delen av populationen.

3.3.1 Hypotesformulering

Med studiens syfte i åtanke formulerades hypoteser. För att kunna urskilja om avkastningen i de båda grupperna, slumpmässiga portföljer och aktiesparares portföljer, skilde sig åt formulerades den första hypotesen enligt följande:

H0: µs=µa Det finns ingen statistisk signifikant skillnad i den genomsnittliga avkastningen mellan en slumpmässigt sammansatt aktieportfölj och avkastningen i en aktieportfölj sammansatt av en person med intresse i aktiesparande.

H1: µs≠µa Det finns statistisk signifikant skillnad i den genomsnittliga avkastningen mellan en slumpmässigt sammansatt aktieportfölj och avkastning i en aktieportfölj sammansatt av en person med intresse i aktiesparande.

3.4 Källkritik

De teorier och tidigare forskning som uppsatsen behandlar i de olika kapitlena, kommer huvudsakligen från peer reviewade artiklar, hemsidor och kurslitteratur. Den information som är tagen ur böcker handlar främst om historiska händelser eller om etablerade teorier med koppling till ämnet. Likaså handlar artiklarna som är äldre än 15 år om etablerade teorier och tankesätt som än idag är aktuella. Resterande artiklar valdes ut då de bygger på forskning som ligger närmare oss i tiden, vi ville inte använda föråldrad forskning. Med en önskan att uppnå så hög kvalitet som möjligt i forskningsarbetet, försökte vi att så korrekt som möjligt återge det som stod i originalmaterialet. Källorna har efter bästa förmåga valts ut i enlighet med etiska överväganden kring forskning. De etiska principerna beskriver bland annat att forskning ska hålla god kvalitet, vara ärlig och inte te sig bedräglig på något sätt (ALLEA 2018; Bryman & Bell 2017). För att uppnå öppenhet gällande källhänvisningen har vi använt Borås Högskolas Harvardsystem för referering (Biblioteket Högskolan i Borås 2018).

3.5 Metodreflektion

Eftersom alla i populationen inte haft en känd chans att kunna svara på enkäten är studiens generaliserbarhet till populationen begränsad (Bryman & Bell 2017).

3.5.1 Reliabilitet

En viktig del för att uppnå en hög reliabilitet i en kvantitativ studie är dess replikerbarhet, och därigenom tydlighet (Bryman & Bell 2017). Vi har ämnat att eftersträva en hög tydlighet genom både urvalsprocess, tillvägagångssätt och analysmetod. Enligt Abrahamson-Löfström och Rombach (2020) innebär graden av trovärdighet reliabilitet.

Det genomfördes flera moment under studien i syfte att öka reliabiliteten. Det första var att noggrant beskriva hur sammanställningen av de slumpmässiga portföljerna gått till då vi ansåg det vara av vikt för att kunna göra en liknande studie. Vidare ansåg vi att det också var viktigt för trovärdigheten av studien att alla valbara aktiers namn fanns tillgängliga i enkätundersökningen, så att alla respondenter hade samma chans att välja aktier. Med tanke på att aktiernas pris är offentlig information, som finns lagrad under en lång tidsperiod, skulle avkastningen således vara möjlig att uppmätas även efter studien avslutats. Slutligen användes en loggbok för att korrekt kunna återge vad som gjorts och i vilken ordning de olika delarna utförts.

För att minimera de mänskliga stansningsfelen och genom det minska potentiella fel i resultatet användes Excels funktioner i den mån det gick till att koppla samman data med aktieportföljer. Vidare har datamaterialet sammanställts på ett noggrant sätt i IBM SPSS. Vid analyser har inga extremvärden uppmätts, därmed har studien inte exkluderat några observationer som kan ge missvisande resultat.

3.5.2 Validitet

Validitet handlar om att det som utformats som indikator för att mäta en företeelse är representativ och mäter det som avses (Bryman & Bell 2017; Abrahamson-Löfström &

Rombach 2020). Vår studie syftar till att undersöka hur en persons intresse för- och kunskap om aktiesparande utgör en skillnad för avkastningen i en portfölj denne sammanställt. För att uppnå syftet användes avkastningen i portföljerna som indikator. Vi anser med tidigare forskning som bakgrund att avkastning var ett bra alternativ som indikator. Vidare kan vi belysa att vi gjort antaganden om att aktiespararna skulle sammanställt likadana portföljer även innan de blev tillfrågade att göra enkäten. Det innebär att kunskap eller aktuell information, som respondenterna använde för att skapa en portfölj som de trodde genererade en god avkastning i framtiden potentiellt inte fanns tillhanda under tidigare perioder. Valen av aktier i portföljerna hade således kunnat bli annorlunda under 2019. Studien undersökte inte om aktiespararna sålt sitt aktieinnehav vid olika tidpunkter. Således gjordes också antaganden om att aktiespararna investerade på en lång sikt och sysslade med investeringar framför aktiehandel, eftersom de antogs behålla sitt aktieinnehav vid utbrottet av Covid-19. Vidare kan vi heller inte helt säkert veta att individerna som svarade faktiskt var intresserade för- eller hade kunskap om aktiesparande.

Om urvalet i en studie är representativt för populationen blir giltigheten av studien bättre och möjliggör generalisering av de resultat som studien frambringar. (Abrahamson-Löfström &

Rombach 2020). Vi har tidigare beskrivit att vi använt oss av ett självurval som urvalsmetod, vilket vi anser som gynnsamt i fråga om representativitet av målpopulationen trots att det är ett icke sannolikhetsurval. De som blev tillfrågade att göra enkäten var de som hade valt att bli medlemmar i en grupp för ämnet i fråga. Dessutom exponerades enkäten för dessa individer som själva fick välja om de ville svara eller inte. Således anser vi att de respondenter vi fick in svar från stämde väl överens med de individer i populationen som vi ville uttala oss om.

3.6 Etiska överväganden

Inför varje och under varje moment i vår forskning, har vi diskuterat etiska aspekter av det vi ska göra och eventuella konsekvenser av våra handlingar. Enligt ALLEA (2018), All European Academies, finns fyra etiska principer för god forskningssed, dessa är tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvarighet. Med tillförlitlighet menas att forskningen är designad på ett sätt som håller god kvalitet. Ärlighet och respekt innebär att forskningen är genomförd på ett objektivt och rättvist sätt samt att omgivningen behandlas respektfullt under forskningsperioden. Ansvarighet innebär att forskaren tar ansvar för sin forskning och eventuella konsekvenser av den (ALLEA 2018). Även Bryman och Bell (2017) beskriver fyra etiska principer. De menar att forskning inte ska te sig bedrägligt, att deltagarna ska uttrycka samtycke och att reflektion över om deltagarna i forskningen kan ta skada eller få sitt privatliv inkräktat på av att delta i forskningen bör göras (Bryman & Bell 2017).

Med ovanstående i åtanke, anser vi att olika moment i vår forskning krävt olika typer av etiskt övervägande. Exempelvis har källkritiken krävt ett större etiskt övervägande kring källhänvisning medan datainsamlingen har krävt ett större övervägande kring respondenternas upplevelser av deltagandet i undersökningen. I diskussionerna vi fört kring etik, har vi utgått ifrån de etiska principerna och hur vi kan uppfylla syftet och besvara forskningsfrågorna i linje med dem. Vi har diskuterat olika lämpliga tillvägagångssätt inför varje moment för att uppnå så hög kvalitet som möjligt, ge oss en så givande forskning som möjligt och samtidigt