Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
Information@kau.se www.kau.se
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper
Petter Haara
Idrott, rörelse och
funktionshindrade barn
Idrottens och rörelsens betydelse för funktionshindrade
Sports, gesture and functional disability children
Sports and gestures importence for functional disability
Examensarbete lärarprogrammet 15 hp
Datum/Termin: 10-11-05
Handledare: Hans Olof Gottfridsson Examinator: Anders Broman
Abstract
The end with this work is to study which meaning sports and gesture have too child with functional disability in this end even be part of also at which way physical activity give positive effects beyond what the without functional disability get. Too that I get forward information about this have I carry out three interviews with people who has much experience off functional disability. I get interested to study this matter near when I now have pleasure to practice and work with the functional disability children. The result shows that it is important for the children too move them-self and too feel good. The health, learning, social sides and a feeling off how their body works and their self-confidence and self-esteem seems to better with physical activity. All children has a need of gesture or another physical activity which must be satisfied. In this work I saw that it is positive concerning the physical activity influence on functional disability development as people. They as persons been even more motivated for their learning when they move their body.
Keywords: Sports, gesture and functional disability children
Sammandrag
Syftet med arbetet är att studera vilken betydelse idrott och rörelse har för barn med funktionshinder i detta syfte ingår också att undersöka på vilket sätt fysiska aktiviteter ger positiva effekter utöver vad de utan funktionshindrade får. För att få fram information om detta har jag genomfört tre intervjuer med personer som har mycket erfarenhet av
funktionshindrade. Jag blev intresserad att studera detta ämne närmare när jag nu haft nöjet att träna och jobba med de funktionshindrade barnen. Resultatet visade att de är viktigt att barnen rör sig för att må bra. Deras hälsa, motorik, inlärning, social sidor och en känsla av hur dess kropp fungerar påverkas positivt. Deras självförtroende och självkänsla blir bättre i och med den fysiska aktiviteten. Alla barn har ett behov av rörelse eller fysisk aktivitet som bör bli tillgodosett. I detta arbete har jag sett att det mesta verkar vara positivt angående den fysiska aktivitetens påverkan på den funktionshindrades utveckling som människa. De blir även mer motiverade i sin inlärning om dem får röra på sig.
Nyckelord: Idrott, rörelse och funktionshindrade barn
Innehållsförteckning
1. Inledning………. 1
1.1 Bakgrund...……….1
1.2 Syfte...………..2
1.3 Frågeställningar… ………...2
2. Forskningsöversikt och litteraturgenomgång……….3
2.1 Definition av funktionshinder………..3
2.2 Vad läroplanen säger………3
2.3 Hälsa och välbefinnande………..4
2.4 Vad kan idrott och rörelse ge de funktionshindrade barnen………...5
2.5 Motorik och inlärning………..6
2.5.1 Motorik… ……….6
2.5.2 Inlärning………7
2.6 Kroppsuppfattning och koordinationsförmåga………7
2.7 Socialt samspel……….9
2.8 Självförtroende och självkänsla………11
3 Metod………13
3.1 Tillvägagångssätt ………..13
3.2 Datainsamling ………...13
3.3 Urval………..……….13
3.4 Genomförande………...14
3.5 Validitet och reliabilitet……….14
4. Empiri ...………...15
4.1 Intervjufrågor till en mamma som har ett barn med autism………15
4.2 Intervjufrågor till en mamma som har ett barn med Downs syndrom………16
4.3 Intervjufrågor till en man som jobbar med de funktionshindrade barnen ….18 5. Diskussion...………..20
Slutsatser...……….…..22
Referenser Bilagor Bilaga 1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Vår kropp är byggd för idrottande och rörelse, med dagens alla tekniska hjälpmedel som finns bl.a. Datorer, tv, hissar och mobiler, har lett till att den naturliga rörelsen har försvunnit mer och mer från vår vardag, skriver (Redelius 2004). Detta skriver även (Bogren och Mogren 1993) som redan i början av nittiotalet menade att barnens lekmiljöer har förändrats på ett mindre bra sätt och barnen har blivit allt mer stillasittande och övervikten bland barnen har ökat i och med detta faktum. Att barnen får var med om en varierad och påhittig tid för rörelse och fysisk aktivitet är viktigt för barns utveckling barnen måste få behålla sin inneboende rörelseglädje för att kunna utvecklas på ett bra sätt (Niss och Söderstörm 2006).
Jag har haft nöjet att leda funktionshindrade ungdomar i fotboll och min upplevelse av det är bara positivt. De visar en stor glädje till träningen varje gång och när bollen slinker in i mål får man se äkta målglädje. Jag tror på att alla människor mår bra av att leva ett mer aktivt liv med en vardag som innefattar fysisk aktivitet av nått slag. Det håller oss friska fysiskt samtidigt som det skänker både välbefinnande och glädje. Det finns även mycket forskning som visar den positiva betydelsen av att röra på sig. Idrottstimmarna på skolan är numera relativt få och därför behöver eleverna idrottande, rörelse och motion på deras egen fritid.
Forskning visar att funktionshindrade är mindre aktiva än övriga elever, både i skolan och på fritiden (Foley, J. Bryan, R. , & McCubbin J., 2008).
De idrottsligt aktiva klarar av mer och rörelse lindrar även sjukdomar av fysisk eller psykisk art. Lärandet hos skolbarn med funktionshinder ökar och erbjuder sociala utbyte för unga, och de får också bättre självkänsla, bättre fysik, mindre smärta och ökad smärttröskel medför i sin tur minskade vårdinsatser, ökat deltagande i samhället samt ett minskat assistansbehov (UtvecklingsCentrum 2006).
1
1.2 Syfte
Syftet med arbetet är att studera vilken betydelse idrott och rörelse har för barn med
funktionshinder de är i åldern 10 till 20 år. I detta syfte ingår också att undersöka på vilket sätt fysiska aktiviteter ger positiva effekter utöver vad de utan funktionshindrade får. Mitt syfte med detta arbete är också att få reda på hur den fysiska aktiviteten påverkar barn med funktionshinder och utveckling som människa.
1.3. Frågeställningar
För att konkretisera mitt syfte ställer jag två forskningsfrågor som är föremål för denna undersökning.
Vilken betydelse har idrott och rörelse för barn och ungdomar med funktionshinder?
Har idrott och rörelse större betydelse för barn och ungdomar med funktionshinder?
2
2. Forskningsöversikt och litteraturgenomgång
2.1 Definition av funktionshinder
Begreppet funktionshinder är en begränsning som en person får i mötet och relationen till dess omgivning. Funktionshinder är inte något som en person har, utan något som uppstår i en miljö som inte är anpassad till de funktionshindrade. Under detta begrepp finns ADHD, Autism och utvecklingsstörning exempelvis (Foley, J. Bryan, R., & McCubbin, J. 2008).
2.2 Vad läroplanen säger
I läroplanen för förskolan( Lpfö 98 ) står det ”att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och välbefinnande” (s.9).
”Arbetslaget skall ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling” (s.10).
”Alla som arbetar i förskolan skall samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling” (s.10)
Skolan ska sträva mot att göra barnen medvetna om vikten av god hälsa enligt (Lpo-94).
Leken är en viktig faktor och del för barnens utveckling och lärande står det i (Lpfö- 98 Utbildningsdepartementet 1998).
I (Lpfö-98 Utbildningsdepartementet, 1998) står det att förskolan ska sträva efter ”att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många olika former så som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”
(s.13).
3 2.3 Hälsa och välbefinnande
Barnen bör få ha tillgång till rörelseintensiva miljöer både utomhus och inomhus. I sin bok skriver (Danielsson, Auoja, Sandberg och Jonsson 2001) att de ser fysisk aktivitet som en viktig faktor mot ohälsa. Barnen ska ha rätt till att nå bästa möjliga hälsa enligt FN: s
konvention om barns rättigheter (1989) står det i artikel 24. Det står även i artikel 31 följande att barn har rätt till vila och fritid samt till lek och avslappning som passar barnets ålder.
Det är grundskolans ansvar att se till att barnen har goda möjligheter att få röra på sig. Barnen ska ha en chans att få röra på hela sin kropp i olika situationer. Detta krävs om barnen ska uppnå en god hälsa och kunna utvecklas som individer på bästa möjliga sätt. De betonar även vikten av rörelse. (Grindberg och JagtØien L. 2000). I skolans läroplan (Lpo 94) står följande att det är skolans ansvar att barnen gör sig medvetna om hur viktigt hälsan är för människan.
För om barnet känner till sin egen kropps rörelsemöjligheter kan det utveckla en bra hälsa och ett härligt välbefinnande i sin kropp ( JagtØien L., Hansen & Annerstedt 2002, s.22).
I sin bok skriver (Raustorp 2004) om varför fysisk aktivitet är så viktig för oss i dagens samhälle som vi lever i och hans skäl till detta är att vi blir friskare och mår bättre inombords.
Barn behöver ha rörliga aktiviteter för att stärka sin kropp och orka med den. (Niss och Söderstörm 2006). I (Nordlund m.fl. 1997) tar de även upp att genom att utöva fysiska aktiviteter stärks vår uthållighet. I (Grindberg och JagtØien L. 2000) skriver de om att när barnen får röra på sig blir de glada och de har även stor betydelse för deras självuppfattning.
En bra kroppsuppfattning är en viktig ingrediens för barnens självförtroende de blir då piggare, gladare och utvilade, vilket kan göra dem nyfikna att prova på nya spännande
utmaningar (Niss och Söderstörm 2006). Idrott och hälsa är ett viktigt ämne, som kan leda till att stärka barnens tro på sig själva och sin egen förmåga. När barnen får ha rörelselek
utvecklas deras begreppsvärld att lära sig hantera olika situationer som uppstår och samtidig får de en bra fysik och ha kul (Redelius 2004).
4
2.4 Vad idrotten och rörelsen kan ge de funktionshindrade barnen
Barn med funktionshinder får när de håller på med idrott och rörelse en bra grund att stå på vad gäller träning, bättre hälsa och en förbättrad fysik Desto mer aktiva dessa barn blir ju mer positiva kan de även bli i det vanliga livet. De idrotter och rörelser som vi har börjat med i tidig ålder kan lägga en bra grund för att fortsätta att hålla på med fysisk aktivitet. Idrotter och rörelser som vi börjar med tidigt i livet kan då oftast att finnas kvar även när vi blir lite äldre (Östnäs 1997 s. 153).
När de funktionshindrade idrottar och rör på sig får de mer styrka, kondition, koordination och smidighet i sin kropp. Det i sin tur leder till att de blir mer självständiga, helt enkelt mindre beroende av andra personer. Idrotten och rörelsen kan vara en väg till att klara sig bättre i samhället. När det är dags för handikappidrott är det ofta mixade lag och detta är ett positivt inslag som skapar en trivsam atmosfär i den funktionshindrades vardag (Östnäs 1997 s.147).
Funktionshindrade personer får genom idrott och rörelse mer positiva effekter än andra. Det ger mer självförtroende, de får hålla på med saker som de gillar och deras sociala gemenskap stärks. Det viktiga är inte vilken form av idrott som de sysslar med eller att de är med i någon organisation eller att de ska bli något proffs av något slag. Utan prio ett är att de
funktionshindrade ska vilja röra på sig (Taub, Blinde & Greer 1999). När de
funktionshindrade idrottar och rör på sig kan vår bild av att den funktionshindrade är en passiv individ ändras. Många elever med funktionshinder är oftast mindre självständiga, och fysisk aktivitet kan minska detta. Han skriver även att idrotten för funktionshindrade ger vinster på både det individuella planet som på det samhälleliga planet och att idrottandet leder till högre livskvalitet för de funktionshindrade (Östnäs 1997 s.25).
5
2.5 Motorik och inlärning
2.5.1 Motorik
För att kunna lära sig nya saker hela tiden måste barn ha en väl fungerade motorik och koncentration. Vår hjärna påverkas av grovmotoriska rörelser desto mer den utsätts för sensomotoriska utmaningar. Handlar dels om hur vi upplever och reagerar på intryck från våra fem sinnen, dels om hur vi rör oss ju mer utvecklad blir den i vårt senare liv (Raustorp 2004). Rörelse utvecklar barns motoriska förmåga och även deras balanssinne blir bättre.
Vilket är en viktig del för att kunna klä av och på sig. Om inte finmotoriken är tillräckligt utvecklad kan det uppstå problem när de ska hålla en penna i handen utan att få spänningar. I sin bok skriver att genom rörelse utvecklas barns motorik och då främst deras grovmotorik (Niss och Söderstörm 2006)
Det behövs rörelse för att komma ifrån sina problem med finmotoriken eftersom att
finmotorikens utveckling påverkas av vår grovmotorik. Enligt henne bidrar även motoriska aktiviteter till social träning. Det blir då vår uppgift som pedagoger att se till att barnen genom lekar och andra aktiviteter får möjlighet att stimulera sin motoriska utveckling (Mellberg 2000). När barnen leker tränas deras motorik och alla sinnen får möjlighet att utvecklas. Ett exempel på en lek där barnen får träna sin motorik och det är genom konstruktionslek. En lek där barnen utvecklas genom att experimentera med föremål t.ex.
bygga med klossar ( Niss och Söderstörm 2006).
(Nyberg och Tidén 2004) tar även upp hur idrott och lek kan upplevas om rörelse börjas tidigt kan barn med övervikt även få en god rörelseförmåga. Barn med en god motorik har ett större självförtroende i sig och de litar på sin kropp vilket har en stor betydelse i det sociala spelet.
Motorisk träning som finns i oss i början av livet kan ses som en bra grund inför kommande tider. Håller barnen ofta på med olika motoriska rörelser leder det ofta till mer fysisk aktivitet.
Han skriver att en mångsidig motorisk kompetens en förutsättning för att kunna få ett ännu mera aktivt liv än tidigare (Engström 2004).
6 Barns motorik är en del av barnets personlighetsutveckling och ofta har barn med
funktionshinder motoriska problem vilket också kan ge en sämre självbild, som också kan leda till mobbing. De har annorlunda perception. Är ett psykologiskt begrepp för de processer som är aktiva i att tolka våra sinnesintryck och motorik (Specialpedagogiska
skolmyndigheten).
2.5.2 Inlärning
Det står i förskolans läroplan (Lpfö-98 Utbildningsdepartementet 1998) att leken är viktig för barns utveckling och lärande. (Raustorp 2004) skriver följande att barngruppen blir lugnare om dem får röra på sig. Om barn inte får röra på sig finns risken för överskottsenergi vilket kan ge oroliga, aggressiva och rastlösa barn på lektionerna. Om barn får röra på sig på ett bra sätt blir de mer koncentrerade och motiverade till inlärning under skoldagarna (Danielsson m.fl. 2001). Rörelse bör vara en väsentlig del av skolans dagverksamhet då det är en del i den totala läroprocessen (Niss och Söderstörm 2006). Det blir då skolans uppgift att främja för rörelse då det bidrar till att barns inlärning blir bättre och barns inlärning sker med hela kroppen och inte bara i huvudet och dessutom att inlärning sker i samspelet med andra (Nordlund, Rolander och Larsson 1998).
För att lättare kunna lära sig nya begrepp och färdigheter behövs rörelse. Om barnen rör sig mycket får det en bättre kroppskontroll och kroppsuppfattning. Hon skriver även att
uppmärksamheten och koncentrationen påverkas positivt av rörelse. Det är grundläggande för att kunna organisera sina sinnesintryck på ett bättre sätt (Sandborg Holmdahl 1988).
2.6 Kroppsuppfattning och koordinationsförmåga
Barnen lär sig genom att vara aktiva och genom relationen mellan den värld som han och hon lever i. De som har en god kroppsuppfattning och kroppskontroll genom att de har rört sig mycket har oftast en större tilltro till sin egen förmåga (Swartling Widerström 2005).
7 Det är kroppen som förstår först, kommer ihåg och är en viktig del av inlärningen av nya färdigheter och det kommer alltid att finnas där (Swartlings Widerström 2005). Om barnen får använda sin kropp och sina sinnen kommer de att förstå sin omgivning på ett bättre sätt än de tidigare gjort (Danielsson m.fl. 2001). Barnen behöver vuxna förebilder och pedagoger som uppmuntrar dem att lägga en bra grund med goda vanor, se till att de varje dag får chansen att röra och arbeta med kropp. Pedagoger kan ta upp barnens naturliga rörelseglädje och använda dem till att medvetet träna barns olika grundrörelser och försöka utveckla dessa. Ett exempel
kan vara som pedagog att stå vid rutschkanan och ta emot dem och uppmuntra dem att gå upp igen. När de kommer springande ta upp dem i famnen för att på det viset skapa flera sätt som stimulerar deras rörelseglädje (Niss och Söderstörm 2006).
Det är genom den fria aktiva leken som barnens rörelsebehov tillgodoses bäst. När barnen leker rörelselek och ”vildare” lekar är rörelsen det mest centrala just då. De får då lära känna sin kropp och ett bra samband mellan sin kropp och sina sinnen vilket ger en säkerhet i sina kroppsrörelser (Ahlqvist m.fl. 1990).
Genom idrotten får de unga och funktionshindrade en aktiv och agerande kropp. För att kunna delta i leken behöver barnen använda kroppen på ett avslappnat sätt och då våga lita på sin egen kropp och använda alla kroppens resurser. De barn som har en positiv tro på sin kropp har det bästa möjligheterna att kunna samspela i den miljö där de befinner sig just för stunden (Ahlqvist m.fl. 1990). Barn med funktionshinder blir ofta granskade utifrån sitt
funktionshinder, istället för de saker som de kan och är bra på. När det är idrottslektion kan de andra få en möjlighet att sätta in sig i en funktionshindrads situation. Om idrottslärarna lyckas få in den funktionshindrade i gruppen i skolidrotten kanske fokusen flyttas från
funktionshindret till den enskilde individen istället. Vi lär känna vår kropp genom aktiva lekar, och vardagsaktiviteter samt när vi umgås socialt. Det utvecklas kognitivt. En
samlingsterm för våra olika tankeprocesser, perceptuellt. Är ett psykologiskt begrepp för det processer som är aktiva i att tolka sinnesintryck och socialt ( Taub, Blinde & Greer 1999 s.1470; Wendell 1997 s.272).
8
2.7 Socialt samspel
När barnen leker i en rollek där de tar en roll eller flera får de träna på sitt samspel med andra och på sin sociala förmåga. Barnen samspelar ofta i regellekarna där reglerna är det viktigaste (Niss och Söderstörm 2006). Genom rörelselek lär sig barnen fungera bättre i samspelet med andra personer (Mellberg 2000). De är när barnen leker som deras fantasi stimuleras,
inlevelsen blir bättre i olika situationer samt att kommunikationen stärks. Leken ger även barnen upplevelser av känslor och erfarenheter (Niss och Söderstörm 2006).
Kommunikationen stärks av leken som också ger utrymme för social träning. (Lillemyr 2002).
När barnen får röra sig utvecklas deras erfarenheter och en förståelse för hur andra fungerar.
Den sociala förmågan gynnas av rörelse och barnen får träna på sin samarbetsförmåga (Niss och Söderstörm 2006).
De som finns i ett barn med funktionshinders omgivning när de har slutat reflektera över dennes handikapp då har processen kommit långt för de utan funktionshinder. Att ordna spontanidrott kan vara bra, och det går att ha idrotter och rörelselekar där alla kan vara med.
Då blir stämningen mer avslappnad bland familjen, bland vännerna och grannarna. Det kan då gå lättare att ändra spelreglerna till den funktionshindrades fördel (Taub & Greer 2000:
s.409). Idrotten kan också leda till att sociala kontakter försvinner om de funktionshindrade inte får vara med i gruppen (Goffman 1990 s.23). Idrottslektionerna kan bli bättre för den funktionshindrade om idrottslärarna hade större kunskap om att det inte är funktionshindret som stoppar barnen från att delta på gymnastiken. De fåtal negativa effekter som idrott kan ge är när den funktionshindrade inte väljs in ett lag eller inte accepteras i gruppen ( Taub och Greer 2000 s.400). Enligt Svenska Handikappförbundet (SHIF) ska handikappidrott och anpassade aktiviteter ingå i idrottslärarutbildningen (SHIF 2006 s.5). Om barn med
funktionshinder börjar träna i tidig ålder kan de få en stark och kontrollerande kropp. Det kan då förändra vår syn på det funktionshindrade att de klarar mer än vi tror. Det viktiga är att de inte pekas ut som annorlunda utan att vi släpper in dem i vår gemenskap Bland dem
funktionshindrade är det den positiva sociala gemenskapen som gäller om de än spelar för motionen eller för att bli proffs (Östnäs 1997 s.25).
9
Det är en lättare stämning bland de funktionshindrade där det sociala är det viktiga än för de utan funktionshinder. Konkurrensen och att vinna är mindre bland de funktionshindrade och det spelas på lika villkor. Idrott ska vara kul och det är den sociala biten som är viktigast. Det ger dem många nya kamrater och de får träffa sina kompisar i en annan miljö än den vanliga samtidigt som de utvecklar sin sociala kompetens (Östnäs 1997 s.52). Om de idrottar kommer de hemifrån och får då klara sig själva en stund. Barn med funktionshinder kan lätt tappa kontakten med barn utan funktionshinder. Om de inte rör på sig, desto mindre kontakt får de med sina jämnåriga för att de då blir hemma mera. (Barron 1995 s.35-36). Då kan det leda till att det blir ensamma på sin fritid utan några vänner. De umgås ofta med andra
funktionshindrade eller med sin familj, och de har ett litet socialt nätverk (Barron 1997). När de får idrotta kan de då få chansen till att lära känna nya personer. Idrotten och rörelsen ökar deras chanser att få nya kamrater och de lär sig sociala regler på en och samma gång (Taub och Greer 2000).
Om de funktionshindrade är positiva till fysisk aktivitet bidrar det till att de får en identitet.
Samtidigt stärks deras sociala kontakter då gemenskapen inom handikappidrotten är full av hänsyn och hjälpsamhet. Det är många fördelar i en handikappförening och villkoren är lika vid såväl träning som tävling (Östnäs 1997 s.159).
Det får då en förståelse för andras fysiska och psykiska funktionshinder. Villkoren är
detsamma för alla och det är det sociala som lockar inom handikappidrotten. Gemenskapen är positiv bland dessa personer och det kan stärka den funktionshindrades status. Det är viktigt att de släpps in i samhället och känner sig bekräftade att de är någon. När funktionshindrade får vara med sker inlärning och samspel på en och samma gång (Östnäs 1997 s.147). Barn eller ungdomar med funktionshinder är i första hand ett barn eller en ungdom med alla sina olika personligheter och egenskaper som alla människor har. Barn som lär och är tillsammans lär sig också att leva tillsammans.(Specialpedagogiska skolmyndigheten).
10
2.8 Självförtroende och självkänsla
När barnen får idrotta kan deras tro på sig själva öka. Om en funktionshindrad möter en utan funktionshindrad uppstår ett problem de är annorlunda än andra. Därför kan det vara bra för funktionshindrade att idrotta tillsammans. Då kan även de se att även de funktionshindrade kan vara med. Om en funktionshindrad vinner över en utan funktionshinder stärks deras självförtroende och det blir en möjlighet att visa upp sina färdigheter för andra (Taub och Greer 2000).
Det är viktigt att de vågar ta för sig i olika situationer, att de ska känna sig sedda och vara en del av laget, och ingen får hamna utanför. Intresset för att röra sig ska finnas där och deras självkänsla ska vara bra, de kan och duger som de är När de funktionshindrade idrottar blir det mer säkra på sig själva och vågar ta egna beslut mer och mer. Mobbingen som de kan utsättas för kan minska om de släpps in i gruppen och accepteras som de är. Det kan mer än de tror och vågar då lita på sin egen förmåga, och det blir svårt att trycka ner dem om de är bra på något (Östnäs 1997 s.153).
Om de rör på sig kan de gå ner i vikt och få en fin kropp på köpet. Då kan bilden av den passive och svage funktionshindrade ändras och nedvärderingen av dessa elever undvikas. De har nytta av självkänslan som idrotten kan ge, även i det övriga livet. Om de har en positiv uppfattning av sig själva kan de våga prova på nya saker som de tidigare tyckte var för svåra för dem. Idrotten kan visa att de inte är svaga, passiva och beroende av andra (Bourdieu 1999 s.82). När de får idrotta används kroppen på ett bra sätt och deras delaktighet kan öka.
Omgivningen kan bli mer accepterande gentemot den funktionshindrade. Barnets kompetens utvecklas i idrotten där de får använda hela sin kropp och en stärkt tro att de kan (Östnäs 1997 s.25).I handikappidrottsföreningar får den funktionshindrade en möjlighet att prova på saker och röra på sig. De får blandat annat orientera, spela golf och öva bågskytte. När de fått göra detta tycker de att de orkar mer, litar mer på sig själva, och de blir en i gruppen. Det ger dem även nya upplevelser, nya kamrater, se naturen och dessutom viktigast av allt att de har roligt (Kristén, Patriksson & Fridlund 2002 s.147).
11
Att jag kan och vågar lita på mig själv kommer att synas i både med och motgång. Deras tro stärks när de lyckas med något som de tar sig för. Om barnet visas uppskattning stärks deras personlighet och är bra som de är. Barn och ungdomar med funktionshinder har samma behov som alla andra människor att känna gemenskap, bli sedda, bekräftade och lyssnade på. I idrotten får barnen en bra möjlighet att hitta sin identitet men de måste få vara med själva och bestämma vad de vill göra och inte göra. De får prova och öva tills de till slut kan och övning ger färdighet (Railo 1986 s.10). För de funktionshindrade är det viktigt att känna sig delaktiga i det de håller på. Det är viktiga faktorer som spelar in i att må bra, lära sig nya saker och att utvecklas som individer (Specialpedagogiska skolmyndigheten).
.
12
3 Metod
3.1 Tillvägagångssätt
För att få information om detta ämne har jag intervjuat tre vuxna personer. En man som jobbar med funktionshindrade barnen och två mammor till barn med funktionshinder som fick svara på mina frågor. De är alla i 40 års åldern med mycket erfarenhet av barn med
funktionshinder. Jag har även läst böcker som är aktuella inom detta område. I mitt arbete ville jag ha svar på hur dessa personer tycker att fysisk aktivitet har påverkat deras barn och på vilket sätt. I mina tre intervjuer ville jag få olika synsätt från olika personer. Jag försökte få intervjun att bli som ett vanligt samtal där de fick svar fritt på fem frågor för att på så sätt få en mer avslappnad stämning.
3.2 Datainsamling
Jag har använt mig av tre intervjuer för inhämtning av information. I mitt arbete vill jag ha svar på hur föräldrarna och någon som jobbar med funktionshindrade ser på betydelsen av idrott och rörelse för funktionshindrade barn. Genom mina intervjuer vill jag ta reda på deras syn på hur idrott och rörelse kan påverka de funktionshindrade barnen som är i 10 till 20 års åldern. Mina intervjuer gjorde jag i samtalsform för att få en bredare bild genom olika egna berättelser som de varit med om.
3.3 Urval
Min tanke var att intervjua föräldrar till barn med funktionshinder för att jag för att jag tror att de säkert har mycket att berätta som jag kunde ha användning för i detta arbete. Jag vill även få in olika funktionshinder för att se om de kan utvecklas på olika sätt. Mannen som jobbar med dem funktionshindrade barnen har mycket erfarenhet av funktionshindrade barn och då kan han ge lite andra synvinklar inom detta område. De kanske hade varit bra att ta någon som håller i idrotten för de funktionshindrade barnen men nu vart inte det fallet. Jag hade träffat alla som blev intervjuade tidigare och tanken med det var att de skulle känna sig trygga. Det skulle då leda till att de vågade berätta mer fritt och avslappnat
13 3.4 Genomförande
Jag presenterade mig och berättade om vad det gällde. Jag ställde fem frågor som de fick svara fritt på under tre olika tillfällen. Jag skrev ner svaren på papper med penna.
Jag försökte ge dem tid att tänka och de fick berätta om deras egna erfarenheter. Jag hoppades att de ska uppfatta att det inte finns något rätt eller fel och att de sedan fick se vad som kom med i intervjuerna. Vi höll till i ett mindre rum där det var lugnt och skönt på barnens eget fritids. Samtalen tog en kvart till tjugo minuter. De fick även reda på att de förblir anonyma i intervjuerna. Jag tog med det jag tyckte var väsentligt för detta arbete.
3.5 Validitet och reliabilitet
Validitet är kopplingen mellan teori och empiri (Johansson/Svedner). Den inre validiteten är att vi ställer rätt frågor till rätt personer. Den yttre är att välja rätt metoder för att få fram ett
gott resultat. Mitt syfte är att se på vilken betydelse idrott och rörelse har för barn och ungdomar med funktionshinder. Jag är nöjd med detta då teori och empiri kopplas till mitt syfte i detta arbete.
Reliabilitet visar hur tillförlitlig en rapport är (Johansson/Svedner). I min studie vill jag visa på hur olika personer i de funktionshindrade barnens liv ser på betydelse av idrott och rörelse för dem. I intervjuerna valde jag att skriva ner allt för att sedan skriva in det som jag tyckte skulle användas i detta arbete och sedan börja tolka och analysera det som jag skulle skriva ner i empirin. Alla individer tolkar ju olika utifrån sitt perspektiv (Johansson/Svedner).
Jag hade träffat de jag intervjuade tidigare och de underlättade situationen mycket. Om de känner en kanske de tala mer fritt och de blir kanske inte nervösa. Jag är nöjd med mina val av frågor och jag fick några trevliga samtal.
14
4. Empiri
4.1 Intervjufrågor till en mamma som är i 40 års åldern med erfarenhet av sitt funktionshindrade barn som är 17 år med autism och lätt utvecklingsstörning Hur tycker du idrott och rörelse påverkat ditt barn ur ett hälsoperspektiv?
Det är bra att röra på sig och att få ut sin fysiska aktivitet på ett bra sätt. Då får de ut sin överskottsenergi och de är bra med all slags träning. Vi har bara positiva erfarenheter av idrott och rörelse. Skada sig kan alla göra även i annat än idrottande. Han har varit på
simläger med syrran. Han har alltid rört sig, han är sällan stillasittande och han är sällan sjuk.
Det är viktig som förälder att uppmuntra honom att träna själv och även med andra.
Vad tycker du att idrotten och rörelsen betytt för hans motorik och inlärning?
När han spelade innebandy hade han svårt att passa till en början men ju äldre han blev ju mer har han börjat kolla runt om inte lika mycket i sin bubbla. Han har bra balans. Finmotoriken blir bättre ju mer han tränar.
Vilken betydelse har idrott och rörelse för hans kropp och koordination?
Han har provat på att åka skidor där fick han träna på sin koordination. Han åker även slalom och där har han bra balans. När han rör på sig blir inte hans tvångsgrejer lika tydliga och han blir rörligare för varje gång.
15
Vad kan idrotten och rörelsen ge honom på det sociala planet?
När han var liten åkte han på ett idrottsläger i Kukkola med olika grenar av friidrott. Det var bra att åka iväg med andra och få äta tillsammans och träna på den sociala biten. Hemma hade han ju inga kompisar. Den sociala biten är viktigare än vi kan tro för barn med ett
funktionshinder. Lagspel har blivit bättre med åren och den individuella utvecklingen går ju olika fort för alla människor. Han håller mest på med individuella idrotter. Det är viktigt för barn med funktionshinder att komma ut och göra lite annat, och testa på olika grejer.
Hur tycker du att hans självförtroende och självkänsla påverkats av idrott och rörelse?
När han gjort mål i fotbollen gör vi ”give me five” då blir det extra glädje, ”ja där satt den”
och tittar då i ögonen. Han vill vara först, en liten tävlingsinriktad individ är han. Han har vunnit en höjdhopptävling i Haparanda och slog en som aldrig hade förlorat vilket stärkte honom. Han åkte slalom i en stor backe i Svanstein. Han klarar nog mer än jag tror, men jag
är en överbeskyddade vuxen och begränsar då hans utveckling på ett negativt sätt. Han är bra på att komma ihåg grejer och orienterar sig i ett snabbt och bra tempo.
4.2 Intervjufrågor till en mamma i 40 års åldern med erfarenhet av sitt funktionshindrade barn på 16 år med Downs syndrom
Hur tycker du idrott och rörelse påverkat ditt barn ur ett hälsoperspektiv?
Han brinner för och gillar all träning. På varje träning ska han röra på sig hela tiden. Han ser samband mellan träning och muskler och han vill ha en fin kropp med ”magrutor”. Han är mycket positiv till träning och efteråt känner han sig trött men nöjd med tillvaron.
16 Vad tycker du att idrott och rörelse betytt för hans motorik och inlärning?
Han har hållit på med det mesta i idrottsväg så som innebandy, jiu-jutsu, bowling och simning där han är som en fisk i vattnet. Han har också dansat och varit med i ”trixen”, en
fotbollsturnering för barn. Rörelsen från olika idrotter som han höll på med när han var liten har givit honom en bra grov och finmotorik. Den förbättrar och ökar uthålligheten. Det blir lättare att fokusera på jobbet. Orken och koncentrationen blir bättre.
Vilken betydelse har idrott och rörelse för hans kropp och koordination?
Idrotten och rörelsen har gett han en bättre kroppsuppfattning och kroppskontroll. Det har gett honom en större muskelstyrka vilket är viktigt för personer med Downs syndrom som ofta har en lätt ranglig kroppsbyggnad.
Vad kan idrotten och rörelsen ge honom på det sociala planet?
Han lär sig det sociala samspelet med andra. Han får känna laganda i både med och motgång.
Får tillfälle till kamratskap med sina likasinnade kompisar. Skapar nya kontakter runt idrotten samtidigt som han lär sig regler. Förebild är syrran som har pushat honom och dragit fram han till en början. Har blivit bättre på att lyssna och ta instruktioner.
Hur tycker du att hans självförtroende och självkänsla påverkats av idrott och rörelse?
Han växer av övningar, de ger färdighet. Han har provat det mesta och är orädd för nya utmaningar. En dröm har gått i uppfyllelse, att bli bekräftad och att tillhöra ett lag. Han har länge önskat att få träna med andra. Han har tusen målgester och tittar på hur bl.a. Zlatan och andra idoler gör.
17
4.3 Intervjufrågor till en man i 40 års åldern med erfarenhet av jobbet med de funktionshindrade barnen
Vad tror du att de funktionshindrade barnen får ut av att idrotta och röra sig ur ett hälsoperspektiv?
Benmuskler blir bättre och större. Muskler, leder får röra på sig och komma bort en stund från datorn.
Hur tycker du att de funktionshindrade barnens motorik och inlärning påverkats av idrott och rörelse?
Motoriken blir bättre.
De är ofta stela och styva. Komma ihåg bättre med sin inlärning.
Vad tror du att idrotten och rörelsen kan ge de funktionshindrade barnen kroppsligt och koordinationsmässigt?
Blanda in leken i idrotten t ex ”plocka äpplen/lingon” de lär känna sin kropp. Använda den som ett hjälpmedel.
Vad kan idrotten och rörelsen ge de funktionshindrade barnen på det sociala planet?
Lagsporter är inte lätt, alla elever klarar inte av det. Kan inte lära sig spelet runt om.
Individuella sporter är enklare. Alla ska och få vara med känna delaktighet. Lagidrott bygger på att läsa spelet. Hur ska jag lösa denna situation? Samarbeta med andra och lita på dem.
Jag är inte alltid i centrum, utan vi.
18 Hur har du sett att de funktionshindrades barnens självförtroende och självkänsla påverkats av idrott och rörelse?
Prova på, våga mer, då växer självkänsla och självförtroende. Alla är alltid osäkra i början. Vi kunde titta på film och utvärdera barns övningar. De kunde inte göra kullerbytta i början. Nu kan de se det på film och växer av det. Klarar mer än de tror. De måste våga prova för att kunna lyckas.
19
5. Diskussion
Vilken betydelse har idrott och rörelse för barn och ungdomar med funktionshinder?
Det som kom fram i forskningsöversikten var att genom den fysiska aktiviteten får barnen en bättre koncentrationsförmåga och uthållighet som gör att de orkar följa med på skoldagarna.
Det är även viktigt att barnen rör på sig för kroppens skull. I många böcker inom detta område kan man läsa att det även är bra för barnens hälsa och välmående. Det ska även vara roligt att röra sig, då mår barnen bättre och mår de bra i själen kan de även prestera bättre i skolan.
I forskningsöversikten står det följande när barnen tycker det är roligt behålls rörelseglädjen och grunden för ett fortsatt fysisk aktivt liv har lagts på en bra nivå. Forskning (Huitfeldt m.fl.
1998; JagtØien L. m.fl., 2002; Niss & Söderstörm, 2006; Nordlund m.fl., 1997; Mellberg 2000; Raustorp, 2004; Swartlings Widerström, 2005) visar på många positiva effekter av att röra sig, flera av dem fann jag även hos de jag intervjuade.
Det som kom fram av intervjuerna var att genom att röra sig mår man bättre och konditionen förbättras, som även (Raustorp 2004) hävdar. (Grindberg och JagtØien L. 2000) menar att frånvaro av rörelse leder till sämre hälsa. (Niss och Söderstörm 2006) anser att barnen genom rörelse lär sig nya färdigheter, de menar att både grov- och finmotoriken utvecklas av rörelse.
(Danielsson 2001) skriver att kroppen är viktig för barnens inlärning av nya färdigheter. Det
som kom fram i intervjuerna var att det är viktigt att röra sig för att kroppen ska må bra, vilket även är ett strävansmål i (Lpfö-98 Utbildningsdepartementet 1998).
(Niss och Söderstörm 2006) menar att det är viktigt att barn genom rörelse har roligt, men enligt (Lpfö 98 Utbildningsdepartementet, 1998) ska barnen även få förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och välbefinnande. Denna uppfattning bekräftas av (Niss och
Söderstörm 2006) som skriver att barn tycker att det är roligt att röra sig och får en naturlig rörelseglädje. Rörelse är viktigt för att orka med en dag på skolan och detta tyckte även mina intervjuobjekt. Men även (JagtØien L. m.fl. 2002) hävdar att barn har ett fysiologiskt behov av att röra sig. Stillasittande aktiviteter gör så att det spritter och smärtar i musklerna och smärtar det i kroppen orkar man inte med en hel dag på skolans aktiviteter.
20 (Redelius 2004) skriver att idrott och rörelsen ger en tid till att få ha roligt. Vilket även
(Östnäs 1997) säger att idrotten och rörelsen kan ge många nya kamrater och samtidigt ha roligt under tiden. Även (Barron 1997) skriver att de kan vara nyttigt att komma hemifrån och försöka klara sig själv. (Östnäs 1997) säger att idrotten och rörelsen kan ge mer delaktighet och en stärkt tro på sig själv i olika situationer. I utvecklingscentrum står det att idrott och rörelse ger bättre fysik, mindre smärta och ökad smärttröskel vilket i sin tur kan ge mindre vårdinsatser, ökat deltagandet i samhället samt färre assistenter. De lär sig ta både med och motgång. (Railo 1986) anser att övning ger färdighet och att idrotten och rörelsen ger tillfälle att lyckas och misslyckas.
Har idrott och rörelse större betydelse för barn och ungdomar med funktionshinder?
Idrotten och rörelsen har större betydelse för barn med funktionshinder än för normalt utvecklade barn. De underlättar dem att klara sig på egen hand. De är ju mer beroende av andra. Även Barron (1995) håller med om att det kan vara nyttigt att komma hemifrån och försöka klara sig själva. De kan även ge dem stora fördelar på det sociala planet då de ofta har ett litet socialt nätverk. (Östnäs 1997) skriver även att idrotten ger många nya kompisar och att det sociala betyder extra mycket. Det är även viktigt för deras självförtroende och
självkänsla då de vågar lita mer på sin egen förmåga. (Taub och Greer 2000) säger att de får en möjlighet att visa upp sina färdigheter för andra. I intervjuerna framkom det att de är viktigt att de vågar prova på olika saker. När det gäller det sociala framkom de i intervjuerna att de har få kompisar och när de får idrotta träffar de även andra barn vilket är mycket viktigt.
I intervjuerna kom det även fram till att det även är viktig för de funktionshindrade att röra sig för att undvika stillasittande.
21 Slutsatser
Fysisk aktivitet är bra för barnens kroppar och att de i samspel med andra tränar sin sociala kompetens. Genom att röra sig undviker de stillasittande. Det är viktigt att barnen får tillräckligt med fysisk aktivitet om dagarna för att på så sätt utveckla sin motorik och dessutom lära känna sin kropp. Att barnen får en varierad och påhittig tid för rörelse och fysisk aktivitet är viktigt för barns utveckling.
Barnen måste behålla sin rörelseglädje för att kunna utvecklas på ett bra sätt.
Det är även viktigt att ha roligt vilket jag tror man får av fysisk aktivitet som även har betydelse för barnens självuppfattning. Koncentration och uppmärksamhet påverkas positivt av rörelse. Det är även en viktig social företeelse och en arena för kommunikation som leder till att barnens samarbetsförmåga ökar. Ett barn som får tillgodose sitt rörelsebehov på dagarna får en bättre koncentration och blir mer motiverat till att lära sig saker.
Jag tror att av idrott och rörelse för de funktionshindrade bl.a. träna sånt som de gillar då tar de för sig mycket mer, de ”vågar”. Det får känna glädje och blir trötta och nöjda med tillvaron. Den fysiska aktiviteten ger dem en starkare kropp, de mår bättre och håller sig friskare. Idrotten stärker deras tro på sig själva och sin egen förmåga. När de får träna och röra på sig kan de bli mer självständiga och kan då klara sig bättre på egen hand och bli mindre beroende av andra. Deras sociala gemenskap stärks, de får träna på samspelet med andra.
Genom olika lagsporter utvecklas deras samarbetsförmåga. Av det jag sett är det lättare att bli accepterade och mer delaktiga i gruppen samt att deras självförtroende och självkänsla blir bättre. Att idrotta ger en fin möjlighet att forma deras personlighet. Barn och ungdomar med
funktionshinder har samma behov som alla andra att känna gemenskap, bli sedda, lyssnade på och bli bekräftade. Att de mår bra och tror att de kan, de är viktiga faktorer i lärandet och livet. Idrotten och rörelsen har mycket stor betydelse för deras personlighetsutveckling. När de tror att de kan, vågar de mycket mer. Att de dessutom får ha roligt är viktigt för
motivationen att vilja röra på sig i framtiden också tror jag. De är viktiga och bra som de är, ingen är mindre värd än någon annan. Alla är bra på något och det gäller att ta fram dessa resurser.
22
Fortsatt forskning
Jag tycker det verkligen skulle vara intressant att kolla ännu närmare och djupare om vilka övningar som finnas att genomföra inom idrotten och rörelsen för de funktionshindrade barnen och även kolla lite mer ingående på olika funktionshinder.
23
Referenser
Litteratur
Ahlqvist, Ingrid; Klinta, Cia & Sundstedt, Kristina (1990). Rörelse i förskolan. Stockholm:
Svenska gymnastikförbundet.
Barron, Karin (1997) Disability and Gender. Autonomy as an Indication of Adulthood Uppsala: Uppsala universitetBogren, Marianne & Mogren, Ingrid (1993). Roligt att röra sig.
Del 1 – Faktadel. Kristiansstad: Högskolan i Kristiansstad.
Danielsson, Agneta; Auoja, Kerstin; Sandberg, Margareta & Jonsson, Boel (2001).
Rörelseglada barn. Ett kursmaterial för rörelseutveckling med förskolebarn. Stockholm:
Gothia AB
Engström, Lars-Magnus (2004). Barns och ungdomars idrottsvanor i förändring.
Svenskidrottsforskning, 4.
FN: s generalförsamling, (1989). FN: s konvention om barnets rättigheter. I Lärarförbundet (2004) Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet.
Foley, J. Bryan, R., & McCubbin, J. (2008). ”Daily Physical Activity Levels of Elementary School-Aged Children With and Whitout Mental Retardation”. Journal of Developmental &
Physical Disabilities, 20(4) : 365-378.
Goffman, Erving (1990) Stigma. Notes on the Management of Spoiled Identity England:
Penguin Books
Grindberg, Tora & JagtØien, L. Greta (2000). Barn i rörelse. Lund: Studentlitteratur
JagtØien, Greta L., Hansen, KolbjØrn & Annerstedt, Claes (2002). Motorik, lek och lärande.
Göteborg: Multicare Förlag AB.
24 Kristén, Lars; Patriksson, Göran & Fridlund, Bengt (2002) ”Conceptions of children and adolescents with physical disabilities about their participation in a sports programme”. I European physical education review Vol 8 No 2: 139-156
Lillemyr, Ole Frederik (2002). Lek –upplevelse -lärande i förskola och skola.
Stockholm:LiberStockholm: Albert Bonniers Förlag AB
Mellberg, Britt-Marie (2000). Rörelselek. En metod att stimulera barns utveckling.
Stockholm: Liber AB
Niss, Gunilla & Söderstörm, Anna-Karin (2006) Små barn i förskolan. Den viktiga vardagen och läroplanen. Lund: Studentlitteratur.
Nordlund, Anders, Rolander, Ingemar & Larsson, Leif (1997). Lek idrott hälsa. Rörelse och Idrott för barn. Del 1 Ute. Stockholm: Liber AB
Nordlund, Anders; Rolander, Ingemar & Larsson, Leif (1998). Lek idrott hälsa. Rörelse och idrott för barn. Del 2 Inne. Stockholm: Liber AB
Nyberg, Marie & Tidén, Anna (2004). Att kunna - en förutsättning för att vilja.
Svenskidrottsforskning, 4.
Railo, W Breife, S Bexbo, L(1986) Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU)
Raustorp, Anders (2004). Att lära fysisk aktivitet. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.
Redelius, Karin (2004). Vilka är vinnare och förlorare i ämnet idrott och hälsa? Svensk idrottsforskning, 4.
Sandborgh Holmdahl, Gun (1988). Rörelse i klassrum och lekrum. Solna: Ekelunds Förlag AB.
25 Specialpedagogiska skolmyndigheten, Rörelsens betydelse för elevers utveckling och lärande Luleå 19 maj (2010-05-17)
Swartling Widerström, Katarina (2005). Att ha eller vara kropp. En textanalytisk studie av skolämnet idrott och hälsa. Örebro: Universitetsbiblioteket.
Taub, Diane E. & Greer, Kimberly R. (2000) ”Physical Activity as a Normalizing Experience for School-Age Children with Physical Disabilities” I Journal of Sport & Social Issues Vol 24 No 4: 395-414
Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskola. Stockholm: Skolverket/ Fritzes AB.
Wendell, Susan (1997) ”Toward a Feminist Theory of Disability” I Davis, L. J. (ed) The Disability Studies Reader USA: Routledge
Östnäs, Anders (1997) Handikappidrott. Mellan tävling och rehabilitering Lund:
Meddelanden från socialhögskolan
Elektroniska källor
Svenska Handikappidrottsförbundet (2006) Handikappidrottspolitiskt program. Idrott i rörelse PDF-format, tillgänglig 06-09-12
Svenska Handikappidrottsförbundet (2006) Idrottsbroschyr PDF-format, tillgänglig 06-10-06 UtvecklingsCentrum, Handikappidrott, Eskilstuna (2006) Aktivt liv – En lönsam affär för individ och samhälle! PDF-format, tillgänglig 06-09-07
Intervju 1 Mamma i 40 års åldern Intervju 2 Mamma i 40 års åldern Intervju 3 Man i 40 års åldern
26
Bilagor
Bilaga 1
Hur tycker du idrott och rörelse påverkat de funktionshindrade barnen ur ett hälsoperspektiv?
Vad tycker du att idrott och rörelse betyder för de funktionshindrade barnens motorik och inlärning?
Vilken betydelse har idrott och rörelse för de funktionshindrade barnens kropp och koordination?
Vad kan idrotten och rörelsen ge de funktionshindrade barnen på det sociala planet?
Hur tycker du att de funktionshindrade barnens självförtroende och självkänsla påverkats av idrott och rörelse?
27
