Undersökning av Informationssystem i småföretag: En studie av hur Växjös små företag är nöjda med sina Informationssystem

(1)

School of Mathematics and Systems Engineering Reports from MSI - Rapporter från MSI

Titel

Undersökning av

Informationssystem i småföretag

En studie av hur Växjös små företag är nöjda med sina Informationssystem

Författare

Filip Goreta

Jun 2007

MSI Report 07077

Växjö University ISSN 1650-2647

SE-351 95 VÄXJÖ ISRN VXU/MSI/IV/E/--07077--SE

(2)

Matematiska och Systemtekniska Institutionen, MSI IVC730 C-uppsats, 10p

Växjö Universitet

Undersökning av Informationssystem i småföretag

En studie av hur Växjös små företag är nöjda med sina Informationssystem

Kandidatuppsats i Informatik, 10 poäng

Framlagd: Maj, 2007

Författare: Filip Goreta 810530 Handledare: Jan Aidemark

(3)

Abstrakt

I dagens samhälle används Informations system fritt och utbrett av många företag och branscher i både stor och liten utsträckning. Stora företag har egna IT sektioner som underhåller och uppdaterar deras system dagligen. Och de har resurserna och manskapet för det. Men hur gör de små företagen som kanske inte har det kapitalet och tillgången till de avancerade systemen. Hur nöjda är igentligen de små företag som förlitar sig på system som kanske inte tillförser alla deras behov. I denna uppsats görs en undersökning i form av en enkät undersökning på utvalda branscher och företag i staden Växjö.

Syftet med undersökningen är att se hur nöjda ett 30 tal företag är med sina informationssystem. Undersökningens bakgrund kommer från en amerikansk undersökning som utförde en liknande

undersökning och det är uppsatsens syfte att jämföra de värden som uppkom i den amerikanska studien med den svenska för att se likheter och skillnader. Undersökningen sträcker sig över 3 olika branscher;

handel, service och konsult. Undersökning tar upp hur dessa 3 branschers nöjdhet förhåller sig till varandra och hur de är nöjda och missnöjda i olika områden av sina IT system.

(4)

Abstract

In todays sociaty the use of information systems is wide spread and many corporations and buisnesses both in large and small spread make use of more advanced and sopisticated systems. Larger corporations have their own IT sections that maintain and updates their systems on a daily basis. They have the money and resources for it by how do the small businesses coop with it. How satisfied are the small businesses that are maybe runing on systems that might not be supplying the needs that the business is in need of. In this paper we investigate this question in the form of a questionnaire. The

investigation is conducted in a selected part of the market in the swedish city of Växjö. The purpose of the investigation is to see how satisfied 30 businesses are with their information systems. The investigations background comes from a similar american

investigation and it s the papers purpose to compare the results that arose during the american studie with the swedish results to see what diffrences and similaritys there is. The investigation spans over 3 sector of bueisnesses, trade, service and consult. The investigation studies how these 3 sectors satisfaction relates to one and other, how satisfied and disatisfiedthey are in different parts of their IT systems.

(5)

Innehållsförteckning 3

1. Inledning 4

1.2 Bakgrund 5

1.3 Syfte 5

1.4 Problemformulering 5

1.5 Avgränsning 5

2. Metod 6

2.1 Vetenskaplig synsätt 6

2.1.1 Mitt synsätt 6

2.2 Angreppssätt 7

2.2.1 Mitt angreppssätt 7

2.3 Vetenskaplig metod 7

2.3.1 Uppsatsen vetenskapliga metod 8

2.4 Datainsamling 8

2.5 Arbetets upplägg och genomförande 8

2.6 Källkritik 9

2.7 Validitet och Reliabilitet 9

3. Teori 10

3.1 Bakgrund 10

3.2 Teoridelen uppbyggnad 10

3.3 SBUIST Uppkomst 10

3.4 SBUIST 12

3.4.1 SBUIST grupper 12

3.5. Productivity 13

3.5.1 Business Related Factors 13

3.5.1.1 Faktorer 13

3.5.2 Owners Charcteristics 16

3.5.1.1 Faktorer 16

4.Resultat 17

4.2 Genomförande 17

4.3 Dataresultat 17

4.3.1 Mjukvaror Fråga 1 och 2 17

4.3.2 Underhåll av mjukvaror Fråga 3 18

4.3.3 Informationsinnehåll Fråga 4 och 5 18 4.3.4 Informationens riktighet Fråga 6 18 4.3.5 Informationens utformning Fråga 7 och 8 19 4.3.6 Systemets användbarhet Fråga 9, 10, 11 och 12 19 4.3.7 Tidsaspekter på informationen Fråga 13 och 14 20 4.3.8 Säkerhet och Integritet Fråga 15 och 16 20

4.3.9 Produktivitet Fråga 17 och 18 20

4.3.10 Dokumentation Fråga 19 och 20 21

4.3.11 Stöd från säljare av systemen Fråga 21 21 4.3.12 Övning och utbildning Fråga 22 och 23 21 4.3.13 Övergripande tillfredställelse Fråga 24,25 och 26 22

(6)

5. Analys 23

5.1 Generell nöjdhet 23

5.1.1 Positiv data 23

5.1.2 NEGATIV DATA 24

5.2 LIKNANDE FRÅGOR MEN STORA SKILLNADER 25

5.3 Skillnader mellan Amerikanska studier och svenska 25

5.3.1 Amerikanska studier 25

5.3.2 Svenska studier 26

5.3.3 Jämförelse 26

5.4 De 3 branschernas data gentemot varandra 27

5.4.1 Liknande data 27

5.4.2 Stora skillnader 27

6. Slutsats 28

7. Diskussion 29

7.1 Arbetet & Arbetsprocess 29

7.2 Resultat 29

7.3 Metoder 29

7.4 Framtida studier & Vem skulle kunna använda denna undersökning 30

7.5 Kritisk granskning av instrumentet 30

8. Referenser 31

Figurförteckning

Fig1. Traditonel data processing 10

Fig2. End user computing 10

Fig3. Small business user 11

Fig4. Slutgiltig SBUIST modell 12

Fig 5. Small Business User IT Satisfaction 15

Bilagor 32

Bilaga 1 Svensk version av enkäten 32

Bilaga 2 Amerikanska version av enkäten 34

Bilaga 3 Excel data 36

Bilaga 4 Excel dokument 38

(7)

1. Inledning

Detta kapitel kommer att beskriva bakgrunden som ämnet baserats på. Därefter följer syfte, problemformulering och avgränsningar för att specificera problemet ytterligare. En

begreppsförklaring kommer också att finnas med för att definiera tekniska ord och termer som kan förekomma i uppsatsen. Kapitlet avslutas med en disposition för visa hur uppsatsen är uppbyggd och underlätta för läsaren.

1.2 Bakgrund

I dagens samhälle där ny teknik förnyas konstant till nyare och bättre versioner har företagen svårt att bara hålla sig till ett system eller samma system över en längre period. Behovet att vara bättre än sina konkurrenter resulterar i att företaget behöver fungera optimalt och effektivt. Dagens informations system är i konstant utveckling och nya versioner kommer ut med jämna mellanrum.

Stora företag har den resurs och kapital för att kunna gå hand i hand med ny teknik men hur påverkar detta de små företagen som kanske inte alltid har de resurser de behöver till att implementera de IT-system som behövs. Att implementera ett nytt IT-system behöver inte heller vara det bästa för företaget. Företaget behöver också beräkna hur systemet kommer påverkar dess anställda och de interna processerna i företaget. Detta gör att de små företagen måste noga beräkna lönsamheten i att skaffa nya system så att det stämmer överens med behoven och vilja av de egna anställda och effektiviserar de interna processerna.

Varför att detta ett problem som är värt att undersöka i så fall? Genom att kunna se vad små företag är nöjda med eller vad de inte är nöjda med kan företaget få en större inblick i vad det behöver för att effektivisera sina IT system. Detta gör att de företag som utvecklar system mot de branscher som undersöks, får en större förståelse för vad som är ett problem inom de system som används i den dagliga processen. Genom att förstå problemet kan de utveckla system som tillhanda håller de funktioner och tjänster som företagen är i behov av.

1.3 Syfte

Syftet med den här uppsatsen är att bedöma hur nöjda småföretagen i Växjö är med sina informationssystem. Detta görs med en enkätundersökning där företagen svara på ett antal frågor rörande sina IT system.

1.4 Problemformulering

Den problemställning jag har koncentrerat mig på är:

Hur nöjda är små företag i Växjö med användningen och implementeringen av informations system?

- Skiljer sig den här undersökningen från den amerikanska något i form av resultat ?

- Finns det skillnader mellan resultat i samma frågegrupp ? - Skiljer sig resultaten något mellan olika branscher ?

1.5 Avgränsning

Denna uppsats kommer att behandlas ur både ett praktiskt och teoretiskt perspektiv. Utifrån skrivna källor i litteratur, artiklar och Internet kommer jag att analysera problemen. Till den teoretiska informationen kommer jag att tillföra resultat från enkätundersökningen.

Undersökningen riktar sig mot små företag mellan 50-150 anställda inom 3 sektorer av arbetsmarknaden.

(8)

2. Metod

I metod delen beskrivs olika vetenskapliga synsätt, angreppssätt och metoder samt de val jag har gjort av dessa. Vidare beskrivs uppläggningen av arbetet och dess utförande. Som sista del tas källkritik och relevansen av validitet och reliabilitet.

2.1 Vetenskapligt synsätt

Vetenskap handlar framför allt om att tolka och förstå, genom att använda vetenskapen kan man skapa en förståelse och kunskap om den verklighet och dess problem som finns i våran närvaro. För att kunna förstå denna verklighet och kunna göra efterforskningar och få

förklaringar måste antagande göras om hur denna verklighet ser ut (Arbnor et al, 1994) Njae, snarare om hur vi beskriver denna verklighet. Verkligheten i sig är ju obeskrivlig och därmed även obegriplig.

Inom forskningen finns det två huvudsakliga vetenskapliga synsätt, dessa är positivism och hermeneutik. Positivismen har sitt ursprung i naturvetenskapen och dess främsta strävan är efter absolut kunskap eller sanning. Positivismen hävdar att det enbart finns två källor till kunskap: det vi kan iaktta med våra sinnen och det vi kan räkna ut med vår logik. Grunden för positivismen är att den beskriver och förklarar vilket innebär att man måste pröva och

observera. Även om positivismen utgår från att kunskap är det vi får genom våra sinnen så innebär det inte att en positivist tror allt han ser eller hör. Genom noggrann kritisk granskning och undersökning kan man ta ställning om fenomenet är riktigt eller inte. Positivisterna hävdar att det finns en objektiv verklighet som inte påverkas av betraktaren och kan därför studeras utan att förändras (Thurén, 1991).

Hermeneutikens synsätt däremot bygger på tolkning och förståelse av ett fenomen och hävdar att det inte finns någon objektiv verklighet. Medan positivismen hävdar att delarna utgör helheten i problemet tycker hermeneutiken att kärnan i forskningen ligger i helheten som ska studeras för att få förståelse. Den egna förståelsen och upplevelserna används i hermeneutiken för att tolka andra individers förståelse och upplevelser (ibid.).

De forskare som tillämpar det hermeneutistiska synsättet är mer subjektiva i sina

bedömningar än de positivistiska forskarna. Detta gör att det ställs ett större krav på forskaren när det gäller att tolka och förstå den kunskap och material som samlas in under uppsatsens utformning (Patel et al, 1987).

2.1.1 Mitt synsätt

Det synsätt jag har valt att använda är det positivistiska eftersom det beskriver en iakttagelse av verkligheten. Det positivistiska synsättet kändes väldigt relevant eftersom jag har för avsikt att tolka de empiriska material och information från enkätundersökningen med egna

värderingar som har uppkommit under min studietid och utbildning. Detta kommer att öka min förståelse för det utvalda problemet.

(9)

2.2 Angreppssätt

Angreppssätt innebär hur ett problem angrips/analyseras, hur forskaren samlar in och analyserar data/information. Det finns två sätt enligt Thurén (1991) att dra slutsatser på:

induktion och deduktion. Och så finns abduktion, som är en kombination av dem båda.

Induktion utgår från att man tillämpar allmänna, generella slutsatser från empiriska fakta.

Induktion utgår från insamling av kvantifierad data. Det vill säga en massiv insamling av data.

Detta gör att man aldrig kan vara 100 procent säker på en induktiv slutledning eftersom den bygger på material som för det mesta inte utgör en fullständig uppräkning. Slutsatser grundade på massiva data kan visa sig okorrekta och falska (ibid.).

Deduktion baserar sig på logik och innebär att man drar en logisk slutsats kring ett enskilt fenomen. Denna slutsats baseras sig kring valda premisser men behöver nödvändigtvis inte överensstämma med verkligheten i den mån den är sann (ibid.).

2.2.1 Mitt angreppssätt

Mitt problem är i att samla in och analysera den information jag får igenom

enkätundersökningen av företagen i Växjö. Fast till grund ligger teoretisk information som är hämtad ur artiklar och skrivna informationskällor. I mitt fall kommer abduktion att användas eftersom enkätundersökningen gör att jag behöver fördjupa mig i den teoretiska bakgrunden och dess modell. Detta gör att en kombination av induktion och deduktion kan få fram maximalt resultat för uppsatsen.

2.3 Vetenskaplig metod

Det finns två huvudsakliga undersökningsmetoder som dominerar inom den traditionella vetenskapen; det kvantitativa och det kvalitativa. Det som gör att dessa två metoder är så lika är att de har ett gemensamt syfte. Detta är enligt Holme et al (1997) att ge en bättre förståelse av det samhälle vi lever i och hur enskilda människor, grupper och institutioner handlar och påverkas av varandra .

Att använda den ena eller den andra är ett val man får göra utifrån den uppsats man gör och vad man vill få ut av den. Vad som påverkar valet av metod är i grund och botten

frågeställningen som man arbetar med (ibid.).

Den kvalitativa metoden grundar sig på att forskaren tolkar, kategoriserar och försöker förstå ett fenomen. Genom att använda textanalyser och verbala beskrivningar i stor utsträckning kan man beskriva ett problem på en djupare nivå. Det är detta som kännetecknar den

kvalitativa eftersom den söker det unika i en viss situation istället för att söka efter et generellt resultat (Patel et al, 1987).

Med kvantitativ menar man den data som kan mätas i siffror och tal. Huvuddelen av en kvantitativ undersökning baserar sig på mätbarhet och verifiering där informationen/data granskas kritiskt och logiskt av forskaren. Det huvudskaliga syftet är att se orsaken av fenomenet som är grund för undersökningen (Holme et al, 1997).

(10)

2.3.1 Uppsatsens vetenskapliga metod

Uppsatsen bygger på insamling av relevant data i form av en enkätundersökning vilket gör att den kvantitativa metoden passar bättre än den kvalitativa. Den kvantitativa mängd av data man får in av enkätundersökningen är i grunden mätbar och kommer att verifieras och granskas för att få fram den relevanta informationen för uppsatsen.

2.4 Datainsamling

De två huvudtekniker som finns för att samla in data är insamlingen av primär data och insamlingen av sekundär data (Arbnor et al, 1994).

Syftet med datainsamlingen är att skapa begrepp, termer och teorier för att gör en nydanande beskrivning av verkligenheten. Detta gör att man kan få fram okända aspekter av problemet och lösa de obeskrivliga som fanns innan undersökningen. Man kombinerar både primär och sekundär data för att få fram de aspekter och synsätt man var omedveten om innan.

Den primära insamling är det material som forskaren samlar in själv för undersökningen. Det som är fördelen med den här tekniken är att den data som forskaren samlar in blir mer

relevant för problemet som undersökningen baserar sig på. Forskaren får möjlighet att påverka exempelvis materialet för intervjuunderlag etc. Nackdelen med primärdata är att det är en tids och resurskrävande process (Patel et al, 1987).

Det som kallas sekundärdata är använt material som finns publicerat eller blivit framtaget av andra individer som kan ha ett syfte. Exempel på sådana sekundärdata kan var tidningar, artiklar, litteratur eller tidigare gjorda undersökningar ( Wiedersheim et al, 2001).

2.5 Arbetets uppläggning och genomförande

Jag har valt att basera min uppsats runt en enkätundersökning vilket innebär att de empiriska data jag får ut är igenom enkäter jag får från relevanta företag. Den bakgrunds information som beskriver den modell jag använder i själva undersökningen är hämtad från artikel källor på Internet. Den här informationen har ytterligare utvecklats genom litteraturstudier där mer information har hämtats för att beskriva de olika elementen i undersökningen och den bakomliggande informationen.

Både primärdata (enkäter) och sekundärdata (artiklar) har används för att sammanställa informationen i uppsatsen. De litteraturkällor som har används i arbetet har inhämtats från Växjös universitetsbibliotek och med hjälp av min handledare. Artiklar och aktuella rapporter har inhämtats från de digitala databaserna Libris och Elin. Jag har också använd mig av Internet för att söka efter information. Den stora fördelen med Internet är att det är ett världsomspännande nätverk med information från hela världen där en stor mängd av data/information finns tillgänglig. Informationen som har sökt på Internet har jag sök via sökmotorer så som Google och Altavista.

De teorier och modeller som jag har valt att använda är användbara utifrån uppsatsens syfte.

Där teorierna och modellen baserar sig på tidigare enkät undersökningar i samma utförande.

Jag har samlat in data som har blivit analyserad och fört en diskussion för att bevara min frågeställning och därmed haft en fokus på att syftet uppfylls. Vid arbetet med sekundärdata har jag gått stegvis fram för att hitta tillhörande information. Genom att hitta en artikel eller bok som är intressant för ämnet har jag kunnat hitta referenser som leder mig till annat material där deras referenser leder mig vidare till ännu mer material. På så sätt har jag funnit namn på författare och böcker som jag kunnat söka mer information kring.

(11)

2.6 Källkritik

Källkritiken spelar stor roll vid användning av datakällor. Jag har gjort bedömningen att den information/data som redovisas här är relevant och pålitlig eftersom jag har valt att använda kända och ofta förekommande källor. För att på ett pålitligt sätt kunna bedöma de resultat som undersökningar ger upphov till måste man analysera den data/information som har används i undersökningen. De mest viktigaste kriterierna som används för bedömning av källor är samtidskrav, tendenskritik och beroendekritik (Wiedersheim et al, 2001).

Samtidkravet refererar till att en källa är relevant i nuläget och inte försöker påvisa något som hänt i det förflutna. Trovärdigheten blir högre desto närmare källan är tidsmässigt och desto närmare själva problemet den hänvisar till. Detta uppfylls genom att jag har använt mig av de senaste utgåvorna av litteratur och de mest relevanta artiklarna och aktuella informationen i dagsläget. Även fast en källa är ny behöver den inte vara bättre i mån om information, äldre information kan tillföra andra aspekter på problemet som de nya inte kan. Vilket gör att man inte ska välja bort äldre källor bara för att det finns nyare att tillgå.

För att se om en källa har egna intressen i frågan används tendenskritik. I de flesta källor av sekundärdata jag har använd mig av har jag funnit att forskare inte har något särintresse i frågan. Den sista kritiken är beroendekritiken som påvisar att källorna beror på varandra.

Detta har motverkats genom att använda källor som är oberoende inom samma områden (ibid.).

Även fast man bedömer sina källor utifrån dess kriterier betyder det inte att källorna, och framför allt de kända källorna är korrekt. Men utifrån de teorier, kunskaper och teser som jag har i ämnet har jag bedömt dem vara tillförlitliga. Vilka källor som är mer tillförlitliga än andra har jag använd mitt sunda förnuft och använt de källor som verkar pålitliga och som är skrivna på mer än ett ställe. Detta har varit väldigt viktigt speciellt med Internet källor där jag har gjort bedömningen om en källa är pålitlig eller inte.

En viktig aspekt man ska kolla när man bedömer källor är vilken bakgrund materialet har, om det är positivistiskt eller hermeneutisk skrivet t.ex. Det är svårt att jämföra dessa två synsätt utan att veta från vilka aspekter de är skrivna.

2.7 Validitet och Reliabilitet

Validitet definieras som ett mätinstruments egenskap att mäta det specificerade där inget utomstående påverkar resultatet. Definitionen av reliabilitet är att instrumentet avger ett stabilt och tillförlitligt utslag, det vill säga att två likadana mätningar på samma objekt ger samma värde. En hög grad av både reliabilitet och validitet bör därför eftersträvas.

En av nackdelarna med att använda sekundärdata kan vara att det är svårt att bedöma kvaliteten på informationen. Problem uppstår också i att det kan vara svårt att tolka andras undersökningar och definitioner med hur de har utförts. Men eftersom jag har granskat de insamlade sekundärdata upprepade gånger och jämfört med andra källor tycker jag kvaliteten är god.

(12)

3. Teori

Här presenteras den teoretiska bakgrunden och fakta som den baseras på.

3.1 Bakgrund

Under min primära datainsamling har jag letat efter olika mät instrument för att använda till min enkät undersökning. Detta har resulterat i en mängd data men mycket har filtrerats bort i urvalsprocessen efter en användbar modell att kunna applicera på små företag. Det finns en uppsjö med modeller och undersökningar men som riktar sig i huvuddel till större företag eller specifika produkter/branscher. I databaserna Elin och Libris och med rådfrågning av handledare har jag hittat en specifik modell som har utvecklats i U.S.A. Texas för det specifika syftet att mäta användare nöjdhet i små företag. Detta har gjort att mitt arbete har fokuserats på denna modell och dess undersökningsteorier. Modellen heter SBUIST och är framtagen av Prashant C. Palvia. Den teoretiska basen i teori avsnittet är taget från Palvias två artiklar; An examination of the IT satisfaction of small-business users och A model and instrument for measuring small business user satisfaction with information technology . De bilder som finns illustrerade är omgjorda modeller som finns i artiklarna.

3.2 Teoridelens uppbyggnad

I teoridelen kommer jag att göra en sammanfattning av SBUIST modellen och dess tillhörande parametrar. Jag kommer också att ta med dess tillämpningsområden och de resultat jag har fått fram av den.

3.3 SBUIST Uppkomst

När Sbuist modellen utvecklades fanns det inget mätinstrument för små företag, så man blev tvungen att gå tillbaka till hur de stora företagen mätte sina arbetsmiljöer. Det finns två arketyper i stora företag; traditionel data processing och end-user computing

Traditonel data processing

I den här miljön interagerar användaren minimalt med datorn, informationen ges till system ansvarig eller system anställda

End-user computing

Här arbetar användarna direkt med datorerna och oftast med en stöd grupp som hjälper till med informationen.

Small business user

Miljön i ett lite företag är däremot annorlunda. Med begränsade resurser så blir

användaren för det här systemet ägaren eller föreståndaren för företaget. Han får sätta sig in i en roll där han är ansvarig för systemet och blir tvungen att agera som en system

Fig 1. Traditonel data processing

Fig 2. End user computing

(13)

analyst/ programmerare / övervakare etc. Även fast han igentligen inte är utbildad eller passar i rollen. Den här personen blir också tvungen att agerar som den huvudsakliga kontakten med externa bolag och organisationer.

För att utforma SBUIST modellen var man tvungen att hämta in den information som skulle utgöra de parametrar och frågeställningar som modellen skulle utgöra. Genom att analysera redan etablerade modeller och mätinstrument som används i större företag kunde man få fram olika aspekter från redan beprövade modeller.

Traditionel data processing Denna modell bidrog med 3 stora fält med frågeställningar;

Personal och Kundtjänst (Staff and services) Informationsprodukt (Information product)

Användare kunskap/inblandning (user knowledge/involvement)

Även om alla dessa inte infogades i modellens slutgiltiga version gav den uppkomst till andra faktorer och frågeställningar.

End-user computing Ur denna modell identifierades 5 relevanta områden.

Informations innehåll (Information content) Noggrannhet (Accuracy)

Format (Format)

Användarvänligt (Ease of use) Läglighet (Timeliness)

Dessa 5 områden uppkom från analysen av begreppet Ease of use . En extra faktor som uppkom av denna analys är.

Produktivitet (Productivity)

Denna faktor kom till för att belysa den tid och resurs restriktion som hamnar på små företags användare.

6 områden kom till för att erkänna den teknik/system roll och interaktion med organisationer utanför företaget.

Hårdvara lämplighet (Hardware adequacy) Mjukvara lämplighet (Software adequacy) System säkerhet (System security & integrity) Dokumentation (Documentation)

Försäljare stöd (Vendor support)

Träning & Utbildning (Training & Education)

Utöver dessa, identifierades 11 globala faktorer för att mäta den generella belåtenheten av informationssystem. Dessa 11 faktorer användes också för att verifiera modell konstruktionen och validiteten av dess kriterium.

Modellen testades först för att undersöka om den funkade och i den undersökningen togs vissa faktorer bort och nya uppkom som till slut resulterade i ett slutgiltigt instrument där 26

områden uppkom grupperade i 13 faktorer.

Fig 3. Small business user

(14)

3.4 SBUIST

Den slutgiltiga SBUIST modellen som efter mycket analys och testande har uppkommit kan beskrivas som en konstruktion av 3 element. Den första är en likhet med end user

computing , den andra har delar från den traditonal data processing miljön och den sista delen är speciella aspekter för små företags data hantering. Modellen är uppbyggd av 13 stycken grupper som var och en svara på små företags belåtenhet med sina informations system i olika aspekter.

3.4.1 SBUIST grupper

Det finns 13 element i SBUIST konstruktionen som under sig har 26 olika delar i respektive grupp. Dessa 26 delar är vad som får fram resultatet i undersökningen. Varje del är framtagen för att belysa ett särkilt behov eller problem rörande belåtenheten i små företag.

1. Software adequacy (SA)

System är till för att tillgodose användaren med tillräcklig information och funktioner för att denna ska kunna göra ett effektivt arbete. Denna grupp försöker analyser om användaren är nöjd med sitt system och om dess programvara är tillräcklig för att hantera användarens behov.

2. Software maintenance (SM)

System ska kunna anpassa sig till användaren utan några konstigheter och kunna passa flera användare. Här undersöks programvarans egenskaper att kunna modifieras, förbättras och rättas till.

3. Information content (IC)

Att jobba I olika miljöer kräver att användaren får den information som han behöver för att genomföra ett effektivt jobb och att systemet tillhandahåller det. Här får vi fram om

informationen från systemet tillgodoser användaren behov.

4. Information accuracy (IA)

Fig 4. Slutgiltig SBUIST modell för att mäta små företags nöjdhet med Informations teknologi.

(15)

För information att vara effektiv så krävs det att användaren får rätt och relevant information från systemet och inte behöver gå några omvägar för att få den. Här mäts hur riktig och användbar informationen är för användaren.

5. Information format (IF)

För att informationen från systemet ska vara lätt för användaren att använda den måste

systemet kunna tillhandahålla ett enkelt och effektiv format som inte måste ändras om det ska användas. Information som kommer till användaren ska inte behövas behandlas I ett annat program bara för att användas. Här undersöks om den information som kommer från systemet är i ett lätt arbetat format och om den informationen är förstållig för användaren.

6. Ease of use (EU)

System kan ibland vara jobbiga och svåra att lära sig från ett användarperspektiv. Detta kan innebära att systemet inte presterar maximalt eftersom dess användare inte vet hur de ska använda det. Här ser vi hur användarvänligt systemet är i mån om användbarhet, tillgänglighet och hur lätt det är att lära sig.

7. Timeliness (TM)

Hur väl man får informationen och i vilken tid den tillhandahålls kan vara kritiskt för många olika företag som jobbar mot strikta deadlines och tids baserade åtagande. Här ser vi hur väl systemet tillhandla kritisk uppdaterad information och om det är tillfredställande för

användaren tidsmässigt 8. Security and Integrity (SI)

Företag har alltid konkurrenter som är intresserade av sina fienders information i rent affärsmässiga omständigheter. Detta gör att företag måste ha säkerhet till sina system så att inte obehöriga kommer åt kritisk information. Användare behöver ett visst mått av säkerhet själva när de arbetar med kritisk information så att de inte förstör eller orsakar problem för systemet. Här undersöker vi i vilken grad systemet skyddar mot yttre påverkan och om det finns tillämpningar som skyddar användaren arbeten från korruption.

9. Productivity (PR)

Ett system så låter dig göra det som du ska är bra men ett system som ökar din produktivitet och låter dig göra mer än du förväntar dig är ett bättre system. Ökad produktion och

effektivitet är nödvändig för att ett företag ska bli bättre. Här ser vi om systemet ökar produktiviteten och låter dig göra mer än tidigare.

10. Documentation (DC)

System går sönder och problem kan uppstå som är svåra att fixa. Användare kan också ha svårt att förstå alla funktioner. Här ser vi hur väl det finns hjälpmedel (manualer/produkter) för att användaren ska kunna förstå och fixa problem som dyker upp i systemet.

11. Vendor Support (VS)

Alla problem kan inte lösas av användare. Här undersöker vi om det finns extern hjälp att tillgå om systemet får problem.

12. Training and Education (TE)

Implementering av nya system kan ha en negativ effekt på de anställda vilket gör att de kanske inte är intresserade av att lära sig använda det nya systemet. Här kollar vi om företaget har effektiva utbildnings procedurer för användaren att tillgå för att förstå hur systemet

fungerar.

13. Overall evaluation (OE)

(16)

Den 13 gruppen är till för att ge en generell bedömning om systemet. Här undersöker vi om användaren är nöjd med systemet och om det har uppfyllt användaren förväntningar.

(17)

3.5 Productivity

En av de 13 grupperna som tas upp i SBUIST är Productivity och det har diskuterats om denna grupp är en subgrupp av IT belåtenhet eller om det är en egen konstruktion besläktad till SBUIST modellen. Enligt Palvia (1996) är det en egen konstruktion och kan användas av specifika organisationer för att ge en högre grad av analys för att konstatera belåtenheten av IT system. Detta ger oss en modell med 9 extra faktorer som dela upp i 2 grupper. Business Related Factors och Owners Characteristics

3.5.1 Business Related Factors

Många användare undersökningar som görs för stora och medium företag brukar ha med affärsrelaterade faktorer i sina undersökningar. Undersökningar på små företag har inte varit i fokus så detta tyder på att en del av faktorerna inte är applicerbara .

3.5.1.1Faktorer

1. Type of business Graden av IT användning kan variera mycket från företag till företag och det finns stora skillnader i hur olika företag använder sig av olika system. Här ser vi vilken typ av företag det handlar om; Tillverkning, Service, Försäljare och Övriga.

2. Size Storleken på hur många användare som använder sig av systemet kan vara en viktig faktor för att bestämma hur nöjt företaget är med sitt IT system. Vi delar in företagen i tre grupper här; 1-2 användare, 3-5 användare och 5+.

Fig 5. Small Business User IT Satisfaction

(18)

3. Profitabillity Små företags största problem brukar var otillräckliga resurser för att investera i IT-system. Otillräckliga resurser kan resultera i sämre IT-system och en minskad vinst. Två grupper identifierades här, de som är vinstgivande och de som inte är det.

4. Location Läget för företaget kan sätta begränsningar på hur tillgängligt stöd och mjukvara är för IT-systemet. Två grupper tilldelades här, Stadsbebyggelse eller utanför

stadsbebyggelse.

3.5.2 Owners Charcteristics

Ägarens attribut kan spel stor roll i ett litet företag eftersom det är oftast ägaren som kommer att ha direkt kontakt med informationssystemet. Detta gör att han kommer vara den som kommer att göra de stora besluten om systemet ska ändras eller uppgraderas eftersom han är en av de primära användarna.

3.5.2.1 Faktorer

1. Gender Data vana mellan man och kvinna kan variera väldigt mycket. Denna faktor är relevant eftersom mycket av IT-arbetet utförs av en eller ett fåtal individer. De två

parametrarna är man och kvinna.

2. Age Äldre personer kan ha en rädsla eller okunnighet mot IT-system eftersom de inte är uppväxta med det och kan ha motsättningar mot det. Den yngre generationen har däremot växt upp med det och har en högre acceptans gentemot informations system. Denna faktorn har två parametrar; ålder 20-40 och 40+

3. Race Att undersöka folk I olika raser är ett väldigt känsligt politiskt ämne men de olika folkraserna har visat sig vara väldigt olika i deras ekonomiska förfarande och religiösa

aspekter. Och eftersom undersökningen riktar sig mot en eller få individer kan detta spel roll i hur företaget hanteras.Materialet som den här undersökningen är tagen från hade bara två variabler: vita och svarta på grund av att de andra folkslagen inte var tillräckligt

representerade i undersökningen. För en undersökning i Europa skulle man behöva utöka variablerna ett par steg som att inkludera asiater och araber möjligtvis.

4. Education Hur väl utbildade ägaren/ägarna är kan påverka stort I hur de ser på IT-system och hur mycket dator vana dessa individer har. Det finns 4 variabler här; gymnasium,

universitet, examinerad från universitet och högre utbildning efter universitet.

5. Computing skills Graden av data vana kan ha påverkan i hur nöjda individer är med sina IT-system,. En högre förståelse kan resultera i ett nöjdare företag medan dålig vana kan ha motsatt effekt. 3 variabler utgör denna fråga, dålig, medel och bra.

(19)

4. Resultat

I resultat delen kommer datainsamlingen, genomförande av undersökningen och det relevanta mätinstrumentet redovisas.

4.1 Undersökningsinstrument

I datainsamlingen har jag använt den ovan redovisade SBUIST modellen. Modellen är tagen från den amerikanska undersökningen som gjordes i Texas. Modellen och dess resulterande enkätfrågor har översatts till svenska för att individerna för enkätundersökningen ska lättare förstå innebörden i frågorna. Se bilaga 1 och 2 för den engelska och svenska versionen.

Enkätformuläret är uppbyggt utifrån SBUIST modellen och har 13 grupper där varje grupp har en eller fler frågor. Varje fråga är graderad från 1 till 5 där ett är det lägsta och fem det högsta.

4.2 Genomförande

Datainsamlingen genomfördes under en tidsperiod av två veckor i Växjö stad. Målgruppen var Växjös småföretag med mellan 1-150 anställda. Insamlingen genomfördes av att jag valde relevanta företag inom konsult, service och handels branscher och kom och presenterade min studie och mitt syfte för de ansvariga på företaget. Enkäten fylldes i med min närvaro eller lämnades för att hämtas upp inom ett par dagar. Målet var 50 företag men på grund av arbetstider och lite tid har datainsamlingen resulterat i 30 insamlade enkäter från de olika branscherna.

Efter insamling har jag sammanställt enkät datan i programmet Excel för att få fram de relevanta resultaten.

4.3 Dataresultat

Den redovisade datan är strukturera så att ett medelvärde är framtaget ur ett minimum värde och ett maximal värde av den totala summan för att mäta nöjdheten i själva påståendet. Ett cirkel diagram finns med till varje påstående grupp för att visa den procentuella skillnaden mellan de olika svarsalternativen som fanns med i enkäten.

4.3.1 Mjukvaror Fråga 1 och 2 Mjukvaror

1. Era mjukvaror tillfredställer era behov

Min-Värde :30 Max-Värde : 150 Resultat : 117 Medel-Värde : 0,78 2. Era mjukvaror är lämpliga för att möta era informationshanterings behov

Min-Värde :30 Max-Värde : 150 Resultat : 118 Medel-Värde : 0,786

(20)

4.3.2 Underhåll av mjukvaror Fråga 3 Underhåll av mjukvaror

3. Era mjukvaror är kan enkelt ändras, rättas eller förbättras

Min-Värde :30 Max-Värde : 150Resultat : 97 Medel-Värde : 0,646

4.3.3 Informationsinnehåll Fråga 4 och 5 Informationsinnehåll

4. Informationen som fås från era datorsystem tillfredställer era behov

Min-Värde :30 Max-Värde : 150Resultat : 108 Medel-Värde : 0,72 5. Systemet ger rapporter som motsvarar just det som behövs

4.3.4 Informationens riktighet Fråga 6 Informationens riktighet

6. Är ni tillfredställda med riktigheten i informationen

(21)

4.3.5 Informationens utformning Fråga 7 och 8 Informationens utformning

7. Presenteras informationen i användbara format

Min-Värde :30 Max-Värde : 150Resultat : 113 Medel-Värde : 0,753 8. Den presenterade informationen är tydlig

4.3.6 Systemets användbarhet Fråga 9, 10, 11 och 12 9. Systemets användbarhet

Systemen är användarvänliga

Min-Värde :30 Max-Värde : 150Resultat : 112 Medel-Värde : 0,746 10. Systemen är enkla att använda

11. Systemen är enkla att lära

Min-Värde :30 Max-Värde : 150Resultat : 111 Medel-Värde : 0,74 12. Systemen är enkla att få tillgång till

(22)

4.3.7 Tidsaspekter på informationen Fråga 13 och 14 Tidsaspekter på

informationen

13. Systemet levererar information vid rätt tidpunkt

Min-Värde :30 Max-Värde : 150Resultat : 118 Medel-Värde : 0,786 14. Systemet levererar uppdaterad information

4.3.8 Säkerhet och Integritet Fråga 15 och 16 Säkerhet och Integritet

15. Systemen erbjuder datasäkerhet

Min-Värde :30 Max-Värde : 150Resultat : 109 Medel-Värde : 0,726 16.Systemen erbjuder skydd mot fel som användaren gör

4.3.9 Produktivitet Fråga 17 och 18 Produktivitet

17. Systemen har ökat företagets produktivitet

Min-Värde :30 Max-Värde : 150 Resultat : 121 Medel-Värde : 0,80 18. Systemen möjliggör att mer arbete genomförs än vad som tidigare var möjligt

(23)

4.3.10 Dokumentation Fråga 19 och 20 Dokumentation

19. Det finns bra manualer för att köra och använda systemen

Min-Värde :30 Max-Värde : 150 Resultat : 92 Medel-Värde : 0,61 20. Det finns bra manualer som kan användas för att ordna problemsom uppstår i systemen Min-Värde :30 Max-Värde : 150 Resultat : 89 Medel-Värde : 0,59

4.3.11 Stöd från säljare av systemen Fråga 21 Stöd från säljare av systemen

21. Säljare av systemen ger stöd när det blir fel systemen

4.3.12 Övning och utbildning Fråga 22 och 23 Övning och utbildning

22. Kvalitet på mottagen utbildning har varit god

Min-Värde :30 Max-Värde : 150Resultat : 96 Medel-Värde : 0,64 23. Det finns god tillgång till övning och utbildning som stöd för att kunna utnyttja systemen Min-Värde :30 Max-Värde : 150Resultat : 93 Medel-Värde : 0,62

(24)

4.3.13 Övergripande tillfredställelse Fråga 24,25 och 26 Övergripande tillfredställelse

24. Systemen är framgångsrika

Min-Värde :30 Max-Värde : 150Resultat : 114 Medel-Värde : 0,76 25. Systemen är tillfredställande

Min-Värde :30 Max-Värde : 150Resultat : 116 Medel-Värde : 0,77 26. Systemen har möt era förväntningar

(25)

5. Analys

I analys delen ska jag analysera den data som jag har redovisat i resultat delen på ett djupare perspektiv och göra en jämförelse mellan de olika sektorerna handel, service och konsult som enkäterna har fyllts i av. En jämförelse av de olika sektorerna kan visa vilka sektorer som är i mest behov av bättre system. En jämförelse mellan den amerikanska studien som teorin är baserad på och denna uppsatsens datainsamling kommer att jämföras för att se om det ligger några skillnader mellan den svenska och amerikansk markanden i form av informations system. Analysdelen kommer innehålla följande punkter:

- Generell nöjdhet med IT

- Finns det grupper där liknande frågor har stora skillnader

- Finns det några skillnader i den amerikanska gentemot uppsatsens dataresultat - Hur olika de 3 branschernas data skiljer sig mot varandra och vilka värde som

sticker ut mest 5.1 Generell nöjdhet

Jag har valt att analysera de olika branschernas data och den generella nöjdheten i alla 3 branscherna. När jag har kollat på de olika värde som jag har fått fram av data som jag har samlat in så finns det vissa grupper som har en högre och lägre belåtenhet i hur systemet agerar i samband med gruppens fråga. Jag har tänkt analysera dessa positiva och negativa värden utifrån de medelvärden jag har fått fram när jag har sammansatt den relevanta datan.

5.1.1 Positiv data Informationens riktighet

Är ni tillfredställda med riktigheten i informationen

Tidsaspekter på informationen

Systemet levererar information vid rätt tidpunkt

Min-Värde :30 Max-Värde : 150Resultat : 118 Medel-Värde : 0,786 Systemet levererar uppdaterad information

Produktivitet

Systemen har ökat företagets produktivitet

Min-Värde :30 Max-Värde : 150 Resultat : 121 Medel-Värde : 0,80 Systemen möjliggör att mer arbete genomförs än vad som tidigare var möjligt

De 3 grupperna Informationens riktighet, Tidsaspekter på informationen och Produktivitet visar alla på en högre nöjdhet än de resterande grupperna där frågan Systemet levererar uppdaterad information har det högsta värdet av alla grupper. De två första grupperna borde vara kritiska för alla 3 branscherna. I och med att ett system som inte kan leverera riktig information på ett snabbt och uppdaterat sätt förhindrar att företaget gör det dom ska och ett sånt system är inte eftertraktat. Värdena i gruppen produktivitet pekar på att även fast systemen inte är perfekta i alla aspekter så har de hjälpt företagen att öka deras produktivitet och systemet har hjälpt dom med saker som tidigare inte varit möjliga.

(26)

5.1.2 Negativ data

Underhåll av mjukvaror

Era mjukvaror är kan enkelt ändras, rättas eller förbättras

Säkerhet och Integritet

Systemen erbjuder datasäkerhet

Min-Värde :30 Max-Värde : 150Resultat : 109 Medel-Värde : 0,726 Systemen erbjuder skydd mot fel som användaren gör

Gruppen Underhåll av mjukvaror visar att även fast systemen är framgångsrika så är dom inte gjorda för uppgraderas eller ändras. Sådana system kräver att man har en stödgrupp i form at en IT grupp eller så måste man kalla in en tredje part för att uppdatera systemet. I små företag kan det vara resurs krävande och kosta mycket pengar.

Fel säkra lägen i systemen kan vara vitala i företag där man utvecklar produkter, systemet har aspekter som hjälper användaren att inte göra fel i kritiska processer och har spärrar som hindrar användaren att göra fel eller skada utvecklingsprocessen. Enligt undersökningen och värdet i frågan Systemet erbjuder skydd mot fel som användaren gör känner den större delen av de tillfrågade att deras system inte har sådana funktioner eller att de inte är tillräckliga.

Dokumentation

Det finns bra manualer för att köra och använda systemen

Min-Värde :30 Max-Värde : 150 Resultat : 92 Medel-Värde : 0,61 Det finns bra manualer som kan användas för att ordna problem som uppstår i systemen Min-Värde :30 Max-Värde : 150 Resultat : 89 Medel-Värde : 0,59

Övning och utbildning

Kvalitet på mottagen utbildning har varit god

Min-Värde :30 Max-Värde : 150Resultat : 96 Medel-Värde : 0,64 Det finns god tillgång till övning och utbildning som stöd för att kunna utnyttja systemen Min-Värde :30 Max-Värde : 150Resultat : 93 Medel-Värde : 0,62 De två grupperna Dokumentation och Övning och utbildning går hand i hand och har ganska liknande resultat som båda är låga. Eftersom uppsatsen undersöker små företag är det förståligt att små företag inte har resurser att ha extensiva utbildningsprogram för att lära nya användare att använda och förstå systemen som de arbetar med. Och eftersom det inte finns tillräcklig utbildning så fattas det för det mesta manualer och beskrivningar på hur systemen ska skötas och arbetas med. Sämst värde i hela undersökningen fick frågan Det finns bra manualer som kan användas för att ordna problem som uppstår i systemen . Detta får en direkt konsekvens till att små företag oftast blir utlämnade till en tredje part som de måste förlita sig på när deras system går sönder eller behövs lagas. Detta kan göra att produktivitet och effektivitet kan alvarligt förhindras när fel uppstår som ingen vet hur de ska lösas.

(27)

5.2 Liknande frågor men stora skillnader

Denna frågeställning handlar om hur företagen har svarat på frågor som har varit i samma grupp. Eftersom frågorna ör grupperade kring liknande påstående kan det var intressant att se om någon fråga avviker i sina testresultat. Genom att jämföra data har jag hittat en grupp där värdena skiljer sig åt.

Säkerhet och Integritet

Systemen erbjuder datasäkerhet

Min-Värde :30 Max-Värde : 150Resultat : 109 Medel-Värde : 0,726 Systemen erbjuder skydd mot fel som användaren gör

Det är ganska intressant att företagen tycker att säkerheten för intrång utifrån är acceptabel men att den interna säkerheten inte är tillräcklig. Men som ett litet företag med ett fåtal anställda som integrerar med systemen så är den interna säkerhet kanske inte en prioritering som är en kritisk funktion som måste tas hänsyn till.

5.3 Skillnader mellan Amerikanska studier och svenska

Eftersom denna undersökning grundar sig på en studie som utfördes i Texas U.S.A. har jag tänkt jämföra resultaten som den amerikanska undersökningen fick fram med vad uppsatsens undersökning fick fram. Detta för att få fram liknande resultat eller för att se vilka grupper som skiljer sig mellan den svenska och amerikanska marknaden.

5.3.1 Amerikanska studier Den amerikanska studien hade samma svarsalternativ som uppsatsen men där 1 är högst och 5 är lägst istället.

Värden som kom fram resulterade i tabellen till höger. Ett värde som är högre än medianen innebär att användarna inte är nöjda medan ett värde som är under medianen är ett värde där användarna är nöjda med sina system.

De fem högst värderade grupperna är i ordningen information accuracy , information format , timeliness , ease of use och information content alla I den positiva delen av nöjdhet medan de lägst värderade grupperna är documentation , software maintenance och

vendor support. Den gruppen som är värderad som den med högst missnöjdhet är Training and education^.

Small business user IT satisfaction

IT Component Median Mean

Total 2.409 2.441

Software adequacy 2.500 2.626

Software maintenance 3.000 2.869

Information content 2.000 2.371

Information accuracy 2.000 1.898

Information format 2.000 1.995

Ease of use 2.000 2.083

Timeliness 2.000 2.067

Security and integrity 2.500 2.393

Documentation 3.000 2.905

Vendor support

3.000 2.780

Training and education 3.000 3.072

(28)

5.3.2 Svenska studier

Jag har tagit resultatet jag har fått och delat det med max värdet. Jag har då fått ett mellan värde där 0,7 blir en gräns mellan missbelåtenhet och nöjdhet.

Om man strukturerar på samma sätt som den amerikanska undersökningen så ser man att de 5 högsta grupperna i följd är: Informationens riktighet ,

Tidsaspekter på informationen , Mjukvaror , Informations utformning och Systemets användbarhet . De grupper som

placerade sig lägst var Övning och utbildning , Underhåll av mjukvaror och Säkerhet och integritet . Den som fick lägst värde av alla grupper var Dokumentation .

5.3.3 Jämförelse

Om vi nu översätter de amerikanska gruppernas namn så kan se bättre se hur de förhåller sig gentemot varandra så kan vi se vilka grupper som är lika och vilka som avviker.

Amerikanska värden Svenska värden

1 Informationens riktighet 1 Informationens riktighet

2 Informationens utformning 2 Tidsaspekter på informationen 3 Tidsaspekter på informationen 3 Mjukvaror

4 Systemets användbarhet 4 Informationens utformning 5 Informationsinnehåll

5 Systemets användbarhet

4 Dokumentation

4 Säkerhet och Integritet

3 Underhåll av mjukvaror 3 Underhåll av mjukvaror

2 Stöd från säljare av systemen 2 Övning och utbildning

1 Övning och utbildning

1 Dokumentation

Mycket av värdena är ganska lika varandra, i den positiva delen toppas listan av Informationens riktighet i båda listorna följt av Tidsaspekter på informationen , Informationens utformning och Systemets användbarhet . De som sticker ut är informationsinnehåll på den amerikanska sidan och mjukvaror på den svenska.

Den negativa delen är väldigt lik också förutom stöd från säljare av systemen från den amerikanska sidan och säkerhet och integritet från den svenska. Vad den amerikanska och svenska marknadens små företag prioriterar är väldigt lika varandra i både det positiva och negativa området.

1 Mjukvaror 0,78

2 Underhåll av mjukvaror

0,65 3 Informationsinnehåll

0,72 4 Informationens riktighet

0,8 5 Informationens utformning

0,756 6 Systemets användbarhet

0,746 7 Tidsaspekter på informationen 0,8 8 Säkerhet och Integritet

0,67 9 (Produktivitet)

0,8 10 Dokumentation

0,6 11 Stöd från säljare av systemen

0,72 12 Övning och utbildning

0,63 13 (Övergripande tillfredställelse)

0,76

(29)

5.4 De 3 branschernas data gentemot varandra Undersökningen har involverat 3 olika branscher; handel, service och konsult företag. De olika sektorerna har i olika aspekter väldigt olika resultat och i vissa områden är de väldigt överens. Mest nöjdast verkar vara konsult följt av service och sist handel. I tabellen bredvid är de olika branschernas värden ställda sida mot sida för att vi ska kunna jämför de olika värdena mot varandra.

Generellt sett så är konsultbranschen den som är mest nöjd i nästan alla grupper gentemot de andra. Efter konsult kommer service och sist handel som är mest missnöjd. Denna kurva följs genom nästan alla värden där konsulterna har högst nöjdhets värde följt av service och handel förutom i vissa påstående.

5.4.1 Liknande data

Värdena skiljer sig ganska mycket åt mellan de olika branscherna men vissa resultat är väldigt lika varandra.

Fyra resultat från de olika branscherna har likvärdiga resultat.

Fråga 3 (Mjukvarorna kan ändra, förbättras eller rättas) och 5 (Rapporter ger den informations som behövs)har något negativa värden som visar att alla 3 branscherna är missnöjda med sina applikationer.

Fråga 4 (informationen tillfredställer behovet) och 9 (systemen är användarvänliga) har båda positiva siffror som visar att företagen är nöjda över lag.

5.4.2 Stora skillnader

De stora skillnaderna i värdena är i fråga 9 (Systemen är användarvänliga) och fråga 14 (systemen levererar uppdaterad information)

I fråga 9 går värdena åt andra hållet så att handel är mest nöjdast och konsulterna är minst nöjdast, alla branscherna är dock generellt nöjda med att deras system är användarvänligt.

Detta kan bero på att konsulterna använder mer komplexa system som kan uppfattas som mindre användarvänliga.

I fråga 14 är det service som är nöjdast med det högsta värdet i undersökningen följt av konsult och handel, också här är alla branscherna nöjda med sina system. Service är en sektor där det behövs uppdaterad information på daglig basis för att funka på ett effektivt sätt och systemen verkar kunna leverera det dom ska i alla branscherna.

Handel Service Konsult

1 0,76 0,75 0,88

2 0,76 0,78 0,84

3 0,63 0,65 0,68

4 0,70 0,72 0,76

5 0,68 0,72 0,68

6 0,73 0,85 0,80

7 0,73 0,75 0,80

8 0,73 0,77 0,80

9 0,76 0,74 0,72

10 0,73 0,77 0,72

11 0,70 0,77 0,76

12 0,72 0,77 0,80

13 0,72 0,83 0,84

14 0,75 0,90 0,80

15 0,63 0,70 0,84

16 0,58 0,63 0,68

17 0,78 0,82 0,84

18 0,80 0,80 0,88

19 0,50 0,68 0,80

20 0,51 0,63 0,76

21 0,68 0,80 0,84

22 0,56 0,66 0,80

23 0,58 0,62 0,80

24 0,66 0,82 0,84

25 0,70 0,82 0,88

26 0,70 0,80 0,88

(30)

6. Slutsats

Hur nöjda är små företag i Växjö med användningen och implementeringen av informations system?

- Skiljer sig den här undersökningen från den amerikanska något i form av resultat?

- Finns det skillnader mellan resultat i samma frågegrupp ? - Skiljer sig resultaten något mellan olika branscher?

Hur nöjda är små företag i Växjö med användningen och implementeringen av informations system?

Undersökningen genom enkäten tyder på att småföretag är generellt nöjda med sina system även om visa områden behöver förbättring.

Skiljer sig den här undersökningen från den amerikanska något i form av resultat?

Resultaten i undersökningen amerikanska marknader gentemot svenska tyder på att de två marknaderna är väldigt lika varandra i huvuddelen av frågeställningarna där båda

marknaderna prioritera samma slags funktioner i sina system med små skillnader.

Finns det skillnader mellan resultat i samma frågegrupp?

Huvuddelen av frågorna gav inga avvikelser i frågegrupperna värde förutom i en grupp där de två liknande frågornas värde skiljde sig i visa avseende.

Skiljer sig resultaten något mellan olika branscher?

Det mesta talar för att resultaten skiljer sig markant i de 3 branscherna med bara ett fåtal frågeställningar som har liknande värde. Skillnaden är tydlig i de tre branscherna med konsultföretagen högst i värden och handel med lägst. Service kommer mitt i mellan de två men med tydligt skiljande värden.