• No results found

Länsstyrelsens fiskundersökningar i 15 vattendrag och tre sjöar 2015: Statusbedömning av miljötillståndet och samman-fattning av alla 118 elfisken i Örebro län 2015

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Länsstyrelsens fiskundersökningar i 15 vattendrag och tre sjöar 2015: Statusbedömning av miljötillståndet och samman-fattning av alla 118 elfisken i Örebro län 2015"

Copied!
66
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Publ. nr 2016:12

Statusbedömning av miljötillståndet och samman- fattning av alla 118 elfisken i Örebro län 2015

L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N

Länsstyrelsens fiskundersökningar i

15 vattendrag och tre sjöar 2015

(2)

Information

Titel: Länsstyrelsens fiskundersökningar i 15 vattendrag och tre sjöar 2015.

- Statusbedömning av miljötillståndet och samman fattning av alla 118 elfisken i Örebro län 2015

Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Projektledare/Redaktör: Pelle Grahn

Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro län, 701 86 Örebro Telefon växel: 010-224 80 00

E-post: orebro@lansstyrelsen.se

Kontaktperson: Pelle Grahn. Länsstyrelsen i Örebro län Telefon 010-224 87 75

e-post: pelle.grahn@lansstyrelsen.se Copyright: © Länsstyrelsen i Örebro län

Citering: Grahn, P./Red. (2016): Länsstyrelsens fiskundersökningar i 15 vattendrag och tre sjöar 2015 (2016:12)

Framsidefoton: Öring i Hammarskogsån, Elfiske - © Länsstyrelsen i Örebro län

(3)

1

Förord

Denna rapport redovisar resultat från provfiskeundersökningar i 15 vatten- drag och tre sjöar som utförts av Länsstyrelsen i Örebro län. Dessutom sammanfattas samtliga 118 elprovfiskeundersökningar som genomförts samt statusklassats i länet under 2015.

Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalknings- och fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd. Resultaten från undersökningarna används i uppföljningen av miljökvalitetsnormer för vatten, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, de vatten som kalkats och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningspro- gram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år. Status- bedömning gällande fisk har utförts med hjälp av Naturvårdsverkets bedöm- ningsgrunder för sjöar och vattendrag.

Undersökningarna har bl.a. finansierats via Naturvårdsverkets anslag för miljöövervakning samt Havs- och vattenmyndighetens anslag 1:12.

Ansvariga för undersökningarnas genomförande har varit, Mikael Nyberg (fältarbete och dataregistrering) och Pelle Grahn (utvärdering och samman- ställning).

Örebro i februari 2016

Peder Eriksson Pelle Grahn

Chef för Vatten och naturmiljöenheten Vattenvårdshandläggare

(4)

2

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 3

Mörtkontrollfiske ... 3

Statusbedömning av miljötillståndet – Fisk i vattendrag och sjöar ... 4

Karta – Fiskstatus ... 6

Inledning ... 7

Andra fiske- och biologiska undersökningar 2015 ... 8

Översiktligt mörtkontrollfiske ... 8

Metoder ... 8

Sammanfattande resultat – Mörtkontrollfiske ... 9

Lillsjön, 121-095 ... 10

Mången, 138-503... 10

Storsjön, 121-100 ... 11

Sammanfattning av alla 118 elfisken 2015 ... 12

Elfiske ... 16

Metoder ... 16

Resultat - elfiske ... 17

Bredsjöbäcken, 122-727 ... 17

Brunnsjöbäcken, 138-302 ... 18

Drakabäcken, 122-(597) ... 19

Finnhytteälven, 138-301 ... 19

Garphytteån, 121-37 ... 20

Holmsjöbäcken, 122-623 ... 21

Imälven, 138-105 ... 21

Järleån, 122-248 ... 22

Lekhytteån, 121-68 ... 24

Lerälven, 138-134 ... 25

Nyasjöbäcken, 122-(617)... 26

Piparbäcken, 122-(597) ... 27

Snuggabäcken, 122-598 ... 27

Vasslabäcken, 122-406 ... 28

Velamshyttebäcken, 121-113 ... 30

Elfiskeprotokoll ... 31

Referenser ... 31

Bilaga - Elfiskeprotokoll ... 31

(5)

3

Sammanfattning

Rapporten redovisar förekomst och reproduktion av fisk i 15 vattendrag (både kalkade och inte kalkade) och tre kalkade sjöar i Örebro län. Sju av de undersökta vattendragen och de tre sjöarna berör s.k. vattenförekomster.

Dessutom sammanfattas samtliga 118 elfiskeundersökningar som berör 84 vattendrag som genomförts i länet och som bl.a. utförts av andra utförare än Länsstyrelsen under 2015.

Sju av de 15 undersökta vattendragen bedöms som God status med hänsyn till fisksamhället, en som Måttlig, tre som Otillfredsställande och fyra som Dålig status Mört fångades i samtliga tre sjöar, men med storleken mindre än 10 cm endast i en sjö.

Fisk utgör en väsentlig del av sötvattnens ekosystem, varför det är viktigt att bedöma fisksamhällenas status och eventuella förändringar i dessa. Kun- skapen om de enskilda fiskarternas livshistoria och miljökrav är oftast god, vilket innebär att fisksamhällenas struktur och funktion också utgör ett viktigt instrument för att bedöma om förändringar i miljön föreligger.

Undersökningarna innebär även att man skapar referensdata för framtida kontrollverksamhet.

Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalknings- och fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster och underlag till framtida uppföljningar, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, de vatten som kalkats och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersök- ningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år.

Statusbedömning gällande fisk har utförts med hjälp av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag.

Mörtkontrollfiske

Ett fåtal mört med storleken 10 cm eller mindre fångades i Mången (Hällefors kommun). I Storsjön och Lillsjön (båda i Lekebergs kommun) fångades en mört per sjö, men båda var större än 10 cm.

Bedömningen av fisksamhället har inte utförts enligt bedömningsgrunder i Naturvårdsverkets Handbok 2007:4 på grund av att provfiskena inte utförts enligt Undersökningstypen ”Provfiske i sjöar” (Havs och Vattenmyndig- heten, 2013).

(6)

4

Statusbedömning av miljötillståndet – Fisk i vattendrag och sjöar

Sju av de 15 undersökta vattendragen bedöms som God status med hänsyn till fisksamhället, en som Måttlig, tre som Otillfredsställande och fyra som Dålig status. Av de tre undersökta sjöarna bedöms en som Måttlig med hänsyn till fisksamhället och resterande två som Otillfreds- ställande (tabell 2).

Den ursprungliga fiskfaunan i rinnande vatten påverkas huvudsakligen av tre, med varandra kopplade faktorer; fiskens invandringshistoria efter is- tiden, olika arters anpassningsförmåga till fysiska och kemiska förutsätt- ningar samt biologiska interaktioner.

Fiskfaunan påverkas också av mänsklig aktivitet. Miljöstörningar som försurning, eutrofiering, fysiska ingrepp, kanalisering, dämningar för vattenkraft, skogsbruk m.m. har påverkat och påverkar fisk liksom övrig fauna och flora. Påverkan är olika stark för olika arter beroende på deras anpassningar. Man kan observera fiskfaunan på en given lokal och få en indikation på hur pass påverkad faunan är av olika miljöstörningar.

Kemisk eller toxisk påverkan är oftast av naturliga skäl betydligt mer drastisk för fisk jämfört med hydrologisk eller morfologisk påverkan.

Bedömning av status visar generell påverkan.

Bedömning av fisksamhället i vattendrag har utförts för generell påverkan enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder i Handbok 2007:4, se tabell 1.

Tabell 1. Status-Generell påverkan med Klassgränser.

VIX = Vattendrags-Index (Naturvårdsverket, 2007).

Status VIX-värde Kod

Hög ≥ 0,749 H

God ≥ 0,467 och < 0,749 G

Måttlig ≥ 0,274 och < 0,467 M Otillfredsställande ≥ 0,081 och < 0,274 O

Dålig < 0,081 D

Ej bedömd - Eb

(7)

5

Tabell 2. Statusbedömning.

Vattenförekomst är enligt Vattenmyndigheterna och Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. EU-ID är Vattenförekomstens ID-nummer enligt EU (oftast vattenförekomstens utloppskoordinater i Rt90-format). Status, se Tabell 1. VIX är medel- värde av antal (inom parentes) VIX-värden inom samma vattenförekomst. VIX-värde beräknas enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket, 2007), där ingående parametrar är olika fiskarters andel vid fisket. Underlag för beräkning av VIX finns via http://www.havochvatten.se/

Vattendag/Sjö Vattenförekomst EU-ID VIX Status

Bredsjöbäcken Bredsjöbäcken SE663246-145669 0,54 (1) ME

Brunnsjöbäcken Övrigt vatten NW661492-142650 0 (1) D

Drakabäcken Övrigt vatten NW662085-146058 - OE

Finnhytteälven Övrigt vatten NW661430-142528 0 (1) D

Garphytteån Garphytteån-Falkabäcken SE657516-145057 0,54 (1) G

Holmsjöbäcken Övrigt vatten NW662566-145843 0 (1) D

Imälven Imälven mellan Älgsimmen och Svartälven SE658155-143234 0,56 (1) G

Järleån Järleån/Dyltaån SE659495-146263 0,27 (2) GE

Lekhytteån Lekhytteån mellan Leken och Garphytteån SE657003-144472 0,63 (2) G

Lerälven Lerälven SE658630-142997 0,53 (1) G

Nyasjöbäcken Saknas Saknas 0,32 (1) OE

Piparbäcken Saknas Saknas - DE

Snuggabäcken Övrigt vatten NW661376-146349 - OE

Vasslabäcken Vasslabäcken från Kroktjärnen till Rastälven SE661886-144996 0,54 (2) G

Velamshyttebäcken Övrigt vatten NW656339-143400 0,69 (1) G

Mången Mången SE664612-143232 - ME

Lillsjön Lillån vid Vekhyttan SE656438-144056 - OE

Storsjön Storsjön-Lekeberg SE656850-143696 - OE

Anmärkning: E = Expertbedömning

(8)

6 Karta – Fiskstatus

Sju av de 15 undersökta vattendragen bedöms som God status med hänsyn till fisksamhället, en som Måttlig, tre som Otillfredsställande och fyra som Dålig status.

Statusbedömning av sjöarna har utförts som s.k. expertbedömning på grund av att provfiskena inte utförts enligt Undersökningstypen ”Provfiske i sjöar” (Havs och Vattenmyndigheten, 2013).

(9)

7

Inledning

Denna rapport redovisar resultat från fiskundersökningar av förekomst och reproduktion av fisk i 15 vattendrag (totalt 18 stationer) och tre sjöar (mört) (Tabell 3). Sjöarna och sju av de undersökta vattendragen är definierade som Vattenförekomst (SFS 2004:660). De resterande fem vattendragen är s.k. Övrigt vatten.

Syftet med undersökningarna är att bedöma effekten av eventuella utförda kalknings- och fiskevårdsåtgärder, eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd. Undersökningarna utgör också underlag för uppföljning av miljökvalitetsnormer* för vatten och underlag till framtida uppföljningar, miljökvalitetsmålet Levande sjöar och förundersökningar inklusive uppföljning inom programmet Biologisk återställning i kalkade vatten. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervaknings- program, där respektive vattendrag generellt undersöks vart sjätte år. Viss anknytning finns även till uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Giftfri miljö.

*Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormerna anger de kvalitetskrav som gäller för varje vattenförekomst inom respektive vattendistriktet, avseende ytvatten och grundvatten.

Miljökvalitetsnormerna anges i kvalitetstermer, för vilka det finns föreskrifter från Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning (Vattenmyndigheten Norra Östersjön, 2009; Vattenmyndigheten Södra Östersjön, 2009;

Vattenmyndigheten Västerhavet, 2009).

Tabell 3. Undersökta vattendrag. Station = Namn på sjön/vattendraget/stationen/ och ev.

stationsnummer. Lst nr = Länsstyrelsens interna nummer på vattendraget/sjön. X- och Y- koordinat = stationens läge eller sjöns utlopp enligt Rt90. VF = Stationen har anknytning till en vattenförekomst.

Station Lst nr X-koord Y-koord Elfiske Nätfiske VF

Bredsjöbäcken stn 3 122-727 6632623 1456878 1 Ja

Brunnsjöbäcken 138-302 6615057 1426447 1 Nej

Drakabäcken 122-(597) 6620181 1460910 1 Nej

Finnhytteälven 138-301 6613229 1425011 1 Nej

Garphytteån 121-37 6576833 1450329 1 Ja

Holmsjöbäcken 122-623 6625527 1458145 1 Nej

Imälven Stn9 138-105 6582072 1432656 1 Ja

Järleån Stn 1 122-248 6599680 1462980 1 Ja

Järleån Stn 2 122-248 6599650 1463000 1 Ja

Lekhytteån Stn 1 121-68 6568400 1446900 1 Ja

Lekhytteån Stn 2 121-68 6571258 1443344 1 Ja

Lerälven Stn 7 138-134 6583924 1430538 1 Ja

Nyasjöbäcken 122-(617) 6619890 1458733 1 Nej

Piparbäcken 122-(597) 6618088 1460441 1 Nej

Snuggabäcken 122-598 6614461 1464836 1 Nej

Vasslabäcken Stn1 122-406 6613700 1450800 1 Ja

Vasslabäcken Stn 2 122-406 6616950 1449450 1 Ja

Velamshyttebäcken 121-113 6563150 1433450 1 Nej

Mången 138 - 503 6646120 1432320 1 Ja

Lillsjön 121 - 95 6568230 1438630 1 Ja

Storsjön 121 - 100 6568500 1436960 1 Ja

Summa: 18 3

(10)

8

Andra fiske- och biologiska undersök- ningar 2015

Fisk- och bottenfaunaundersökningar sker varje år sedan 1989 i Långsjön (652412-143738) i Tiveden. Långsjön ingår i det nationella s.k. IKEU- programmet, där IKEU står för Integrerad KalkningsEffektUppföljning.

Sjön specialundersöks nu i det nya delprogrammet ”IKEU kalkavslut” som innebär att sjön inte kalkas längre.

Fisk- och bottenfaunaundersökningar sker varje år sedan 2000 i Trösälven.

Varje år sedan 1995 utförs bottenfaunaundersökningar i Fagertärn och Lim- mingssjön samt sedan 2007 i Ämten. Trösälven, Fagertärn, Limmingssjön och Ämten ingår i det nationella delprogrammet Trendvattendrag respektive Trendsjöar. SLU ansvarar för fiske- och bottenfaunaundersökningarna ovan, dataregistrering samt redovisning.

Elfisken har även utförts av andra utförare än Länsstyrelsen, t.ex. konsulter m.fl. (SLU, 2015).

På uppdrag av Länsstyrelsen genomförde en konsult undersökning av fisk- faunan vid 44 vattendragsavsnitt (Länsstyrelsen, 2016).

I den Samordnade recipientkontrollen (SRK) ingår bl.a. bottenfauna-, kisel- alg- och växtplanktonundersökningar, vilka respektive vatten(vårds)förbund ansvarar för.

Översiktligt mörtkontrollfiske Metoder

Syftet med undersökningen var att konstatera förekomst av mört och rep- roduktion av mört i utvalda sjöar inom kalkningsprogrammet. Närvaron av småmört (reproduktion av mört) kan användas som indikator för att en sjö har återhämtat sig från försurning. Ett av de biologiska målen för kalknings- programmet är att mört mindre än (< 10 cm ska finnas i de sjöar som ingår i programmet och i vilka mört tidigare har funnits (Naturvårdsverket, 2002).

Undersökningsmetoden som har använts har hämtats från ”Undersöknings- typ: Provfiske i sjöar (Havs och Vattenmyndigheten, 2013). Vi har emeller- tid modifierat metoden för att rikta fisket mot fångst av mört. Grundidén är att fiska maximalt antal nätnätter jämt fördelade på grundområden med vattenvegetation och att använda 30 m långa och ca 1,5 m djupa nät med maskstorlek med 16 mm sträckt maska. Fisket avbröts när vi fått mört < 10 cm eller när vi fiskat det antal nätnätter som vi ansett vara maximalt för den specifika sjön.

(11)

9

Sammanfattande resultat – Mörtkontrollfiske

Sjöar där mörtkontrollfiske har genomförts under året.

(12)

10 Lillsjön, 121-095

Fisket utfördes 2015-08-27 med 2 bottensatta nät. Vid fisket fångades 1 mört (17,2 cm) och 18 abborrar. Antalet mört och småmört är mycket lågt.

Det är färre än en 1 mört per nät vid provfiske. Resultaten indikerar att sjöns fisksamhälle är påverkat av försurning eller av annan miljöpåverkan. Sjöns status bedöms som Otillfredsställande med hänsyn till mörtsamhället.

Mörtkontrollfiske utfördes även 2004. Vid detta fiske fångades ingen mört, men 73 abborrar och 3 gäddor. I en förfrågan till 13 markägare runt sjön har två markägare svarat att det fanns mört i början av 1970-talet (Länsstyrel- sen, 2005). En tolkning av markägarnas svar är att reproduktionen av mört upphörde innan den första kalkningen utfördes.

Nätens placeringar (koordinater enligt Rt-90):

Nät nr Xkoord Ykoord Nät 1 6568691 1437933 Nät 2 6568303 1438424

Lillsjön (34 ha) ingår i kalkningsprogrammet, åtgärdsområde Lillsjön, sedan 1981. Mörtutsättningar har genomförts 2012 och 2013. Från de fem vatten- undersökningar som utförts vår och höst från våren 2013 t.o.m. våren 2015 så har pH-värdet varierat mellan 6,2-6,4.

Mången, 138-503

Fisket utfördes 2015-08-25 med 6 bottensatta nät. Vid fisket fångades 6 mörtar, 1 gädda och 40 abborrar. Sjöns fisksamhälle är påverkat av för- surning eller annan miljöpåverkan. Antalet mört mindre än 10 cm är mindre än 1 st per nät vid provfisket. Resultaten indikerar att sjöns fisksamhälle inte är allvarligt påverkat av försurning, men av annan miljöpåverkan som troligen är reglering. Sjöns status bedöms som Måttlig med hänsyn till mört- samhället.

(13)

11

Mörtkontrollfiske utfördes även 2004. Vid detta fiske fångades mört och abborre. 2 av de 5 fångade mörtarna var < 10 cm. Mörtarnas längdför- delning var inom intervallet 8,5-15 cm.

Nätens placeringar (koordinater enligt Rt-90):

Nät nr Xkoord Ykoord Nät 1 6649306 1433616 Nät 2 6650498 1431365 Nät 3 6651332 1433323 Nät 4 6648155 1432729 Nät 5 6647247 1432713 Nät 6 6646695 1432899

Mången (399 ha) ingår i kalkningsprogrammet, åtgärdsområde Mångsälven, sedan 1981. Från de fem vattenundersökningar som utförts vår och höst från våren 2013 t.o.m. våren 2015 så har pH-värdet varierat mellan 5,9-6,8.

Mången påverkas av kraftig reglering (> 3 m) till förmån för vattenkraftsut- vinning.

Storsjön, 121-100

Fisket utfördes 2015-08-26 med 4 bottensatta nät. Vid fisket fångades 1 mört (19,1 cm), 1 gädda och 18 abborrar. Antalet mört och småmört är mycket lågt. Det är färre än en 1 mört per nät vid provfiske. Resultaten indikerar att sjöns fisksamhälle är påverkat av försurning eller av annan miljöpåverkan. Sjöns status bedöms som Otillfredsställande med hänsyn till mörtsamhället.

Mörtkontrollfiske utfördes även 2004. Vid detta fiske fångades ingen mört, men 81 abborrar och 1 gädda. I en förfrågan till 2 markägare fanns inte mört för 30 år sedan i sjön (Länsstyrelsen, 2005). Mört fanns dock i sjön i början

0 1 2

ANTAL

LÄNGD cm

MÖRT (n=8), Mången

(14)

12

av 1960-talet (Nyman, G., 2005). I den nedströms belägna Lillsjön svarade 2 av 13 markägare att det fanns mört i början av 1970-talet.

Nätens placeringar (koordinater enligt Rt-90):

Nät nr Xkoord Ykoord Nät 1 6569056 1435472 Nät 2 6567615 1435612 Nät 3 6567688 1434586 Nät 4 6569056 1435472

Storsjön (140 ha) ingår i kalkningsprogrammet, åtgärdsområde Lillsjön, sedan 1981. Från de fem vattenundersökningar som utförts vår och höst från våren 2013 t.o.m. våren 2015 så har pH-värdet varierat mellan 6,1-6,5.

Sammanfattning av alla 118 elfisken 2015

Under 2015 har 118 lokaler, som berör 84 vattendrag, elfiskats av Läns- styrelsen, konsulter m.fl. (SLU, 2015). Bedömning av vattendragens status med hänsyn till fisksamhället visas i tabellen nedan. Efter tabellen visas de 118 elfiskelokalerna och vattendragens status på karta från undersök- ningarna 2015.

Tabell 4. Statusbedömning från samtliga undersökningar 2015.

EU-ID: EU-ID som börjar med SE är Vattenförekomst, NW är Övrigt vatten (VISS, 2015).

Status: H=Hög, G-God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig status. E = Expertbedömning.

VIX: VIX-värde, se Tabell 1. Antal provfiskelokaler visas inom parentes som är underlag för beräkning av VIX-värdet (medelvärde).

Vattenförekomst/Övrigt vatten EU-ID VIX Status

Abborrtjärnsbäcken EU-ID Saknas 0,48 G

Allmosälven SE663130-143734 0,29 (5) M

Bergtjärnsbäcken NW659146-143211 0,00 D

Bjursjöbäcken NW663959-143956 0,28 M

Blackstaån SE658276-146024 0,18 (3) ME

Blåmansbäcken NW663899-146090 0,57 G

Bosån SE653686-148270 0,17 (2) ME

Bredsjöbäcken SE663246-145669 0,54 ME

Brofallsbäcken/Bastubäcken till inloppet i

Örgaveln SE652907-146124 0 ME

Brunnsjöbäcken NW661492-142650 0 D

Bäck 1 till Leken EU-ID Saknas 0,30 M

Bäck 2 till Leken EU-ID Saknas 0 D

Bäck 3 till Leken EU-ID Saknas 0 D

Bäck 4 till Leken EU-ID Saknas 0 D

Bäck till Kvarnsjön EU-ID Saknas 0 D

(15)

13

Tabell 4. Fortsättning

Vattenförekomst/Övrigt vatten EU-ID VIX Status

Drakabäcken NW662085-146058 - OE

Emmaån/Boverkeån mellan Storsjön och

Lyren SE652856-147444 0,04 OE

Finnhytteälven NW661430-142528 0 D

Flosjöbäcken NW660489-143042 0,68 (2) G

Fräsebäcken mellan Stora Trehörningen och

Unden SE651231-142631 0,39 (2) M

Frösvidalsån SE658117-145341 0,56 (2) G

Gallabergsbäcken från Gallabergssjön till

Vibysjön SE654400-144296 0 D

Garphytteån-Falkabäcken SE657516-145057 0,54 (1) G

Glottrabäcken SE653568-147526 0,43 M

Grecksskogsbäcken EU-ID Saknas 0 D

Gryttjärnsbäcken NW661975-144082 0,75 H

Gränbäcken NW662690-144083 0,55 (2) G

Gränsjöälven/Grönsjöälven mellan Gränsjön

och Stora Grängen SE663368-144040 0,36 (2) M

Guntjugan-Kvarnsjön NW657735-144422 0,00 D

Gåstjärnsbäcken NW664511-145110 0 D

Hammarbybäcken NW658693-145848 0,61 G

Hammarskogsån mellan Gränsjön och

Råsvalen SE662316-145877 0,61 G

Hemmansbäcken NW663406-143758 0,01 D

Holmsjöbäcken NW662566-145843 0 D

Holmsjöbäcken NW661135-143910 0,30 M

Hånkabäcken EU-ID Saknas 0,59 G

Härsåsebäcken NW653827-142030 0,71 G

Imälven mellan Älgsimmen och Svartälven SE658155-143234 0,56 G

Järleån/Dyltaån SE659495-146263 0,27 (2) GE

Kisstjärnsbäcken EU-ID Saknas 0,67 G

Klockhammarsbäcken NW658514-145570 0,68 G

Kroktjärnsbäcken NW664765-142796 0 D

Kulbäcken EU-ID Saknas 0,22 (3) ME

Kviddtjärnsbäcken EU-ID Saknas 0,74 ME

Lanforsälven från Måckatjärnen till inloppet i

Kärmen SE657828-144333 0,06 (6) OE

Laxtjärnsbäcken NW661809-146982 0 D

Laxån från V Laxsjön med utlopp i Svartån

vid Ågrena SE654042-143264 0,48 OE

Lekhytteån mellan Leken och Garphytteån SE657003-144472

0,48

(10) G

Lerälven SE658630-142997 0,53 G

Limmingsbäcken mellan Limmingssjön och

Halvarsnoren SE660800-142833 0,78 H

Malmtjärnsbäcken EU-ID Saknas 0,58 G

Malälven mellan Malen och Halvarsnoren SE661242-143385 0,52 OE

(16)

14

Tabell 4. Fortsättning

Vattenförekomst/Övrigt vatten EU-ID VIX Status

Mettjärnsbäcken NW664513-143319 0,56 G

Nyasjöbäcken EU-ID Saknas 0,32 OE

Nyängsbäcken med inlopp i Västersjön SE656968-141970 0 D

Piparbäcken EU-ID Saknas - D

Rastälven mellan Sången och Fåsjön SE661535-144690 0,53 G

Ryttarbäcken NW663347-144303 0,44 M

Rällsälven mellan Ljusnaren och Norrsjön SE663290-145753 0,47 (2) ME

Rösjöbäcken NW662783-146162 0,57 G

Saxhytteälven SE662498-142495 0 D

Skvaltersbäcken EU-ID Saknas 0 (2) D

Skymhyttebäcken NW659393-145971 0,57 G

Snuggabäcken NW661376-146349 - OE

Spjutbäcken NW662183-144017 0,73 G

Spångabäcken EU-ID Saknas 0,52 G

Spångsjöbäcken NW652952-145890 0 D

Stråsjöbäcken EU-ID Saknas 0 D

Svartälven mellan Skärjen och Malmlången SE660041-143928 0 D

Svenskbäcken NW664566-142800 0,00 D

Sörbybäcken SE655032-146374 0,00 OE

Tallbergstjärnsbäck EU-ID Saknas 0,18 O

Tolbäcken NW657700-143181 0 D

Tomsjöälven SE664670-142385 0,00 D

Torskbäcken NW662911-147929 0,71 G

Trösälven SE659564-142727 0,55 (3) G

Tvärån NW659699-143481 0,72 G

Vasslabäcken från Kroktjärnen till Rastälven SE661886-144996 0,54 (2) G Vattendrag från Holmsjön till inloppet i

Sundsjön SE661908-143752 0,31 M

Vattendrag från Hälltjärnen till inloppet i

Halvtron SE662372-143693 0,00 OE

Vattendrag från Södra Dovrasjön till Tibons

utlopp SE654193-145421 0,00 D

Velamshyttebäcken NW656339-143400 0,69 G

Älgsjöbäcken mellan Älgsjön och Avern SE652786-148518 0,01 OE

Ösarbäcken NW662525-146951 0,33 GE

(17)

15

Samtliga 118 lokaler där elprovfiske utförts 2015och de berörda 84 vattendragens status med hänsyn till fisksamhället.

(18)

16

Elfiske Metoder

Huvudsyftet med elfiskeundersökningen är att ta fram vattendragets status med avseende på fiskfaunan. Ett syfte är även att konstatera eventuell före- komst av öring alternativt bäckröding och dess reproduktion. Undersök- ningsmetodiken har anpassats till detta. De elfiskeaggregat som använts redovisas i respektive elfiskeprotokoll, se bilaga.

Elfiskeundersökningarna genomfördes under hösten vilken utgör den lämp- ligaste tiden för den här typen av undersökningar. Årsungar av öring har då nått fångstbar storlek och dessutom är det normalt lågvattensperioder som ger bästa möjligheten att fånga fisk av olika storleksklasser i vattendragen.

Avfiskning inom lokalerna har normalt utförts tre gånger, s.k. kvantitativt elfiske. Den fångade fisken har protokollförts med avseende på art och antal. Varje individ har längdmätts av öring till närmaste 0,5 cm medan för övriga arter vanligtvis storleksintervallet har noterats. Den fångade fisken har efter avslutat fiske återutsatts i vattendraget.

Vid elfiskena har en successiv utfiskning av ett bestämt område utförts.

Metoden bygger på att fångsterna, efter hand sjunker. Fångsteffektiviteten varierar i detta sammanhang med en rad faktorer såsom fiskart, fiskens storlek, fiskesträckans karaktär (djup, strömhastighet, grumlighet m.m.) samt fiskarens skicklighet. Vid upprepat fiske (>2 avfiskningar) kan fångsteffektiviteten och därmed populationsstorleken inom det avfiskade området beräknas. Statusbedömning av resultatet har utförts enligt bedöm- ningsgrunderna för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 2007). Vid beräkning av besättningstätheten av öring på de undersökta ytorna har en uppdelning gjorts på årsungar (0+) samt två-somriga och äldre fiskar (>1+).

Längdfördelningen av öringsfångsten redovisas i tabell samt i diagramform.

Elfiskestationernas läge framgår av de koordinat- och övriga lägesangivelser som återfinns i redovisade elfiskeprotokoll.

I samband med elfisket har förutom fångsten, även uppgifter om lokalens läge, biotop, vattenföring m.m. protokollförts. Dessa uppgifter tillsammans med fångstdata framgår av respektive elfiskeprotokoll. Samtliga fisken finns i Databasen för provfiske i vattendrag (SLU, 2016).

Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten (Havs och Vattenmyndig- heten, 2015).

(19)

17

Resultat - elfiske

Primärdata redovisas i bilaga.

Bredsjöbäcken, 122-727

Vid elfisket, station 3, fångades 11 öringar (0 st 0+), vilket utgör en skattad besättningstäthet av 13 öringar per 100 m2. Dessutom fångades 4 signal- kräftor. Vattendragets status bedöms enligt VIX som God med hänsyn till fisksamhället, men Måttligt enligt vår expertbedömning p.g.a. att inga årsungar av öring fångades.

Resultat från 2015 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar.

Bäckens vatten kommer främst från Bredsjön och har sitt utflöde i Rälls- älven. Bredsjön har ingått i länets kalkningsprogram 1987-2004. Kalk- ningen har upphört till vidare p.g.a. tillfredsställande pH och alkalinitet under senare år. Under 2007 utfördes följande restaureringsåtgärder:

Fiskväg anlagd vid inloppet mot Rällsälven. Mindre biotopvårds-åtgärder längs nästan hela sträckan (utläggning av sten och död ved i rensade delar).

Från de tre vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2014 t.o.m. el- fisket 2015 så har pH-värdet varierat mellan 6,4-6,6 och alkaliniteten varit 0,09 mekv/l.

0 5 10 15 20 25 30

2002 2004 2007 2009 2010 2015

A nt a l

Skattad täthet/100 m2 i Bredsjöbäcken.

2002=stn 1, 2004 & 2009=stn 2, 2007, 2010 & 2015=stn 3 0+öring >0+öring

(20)

18

Elfiskestationen i Bredsjöbäcken.

Brunnsjöbäcken, 138-302

Vid elfisket erhölls ingen fångst. Stationen har inte elfiskats tidigare.

Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Kan dock vara naturligt fisktomt i små vattendrag. Kräver lokal kunskap för bedömning.

Bäckens vatten kommer främst från Brunnsjön och har sitt utflöde i Södra Skomakarsjön.

Från de tre vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2014 t.o.m. el- fisket 2015 så har pH-värdet varierat mellan 6,7-7,4 och alkaliniteten 0,19- 0,35 mekv/l.

Elfiskestationen i Brunnsjöbäcken.

(21)

19 Drakabäcken, 122-(597)

Vid elfisket fångades 6 bäckrödingar och 4 bäcknejonögon. Bäckrödingen i vattendraget antas vara utplanterad före 1991. Vattendragets status expert- bedöms som Otillfredsställande med hänsyn till fisksamhället. Syftet med fisket är dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk. Stationen har inte elfiskats tidigare.

Bäckens vatten har inga sjöar uppströms och har sitt utflöde i Råsvalen.

Elfiskestationen i Drakabäcken.

Finnhytteälven, 138-301

Vid elfisket erhölls ingen fångst. Stationen har inte elfiskats tidigare.

Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Kan dock vara naturligt fisktomt i små vattendrag. Kräver lokal kunskap för bedömning.

Vid elfisket så var pH-värdet 6,8 och alkaliniteten 0,09 mekv/l.

Bäckens vatten kommer främst från Skärjen och har sitt utflöde i Södra Skomakarsjön. Skärjen har varit med i länets kalkningsprogram sedan 1987.

(22)

20

Elfiskestationen i Finnhytteälven.

Garphytteån, 121-37

Vid elfisket fångades 169 öringar, 104 stensimpor, 2 signalkräftor, 2

abborrar och 1 mört. Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället. Syftet med fisket är dock inte statusklassning utan ett under- lag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk. Stationen har inte elfiskats tidigare.

Den ca 14 km långa Garphytteåns vatten kommer främst från Falkasjön och har sitt utflöde i Lekhytteån.

Elfiskestationen i Garphytteån.

(23)

21 Holmsjöbäcken, 122-623

Vid fisket erhölls ingen fångst. Stationen har inte elfiskats tidigare.

Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället. Kan dock vara naturligt fisktomt i små vattendrag. Kräver lokal kunskap för bedömning.

Vid elfisket så var pH-värdet 5,7 och alkaliniteten 0,02 mekv/l.

Bäckens vatten kommer främst från Holmsjön och har sitt utflöde i Gräntjärnen. Flera sjöar uppströms Holmsjön har varit med i länets kalkningsprogram sedan 1989.

Elfiskestationen i Holmsjöbäcken.

Imälven, 138-105

Vid elfisket, station 9, fångades 8 öringar (5 st 0+), vilket utgör en skattad besättningstäthet av 1,5 öringar per 100 m2. Dessutom fångades 22 sten- simpor och 4 signalkräftor. Vattendragets status bedöms som God med hän- syn till fisksamhället och att årsungar av öring fångades. Stationen har inte elfiskats tidigare.

Vid elfisket så var pH-värdet 6,7 och alkaliniteten 0,09 mekv/l.

Älvens vatten kommer huvudsakligen från Älgsimmen, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1984 och har sitt utflöde via Svartälven till Möckeln. Samtliga nio vandringshinder i Imälven har tagits bort under perioden 2008-2014.

(24)

22

Elfiskestationen i Imälven.

Järleån, 122-248

Vid elfisket, station 1, fångades 23 öringar (1 st 0+), vilket utgör en skattad besättningstäthet av 2 öringar per 100 m2. Dessutom fångades 34 sten- simpor, 9 benlöjor och 1 gers. Stationens status bedöms enligt VIX som Måttlig med hänsyn till fisksamhället, men God enligt vår expertbedömning p.g.a. att årsungar av öring fångades.

Resultat från 2015 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar.

Vid station 2, fångades 21 öringar (7 st 0+), vilket utgör en skattad besätt- ningstäthet av 25 öringar per 100 m2. Dessutom fångades 35 stensimpor, 24 benlöjor, 6 signalkräftor och 1 lake. Stationens status bedöms enligt VIX

0 1 2 3 4 5 6

1986 1997 2003 2015

A nt a l

Skattad täthet/100 m2 i Järleån, station 1 0+öring >0+öring

(25)

23

som Otillfredsställande med hänsyn till fisksamhället, men God enligt vår expertbedömning p.g.a. att årsungar av öring fångades.

Resultat från 2015 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar.

Vattendragets status bedöms från fiskena från de två stationerna enligt VIX som Måttlig med hänsyn till fisksamhället, men God enligt vår expertbe- dömning p.g.a. att årsungar av öring fångades vid de båda stationerna.

Vid elfisket så var pH-värdet 7,3 och alkaliniteten 0,24 mekv/l.

Järleåns vatten kommer huvudsakligen från Norasjön.

Elfiskestationerna i Järleån.

0 2 4 6 8 10 12 14

1986 1997 2003 2015

A nt a l

Skattad täthet/100 m2 i Järleån, station 2 0+öring >0+öring

(26)

24 Lekhytteån, 121-68

Vid fisket vid station 1 fångades 59 öringar (37 st 0+), vilket utgör en skattad besättningstäthet av 17 öringar per 100 m2. Dessutom fångades 71 stensimpor och 9 signalkräftor. Stationens status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället.

Resultat från 2015 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar.

Vid fisket vid station 2 fångades 1 öring (1 st 0+), vilket utgör en skattad besättningstäthet av 0,3 öringar per 100 m2. Dessutom fångades 83 sten- simpor och 3 signalkräftor. Stationens status bedöms enligt VIX som God med hänsyn till fisksamhället, men Måttlig enligt vår expertbedömning p.g.a. att en årsunge av öring fångades. Station 2 har även fiskats 2009 och då erhölls 13 stensimpor.

Vattendragets status bedöms från fiskena från de två stationerna enligt VIX som God med hänsyn till fisksamhället

Från de sju vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2014 t.o.m. el- fisket 2015 så har pH-värdet varierat mellan 6,3-6,8 och alkaliniteten 0,06- 0,11 mekv/l.

Åns vatten kommer huvudsakligen från Leken som ingår i länets kalk- ningsprogram. sedan har kalkats sedan 1976. Kalkningarna uppströms bedöms dock inte nämnvärt påverka åns vattenkemi. Lekhytteån rinner via Garphytteån ut i Svartån.

0 5 10 15 20 25 30 35

1987 1993 1997 2003 2009 2015

A nt a l

Skattad täthet/100 m2 i Lekhytteån, stn 1 0+öring >0+öring

(27)

25

Elfiskestationerna i Lekhytteån.

Lerälven, 138-134

Vid fisket fångades 37 öringar (6 st 0+), vilket utgör en täthet av 10 öringar per 100 m2. Dessutom fångades 29 stensimpor, 6 signalkräftor och 4 stäm.

Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället och att årsungar av öring fångades.

Resultat från 2015 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar.

Vid elfisket så var pH-värdet 7,0 och alkaliniteten 0,25 mekv/l.

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Lersjön och har sitt utflöde i Svartälven. Lersjön har varit med i länets kalkningsprogram sedan 1977.

Kalkningarna uppströms bedöms dock inte nämnvärt påverka älvens vattenkemi.

0 2 4 6 8 10

1993 2000 2009 2015

A nt a l

Skattad täthet/100 m2 i Lerälven 0+öring >0+öring

(28)

26

Elfiskestationen i Lerälven.

Nyasjöbäcken, 122-(617)

Vid elfisket fångades 1 elritsa. Vattendragets status bedöms enligt VIX som Måttlig med hänsyn till fisksamhället, men Otillfredsställande enligt vår expertbedömning p.g.a. att en fisk fångades. Stationen har tidigare inte elfiskats.

Vid elfisket så var pH-värdet 6,9 och alkaliniteten 0,18 mekv/l.

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Nya sjön och har sitt utflöde i Hammarskogsån.

Elfiskestationen i Nyasjöbäcken.

(29)

27 Piparbäcken, 122-(597)

Vid elfisket erhölls ingen fisk. Vattendragets status expertbedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället Syftet med fisket var dock inte status- klassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk. Stationen har inte elfiskats tidigare.

Bäckens vatten kommer från några enstaka små tjärnar och har sitt utflöde i Råsvalen.

Elfiskestationen i Piparbäcken.

Snuggabäcken, 122-598

Vid elfisket fångades 8 bäckrödingar, 7 bäcknejonögon, 5 stensimpor, 2 lakar och 1 mört. Bäckrödingen i vattendraget antas vara utplanterad före 1991. Vattendragets status expertbedöms som Otillfredsställande med hänsyn till fisksamhället. Syftet med fisket är dock inte statusklassning utan ett underlag för restaurering och tillsyn för dammar och kraftverk. Stationen har inte elfiskats tidigare.

Bäckens vatten kommer från Ölsjön och har sitt utflöde i Råsvalen.

(30)

28

Elfiskestationen i Snuggabäcken.

Vasslabäcken, 122-406

Vid fisket vid station 1 fångades 15 öringar (11 st 0+), vilket utgör en täthet av 8 öringar per 100 m2. Dessutom fångades 42 stensimpor och 32 signal- kräftor. Stationens status bedöms enligt VIX som God med hänsyn till fisksamhället.

Resultat från 2015 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar.

Vid fisket vid station 2 fångades 6 öringar (4 st 0+), vilket utgör en täthet av 2 öringar per 100 m2. Dessutom fångades 49 stensimpor. Stationens status bedöms enligt VIX som God med hänsyn till fisksamhället.

0 10 20 30 40 50 60 70

1988 1993 1997 2002 2006 2008 2015

A nt a l

Skattad täthet/100 m2 i Vasslabäcken, stn 1 0+öring >0+öring

(31)

29

Resultat från 2015 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar.

Vattendragets status bedöms från de båda undersökningarna som God med hänsyn till fisksamhället.

Från de tre vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2014 t.o.m. el- fisket 2015 så har pH-värdet varierat mellan 6,8-6,9 och alkaliniteten 0,10- 0,13 mekv/l.

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Håkansbodasjön, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1983. Kalkningarna uppströms bedöms dock inte nämnvärt påverka bäckens vattenkemi. Bäcken har sitt utflöde i Rast- älven.

Elfiskestationerna i Vasslabäcken.

0 5 10 15 20 25 30 35

1993 1997 2002 2006 2008 2015

A nt a l

Skattad täthet/100 m2 i Vasslabäcken, stn 2 0+öring >0+öring

(32)

30 Velamshyttebäcken, 121-113

Vid elfisket fångades 40 öringar (26 st 0+), vilket utgör en skattad besätt- ningstäthet av 57 öringar per 100 m2. Dessutom fångades 35 signalkräftor.

Vattendragets status bedöms som God med hänsyn till fisksamhället.

Resultat från 2015 års elfiske jämfört med tidigare års undersökningar.

Från de sju vattenundersökningar som utförts sedan hösten 2014 t.o.m. el- fisket 2015 så har pH-värdet varierat mellan 5,8-6,6 och alkaliniteten 0,02- 0,13 mekv/l.

Utplantering av Brunnshytteöring (yngel) har bl.a. utförts 1992-1995 och 1997. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Stora och Lilla Sirsjön, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1985. Bäcken har sitt utflöde i Multen.

Elfiskestationen i Velamshyttebäcken.

0 20 40 60 80 100 120

1987 1995 1999 2004 2009 2015

A nt a l

Skattad täthet/100 m2 i Velamshyttebäckenbäcken

0+öring >0+öring

(33)

31

Elfiskeprotokoll

I separat bilaga redovisas resultatet från undersökningarna i vattendragen på blanketter. Vattendragen har ordnats i bokstavsordning.

Referenser

Havs och Vattenmyndigheten, 2013. Undersökningstyp: Provfiske i sjöar.

Länsstyrelsen, 2005. Mört i Lillsjön, Storsjön, Trehörningen? Enkätunder- sökning. Dnr: 5813-1610-2005

Länsstyrelsen, 2016. Elfiskeundersökning i 44 vattendrag i Örebro län 2015.

Publ. nr 2016:9.

Havs och Vattenmyndigheten, 2015. Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten.

Naturvårdsverket, 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vatten- drag, kustvatten och vatten i övergångszon. Bilaga A. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Handbok 2007:4.

Nyman, G., 2005 (f.d. Domänverket) – Muntligt meddelande.

SFS 2004:660. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

SLU, 2016. Databasen för provfiske i vattendrag:

http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl-fakulteten/om-

fakulteten/institutioner/akvatiska-resurser/databaser/elfiskeregistret/

Vattenmyndigheten Norra Östersjön, 2009. Miljökvalitetsnormer Norra Östersjöns vattendistrikt 2009.

Vattenmyndigheten Södra Östersjön, 2009. Förvaltningsplan Södra Östersjöns vattendistrikt 2009-2015.

Vattenmyndigheten Västerhavet, 2009. Förvaltningsplan Västerhavets vattendistrikt 2009-2015.

VISS, 2015. Vattensysteminformation Sverige:

http://www.viss.lansstyrelsen.se/

Bilaga - Elfiskeprotokoll

Elfiskeprotokoll med bl.a. längdfördelningsdiagram för öring.

(34)
(35)

Bilaga till Länsstyrelsens fiskundersökningar i 15 vattendrag och tre sjöar 2015.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1 Elfiskeprotokoll ... 2

Bredsjöbäcken ...2 Brunnsjöbäcken ...4 Drakabäcken ...5 Finnhytteälven ...6 Garphytteån ...7 Holmsjöbäcken ...8 Imälven ...9 Järleån, station 1 ... 11 Järleån, station 2 ... 13 Lekhytteån, station 1 ... 15 Lekhytteån,, station 2 ... 17 Lerälven, station 7 ... 19 Nyasjöbäcken ... 21 Piparbäcken ... 22 Snuggabäcken ... 22 Vasslabäcken, station 1 ... 23 Vasslabäcken, station 2 ... 25 Velamshyttebäcken ... 27

(36)
(37)

1

Inledning

I denna rapportbilaga redovisas resultatet från Länsstyrelsens elfiskeundersökningar i vattendragen på blanketter. Vattendragen har ordnats i bokstavsordning.

Karta – Elfiskeundersökningar

Statusbedömning av vattendrag där elfiskeundersökningar har utförts av Länsstyrelsen 2015.

(38)

2

Elfiskeprotokoll

Bredsjöbäcken

ELFISKEPROTOKOLL

Vattensystem Norrström 61 Län Örebro Kommun Ljusnarsberg

Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare

Bredsjöbäcken 122-727 2015-09-04 Mikael Nyberg

Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg

Stn 3 6632623 1456878 15,3 Färgat

AVFISKAD YTA

Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation

50 1,7 85 Sten, grus, block Sparsamt med påväxtalger och mossa

Vattenföring Vattendjup 0 - 35 cm

Anmärkning Endast två fisken

FÅNGST

Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm

1 Öring 10 12,5 - 17,0

1 Signalkräfta 3 2,0 - 5,0

2 Öring 1 14,0

2 Signalkräfta 1 2,0

(39)

3

Bredsjöbäcken 122-727 2015-09-04 ELFISKEUNDERSÖKNING

Vattensystem Norrström 61

Kommun Ljusnarsberg

Lokal Stn 3

Koordinater 6632623 1456878 Avfiskad yta m2 85

Antal avfiskn. 2

Fångst Öring Antal Medellängd cm

0+ 0

> 0+ 11 14,2

Totalt 11 14,2

ÖRING

Fångst antal öring / 100 m2 13 Beräkning enl. Zippin´s

Skattad population antal 11 0+ öring

>0+ öring 11

Antal per 100 m2 13

0+ öring

>0+ öring 13 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING

0 1 2 3 4

3 5 7 9 11 13 15 17

Antal öring

Längd cm

(40)

4

Brunnsjöbäcken

ELFISKEPROTOKOLL

Vattensystem Gullspångsälven 138 Län Örebro Kommun Hällefors

Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare

Brunnsjöbäcken 138 - 302 2015-09-28 Mikael Nyberg

Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg

Uppströms skogsväg 6615057 1426447 11,1 Färgat

AVFISKAD YTA

Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation

79 4,2 331,8 Sten, block Påväxtalger

Vattenföring 40 l/s Vattendjup 0 - 53 cm

Anmärkning Endast ett fiske.

FÅNGST

Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm

1 Ingen fångst

(41)

5 Drakabäcken

ELFISKEPROTOKOLL

Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Lekeberg

Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare

Drakabäcken 122-(597) 2015-06-03 Mikael Nyberg

Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg

Gullblankavägen 6620181 1460910

AVFISKAD YTA

Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation

160 1,5 240 Sand

Vattenföring Svagt strömmande Vattendjup

Anmärkning Endast ett fiske

FÅNGST

Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm

1 Bäckröding 1 5-10

1 Bäckröding 4 10-15

1 Bäckröding 1 15-20

1 Bäcknejonöga 2 0-5

1 Bäcknejonöga 2 5-10

(42)

6

Finnhytteälven

ELFISKEPROTOKOLL

Vattensystem Gullspångsälven 138 Län Örebro Kommun Hällefors

Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare

Finnhytteälven 138 - 301 2015-09-28 Mikael Nyberg

Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg

6613229 1425011 11,3 Färgat

AVFISKAD YTA

Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation

78 3,7 288,6 Sten, block Mossa

Vattenföring 80 l/s Vattendjup 0 - 50 cm

Anmärkning Endast ett fiske.

FÅNGST

Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm

1 0 Ingen fångst

(43)

7 Garphytteån

ELFISKEPROTOKOLL

Vattensystem Eskilstunaån 121 Län Örebro Kommun Lekeberg

Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare

Garphytteån 121-37 2015-10-07 Mikael Nyberg

Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg

Naturfåran till Garphyttans kraftverk 6576833 1450329

AVFISKAD YTA

Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation

340 0,5 170

Vattenföring 5-10 l/s Vattendjup 5 cm

Anmärkning Endast ett fiske

FÅNGST

Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm

1 Öring 119 5-10

1 Öring 41 10-15

1 Öring 9 15-20

1 Stensimpa 98 0-5

1 Stensimpa 6 5-10

1 Mört 1 5-10

1 Abborre 2 10-15

1 Signalkräfta 2 5-10

(44)

8

Holmsjöbäcken

ELFISKEPROTOKOLL

Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Lindesberg

Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare

Holmsjöbäcken 122 - 623 2015-09-29 Mikael Nyberg

Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg

50 meter från bilväg 6625527 1458145 10,6 Kraftigt färgat

AVFISKAD YTA

Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation

125 3,2 400 Block Slinge

Vattenföring 100 l/s Vattendjup 0 - 49 cm

Anmärkning Endast ett fiske.

FÅNGST

Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm

1 0 Ingen fångst

(45)

9 Imälven

ELFISKEPROTOKOLL

Vattensystem Gullspångsälven 138 Län Örebro Kommun Karlskoga

Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare

Imälven 138-105 2015-09-10 Mikael Nyberg

Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg

Stn 9 6582072 1432656 13,3 Kraftigt färgat

AVFISKAD YTA

Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation

66 8,5 561 Sten, block Påväxtalger

Vattenföring 660 l/s Vattendjup 0 - 67 cm

Anmärkning Endast två fisken

FÅNGST

Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm

1 Öring 6 9,0 - 26,0

1 Stensimpa 15 3,5 - 8,0

2 Öring 2 9,0

2 Stensimpa 7 4,0 - 6,5

2 Signalkräfta 2 2,5 - 9,0

References

Related documents

För att ta med TPI-värdet i sammanvägningen krävs att det finns minst fyra indikatorarter och i 2015 års prov fanns bara tre, därmed blev statusen hög enligt Havs-

Växtplanktonbiomassa var liten, andelen cyanobakterier var mycket liten och trofiskt planktonindex, TPI, var lågt, Sammanvägningen enligt Havs- och vattenmyndighetens

Sex av vattendragen bedöms ha hög eller god status med hänsyn till fisksamhället.. Två bedöms ha måttlig status, ett bedöms otillfredsställande och två bedöms ha

Vattendragets status bedöms som Dålig med hänsyn till fisksamhället på grund av att fisk saknas.. Kan vara naturligt fisktomt i

Vid elfisket fångades 3 bäckrödingar vid station 1a och 20 bäckrödingar vid station 4, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 3 bäckrödingar per 100 m 2 vid station 1a och

Detta skulle kunna vara en konsekvens av den tidigare relativt kraftiga regleringspåverkan som vattendraget utsatts för (idag är regleringen ersatt med naturlig

Vid elfisket station 1 fångades 5 öringar och 36 bäckrödingar, vilket utgör en skattad besättningstäthet av 3 öringar per 100 m 2.. Vid elfiskestation 3 fångades 14

För HMK-standardnivå 1 och 2 (HMK-Geodatakvalitet 2015, avsnitt 2.6), är det vanligt att bild- och höjddata samlas in vid olika tillfällen genom flygfotografering respektive