• No results found

För att avsluta momentet och för att läraren ska kunna få ett underlag för

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "För att avsluta momentet och för att läraren ska kunna få ett underlag för"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

FÖRDJUPNINGUPPGIFTER

Samhällskunskap 1a1, 1a2 och 1b LÄRARHANDLEDNING

För att avsluta momentet och för att läraren ska kunna få ett underlag för bedömning finns flera förslag på uppgifter. Alla uppgifter är utformade utifrån kursplanerna i samhällskunskap 1a1, 1a2 och 1b. Vissa uppgifter kan även användas i samhällskunskap 2.

Skrivuppgift: Där ordet inte är fritt - tematisk fördjupning

Stater kan begränsa människors yttrandefrihet på olika sätt – det gäller både för diktaturer och demokratier. Låt eleverna välja några länder, med olika typer av styrelseskick och jämföra dem med varandra för att analysera hur yttrandefriheten kan begränsas och med vilka metoder.

En bra förberedelse kan vara att genomföra en övning i presentationsteknik. Utgå från Pecha Kucha-övningen i flyktingtemat, men byt ut till länder där yttrandefriheten är allvarligt begränsad. Övningen ger eleverna snabbt en överbick över några stater.

De kan också läsa Ditt ord är fritt - om yttrandefrihet för att hitta lämpliga länder att s tudera, analysera och jämföra. Låt dem välja minst en diktatur eller auktoritär regim och en demokratisk, men gärna fler.

Resultatet redovisas skriftligt och kan innehålla:

• beskrivning av länderna (statskick, ekonomi, geografi, kultur osv)

• beskrivning av hur begränsningar i yttrandefriheten ser ut i de olika länderna.

• jämförelse

• diskussion kring hur yttrandefriheten kan begränsas av staten, yttrandefrihetens betydelse i samhället och vilken betydelse yttrandefrihet har för samhällets utveckling

Skrivuppgift: Debattartikel om yttrandefrihetens gränser

Om eleverna har genomfört övningen Debattmatchen kan momentet avslutas med att skriva debattartiklar enskilt. Uppgiften passar för ett ämnesövergripande arbete mellan samhällskunskap och svenska.

Eleven väljer något av nedanstående ämnen och vilken åsikt som ska framföras. Nu är det dock elevens egna åsikt som är viktig. Det är därför bra om de har haft möjlighet att

”samla” argument under själva debatten.

Låt eleverna välja mellan samma ämnen som i debatten, men inte samma ståndpunkt som man intog i debattmatchen.

Debattartikeln kan innehålla:

1. En redogörelse för vad mänskliga rättigheter är och vad yttrandefrihet innebär 2. En förklaring över varför frågan är ett ”problem” och hur det handlar om mänskliga

rättigheter.

(2)

FÖRDJUPNINGUPPGIFTER

Samhällskunskap 1a1, 1a2 och 1b LÄRARHANDLEDNING

3. Bakgrund, fakta och exempel som stöd för argumentationen 4. Ett bemötande av tänkta motargument

5. Vad det skulle innebära för samhället om eleven får rätt och vad det skulle innebära om den inte får det (konsekvenser).

Avslutning

För att eleverna ska ges möjlighet att värdera andras ståndpunkter kan de skriva en replik på någon klasskamrats debattartikel. Därmed diskuterar de värdera sina egna och andras åsikte och ge förslag på lösningar på samhällsfrågor.

Grupparbete och redovisning: NGO´s

Vilken roll spelar de icke-statliga organisationerna och hur ser deras verksamhet ut?

Låt eleverna fördjupa sig och därigenom få kunskap om de mänskliga rättigheterna och utveckla förmågan att dra slutsatser kring hur aktörer och strukturer påverkar

utvecklingen i ett samhälle. Dela in klassen i grupper och tilldela varje grupp en icke- statlig organisation:

• Amnesty International

• Human Rights Watch

• Civil Rights Defenders

• Reportrar utan gränser

• Röda Korset

• Bris

Eleverna söker och sammanställer information om organisationen och presenterar resul- tatet muntligt, gärna med olika hjälpmedel. Redovisningen bör innehålla:

• En redogörelse för organisationen bildades, när den grundades och hur den utvecklats genom åren

• Vilka frågor som organisationen driver.

• Exempel på det arbetet som utförs för de mänskliga rättigheterna.

• En analys av och diskussion kring organisationens betydelse.

Avslutning/Sammanfattning

Uppgiften avslutas med en fördjupande diskussion om de icke-statliga organisationernas betydelse.

• Gör de skillnad? På vilket sätt?

• Finns det någon organisation som ni tycker är intressantare än andra? Vilken?

• Stödjer ni någon av de icke-statliga organisationerna? I så fall vilken och varför?

• Finns det något som ni tycker de icke-statliga organisationerna borde göra?

References

Related documents

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om lärande och undervisning i informell statistisk inferens. I studien användes en kvalitativ

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Detta stämmer överens med Thedin Jakobssons (2004) studie där hon diskuterar att lärare verkar sätta detta som en hög prioritet. Eleverna ser inte idrotten som ett tillfälle där

Huvudskälet var att sänka produktionskostnaden genom att skapa förutsättningar för en god konkurrenssituation.. Genom delade entreprenader

Figur 8 visade att utsläppen av koldioxid har från sektorerna bo- städer och service tillsammans minskat med ca 20 % under åren 1995 till 2000 utan hänsyn tagen till inverkan av

På 1980-talet sammanställde planförfattare efter ett antal år eller månader en omfattande planhandling som sedan gick till samråd... En mindre krets deltog i det direkta utarbetandet

Sten-Åke Nilsson Ordförande Regeringskansliet/ (Näringsdepartementet Landsbygdsavd) 10333 Stockholm

Protokoll fort den lOjuli 2020 over arenden som kommunstyrel- sens ordforande enligt kommun- styrelsens i Sodertalje delegations- ordning har ratt att besluta