A F G H A N I S T A N-N Y T T
# 2 – 2 0 0 5 2 2
Vad vore ett temanummer om
”SAK 25 år” utan en av våra afghanska medarbetares röster?
Habib Jan har jobbat för Svenska Afghanistankommittén i snart 19 år. Vad har han att säga om SAK, livet och Afghanistan.
T E X T: G H U L A M N A B I
Ö V E R S Ä T T N I N G: M A R K U S H Å K A N S S O N
Kan du berätta lite om dig själv?
– Jag heter Habib Jan och kommer från byn Zarinkhil i Wardakprovin- sen. I slutet av 1970-talet examine- rades jag vid Afghanistans institut för teknologi i Kabul. Min pappa var mekaniker och kanske har mitt val av utbildning något med det att göra. Jag har tre söner. De två äldsta går i skolan och minstingen som är fem år går på dagis. I dag är jag administrationschef och vice regionchef på SAKs södra region- kontor i Ghazni.
Vad fick dig att börja arbeta för SAK?
– Till en början var det av ekono- miska skäl. Tidigare arbetade jag på ett av motståndsrörelsen mujahedins kontor i Peshawar i Pakistan, när en kompis som arbetade för SAK berättade att de sökte efter en kon- torsassistent. Jag sökte jobbet och fick det. Jag gick från en lön på 900 pakistanska rupier till 2 100 (i dagens valutakurs, cirka 260 kronor), vilket var en bra lön på den tiden. Förutom en välbehövlig löneökning kändes det förstås också bra att börja jobba för en organisation som gör så mycket för det afghanska folket.
Hur såg situationen ut i Afgha- nistan när du började arbeta för SAK?
– Väldigt problematisk. Ryska bombräder satte skräck i afgha- nerna. Plundring och blodiga strider tillhörde vardagen. Afghanerna
behövde vårt stöd. Även flykting- lägren i Pakistan brottades med stora svårigheter. Hjälpen som nådde Afghanistan var mestadels mediciner till mujahedin. Små sambandscen- traler för distribution upprättades och var början till dagens hälsokli- niker. SAKs fältanställda indelades vid denna tidpunkt i två grupper – den permanenta personalen som arbetade på kontoren och den som arbetade inne i Afghanistan som till exempel läkare och lärare.
Kommer du ihåg några av dina kolleger från den tiden?
– När jag började, det var 1986, job- bade bara fyra svenskar på platskon- toret i Peshawar. Dessa var Anders Fänge, Jan-Inge Bengtsson, Ingemar Andersson och Björn Ove Swahn.
Den afghanska personalen var vid denna tid inte så omfattande. Men nuvarande vice utrikesministern, Dr Haider Reza, arbetade då inom SAKs hälsoprogram.
Var levde du under talibanregi- men?
– Jag bodde och arbetade i Ghazni (söder om Kabul). Min familj bodde kvar i vår hemort i Wardak.
Hur kända är SAK i Afghani- stan?
– ”Swedish Committee” är känt över hela landet. Alla vet vilka SAK är, många vet också vad vi gör. Namnet SAK förknippas med troget stöd och uthållighet. När jag i arbetet träffar människor brukar jag överösas med frågor om Sverige och hur det kom- mer sig att en svensk organisation är så stor i Afghanistan.
Vad jobbar ni med på region- kontoret i Ghazni?
– Vi arbetar inom fem olika om- råden; utbildning, hälsa, lands- bygdsutveckling, jordbruk och rehabilitering av funktionshindrade.
I kontorets upptagningsområde
Han har jobbat för SAK i 19 år
I mitten av maj utbröt en rad de- monstrationer i Afghanistan. Or- saken till missnöjet kom sig av att uppgifter läckt ut om att förhörs- ledare på Guantanamo-basen på Kuba skändat koranen genom att bland annat använda den heliga skriften på fånglägrets toaletter.
T E X T: M A R K U S H Å K A N S S O N
Demonstrationerna i staden Jalala- bad urartade till upplopp och flera byggnader stacks i brand, däribland SAKs sambandskontor i staden. All kontorsmateriel förstördes, men per- sonalen klarade sig undan oskadda.
Uppgifterna om skändningen kom dels från den amerikanska tidskrif- ten Newsweek, men också från de afghanska fångar som nyligen hade släppts från Guantanamo. Strax efter de massiva protesterna, som för övrigt förekom på flera håll i Afgha- nistan, flaggade emellertid Newsweek för att uppgifterna om skändningen kunde vara bristfälliga. Efter att USAs försvarshögkvarter Pentagon undersökt ärendet verkar det dock stå utom allt tvivel att förhörsledare på Guantanamo handskats med kora- nen på ett förkastligt sätt.
Det allra mest heliga
16 afghaner omkom och hundratals skadades i upploppen som var de kraftigaste anti-amerikanska protes- terna sedan USAs invasion 2001.
– Här har man skändat det som är det absolut grundläggande för afgha- ner – det som alla i Afghanistan håller högst och respekterar mest. Det kan inte finnas något som så effektivit väcker afghanernas vrede och sam- lar dem till motstånd som att skända deras heliga skrift, sa SAKs generalse- kreterare Bengt Kristiansson i en ra- diointervju i Sveriges Radios ”Ekot”.
Att SAK som politiskt obundna drabbades av dessa anti-amerikanska protester beror enligt Kristiansson på att det breda missnöjet riktas mot allt som kan kopplas till det internatio- nella samfundet och västvärlden.
Koranskändning
orsakade upplopp
A F G H A N I S T A N-N Y T T
# 2 – 2 0 0 5 2 3
ingår sju provinser (Logar, Ghazni, Wardak, Bamiyan, Paktia, Paktika, och Khost).
Kan du berätta lite om arbetet på SAKs regionkontor i Afgha- nistan?
– Inrättandet av regionkontoren var det första steget från en mer renodlad stödverksamhet till rehabilitering och återuppbyggnad. Huvudkontoret låg fortfarande i Peshawar, men det praktiska arbetet blev genom regi- onkontoren förlagt till Afghanistan.
Kontoren har klarat många svåra prövningar – omvälvande politiska händelser medför organisatoriska
förändringar och det kan ibland vara svårt att ”hänga med i svängarna”.
Bestående var dock SAKs goda rykte i landet. Flytten av huvudkontoret från Peshawar till Kabul medförde att kontakten mellan centralkontoret och regionkontoren blev både enklare och mer frekvent.
Hur ser du på SAKs framtid?
– Ända sedan jag började arbeta för SAK har jag sett en enorm utveck- ling. Personalstyrkan har ökat mar- kant och SAK är i dag en av Afgha- nistans viktigaste biståndsaktörer.
Min önskan är att SAK fortsätter att utvecklas även i framtiden.
Han har jobbat för SAK i 19 år Amnesty: Guantanamo är vår tids Gulag
I Amnesty Internationals nyligen pu- blicerade årsrapport riktas skarp kritik mot USA. Man hävdar bland annat att USA ger andra länder möjligheter att använda terrorbekämpning som argu- ment för förtryck. Det skriver Svenska Dagbladet (26/5). Kritiken mot USA gäller främst hur fångar behandlats i Irak, Afghanistan och på Guantana- mobasen på Kuba. ”Basen har blivit vår tids Gulag” skriver Amnesty.
Men trots missförhållandena på Guantanamo ser Amnesty vissa ljusglimtar. USAs högsta domstol gick nyligen emot Bush-regeringen och be- slutade att amerikanska domstolar har jurisdiktion vad gäller lägrets fångar.
Detta kan öppna upp nya möjligheter för fångarna att slippa ur det juridiska ingemansland de befunnit sig i flera år.
Träffsäkert av Ahmed Rashid
I en tid då Afghanistans nord- liga granne, Uzbekistan, ser en utbredd förödelse i form av medborgarnas vrede över de systematiska övergeppen på de mänskliga rättighe-
terna i landet, blir Ahmed Rashids bok Jihad aktuell på nytt. Träffsäkert förutspådde Rashid redan i början av 2000-talet att något liknande det vi har sett hända Uzbekistan kunde inträffa.
Utdrag ur Jihad: ”Uzbekisk polis och säkerhetsstyrkor har gripit tusentals muslimer. Gripandena är olagliga och diskriminerande; de riktar sig mot oregistrerade islamiska grupper som ber på andra ställen än i statskontrol- lerade moskéer...”
”... De svaga ekonomierna i hela regionen är nära kollaps, och maktens män har befäst sina positioner... Det väpnade moståndet har vuxit, inte som ideologi utan som en metod att visa missnöje när inga andra metoder står till buds, eller alla andra sätt har misslyckats.”
Köp boken på www.sak.se
I KORTHET
Habib Jan från Wardakprovinsen har varit SAK trogen i snart 19 år.
