Förord
Allt fler engagerar sig i frågan om hur ett medvetet strategiskt arbete med energi- och klimatfrågor kan minska miljöbelastningen i samhället. Sätten är många, och åsikterna är inte alltid överens om enskilda åtgärder. Däremot är enigheten stor om behovet av att arbeta efter tydliga mål. Allt förändringsarbete startar lokalt hos individer, företag och organisationer och det är därför viktigt att kommunen fungerar som en förebild.
Hörby kommun har under en tid arbetat med att ta fram en energi- och klimatstrategi, som utarbetats i en dialog mellan representanter från kommunfullmäktiges partier med början 2006. Syftet är att visa vad Hörby kommun kan göra för att ta ansvar för att minska negativa miljöeffekter och vara en energieffektiv kommun.
Arbetet slutar inte med denna strategi. Tvärtom skall strategin ses som ett instrument för att klimat- och energifrågor skall vara en naturlig del i det dagliga arbetet under den närmaste femårsperioden.
Lars Ahlkvist (m)
Kommunstyrelsens ordförande.
Sammanfattning
Hörby kommun är belägen i mellersta delarna av Skåne. Kommunen är 423 kvadratkilometer stor till ytan och har 14 584 invånare (2007).
År 2006 användes 419 GWh till Hörby kommun. Det innebär 28,8 MWh per person vilket är ett lägre jämförelsetal än för både Skåne och Sverige. Jämfört med 1990 har den använda energin ökat med 5 % per person.
Bensin och diesel är det största energislaget och stod för 40 % av total använd energi år 2006.
Elkraft är det näst största med 38 %. Övriga energislag är biobränsle och eldningsoljor.
Den största delen av den använda energin i kommunen används i transportsektorn, 38 % av tillförd energi. Näst största sektor är hushållssektorn med 28 % av total använd energi.
Bilinnehavet per 1000 invånare var 556 bilar år 2006. Det är ett högre jämförelsetal än riket.
Andelen nyregistrerade miljöbilar var 1,1 % år 2006. Det är ett lägre jämförelsetal än riket.
Den mest trafikerade vägen i kommunen är Europaväg 22 (E22). Sedan år 1993 har person- bilstrafiken på E22 ökat med cirka 1/3 och den tunga trafiken med cirka 2/3. Resandet med kollektivtrafik har ökat markant mellan år 1990 till 2006.
I Hörby tätort finns ett fjärrvärmenät som försörjs med värme från ett värmeverk som eldas med flis. Uppskattningsvis eldas en lika stor mängd biobränsle, som i värmeverket, i småhus belägna runt om i kommunen. I november 2007 fanns ett vindkraftverk i Hörby kommun.
Under 2007 har en tankstation etablerat en pump med det alternativa fordonsbränslet E85 (etanol). Använd förnybar energi i kommun uppgick totalt till 16,7 % och 3,6 % av använt fordonsbränsle.
Utsläppet av växthusgasen koldioxid har minskat med 3 % totalt och 10 % per person i kom- munen mellan år 1990 och 2006. Utsläpp av samtliga växthusgaser har minskat med 8 % totalt och 15 % per person mellan år 1990 och 2006.
Hörby kommun har som övergripande mål till år 2020 att:
• Minst 20 % av använd energi i Hörby kommun ska komma från förnyelsebara källor.
• Minst 10 % av fordonsbränslet i Hörby kommun ska komma från förnyelsebara källor.
• Den specifika energianvändningen i kommunägda lokaler ska vara minst 20 % lägre jämfört med år 2005.
• Utsläppen av växthusgaser ska vara minst 20 % lägre per invånare i kommunen jäm- fört med år 1990.
För att nå ställda mål har Hörby kommun upprättat en handlingsplan. Den innehåller tre prio- riterade inriktningsmål för den närmsta femårsperioden (2009-2013). Till varje inriktningsmål har det formulerats ett antal resultatmål med tillhörande åtgärder.
De förslag till åtgärder som redovisas i energi- och klimatstrategin bedöms inte medföra bety-
dande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 § miljöbalken.
Innehållsförteckning A – Informativ del
1. Bakgrund ... 1
1.1 Syfte ... 1
1.2 Projektorganisation ... 2
2. Presentation av Hörby kommun ... 3
3.1 Energi ... 6
3.1.1 Använd energi totalt ... 6
3.1.2 Använd energi fördelat på energislag ... 7
3.1.3 Energianvändning fördelat på sektorer ... 9
3.1.4 Oljeleveranser ... 11
3.1.5 Energibalans ... 13
41 ... 14
GWh ... 14
3.2 Transporter ... 15
3.2.1 Vägtrafik ... 15
3.2.2 Kollektivtrafik ... 17
3.3 Byggnader ... 19
3.3.1 Småhus ... 20
3.3.2 Kommunala fastigheter ... 21
3.4 Jordbruk och skogsbruk ... 23
3.5 Industri ... 23
3.6 Förnybar energi ... 24
3.6.1 Förnybar energi allmänt ... 24
3.6.2 Förnybar energi i Hörby kommun ... 26
3.7 Fjärrvärme ... 29
3.8 Eldistribution ... 29
4. Utsläpp av växthusgaser ... 30
4.1 Växthusgaser i Sverige ... 30
4.2 Växthusgaser i Hörby kommun ... 33
4.2.1 Koldioxid, CO
2... 33
4.2.2 Totalt utsläpp av växthusgaser i Hörby kommun ... 34
5. Strategisk analys ... 36
5.1 Analys av energiläget i kommunen ... 36
5.2 Strategiska frågor ... 36
6. Nationella, regionala och lokala mål samt riktlinjer ... 39
6.1 Europeiska Unionens mål på energiområdet ... 39
6.2 Nationella mål och riktlinjer ... 40
6.2.1 Sveriges klimatstrategi ... 40
6.2.2 Kommissionen mot oljeberoende ... 40
6.2.3 Regeringens energipolitik ... 41
6.2.4 Nationella miljökvalitetsmål ... 42
6.3 Lokala mål och riktlinjer ... 42
7. Styrmedel och statliga bidrag ... 43
7.1 Styrmedel ... 43
7.2 Statliga bidrag ... 44
8. Energimål i Hörby kommun ... 45
8.1 Övergipande mål ... 45
8.2 Inriktningsmål för energiplanen 2009-2013 ... 45
9. Handlingsplan i Hörby kommun ... 50
9.1 Fysisk planering ... 50
9.2 Byggnader ... 51
9.2.1 Kommunalägda lokaler ... 51
9.2.2 Kommunalägda bostäder ... 56
9.2.3 Privata bostäder och lokaler ... 58
9.3
Transporter ... 59
9.4
Jordbruk ... 62
Industri ... 63
Övrigt ... 64
10. Uppföljning och kommunikation ... 67
10.1 Uppföljning ... 67
10.1.1 Nyckeltal ... 67
10.2 Kommunikation ... 68
Bilagor
Bilaga 1: Beräkning av utsläppta växthusgaser
Bilaga 2: Miljömål som berör energi
Bilaga 3: Uppvärmning småhus
Bilaga 4: Fjärrvärmekarta
Bilaga 5: Samrådredovisning
Ordlista
Biobränsle: produkter som kommer från växtriket CH
4: metan, vilket är en växthusgas
CO
2: koldioxid, vilket är en växthusgas
CO
2-ekvivalent: den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan som respektive växthusgas
Eldningsolja 1: ”vanlig” eldningsolja som exempelvis villaägare använder Eldningsolja 2-5: tjock trögflytande olja som används i större anläggningar
Graddagskorrigerad: Innebär att värden för uppvärmning är korrigerade efter en normalårsmall. Om det under ett år är kallare än normalt, kommer mer energi än normalt krävas för uppvärmning. Om det tvärtom är mycket varmare än normalt, kommer mindre energi än normalt användas till uppvärmning. Ett graddagskorrigerat uppvärmningsvärde är justerat enligt en mall för normalårs värden för att enklare kunna jämföras mellan olika år.
GWh: gigawattimme, energiåtgången är 1 miljard W på en timme HFC: fluorklorväten, vilket är en växthusgas
kWh: kilowattimme, energiåtgången är 1000 W på en timme
Miljöbilar: bilar som uppfyller kraven för att klassas miljöbilar enligt vägverkets definition för statlig upphandling
MWh: megawattimme, energiåtgången 1 miljon W på en timme N
2O: dikväveoxid (lustgas), vilket är en växthusgas
Småhus: en- och tvåfamiljshus
Växthusgaser: gasformiga föreningar i atmosfären som absorberar jordens långvågiga värmestrålning och på så sätt ökar temperaturen i atmosfären. De vanligaste växthusgaserna som släpps ut genom mänskliga aktivitet är koldioxid, metan, dikväveoxid, perfluorkarboner, fluorklorväten och svavelhexafluorid.
Watt: (W) är en enhet i vilken flödet av energi mäts (Joule/s)
A- Informativ del
1. Bakgrund
1.1 Syfte
Energi- och klimatfrågorna är med sin påverkan på miljö och hälsa en betydande aspekt som både Hörby kommun och dess omgivning måste ta i beaktande. Energi- och klimatstrategin ska visa hur Hörby kommun vill ta ansvar för att minska utsläppen av växthusgaser och andra negativa miljöeffekter, uppkomna från användandet av energi och transporter, den närmaste femårsperioden år 2009-2013. Den utgör Hörby kommuns lokala strategi, med mål och åtgärder för arbetet med att uppnå de nationella och regionala miljökvalitetsmålen inom energi och klimatområdet.
Med denna energi- och klimatstrategi anser Hörby kommun att man uppfyller lag (1977:439) om kommunal energiplanering. I den stadgas att i varje kommun ska finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Vidare ska kommunen i sin planering främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel.
Energi- och klimatstrategin är indelad i två delar, en informationsdel och en beslutsdel.
Informationsdelen innehåller bakgrundsinformation samt en nulägesbeskrivning och strategisk analys av energiläget i kommunen. Den andra delen utgör beslutsdel och beskriver kommunens viljeinriktning inom energi och klimatområdet och hur kommunen ska arbeta för att nå uppsatta mål. Beslutsdelen sammanfattar Hörby kommuns övergripande mål och visioner samt de viktigaste åtgärderna för att nå fram till dessa mål. Därefter redovisas hur uppföljning och utvärdering ska ske.
Detta är den första strategin för energi- och klimatfrågor som upprättats i Hörby kommun och
kommer att ge en värdefull grund och nödvändig draghjälp för fortsatt klimatarbete.
1.2 Projektorganisation
Arbetet med energi- och klimatstrategin startades år 2005 på förslag av miljönämnden. Kom- munstyrelsens arbetsutskott beslöt att ge Samhällbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta en energi- och klimatstrategi för Hörby kommun. Som ett första steg upprättades en intern organisation bestående av en arbetsgrupp samt en styrgrupp. Arbetsgruppen bestod av olika sakkunniga personer inom områden som bl.a. fastigheter, energi, transporter samt miljö.
Projektet förankrades politiskt i styrgruppen, bestående av aktiva politiker i kommunen.
Styrgruppen angav även resursramar för projektet.
Våren 2006 fick Per-Johan Wik från Energikontoret Skåne i uppdrag att ta fram ett förslag till energi- och klimatstrategi i nära samarbete med arbetsgrupp och styrgrupp. Samma höst an- sökte Hörby kommun om och kom med i projekt ”Klimatcoachning – stöd till lokalt klimat- arbete i små kommuner”. Projektet drivs av nätverket Klimatkommunerna (KIK) och finansieras av Naturvårdsverket.
Medlemmar i arbetsgruppen:
Hörby kommun: Maria Persson (miljösamordnare), Sonja Jones (miljösamordnare), Christer Thuresson (fastighetschef), Ida Persson (miljöchef) och Anna-Karin Nilsgart (energi- rådgivare).
Konsult: Per-Johan Wik (Energikontoret Skåne) Medlemmar i Styrgruppen:
KSAU: Lars Ahlkvist (m), Åke Hansson (s), Brita Larson (fp), Kjell-Åke Persson (c) och Per- Olof Skerup (m)
Miljönämndens presidium: Anita Hansson (s), Louise Hedlund (m) och Birger Larsson (fp), Övriga partier: Ruben Ström (kd), Björn Åvik (spi) och Sven Sövgren (hp)
Ett utkast till energi- och klimatstrategi har i januari månad 2008 remitterats till kommunens
nämnder och styrelser. En sammanfattning av inkomna yttranden finns i bilaga 5.Slutlig
utformning av förslaget till energi- och klimatstrategi har Per-Johan Wik från Energikontoret
Skåne samt miljösamordnare Sonja Jones på tekniska kontoret ansvarat för. Styrgruppen
godkände förslaget 2008-08-21. Kommunfullmäktige fastställde Energi- och klimatstrategin
2008-12-15, samt beslutade att de förslag till åtgärder som redovisas i energi- och
klimatstrategin får genomföras i den takt som ekonomin tillåter.
2. Presentation av Hörby kommun
Figur 1: Karta över Hörby kommun. Källa: GeoData Skånekarta, Kommunförbundet Skåne, 2007
Hörby kommun är belägen i mellersta delarna av Skåne och är omgiven av kommunerna Hässleholm, Kristianstad, Tomelilla, Sjöbo, Eslöv och Höör, räknat från nordost till nordväst (Figur 1).
Den 31 december 2007 var 14 584 personer folkbokförda i Hörby kommun. Till ytan är kommunen 423 kvadratkilometer stor, varav 39 % utgörs av åkermark. I de östra och norra delarna i kommunen finns större skogsarealer.
Målet för kommunens näringslivspolitik är att skapa lokal tillväxt och fler arbetstillfällen.
Mellan 2005 och 2006 ökade antalet sysselsatta med nästan 3 %. Största branscherna i när- ingslivet är vård och omsorg (19 %), handel, transport och kommunikation (17 %) samt till- verkningsindustri (16 %).
I Hörby startades flest nya företag i Skåne per tusen invånare under första halvåret år 2005
(Nyföretagarbarometern).
3. Nuläge energitillförsel till Hörby kommun
Några ord om den använda statistiken
Vid energiplaneringen i Hörby kommun har i huvudsak statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) använts. Nedan följer en beskrivning från SCB om statistiken.
Källor
Källorna till statistiken från SCB kan delas in i tre grupper. Dels finns statistik baserad på uppgifter från producenter och distributörer av energivaror (s.k. leverantörsstatistik), dels finns statistik baserad på uppgifter från energianvändare, t ex företag eller fastighetsägare (s k användarstatistik) och till sist modellberäkningar.
I SCB:s material har statistik inhämtats från leverantörer när det gäller alla oljor i slutlig användning förutom industrin och diesel till jordbruk. Även all elanvändning och fjärrvärme- användning har inhämtats från leverantörer.
Till grund för industrins bränsleanvändning utnyttjas statistik direkt av användarna. Även den bränsleinsats, produktion och egenanvändning som sker i energisektorn (el och fjärrvärme- producenter) insamlas direkt från användarna.
Modeller har använts för att beräkna biobränslen till hushåll, dieselanvändningen inom jord- bruket och el till uppvärmning inom småhus.
Felkällor
Vissa felkällor kan förekomma i framförallt leveransstatistiken när det gäller fördelning på förbrukargrupper eftersom en del företag saknar underlag för korrekt klassificering av kun- derna.
Problemet är större när det gäller leveransstatistiken för oljor, eftersom det finns möjlighet att lagra produkten. Köpare kan också själv transportera produkterna från uppköpsort till för- brukningsort belägen i en annan kommun.
Användarstatistiken för industrin och energiföretagen får anses vara bra och har totalunder- sökts aktuella år. Undersökningarna har relativt lågt bortfall.
Modellerna som använts för beräkning av biobränsle i hushållssektorn bygger främst på sotarnas pannregister. Pannregistret har problem eftersom inte alla sotardistrikt lämnar in statistiken till räddningsverket. Fastighetstaxeringen täcker inte alla bostäder belägna på orten.
Diesel till jordbruk är framtagen med hjälp av statistik på odlade grödor. Förhållande mellan odlad åkermark gröda och dieselförbrukning är inte helt tillförlitligt.
El för uppvärmning till småhus bygger på ytorna i fastighetstaxeringsregistret och statistiken
från småhusägare.
Tillförd och använd energi
I dokumentet används begreppet använd energi, då uppdelningen mellan tillförd och använd energi är komplicerad. En del tillgänglig statistik, exempelvis för eldningsolja, bensin och diesel, lämnar uppgift om levererad mängd energimängd per år till kommunen som geografiskt område, alltså tillförd energi. För andra energislag, redovisas använd mängd energi, exempelvis för fjärrvärme och elenergi. Det är svårt att göra en komplett analys över tillförd mängd energi för samtliga energislag i kommunen, räkna bort förluster och redovisa mängden använd energi i olika sektorer då statistikunderlaget inte medger detta. I SCB:s energibalanser redovisas levererad mängd eldningsolja, bensin och diesel som använd energi.
Redovisningen sker på samma sätt i detta dokument.
Statistiken är inte graddagskorrigerad, om inte så uppges.
Kompletteringar
Då SCB inte givit ut några uppdateringar av sin statistik sedan år 2004 har statistik från annat håll inhämtats, för att komplettera och uppdatera statistiken ifrån SCB. Detta har gjorts genom att:
1. Kontrollera vilka elnätsägare som finns i kommunen.
2. Be få ut elnätsstatistik för år efter 2004 i kommunen från elnätsägarna.
3. Lista elanvändningen i kommunen efter kategorierna; hushåll, industri, jordbruk, övriga tjänster, (transporter).
4. Ta kontakt med SCB och be att få ut oljeleveranser för din kommun fördelat på sektorer för din kommun, för de år du önskar efter år 2004.
5. Ta kontakt med kommunens sotare och be att få ut statistik över antalet villapannor i kommunen (olja, pellets, ved, eldstäder). Räkna på schablon/uppskattad förbrukning av biobränsle i respektive panna och eldstad.
6. Kontakta kommunens bostadsbolag och få ut energistatistik för energianvändningen i kommunens lokaler och flerbostadshus samt vilka energislag som används. Jämför med hittills sammanfattande uppgifter.
7. Kontakta fjärrvärmebolag i kommunen och be att få ut statistik om energianvändning i kommunen och fjärrvärmebolagets bränslemix.
Med ovanstående uppgifter går det att sammanställa en relativt bra energibalans för kommunen, både total och fördelat på sektorer. Det finns givetvis brister i detta sätt, men ovanstående metod kan utföras med en rimlig arbetsinsats och möjlighet att jämföra data historiskt med SCB:s energibalanser. En aspekt som ovanstående metod inte tar hänsyn till är det egentliga transportarbetet. Det som redovisas är levererad bensin och diesel till kommunen. Det är samma metod som i SCB:s energibalanser.
För att beräkna koldioxidutsläppen multipliceras omvandlingsfaktorer med fossilbränsle-
användning i respektive sektor och på så sätt fås fossilt koldioxidutsläpp, både totalt och per
sektor.
3.1 Energi
3.1.1 Använd energi totalt
Totalt användes 419 GWh år 2006 i Hörby kommun. Det innebär att energianvändningen per person var 28,8 MWh år 2006. För Skåne var motsvarande siffra 34,9 MWh och riket 45,1 MWh år 2005. År 1990 var använd energi per person 27,5 MWh i Hörby kommun. Sedan år 1990 till år 2006 har använd energi alltså ökat med 5 % per person i kommunen.
Den totala användningen av energi har ökat med 13 % ifrån 372 GWh år 1990 till 419 GWh år 2006 (Figur 2). Under samma period har befolkningen ökat med 7 % (Figur 3).
Total energianvändning i Hörby kommun 1990-2006
300000 350000 400000 450000 500000
1990 1995 2000 2005
År
MWh Tot energi
Figur 2: Diagrammet visar hur den totala energianvändning i Hörby kommun har utvecklats från år 1990 till år 2006 uttryckt i MWh. Interpolerade värden för 1991-1994 och 1996-1999. Källa: SCB, 2007, E.ON, 2007, Ringsjö Energi, 2007 och Rindi Energi, 2007.
Befolkningutveckling i Hörby kommun 1990-2006
12 000 12 500 13 000 13 500 14 000 14 500 15 000
1990 1995 2000 2005
År
Personer
Befolkning
Figur 3. Diagrammet visar befolkningsutveckling i antal personer bosatta i Hörby kommun från år 1990 till år 2006. Källa: SCB, 2007
Kommentar
Förklaringen till att den totala energianvändningen har minskat på senare år, trots att befolkningen har ökat går att utläsa i figur 5. Levererad mängd eldningsolja samt bensin och diesel har minskat rejält på senare år. Förklaringen till minskade leveranser av eldningsolja kan exempelvis bero på att oljepannor bytts ut till värmepumpar i småhus. En annan förklaring är minskade leveranser av eldningsolja till industrin. Svårare att förklara är minskade leveranser av bensin och diesel till kommunen.
Direkt fossila bränslen i form av eldningsoljor, samt bensin och diesel utgjorde 50 % av den använda energin i kommunen år 2006 (Figur 4). Bensin är det enskilt största fossila bränsle som används i kommunen och stod för cirka 1/5 av energianvändningen år 2006.
3.1.2 Använd energi fördelat på energislag
I Hörby kommun står huvudsakligen fyra energislag för tillförsel av energi i kommunen, om bensin och diesel räknas som ett energislag. Dessa är bensin och diesel, elkraft, biobränsle och eldningsoljor i nämnd storleksordning (Figur 4).
Använd energi år 2006
12%
38%
10%
40%
Eldnings- oljor
Bensin och diesel
Biobränsle Elkraft
Figur 4. Cirkeldiagrammet visar fördelningen av använda energislag i Hörby kommun år 2006. Källa: SCB, 2007, E.O.N., 2007, Ringsjöenergi, 2007 och Rindi Energi, 2007.
Elkraft, som till största delen härstammar från vattenkraft respektive kärnkraft, stod för drygt en tredjedel av energianvändningen. Med hjälp av uppgifter ifrån kommunens fjärrvärmebolag och uppskattning av biobränsleanvändning i småhus beräknas att biobränsle stod för 10 % av energianvändningen i kommunen år 2006.
Kommentar
Den redovisade mängden bensin och diesel är levererad mängd bränsle till tankstationerna i
Hörby kommun. Det innebär att den angivna mängden inte nödvändigtvis speglar den totalt
använda mängden bensin och diesel inom kommunens gränser då trafikanter, vilka färdas
genom kommunen och inte tankar inom kommunen, inte finns med i statistiken. Å andra
sidan är det osannolikt att de trafikanter som tankat i Hörby kommun enbart har kört innanför
kommunens gränser. Dessa olikheter väger till en viss del upp varandra. Att få en exakt bild av mängd använd bensin och diesel i en kommun är nästintill omöjligt men eftersom statisti- ken är uppbyggd på samma sätt för samtliga år kan man se om trenden av använd bensin och diesel ökar eller minskar i kommunen.
Den redovisade mängden biobränsle bygger på redovisad mängd biobränsle ifrån fjärrvärme- verket plus en uppskattning av använd mängd biobränsle utifrån antal ved- och pelletspannor samt eldstäder i småhus i kommunen. Uppgifter om energidata rörande fjärrvärmeverket kommer att redovisas separat i ett kapitel 3.6.
Använda energislag i Hörby kommun år 1990 - 2006
0 50000 100000 150000 200000 250000
1990 1995 2000 2005
År
MWh
Bensin och diesel Biobränsle Elkraft Eldningsoljor
Figur 5. Diagrammet visar utvecklingen av använda energislag i Hörby kommun från år 1990 till år 2006 uttryckt i MWh. Interpolerade värden för 1991-1994 och 1996-1999. Källa: SCB, 2007, E.O.N., 2007, Ringsjöenergi, 2007 och Rindi Energi, 2007.
I jämförelse med 1990 har tillförseln av bensin och diesel ökat med ca 20 % till år 2006. Till- förseln av elkraft har ökat med ca 15 % samtidigt som leveranser av eldningsoljor har minskat med nära en 1/3 under samma period. Tillförseln av biobränsle har ökat markant sedan etable- ringen av det biobränsleeldade fjärrvärmeverket.
Kommentar
Vad beträffar användningen av biobränsle över tiden, är statistiken bristfällig. Det är inte
rimligt att användningen av biobränsle minskar under perioden år 1990 till 2000 då det kan
antas att flera hushåll installerat pelletsbrännare, kaminer och dylikt.
3.1.3 Energianvändning fördelat på sektorer
Energianvändningen i hushållssektorn har minskat med ca 10 % från år 2006 jämfört med 1990 (Figur 6). Under samma period har energianvändningen ökat med 40 % i transportsektorn. Energianvändningen i sektorerna jordbruk och industri har fluktuerat kraftigt under perioden. I industrin är den använda energin dubbelt så stor år 2006 som 1990 medan den har minskat något i jordbruket. I sektorn offentlig verksamhet har använd energi också minskat något. Energianvändningen i sektorn övriga tjänster har också fluktuerat kraftigt under perioden och har ökat med 50 % till år 2006. I sektorn övriga tjänster är affärer, kontor, och annan privat verksamhet inräknad.
Energianvändning fördelat per sektor 1990-2006
0 50000 100000 150000 200000 250000
1990 1995 2000 2005
År
MWh
Jordbruk m.m Industri m.m
Offentlig verksamhet Transporter
Hushåll Övriga tjänster
Figur 6. Diagrammet visar utvecklingen av använd energi i olika sektorer i Hörby kommun från år 1990 till år 2006 mätt i MWh. Interpolerade värden 1991-1994 och 1996-1999
.
Källa: SCB, 2007, E.ON, 2007, Ringsjö Energi, 2007.Kommentar
Åkerinäringen är en viktig och utmärkande näringslivsgren i kommunen och kan ha viss del i
den relativt höga energianvändningen i transportsektorn. Europaväg 22 löper genom
kommunen med ett tankställe beläget precis intill vilket också till viss del förklarar
energianvändningen i transportsektorn.
Hörby är en jordbruksintensiv kommun med en hårt trafikerad Europaväg som går genom kommun. Därför skiljer sig fördelningen av energi i olika sektorer inom kommunen jämfört med Skåne och Sverige av naturliga skäl (Figur 7). Fördelningen av energi till industrin är betydligt större för både Skåne och riket än motsvarande fördelning i Hörby kommun.
Fördelningen av energi för transporter är större i Hörby än motsvarande fördelning i riket. Till hushållssektorn fördelas ungefär lika stor del energi som i jämförelse med Skåne vilket är något mer än riket som helhet. Även inom sektorerna offentlig verksamhet och övriga tjänster fördelas energin likvärdigt. I Hörby kommun fördelas en större del av energin till jordbruket än i Skåne och i Sverige.
Jämförelse av använd energi mellan Hörby, Skåne och Sverige år 2004
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Hörby Skåne Sverige
Övriga tjänster Hushåll Transporter
Offentlig verksamhet Industri m m
Jordbruk m m
Figur 7. Diagrammet visar använd energi fördelat på sektorer för Hörby kommun, Skåne och Sverige år 2004.
Källa: SCB, 2007.
3.1.4 Oljeleveranser
Statistiska centralbyrån har statistik på leveranser av petroleumprodukter, fördelat på förbrukarkategorier i respektive kommun. Nedan presenteras först ett diagram för samtliga förbrukarkategorier (Figur 8) och sedan ett diagram utan transportsektorn (Figur 9), då denna står för en så stor del av oljeleveranserna, att övriga kategorier blir svåra att utläsa.
Oljeleveranser till Hörby kommun, år 2006
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000
Jordbruk Industri Offentlig verk Hushåll Övriga tjänster
Transporter
m3
Bensin Diesel Eo1 Eo2-5
Figur 8. Diagrammet visar leverans av oljor till olika sektorer i Hörby kommun år 2006. Källa: SCB, 2007.
Oljeleveranser exklusive transporter, Hörby kommun år 2006
0 200 400 600 800 1 000
Jordbruk Industri Offentlig verk Hushåll Övriga tjänster
m3
Diesel Eo1 Eo2-5
Figur 9. Diagrammet visar leverans av oljor till olika sektorer, exklusive transportsektorn, i Hörby kommun år 2006. Källa: SCB, 2007.
Kommentar
En stor del av levererad olja i kommunen går till transportsektorn, men det är också en sektor
där det är svårt för kommunen att på egen hand fasa ut det fossila bränslet. Även att fasa ut
dieselanvändning i jordbrukssektorn för att driva jordbruksmaskiner är ett svårt område för
kommunen att arbeta med. Enklare är då att fasa ut eldningsolja för uppvärmning i sina bostäder och lokaler samt informera kommuninvånare, företag och organisationer om möjlig- heten till att använda alternativa uppvärmningssätt. Detta sker idag genom energiråd- givningen.
Uppgifter om mängden levererad olja till sektorn offentlig verksamhet verkar stämma dåligt överens med den faktiska användningen. I de lokaler kommunen förvaltar användes år 2006 ca 150 m
3eldningsolja 1. Att övriga offentliga verksamheter, skulle använda ca 700 m
3olja, varav 330 m
3eldningsolja 2-5 verkar orimligt. Eftersom värdena i diagrammen är hämtade från SCB:s officiella oljeleveransstatistik får de stå kvar för att kunna jämföras med värden för kommande år. Exempelvis kan nämnas att kyrkorna i kommunen använder en liten mängd eldningsolja. Läsaren bör notera att värdena är uppenbart märkliga.
Enligt Rindi Energi är större andelen av privata lokaler i centrala delarna i Hörby tätort anslutna till fjärrvärme. Enligt oljeleveransstatistiken levererades ca 1 000 m
3olja till sektorn övriga tjänster (affärs-, service-, lagerlokaler, hotell och restaurang, banker, etc). Även denna siffra verkar hög, men får stå kvar för jämförelse med senare år.
I hushållssektorn används ca 1 000 m
3eldningsolja 1. En ungefärlig uppskattning är att cirka
hälften används i småhus och hälften i flerbostadshus.
3.1.5 Energibalans
I kommunen tillfördes det totalt 419 GWh energi under år 2006. Denna energi tillfördes i form av fyra energislag. Dessa energislag är i nämnd storleksordning bensin och diesel (40
%), elkraft (38 %), bioenergi (12 %) och eldningsoljor (10 %). Flödesschemat, som beskrivs nedan, och visas på nästa sida beskriver tillförd energi utan att överföringsförluster är med- räknade.
Den tillförda energin används inom sex olika sektorer. Dessa är transporter, hushåll, industri och byggverksamhet, jordbruk och skogsbruk, offentlig verksamhet och övriga tjänster.
Transporter är den sektor som det tillfördes mest energi till i Hörby kommun, 38 % av total tillförd energi i sektorn. Bensin och diesel utgjorde ungefär hälften var av tillförseln.
Den näst största sektorn är hushållssektorn (28 %). Inom hushållssektorn tillfördes år 2006 elkraft till största delen, vilket innebär 59 % av total tillförd energi i sektorn. I övrigt tillfördes till största delen biobränsle och en liten del eldningsoljor.
Sedan följer tre sektorer som det tillfördes i princip lika mycket energi till, jordbruket, övriga tjänster och offentlig verksamhet. Inom jordbruket (9 %) tillfördes 67 % elkraft och 19 % diesel och resterande del eldningsolja. I sektorn övriga tjänster (9 %), stod elkraft för 70 % och eldningsolja för 30 % av tillförseln. I sektorn offentlig verksamhet (9 %) stod elkraft för hälften och eldningsolja samt biobränsle för cirka en fjärde del var av tillförseln.
Den minsta sektorn är industri (7 %). I den stod el för ca 59 % av energitillförseln och eld- ningsolja för resterande tillförsel.
I figuren på nästa sida illustreras energiflödet i kommunen. Överst i figuren redovisas den
tillförda energin i form av fyra energislag med hjälp av fyra färgade fält. Nedanför fälten med
energislagen visas hur energin fördelas i olika sektorer i kommunen. I den nedre delen av
figuren presenteras de sex sektorerna med hjälp av boxar. Varje box innehåller en sektor. I
den översta delen av varje box är sektorns rubrik (transporter) och storlek angiven. I den
nedre delen av boxen presenteras vilka energislag som används (bensin och diesel) inom den
aktuella sektorn och hur stor del av energin till sektorn som de tillför.
Energiöversikt för Hörby kommun år 2004
Använd energi 419 GWh år 2006
Elkraft 158 GWh
Bio- energi 51 GWh
Bensin och diesel 169 GWh
Eldnings oljor
41 GWh
Transporter 38 % Hushåll 28 %
Jord- bruk
9 %
Övrig Tj.
9 %
Off.
Verk.
9 %
Industri 7 % Energianvändning i sektorer
Bensin 52 %
Diesel 48 %
El 59 %
Bio 35%
6
%
El 67 %
Diesel 19 %
E.o.
14 %
El 70 %
E.o.
30 %
El 50%
Bio.
27 %
E.o.
23 %
El 59 %
6
%
E.o.
35 %
Transporter 38 % Hushåll 28 %
Jordbruk 9 % Övriga tjänster 9 %
Offentlig verk. 9 % Industri 7 %
3.2 Transporter 3.2.1 Vägtrafik Personbilar
År 2006 fanns det 556 bilar i trafik per 1000 invånare i Hörby kommun (Tabell 1). Sett till riket är det en relativt hög siffra då genomsnittet var 461 bilar per 1000 invånare år 2006.
Hörby kommun 1990 1995 2000 2006
Antal bilar per 1000-
invånare 485 493 548 556
Tabell 1. Tabellen visar antal bilar per tusen invånare i Hörby kommun år 1990, 1995, 2000 och 2006. Källa:
SCB, 2007.
Körsträckan år 2006 var igenomsnitt 1 511 mil per bil och 894 mil per invånare (Tabell 2).
Detta kan jämföras med 1 396 mil per bil och 694 mil per invånare för Skåne år 2006. För riket är motsvarande värden 1 439 mil per bil och 702 mil per invånare för samma år.
Hörby kommun 1998 2000 2006
Genomsnittlig
körsträcka per bil (mil) 1 444 1 419 1 511
Tabell 2. Tabellen visar genomsnittlig körsträcka i mil per bil för år 1998, 2000 och 2005 i Hörby kommun.
Källa: SCB, 2007
Bensinbilarna dominerar i kommunen. Dieselbilarna har dock ökat ifrån 1990 till 2005. År 1990 var 3,5 % dieselbilar mot 6,8 % år 2005 (Figur 10).
Genomsnittlig förbrukning av bensin för personbilar var 8,6 liter/100 km och 6,9 liter/100 km för dieselbilar år 2006 i Hörby kommun. Genomsnittlig förbrukningen för riket år 2006 var 8,6 liter/100 km för bensinbilar och 7,1 liter/100km för dieselbilar.
Andelen nyregistrerade miljöbilar i Hörby kommun var 1,1 % vid slutet av år 2006. Mot- svarande siffra för riket var 9,3 % och Skåne 5,8 %.
Kommentar
Värt att notera är att beräkningen av körsträckan är gjord genom att använda Bilprovningens
statistik vid besiktningar då mätarställningen registreras. Därmed finns det ingen möjlighet att
se var körningen av bilen har ägt rum, om det är i kommunen, länet, riket eller utomlands.
Antal bensin- och dieselbilar kombinerat med antal bilar per 1000 invånare
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000
1990 1995 2000 2005
År
Antal bilar
440 460 480 500 520 540 560 580
Bilar/1000 inv
Bensin Diesel Bilar/inv
Figur 10. Diagrammet visar antal bensin- och dieselbilar i Hörby kommun år 1990, 1995, 2000 och 2005. De gula tringlarna visar antalet bilar per tusen invånare under samma period. Källa: SCB, 2007.
Trafikflöden i Hörby kommun
Figur 11. Kartan visar trafikflödet i Hörby kommun där antalet fordon per dygn är angivet. Källa: Vägverket, abonnemangssida, 2007.
I Figur 11 är trafikflödet i Hörby kommun illustrerat. Mätningarna för E22 och riksväg 13 är från 2006. Uppgifterna inbegriper antalet fordon per dygn trafik i båda riktningarna. Väg- verket uppger en felmarginal mellan ca 5-10 % på mätningarna. Det rosa fältet motsvarar storleken på trafikintensiteten. På E22 i västra delen av kommunen färdas närmre 12 000 fordon per dygn. Vid Hörby tätort sprider sig trafikflödet från E22, norr och söder ut på väg 13.
8 800 5 150
4 850
11 850
Cirka 5 000 fordon färdas på väg 13 både norr och söder om Hörby tätort per dygn. På E22 i de östra delarna i kommunen färdas nästan 9 000 fordon per dygn.
I ovanstående siffror är både personbils- och tungtrafik inräknad. Tittar man bara på den tunga trafiken, färdas ca 1 300 tunga fordon per dygn på den västra delen av E22 i kommunen och ca 1 100 tunga fordon per dygn färdas på den östra delen av E22 i kommunen.
Tabell 3. Tabellen visar ökning av personbilar och tunga fordon på fyra vägsträckor i Hörby kommun under perioden 1993-2006. Tabellen visar också andelen tung trafik på vägarna. Källa: Vägverket abonnemangssida, 2007.
3.2.2 Kollektivtrafik
De största busslinjerna i kommunen är Skåne Expressen 1 (Kristianstad – Malmö), Skåne Expressen 2 (Kristianstad – Lund) samt linje 474 som går mellan Hörby och Eslöv (Figur 12).
Figur 12. Kartan visar busslinjers sträckning i och omkring Hörby kommun. De största busslinjerna som är av intresse i kommunen är linje Skåne Expressen 1, Skåne Expressen 2 och regionbuss 474.
Källa: Skånetrafiken, 2007.
Hörby kommun
Väg E22 Väster Hörby 1993-2006
Väg E22 Öster Hörby 1993-2006
Väg 13 Norr Hörby 1994-2006
Väg 13 Söder Hörby 1994-2006 Ökning av
personbilar i % 34 % 40 % 7 % 24 %
Ökning av tunga
fordon i % 63 % 71 % 81 % 93 %
Andel tung trafik
av total trafik 11 % 13 % 11 % 11 %
Skånetrafiken gör mätningar på antalet resenärer för busstrafik med jämna mellanrum. I tabell 4 presenteras antalet enkelresor per dygn i båda riktningar för de tre största busslinjerna i Hörby kommun.
Busslinje År 1990 År 2006
Skåne Expressen 1 och 2 mot
Malmö/Lund 500 1400
Skåne Expressen 1 och 2 mot
Kristianstad 100 600
Linje 474 mot Eslöv 600 450
Tabell 4. Tabellen visar antalet enkelresor per dygn i båda riktningar med buss från Hörby tätort år 1990 och 2006. Källa: Skånetrafiken 2007.
På Skåne Expressens linje 1 mot Malmö/Lund har andelen resenärer nästintill tredubblats under perioden 1990 till 2006. På linje 2 mot Kristianstad har andelen resenärer ökat fem- faldigt under samma period. Linje 474 mot Eslöv har däremot tappat dryga hundratalet resenärer.
3.2.3 Pendling
År 2005 var Lund den kommun som flest personer pendlade ut till medan Höör var den kommun som flest personer pendlade in till Hörby ifrån (Figur 13). Vid mätning av den totala pendlingen (både in- och utpendling) hamnar Lund först (Tabell 5).
Figur 13. Kartan visar pendlingsströmmar, uttryckta i antal personer per dygn, ifrån och till Hörby kommun år 2005. Källa: SCB, 2007
Kommun Utpendling Inpendling Totalt Lund 812 120 932 Höör 452 319 771
Malmö 592 106 698
Eslöv 448 205 653
Kristianstad 220 138 338
Sjöbo 115 154 269
Övriga (13 kommuner) 447 230 677
Summa 3 125 1 233 4 358
Tabell 5. Tabellen visar in- och utpendling per dygn till Hörby kommun år 2005. Källa: SCB, 2007.
3.3 Byggnader
Energianvändningen mellan småhus, flerbostadshus och fritidshus fördelar sig år 2004 enligt nedanstående diagram (Figur 14).
Figur 14. Diagrammet visar hur energianvändningen fördelar sig mellan småhus, flerbostadshus och fritidshus år 2004. Källa SCB, 2007.
Det går tydligt att urskilja att småhus stod för den största energianvändningen (76 %) år 2004.
Småhusbeståndet använde 84 GWh. Flerbostadshus stod för 10 % och 11 GWh. Fritidshus- beståndet använde 15 GWh (13 %).
Kommentar
I ovanstående avsnitt används begreppet använd energi. Detta för att värdena kommer enbart från SCB och de anger värdena som använd energi.
0%
20%
40%
60%
80%
Energianvändning för uppvärmning i småhus, flerbostadshus och fritidshus, totalt 110 GWh, år 2004
Andel av energianvändning 76% 10% 13%
Småhus Flerbostadshus Fritidshus
3.3.1 Småhus
Uppvärmning i småhus
Att få en exakt bild av uppvärmningen i småhus inom en kommun är ett komplicerat arbete.
SCB gjorde en undersökning år 2003. Data från denna undersökning känns inaktuell och resultatet från undersökningen presenteras i bilaga 3. Istället har en egen undersökning gjorts inom ramen för energiplaneringen (Tabell 6). Kommunens sotare har kontaktats och statistik för pannor har inhämtats. Miljöförvaltningen har kontaktats för och uppgifter om antalet berg- , jord-, och grundvattenvärmepumpar har inhämtats. Efter att ha summerat ovanstående uppgifter antas att resterande antalet villor värmas av el i någon form. Det kan vara direktel, elpanna eller luft-vattenvärmepump. Kompletterande uppvärmning i form av luft-luft värmepumpar ryms också inom denna kategori, men antalet är omöjligt att veta. En svaghet med modellen är att varje uppvärmningsform antas stå för hela uppvärmningen och inte kombineras med en annan. Till exempel kalkyleras att alla vedpannor enbart eldas med ved och inte kombineras i form av ved/olja eller ved/el. Dock är arbetsgruppens uppfattning att det med denna modell är det sätt som det enklast och på bästa sätt går att uppskatta de olika uppvärmningsformerna i småhus i kommunen. En metod som eventuellt skulle ge ännu bättre noggrannhet vore att sända ut en enkät till samtliga småhusägare rörande uppvärmningsform.
Uppvärmning år 2006 Antal småhus
Vedpanna 815
Pelletspanna 248 Oljepanna 275 Värmepumpar 765 Fjärrvärme 136
El (luft-värmepumpar) 2 501
Totalt antal småhus år 2006 4 740
Tabell 6. Tabellen redogör för antalet hus per respektive uppvärmningsform i Hörby kommun år 2006.
Uppvärmning av småhus år 2006 i Hörby kommun
6%
5%
17%
16%
3%
53%
oljepannor pelletspannor vedpannor värmepumpar fjärrvärme el
Figur15: Procentuell fördelnings uppvärmingssätt av småhus i Hörby kommun år 2006. Källa: Hörby kommun, 2007, Hörby sotningsdistrikt, 2007.
Resultatet av undersökningen visar att ca hälften av småhusen i Hörby kommun värms med någon form av eluppvärmning (Figur 15). Förnybara uppvärmningsalternativ står för ca 40 % av uppvärmningen.
Uppvärmning i fritidshus
I fritidshus står huvudsakligen el för all uppvärmning. Dock är det rimligt att anta att elupp- värmningen i många fall kompletteras av eldning i eldstäder.
3.3.2 Kommunala fastigheter
Kommunägda flerbostadshus
Kommunen äger ett bostadsbolag, Hörby Bostäder AB. Bostadsbolaget förvaltar cirka 20 hyresfastigheter om totalt cirka 20 000 m
2Fjärrvärme och direktel stod för cirka 45 % vardera av den totala uppvärmningen år 2006 (Figur 16). Olja stod enbart för 5 % av uppvärmningen.
Uppvärmning år kommunalägda bostäder, år 2006, totalt ca 6 800 MWh
5%
46% 44%
4% 1%
Olja Direktel Fjärrvärme Vattenburen el Pellets
Figur 16. Diagrammet visar hur uppvärmning fördelar sig över olika energislag i kommunägda flerbostadshus i Hörby kommun år 2006. Källa: Hörby kommun, 2007
Uppvärmning i kommunägda lokaler Kommunen äger cirka 90 000 m
2lokalyta.
Fjärrvärme stod för 80 % av den totala uppvärmningen år 2006 (Figur 17). Olja och
vattenburen el stod för ca 15 % av uppvärmningen.
Uppvärmning kommunala lokaler, år 2006, totalt ca 11 000 MWh
11%
80%
4% 5%
Olja Fjärrvärme Vattenburen el Flis/Pellets
Figur 17. Diagrammet visar hur uppvärmning fördelar sig över olika energislag i kommunägda lokaler i Hörby kommun år 2006. Källa: Hörby kommun, 2007
Statistik
Kommunens lokaler:
I Tabell 7 redogörs antal kWh per m
2och år i medelvärde som används till värmeanvändning respektive verksamhetsel i kommunens lokaler.
Värmeanvändning (graddagskorrigerad)
År Medelvärde
2001 166 kWh/m
2/år
2002 153 kWh/m
2/år
2003 135 kWh/m
2/år
2004 140 kWh/m
2/år
2005 128 kWh/m
2/år
2006 118 kWh/m
2/år
Verksamhetsel
2001 73 kWh/m
2/år
2002 73 kWh/m
2/år
2003 63 kWh/m
2/år
2004 62 kWh/m
2/år
2005 63 kWh/m
2/år
2006 62 kWh/m2/år
Tabell 7. Tabellen visar värmeanvändning och verksamhetsel för kommunens lokaler år 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006. Källa: Hörby kommun, 2007.
Under perioden år 2001-2006 har energi för uppvärmning minskat med 29 % i kommunens
lokaler. Under samma period har verksamhetsel minskat med 15 %.
Kommunens hyresbostäder:
I Tabell 8 redogörs antal kWh per m
2och år i medelvärde som använts till värmeanvändning respektive fastighetsel i kommunens lokaler. För kommunens hyresbostäder finns inte statistik tillbaka i tiden i samma utsträckning som för kommunens lokaler.
Värmeanvändning (graddagskorrigerad)
År Medelvärde
2006 174 kWh/m
2/år
Fastighetsel
2006 17 kWh/m
2/år
Tabell 8. Tabellen visar värmeanvändning och fastighetsel för Hörby kommun år 2006. Källa: Hörby kommun, 2007.
3.4 Jordbruk och skogsbruk
Energitillförseln till jord- och skogsbrukssektorn utgjorde ca 9 % av den totala energitillförseln i Hörby kommun år 2006. El är den enskilt största energikällan och svarade för 2/3 av den tillförda energin år 2006 (Figur 18). Efter det följer storleksmässigt diesel och eldningsolja.
0%
20%
40%
60%
80%
Energitillförsel jordbruk och skogsbruk , fördelat på energibärare, totalt ca 40 GWh, år 2006
Jordbruk 67% 19% 14%
El Diesel Eldningsolja
Figur 18. Tabellen visar tillförd energi till jord- och skogsbruk i Hörby kommun år 2006. Källa: SCB, 2007, E.O.N., 2007, Ringsjöenergi, 2007.
3.5 Industri
Energitillförseln till industrisektorn utgjorde ca 7 % av den totala energitillförseln i Hörby
kommun år 2006. El är den största energikällan och stod för ca 3/5 av den tillförda energin år
2006 (Figur 19). Efter det följer storleksmässigt eldningsolja med ca 1/3 av den tillförda
energin.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Energitillförsel i industri, fördelat på energislag, totalt ca 27 GWh, år 2006
Industri 58% 6% 35% 1%
El Diesel Eldningsolja Fjärrvärme
Figur 19. Tabellen visar tillförd energi till industrisektorn i Hörby kommun år 2004. Källa SCB, 2007
3.6 Förnybar energi
3.6.1 Förnybar energi allmänt
Vindkraft
Vindkraftverk omvandlar vindens rörelseenergi till elektricitet. När rotorbladen på vindkraft- verket snurrar genereras el av en generator. I undersökningar publicerade i vetenskapliga tidskrifter nämns en global potential på närmre 9000 TWh el, producerad från vindkraftverk.
Det motsvarar 5 gånger jordens elenergibehov.
I världen är Tyskland, USA och Spanien de länder där det finns mest vindkraft i världen sett till installerad effekt. Sverige hamnar på 17:e plats om man ser till installerad effekt på vind- kraftverk. I Sverige produceras 0,7 % av all producerad el med vindkraft. Samtidigt som verken blir fler och fler, ökar också den installerade effekten. År 2000 hade största verken en effekt på 2 MW. År 2010 beräknas de största verken ha en installerad effekt på 10 MW.
Biobränslen
Biobränslen är produkter som kommer ifrån växtriket såsom skog, grödor och biprodukter ifrån industrin som tillexempel svartlut. Biobränslen finns i både fast form som exempelvis flis och pellets (trädbränslen), vätskeform som bland annat etanol och gasform, exempelvis biogas. Biobränslen kan användas till uppvärmning, fordonsbränsle och elproduktion.
Biobränslen bidrar inte till att förstärka växthuseffekten, till skillnad från fossila bränslen som
exempelvis olja och kol, då biobränslen under sin levnadstid har bundit kol från atmosfären
som sedan släpps ut som koldioxid vid förbränning. När fossila bränslen förbränns frigörs
koldioxid som inte ingår i det naturliga kolkretsloppet utan hart varit lagrad i jordskorpan i
flera hundra miljoner år och bidrar till att förstärka växthuseffekten.
Uppvärmning
Biobränsle kan användas för uppvärmning både direkt genom att trädbränsle eldas i en villapanna eller genom att eldas i ett värmeverk för att generera fjärrvärme. Biogas kan också eldas för att generar värme men detta är ovanligt i Sverige än så länge.
Fordonsbränsle
Det finns flera olika biobaserade fordonsbränslen och flera olika metoder att framställa fordonsbränsle från biobränslen. De två vanligaste är etanol och biogas. Etanol är vanlig sprit som oftast utvinns från sockerrör eller vete. Det går även att utvinna etanol från annan biomassa som exempelvis skogsråvara. I Sverige säljs etanolen som fordonsbränsle ”E85”.
Anledningen till betäckningen E85, är att bränslet innehåller 85 % etanol och 15 % bensin.
Bensinen blandas in för att ge bilen bättre kallstartsegenskaper. Den mesta av etanolen som används i Sverige produceras i Brasilien men det finns även större anläggningar i Sverige som producerar etanol som fordonsbränsle. Även i den vanliga bensinen blandas en mindre mängd (ca 5 %) etanol in.
Biogas är ett annat biodrivmedel. Biogas är metangas som framställs genom rötning av organiska produkter. Exempel på produkter som lämpar sig för rötning är slakteriavfall, skörderester, avfall från livsmedelsindustri och stallgödsel. I vissa kommuner pågår även försök med att separera organsikt hushållsavfall och framställa biogas från detta. För att kunna använda biogasen som fordonsgas behövs biogasen uppgraderas i en uppgraderings- anläggning. I nuläget finns det ingen biogasproduktion i kommunen, och därmed går det heller inte att tanka biogas men det finns god potential att producera biogas i kommunen. Det finns både slakteriavfall, gödsel och skörderester inom kommunen som lämpar sig för rötning.
Den tredje varianten på biodrivmedel sammanfattas under beteckning FAME som är ett sam- lingsnamn för fettsyrametylestrar. Den vanligaste av dessa är RME (rapsmetylester). RME är ett dieselbränsle framställt ur raps. Vissa dieselbilar kan köras på 100 % RME. Det finns även kommersiell diesel med inblandning av RME.
Ovanstående beskrivna fordonsbränslen brukar kallas för första generationens biodrivmedel.
Utvecklingen av andra generationens biodrivmedel finns idag inte på marknaden utan enbart i test-, och pilotanläggningar. Dessa drivmedel är bland annat etanol från cellulosa och metanol, DME, syntetisk diesel som framställs genom förgasning från biomassa. Även vätgas räknas som ett andra generationens drivmedel.
Elproduktion
Ett sätta att framställa el från biobränslen är att elda biobränslen i ett kraftvärmeverk som både producerar elektricitet och värme. Ett annat sätt är att framställa biogas genom rötning.
Biogasen används sedan att driva en gasturbin eller en explosionsmotor som är kopplade till en generator som generar el. Till exempel finns det flera VA-verk som rötar sitt avloppsslam och använder biogasen till att producera el. I Skåne sker biogasproduktion vid VA-verk i 20 kommuner. Även avfallsanläggningar använder biogas till att producera el.
Solenergi
Den solenergi som strömmar in till jorden under 1 år motsvarar 10 000 gånger den globala
energianvändningen enligt forskare från Chalmers. Vi har alltså enorma mängder gratis energi
som strömmar in till jorden varje dag. Förutsättningarna att ta tillvara solenergin varierar
beroende på var på jorden man befinner sig. Allra bäst förutsättningar finns kring ekvatorn
men även här i Sverige är det lönsamt att använda sig av solenergi som energikälla.
Det finns idag två olika metoder att ta tillvara solenergi, solfångare och solceller.
Solfångare
Solfångare omvandlar solenergi till värmeenergi. I en solfångare omvandlas solens strålar till värme. Det finns tre typer av solfångare; plana glasade solfångare, solfångare med vakuumrör och poolsolfångare. Ofta används solfångare för att värma varmvatten under sommarhalvåret.
Det finns även kombisystem vilket innebär att solvärme bistår uppvärmningen av byggnaden under vår och höst. Ett annat intressant användningsområde är anläggningar som har ett stort behov av värme under sommaren, till exempel utomhusbad, simhallar och campingplatser.
Det finns bidrag att söka hos Länsstyrelsen för installation av solvärme i småhus, flerbostads och lokaler.
Solceller
Solljus omvandlas till elektricitet i solceller. Solceller kan med fördel placeras på hustak där instrålningsförhållandena är optimala. Idag är kostnaden för att producera el med solceller hög men fram till 31 december, 2008 kan ägare till lokaler för offentlig verksamhet ansöka om bidrag på 70 % (max 5 miljoner SEK) för installation av solceller. För att kunna täcka hus- hållselen i ett normalt stort hus krävs en solcellsyta på cirka 20 m
2.
Värmepumpar (lagrad solvärme)
De värmepumpar som används i Sverige idag hämtar lagrad solvärme i luft, jord, berg och grundvatten. När värmepumpen arbetar med att ”hämta” den energi som finns lagrad i det aktuella mediet använder värmepumpen elektricitet. En effektiv värmepump använder 1 del energi och levererar ca 3 delar energi som värme. Enkelt uttryckt kan sägas att de 2 extra delar energi värmepumpen levererar är förnybar energi. En aspekt att ta hänsyn till beträffande värmepumpar, är hur den el som värmepumpen använder har producerats. Räknas elen som marginalel producerad i kolkondenskraftverk uppnås ingen positiv miljöeffekt av att använda värmepumpen. Om den använda elen räknas som räknas som el från förnybara källor fås en ren värmeproduktion. Det finns idag ingen enighet hur elen som värmepumpar använder ska räknas.
Vätgas
Vätgas är inget bränsle utan en energibärare. Med det menas att det måste användas energi för att ”tillverka” vätgas. Flera olika energiformer kan användas för att producera vätgas, till exempel elektricitet, biomassa eller bio/naturgas. Än så länge är inte vätgasproduktion kommersiellt gångbar men på sikt kan vätgas spela en viktig roll i energisystemet. Vid förbränning blir restprodukten vatten.
Vattenkraft
Vattenkraft innebär att vattnets rörelseenergi utnyttjas till att producera elektricitet. Detta sker genom att utnyttja nivåskillnader i älvar och andra större vattendrag, där det forsande vattnet strömmar genom en turbin som i sin tur driver en generator som producerar el. De stora vattenkraftverken i Sverige finns i de norra delarna av landet, längs med de stora Norrlands- älvarna. Utav Sveriges totala producerade elektricitet, står vattenkraften för ca 45 %.
3.6.2 Förnybar energi i Hörby kommun
I Hörby kommun användes cirka 70 GWh förnybar energi år 2006. I detta värde räknas inte
den förnybara andelen el från den nationella elmixen in. Istället räknas den el producerad från
vindkraftverk belägna i kommunen. Förutom vindkraft kommer den förnybara energin från biobränslen, värmepumpar, solfångare, etanol och FAME. Med detta räknesätt var 16,7 % av den totala använda mängden energi i Hörby kommun som geografiskt område av förnybar karaktär år 2006.
0 10000 20000 30000 40000 50000 60000
MWh
Förnybar energi i Hörby kommun år 2006, totalt ca 70 GWh
Energi MWh 51000 810 2627 3094 98 12240
Träd-
bränsle Vindkraft Etanol FAME Solfånga re
V.- pumpar
Figur 19. Diagrammet visar mängden använd förnybar energi fördelat på olika energislag i Hörby kommun år 2006. Källa: SCB, SPI, Hörby kommun, kommunens sotare, Energikontoret Skåne, 2008.
Vindkraft
Hörby kommun håller på att ta fram en vindkraftpolicy. I nuläget finns ett vindkraftverk om 500 kW beläget i kommunen. År 2005 producerade verket 810 MWh. Det motsvarar 0,5 % av kommunens totala elkonsumtion. Hur många mindre vindkraftverk som är installerade för privat bruk är okänt.
Biobränslen
Uppvärmning
I kommunen fanns 815 konventionella vedpannor och 248 pelletspannor installerade i småhus, år 2006. Vid beräkning med hjälp av schablonvärde att varje panna levererar ca 20 000 kWh värme till husen fås totalt 21 000 MWh levererat från trädbränsle. Totalt finns 2400 lokala eldstäder installerade i kommunen. Om man räknar med att knappt 2m
3ved eldas i genomsnitt i varje eldstad fås den totala mängden bioenergi till ungefär 4 000 MWh. Totalt sett används uppskattningsvis ca 25 GWh trädbränsle till uppvärmning och trivseleldning.
Fjärrvärmeverket levererade år 2006 ca 26 000 MWh värme, producerad från trädbränsle.
Totalt sett levererades 51 GWh värme från trädbränsle i kommunen år 2006. Det finns även
en spannmålspanna i kommunen som ger ca 700 MWh/år.
Fordonsbränsle
År 2006 blandades 5 % etanol in i 93 % av all bensin i Sverige. För Hörby kommun innebar det 446 m
3etanol år 2006. Varje m
3etanol innehåller 5890 kWh och den totala
energimängden blir 2627 MWh.
I diesel som säljs i Sverige blandas det i FAME som är ett samlingsnamn för förnybara
biodieselextrat. Vid kontakt med Svenska Petroleum Institutet (SPI) uppskattas att det i Hörby kommun blandas i 5 % FAME under perioden April-oktober och 2 % November – mars. Det innebär om det är en jämn fördelning av tankning under perioderna att 325,7 m
3FAME tankats i Hörby. Om det antas att FAME:n består av RME, med energivärde 9500 kWh/ m
3, blir den totala energimängden 3094 MWh.
I Hörby kommun säljer i nuläget en tankstation det etanolbaserade fordonsbränsle E85. I nuläget finns ingen statistik över mängden såld E85. I Hörby kommun finns potential för lantbruket att vara leverantör av råvara till etanolframställning.
I nuläget finns inget kommersiellt tankställe där biogas erbjudes som ett bränslealternativ i kommunen. Det har tidigare gjorts en utredning kring produktion av biogas i kommunen, i slutet av 1990-talet, som räknar med en biogasproduktion på ca 10 GWh. Potentialen för produktion av biogas i kommunen borde vara ännu större idag.
År 2006 var 3,6 % av fordonsbränslet i kommunen av förnybar karaktär.
Elproduktion
I Hörby kommun framställs idag ingen el från biobränslen. Potentialen att göra det finns framför allt vid biogasproduktion i VA-verket. Det finns även potential för värmeverket i Hörby tätort att producera el, men något beslut på detta finns ej i dagsläget.
Solenergi Solfångare
Det finns inga solfångare installerade på offentliga lokaler eller kommunala bostadshus.
Däremot finns det solfångare på villor installerade. I Hörby har det ansökts om bidrag för montering av solfångare till 25 stycken villafastigheter sedan år 2000. Dessa beräknas ge 98 MWh totalt.
Solceller
Det finns inga solceller installerade på kommunala byggnader. Antalet installerade solceller på villor är inte känt, men antas vara 0.
Värmepumpar
I kommunen finns 765 värmepumpar registrerade. Varje värmepump antas ge 16 MWh
förnybar energi per styck. Det innebär totalt 12 240 MWh per år.
3.7 Fjärrvärme
Fjärrvärmeföretaget Rindi Energi etablerade sig i Hörby tätort år 2004. Huvudsakligen eldas flis i ett värmeverk vilket försörjer fjärrvärmenätet med värme. Olja eldas vid ett fåtal till- fällen under ett år. År 2005 eldades ca 20 m
3olja och år 2006 ca 70 m
3vilket motsvarar 1 % respektive 2,7 % av levererad energimängd. Fjärrvärmeleveranserna fördelning redovisas i Tabell 9.
Användare Antal MWh, år 2005 Antal MWh, år 2006
Småhus 60 1 266 136 2 779
Flerfamiljshus 83 11 991 83 13 835
Kommunala 18 9 157 23 9 314
Industri 1 122 1 406
Totalt 22 536 26 334
Tabell 9. Tabellen redogör för fjärrvärmeleveranser år 2005 och 2006 i Hörby kommun.
Mest fjärrvärme, fördelat efter energimängd, levererades år 2006 till flerbostadshus (Figur 20). Cirka hälften av all fjärrvärme levererades år 2006 till dessa. Efter det följer kommunala lokaler med ca 1/3 av levererad mängd fjärrvärme år 2006.
Fjärrvärmeanvändare i Hörby kommun år 2006
11%
52%
35%
2%
Småhus Flerfamiljshus Kommunala Tillverkningsind.
Figur 20. Diagrammet redogör för mängden fjärrvärme levererat till användare i Hörby kommun år 2006.
Källa: Rindi Energi, 2007
