• No results found

En yxa av kristianstadsflinta från Jylland Cederschiöld, Louise Fornvännen 1949(44), s. 53 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1949_053 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "En yxa av kristianstadsflinta från Jylland Cederschiöld, Louise Fornvännen 1949(44), s. 53 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1949_053 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

En yxa av kristianstadsflinta från Jylland Cederschiöld, Louise

Fornvännen 1949(44), s. 53 : ill.

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1949_053

Ingår i: samla.raa.se

(2)

S M Ä R f l E M E D D E L A N D E N

dansk. Ligeledes synes sprogformer og indskrifttype at svare meget godt til fontens frembringelsestid, der vel med et rundt tal tor saettes til c. 1200.

Den meget udbredte antagelse, at runerne i det store og hele bor be- tragtes som heilige eller magiske tegn tilhorende en mytisk og mystisk laerdomssfaere, der haever sig betydeligt över dagliglivets jaevne gore- mål, frister til at tillaegge enhver form for runelonskrift dybere betyd- ning. Det turde vel heroverfor vaere rimeligt at regne med muligheden af, at Porbiarn i Kareby under udfaerdigelsen af sin mestersignatur ikke har spekuleret så meget över runerne som gudeskabte helligdomme, men at han snarere har haft sin egen og sine laeseres intelligente morskab og stilfaerdige underholdning for oje.

Anders Bceksted

EN YXA AV KRISTIANSTADSFLINTA FRÅN JYLLAND

Hösten 1947 förvärvade Statens historiska mu- seum en samling flintföremål, som tillhört överste O. M. Francke. De flesta av föremålen äro danska eller skånska. Bland de förra finnes en spets- nackig yxa med spetsovalt tvärsnitt från Horsens på Jylland. Denna yxa, som är oslipad men väl huggen och delvis försedd med en liten, fin kant- retusch, är egendomligt nog av kristianstadsflinta.

Efter vad jag vet, äro eljest de hittills största på- träffade redskapen av detta material skiv- och kärnyxor samt halvmänformiga redskap, s. k.

sågar.

Antagligen har yxan färdigställts i Skåne och därefter exporterats till Jylland. Den eventuella slipningen fick sedan »detaljhandeln» eller den slutliga ägaren ombesörja. Kanske har den skån- ska flinthuggaren velat briljera med att göra ett gott arbete i en, för så stora föremål, ovanlig flintsort. Något säger ju ocksä fyndet om han- delsförbindelserna mellan östra Skåne och Dan- marks fastland under äldre skedet av vår yngro stenålder.

Louise Cederschiöld

Spetsnackig yxa från Horsens, Danmark. —

1'nintcd-necked oxe from Horsens,

Denmark.

53

References

Related documents

Sighraf, vars funtar äro kända både från Slesvig Själland och Born- holm är icke heller närvarande på Jylland, varken i egen person eller genom någon alfcr ego, men man påminnes

Inbjudan till mötet utsändes av en kommitté bestående av riksantikva- rie Martin Olsson, professorerna Holger Arbman, Ture Arne, Sune Lind- kvist, Birger Nerman och Nils Åberg

övriga styrelseledamöter: professor Holger Arbman, Lund, lands- antikvarie Greta Arwidsson, Visby, professor Axel Boéthius, Göteborg, professor Einar Gjerstad, Lund,

Nach dieser Feststellung ist wohl anzunehmen, dass die See- burg, die ja in Grobina angenommen werden muss, nicht allein das Zentrum eines Handels- und Herrschaftsgebietes, sondern

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1947_reg Fornvännen 1947. Ingår

Dagmar Selling: Svenska fornminnesföreningen 1948 58 M(årten) S(tenberger): Svenska arkeologiska samfundet 1948 57.. LITTERATUR

Schic- manns bearbetning och (a) utan alt meddela detta lill undertecknad, som pä denna tid dagligen arbetade på Statens historiska museum, och vidare (b) utan att meddela

spetspartiet, då de brustit i skafthälen. Av dessa hackor, som brustit i skafthälen, fin- nas ett par bohuslänska, som i det åter- stående näck- eller spetspartiet försetts