KALLELSE Utbildningsnämnd
Plats och tid för
sammanträdet Slottsskolan Aulan, Borgholm, 2018-03-07, klockan 10:00 Jeanette Thygesen / Anne-Charlott Petersson
Ordförande Sekreterare
881 14
Utses att justera: …………Eva Wahlgren……….
Plats och tid för
justeringen: Utbildningsförvaltningen i Borgholm … / …… 2018
___________________________________________________________________________
Öppet möte punkt 5 - 9 Observera mötes tid.
Under sammanträdet kommer ingen privat filmning att vara tillåten.
Till mötet kallas ordinarie och ersättare.
Mötet startar vid kl. 10.00 i Aulan på Slottsskolan och punkt 4 på dagordningen genomförs i fyra grupper, dels i aulan, dels i sammanträdesrummet på Slottsskolan.
Mötet ajourneras för lunch mellan kl. 12-13.
ÄRENDEN Sid Tid 1 Upprop
2 Val av justerare
3 Godkännande av dagordning
4 Uppföljning Systematiskt kvalitetsarbete 2018 Ajournering kl. 12 - 13
2018/24 610 3 - 66 10.15
5 Beslut Uppföljning Budget 2017 - Årsredovisning 2016/19 640 67- 74 13.15 6 Beslut Uppföljning budget januari 2018 2018/4 640 75-78 13.30 7 Beslut Medborgar förslag - Att förskolornas
pedagoger får utbildning för att kunna bidra till en giftfri vardag för barnen
2017/46 008 79-83 14.00
8 Beslut Anmälan av fattade delegeringsbeslut 2018
2018/6 002 84 14.10
9 Information Kalendarium februari 2018 2018/5 600 85-87 14.15
1
10 Information Rapport från skolor och förskolor till huvudman gällande kränkande behandling
2018/23 606 88-89 14.25
11 Information om ärenden från Skolinspektionen och Barn- och elevombudet
2018/8 606 90 14.35
12 Frågor från nämndsledamöter 2018/9 600 14.40
13 Information från verksamheten 2018/10 600 91-94 14.50
2
UTDRAG UR
Sammanträdesprotokoll
UTBILDNINGSNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT
Sammanträdesdatum Paragrafer
2018-02-14 14-21
Utdragsbestyrkande
§ 21 Dnr 2018/24-610 UN
Uppföljning av Systematiskt kvalitetsarbetet 2018 Sammanfattning
Förvaltningschef Helena Svensson redogör för det planerade upplägget av dialogen mellan tjänstemän och politiker om kvalitetsarbetet som pågår inom verksamheterna. Under mötet delar enhetschefer in sig i fyra grupper utifrån de olika teamen och politikerna delar in sig i fyra grupper. Enhetscheferna ro- terar under mötet, träffar två av politikergrupperna och varje presentation va- rar ungefär 45 minuter. Den totala avsatta tiden är 2 timmar, mellan 10:00 och 12:00 på stadshuset.
Varje enhetschef presenterar kvalitetsarbetet utifrån ”Two stars and a wish”, där enhetscheferna först beskriver två styrkor baserat på kvalitetsarbetet från 2017 och sedan ett område de vill utveckla under 2018. Det ska vidare fram- gå hur verksamhetsmålen för 2018 är en följd av kvalitetsarbetet från 2017.
Politikerna tar med sig frågeställningar till enhetscheferna som de kan svara på under eller efter presentationen.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse daterad den 12 februari 2018 Beslut
Arbetsutskottet beslutar
a t t anta upplägget av dialogen.
_____________________________
3
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum Beteckning
1 (1)
2018-02-12 Dnr 2018/24
Handläggare
Kim Jakobsson Administrativ chef
Ert datum Er beteckning
Upplägg för systematiskt kvalitetsarbete vårterminen 2018 - Utbild- ningsnämndens sammanträde 28 februari 2018
Utbildningsnämndens sammanträde i februari har temat systematiskt kvali- tetsarbete. Syftet med detta är att kunna samtala mellan enhetschefer och politiker kring det systematiska kvalitetsarbetet. Syftet är också att ge politi- kerna en djupare kunskap av verksamheternas behov och utmaningar samt att hitta gemensamma utvecklingsområden.
Upplägget baseras på synpunkter från politiker och tjänstemän från motsva- rande presentation 2017.
Under mötet delar enhetschefer in sig i fyra grupper utifrån de olika teamen och politikerna in sig i fyra grupper. Enhetscheferna roterar under mötet, träf- far två av politikergrupperna och varje presentation varar ungefär 45 minuter.
Den totala avsatta tiden är 2 timmar, mellan 10:00 och 12:00 på stadshuset.
Varje enhetschef presenterar kvalitetsarbetet utifrån ”Two stars and a wish”, där enhetscheferna först beskriver två styrkor baserat på kvalitetsarbetet från 2017 och sedan ett område de vill arbeta vidare med under 2018. Det ska vi- dare framkomma hur verksamhetsmålen för 2018 är en följd av kvalitetsarbe- tet från 2017. Politikerna tar med sig frågeställningar till enhetscheferna som de kan svara på under eller efter presentationen. Presentationen av kvalitets- arbetet ska helst ske i form av en dialog.
Politikerna får innan mötet ta del av utbildningsförvaltningens sammanställ- ning av det systematiska kvalitetsarbetet från 2017 samt enheternas verk- samhetsmål för 2018.
Gruppindelning tjänstemän
Grupp 1 Hannah Krahner och Oscar Roslund
Grupp 2 Helena Stegert, Anna Landefrö och Christina Lundberg Grupp 3 Göran Eliasson, Karin Albertz och Lena Boking
Grupp 4 Cecilia Petersson och Marwin Johansson Gruppindelning nämndsledamöter
Grupp 1 Jeanette, Martin, Emma, Stig, Eroll
Grupp 2 Lars-Göran, Eva W, Johan, Rolf-Arne, Niklas Grupp 3 Björn, Hillevi, Eva F, Maria
Grupp 4 Lennart A, Anna, Pelle, Lennart O
Första timmen träffas tjänstemannagruppen 1 politikergruppen 1 osv.
Andra timmen växlar tjänstemannagruppen 1 med tjänstemannagruppen 2 samt tjänstemannagrupp 3 med tjänstemannagrupp 4.
Utbildningsförvaltningen
Jan-Erik Carlsson Helena Svensson
Utvecklingsledare Förvaltningschef
4
Borgholms kommun Hemsidawww.borgholm.se E-postkommun@borgholm.se Organisationsnr
212000-0795
Postadress
Box 52
387 21 Borgholm
Besöksadress
Torget
Östra Kyrkogatan 10
Telefon
0485-880 00 vx
Fax
0485-129 35
Bankgiro
650-5044
PlusGiro
10 85 00-0 Sida
1(2)
Datum
2017-11-01 Dnr 2018/24
Jan-Erik Carlsson
jan-erik.carlsson@borgholm.se
Sammanfattning av kvalitetsarbetet under vårterminen 2017
Inledning
Syftet med vårt systematiska kvalitetsarbete är att förbättra våra egna processer för att nå en högre kvalitet. Detta betyder inte att vi ska arbeta med nya saker utan med det vi redan gör, att gräva där vi står.
Utbildningsnämndens ansvar är att följa upp förvaltningens systematiska kvalitetsarbete för att få underlag till att fatta rätt beslut. Det systematiska arbetet är och ska vara en del i det dagliga arbetet och vara till för enhetens verksamhet men ska beskrivas så att nämnden kan följa upp att det
genomförs.
Fram till 2017 har förvaltningen följt en flerårig plan med olika områden som vi fokuserat på. Nu gör vi en omstart med det systematiska kvalitetsarbetet då vi också ska involvera och kombinera kommunens målstyrningsarbete och den nationella styrningen av skolor.
Sammanställningen är gjord utifrån de olika enheternas beskrivning av sitt kvalitetsarbete gällande fokusområdena:
betyg och bedömning
grundläggande värden och inflytande
trygghet och studiero
Bedömning och betyg gäller endast för grundskolan de övriga områdena gäller för hela utbildningsverksamheten. Förskolan har istället fokuserar på pedagogisk dokumentation.
Bedömning och betyg (gäller grundskolan)
Skolorna beskriver en önskan om att utveckla bedömningskompetensen.
Det gäller både den formativa bedömningen och att säkerställa den summativa.
Elevernas delaktighet och kunskap kring målen lyfts fram på flera skolor.
De åtgärder som beskrivs är att skapa fler arenor för bedömning och att avsätta tid för pedagogiska samtal. Samtalen föreslås vara både på den egna skolan och mellan skolor. Satsningen på Skolverkets
5
Borgholms kommun
Datum2017-11-01 Dnr 2018/24
Sida2(2)
kompetensutvecklingsinsats i språk-, läs- och skrivutveckling, Läslyftet, anges på de flesta skolorna som ett utmärkt tillfälle för kontinuerliga och gemensamma samtal kring pedagogik och bedömning.
Grundläggande värden och inflytande
Flera av skolorna arbetar med att minska elevernas frånvaro. Det gäller alla typer av frånvaro och här är elevhälsan en del i arbetet. Skolorna arbetar med utveckla inflytandet för vårdnadshavare också. Där är
utvecklingssamtalet med elev och vårdnadshavare en viktig del. Där är elevledda utvecklingssamtal är en av insatserna.
På skolorna arbetar man aktivt med elevernas delaktighet, ansvar och inflytande. Flera skolor beskriver insatser på fritidshemmet för att öka elevernas inflytande och delaktighet.
Trygghet och studiero
Arbetet med att förhindra trakasserier och diskriminering sker på alla skolor utifrån sin egen likabehandlingsplan och från sina egna förutsättningar.
Underlagen för insatserna kommer från bland annat den enkät som
stiftelsen Friends genomför och sammanställer. Skolorna gör också en egen kartläggning av riskområden som en del i den årliga revideringen av
likabehandlingsplanen.
Skolorna har trygghetsteam som hanterar situationer som uppstår på skolorna. Rutiner för att åtgärda och rapportera kränkningar och
diskriminering är utarbetade på alla skolor. Det förebyggande och främjande elevhälsoarbetet kan utvecklas mer.
Förskolan
Inom förskolan arbetar man på olika sätt med den pedagogiska
dokumentationen. Dokumentationen är det grundläggande stödet för att synliggöra barnenens lärprocesser. Processerna blir synliggjorda för barn, personal och vårdnadshavare. Det innebär att vi blir bättre på att arbeta vidare med det som fungerar bra och förändra och utveckla det som vi ser fungerar mindre bra.
Jan-Erik Carlsson
6
Skolblad avseende Gärdslösa skola
Sida 1 av 8 Kommunal
Typ av huvudman
Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod
Borgholm 0885 Grundskola 74710343 Norra Gärdslösa
38793 BORGHOLM
Tel
http://www.borgholm.se
Skolbladet presenterar den valda skolenhetens senast publicerade statistik. Uppgifterna avser elever, modersmålsundervisning, lärare, nationella prov, terminsbetyg och slutbetyg. Observera att om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Vissa uppgifter presenteras endast i grafer eller diagram, för att inte uppgifterna ska kunna härledas till enskilda individer.
Med lägeskommun avses samtliga skolenheter i kommunen, oavsett typ av huvudman, om inget annat anges.
Borgholm Huvudman
Faktaruta
Faktarutan visar en del av de mått som finns under olika rubriker i skolbladet för den valda skolenhetens senast publicerade statistik. Beroende på att olika mått publiceras vid olika tillfällen så kan läsåret skilja sig åt mellan måtten.
Antal elever den 15:e oktober läsåret 2016/17 I grundskolan totalt
Andel (%) flickor
Andel (%) elever med eftergymnasialt utbildade föräldrar Andel (%) elever med utländsk bakgrund
Pedagogisk personal den 15:e oktober läsåret 2016/17 Andel (%) legitimerade lärare med behörighet, heltidstjänster Antal elever per lärare, heltidstjänster
Nationella prov i årskurs 6 - genomsnittlig betygspoäng för provbetyget läsåret 2012/13 Ämnesprovet i engelska
Ämnesprovet i matematik Ämnesprovet i svenska
Skolenheten 61 43 31 ..
Skolenheten 76,7 11,4 Skolenheten ..
..
..
Lägeskommunen 884 45 39 25 Lägeskommunen 64,8 11,0 Lägeskommunen 14,4 14,1 13,4
Riket 1 023 956 48 57 24 Riket 71,4 12,0 Riket 14,9 14,1 13,1
* På grund av att eleverna läser olika ämnen och olika antal ämnen under årskurs 6 är det här måttet inte direkt jämförbart mellan skolenhet, lägeskommun och riket. Hänsyn ska tas till att det kan skilja sig åt, hur många ämnen eleverna i genomsnitt har läst mellan skolenhet, lägeskommun och riket.
7
Gärdslösa skola
Sida 2 av 8 Årskurs 1
Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Totalt
12 17 11 10 11 61
..
..
..
..
..
26
..
..
..
..
..
35
Totalt Flickor Pojkar
13 .. ..
Totalt Flickor Pojkar
Förskoleklass
Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 2016/17
Diagrammet nedan presenterar andelen elever som är berättigade till modersmålsundervisning. Som jämförelsemått presenteras kommunsnittet för samtliga skolenheter i den valda skolenhetens kommun samt rikssnittet (samtliga skolenheter). Uppgifterna samlas in 15 oktober.
Antal elever läsåret 2016/17
Uppgifterna avser elever på skolenheten den 15 oktober. Elever i förskoleklass ingår ej i totalen för skolenheten. De ingår inte heller i några andra uppgifter i detta skolblad.
8
Gärdslösa skola
Sida 3 av 8 2016/17
2015/16 2014/15 2013/14
5,3 6,2 6,0 4,9
5,3 6,2 6,0 4,9 11,4
10,1 8,9 11,4
11,0 11,7 11,0 10,8
12,0 12,2 12,1 12,1
100,0 100,0 100,0 100,0
88,7 94,3 93,2 96,4
82,2 84,8 85,7 86,5 Samtliga lärare:
Heltidstjänster - Totala antalet lärare som undervisar på skolenheten, omräknat till heltidstjänster Lärare med pedagogisk högskoleexamen:
Heltidstjänster - Totalt antal lärare med pedagogisk högskoleexamen som undervisar på skolenheten, omräknat till heltidstjänster
Antal elever per heltidstjänst
Samtliga lärare Lärare med pedagogisk högskoleexamen
Andel lärare heltidstjänster Heltids-
tjänster
Lärare med pedagogisk högskoleexamen
Lärare läsåret 2016/17
Samtliga lärare
Andel lärare heltidstjänster Skol-
enheten
Läges- kommunen
Riket Heltids-
tjänster Antal elever per heltidstjänst
Skol- enheten
Läges- kommunen
Riket
Nedanstående tabell redovisar personalstatistik de senaste fyra åren för skolenheten med snitt för lägeskommunen och riket som jämförelse.
Uppgifterna är insamlade 15 oktober och avser personal som fanns på skolenheten vid mättillfället.
Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.
9
Gärdslösa skola
Sida 4 av 8 2016/17
2015/16 2014/15
4,7 6,2 6,0
76,7 71,1 53,6
64,8 72,4 61,1
71,4 72,7 71,9
Heltidstjänster - Totala antalet lärare som undervisar på skolenheten, omräknat till heltidstjänster
Andel med lärarleg. och behörighet i minst ett undervisande ämne
Lärare med lärarleg. och behörighet
Heltids- tjänster
Lärare med lärarlegitimation och behörighet, läsåret 2016/17
Lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett undervisande ämne
Andel lärare heltidstjänster Skol-
enheten
Läges- kommunen
Riket
Nedanstående tabell redovisar personalstatistik de senaste åren för skolenheten med snitt för lägeskommunen och riket som jämförelse.
Uppgifterna är insamlade 15 oktober och avser personal som fanns på skolenheten vid mättillfället.
Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.
10
Gärdslösa skola
Sida 5 av 8
Terminsbetyg per ämne i årskurs 6, läsåret 2012/13
Bild Engelska
Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa
Matematik Modersmål Musik
Naturorienterande ämnen (blockbetyg) Biologi
Fysik Kemi
Samhällsorienterande ämnen (blockbetyg) Geografi
Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd
Svenska
Svenska som andraspråk Teckenspråk
Teknik
..
..
. ..
..
. ..
. ..
..
..
. ..
..
..
..
..
..
. . ..
13,9 13,4 12,7 14,3 14,0 . 14,1 . 13,2 14,1 13,8 . 12,8 13,2 14,4 13,2 13,5 13,8 ..
. 13,3
13,4 14,0 12,9 13,8 13,7 14,3 13,5 13,5 13,1 12,9 12,9 13,2 12,9 12,6 12,6 13,0 13,1 13,2 8,4 13,2 12,9 Genomsnittlig betygspoäng
Lägeskommunen Riket Skolenheten
Ämne
Nedan presenteras den genomsnittliga betygspoängen i respektive ämne för elever i årskurs 6. Resultaten avser terminsbetygen den 18:e juni och visas för den valda skolenheten tillsammans med lägeskommunen och riket. Samtliga elever i årskurs 6 ingår.
Betygen sätts utifrån betygsskalan A-F, där A-E står för godkänt betyg och F står för ej godkänt betyg. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, ska betyg inte sättas i ämnet. Det markeras med ett streck (-) i betygskatalogen. Dessutom finns elever med uteblivet betyg pga. anpassad studiegång.
Genomsnittlig betygspoäng visar elevernas genomsnittliga betyg omvandlat till poäng. Betyget omvandlas till poäng genom att betygssteget A blir 20 poäng, B blir 17,5 poäng, C blir 15, D blir 12,5, E blir 10 och F blir 0 poäng. Den högsta möjliga betygspoängen är 20 och den lägsta är 0 poäng. En hög genomsnittlig betygspoäng innebär att en högre andel elever har höga betyg jämfört med en låg genomsnittlig betygspoäng.
Elever med streck eller anpassad studiegång ingår inte i beräkningen av genomsnittlig betygspoäng.
Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 individer, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.
2010/11 2011/12 2012/13 2012/13 2012/13
11
Gärdslösa skola
Sida 6 av 8
Ämnesprov i årskurs 3, läsåret 2016/17
Nedan presenteras deltagande och resultat från delproven i de nationella proven i årskurs 3, sk ämnesprov. Ämnesprov ges i grundskolans årskurs 3 i svenska/svenska som andraspråk och matematik. Samtliga andelar beräknas utifrån antalet elever som rapporterats in i samband med insamlingen av de nationella proven. Som jämförelse visas resultat för lägeskommunens samtliga skolenheter respektive samtliga skolenheter i riket.
Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Prickade värden visas inte i grafer.
Matematik
Svenska
Muntlig kommunikation
Mönster i talföljder och geometriska mönster Förståelse för räknesätt
Positionssystemet Enkla problem
Mäta, jämföra, uppskatta längd, omkrets och area Skriftliga räknemetoder
Överslagsräkning
Huvudräkning och likhetstecknets betydelse
Tala: muntlig uppgift Läsa: berättande text Läsa: faktatext Enskild högläsning Enskilt textsamtal Skriva: berättande text Stavning och interpunktion Skriva: faktatext
12 12 12 12 12 12 12 12 12
12 12 12 12 12 12 12 12
100,0 91,7 91,7 91,7 ..
100,0 ..
83,3 ..
91,7 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 ..
91,7
94,3 95,3 92,8 96,5 87,5 93,1 79,6 89,2 91,1
98,0 95,9 94,7 96,1 98,0 90,5 90,9 91,8 97,9
96,8 92,5 95,7 84,0 91,5 73,4 84,0 85,1
96,6 94,2 95,3 94,1 98,8 88,5 83,9 92,0
Andel som nått kravnivån av deltagande elever
Skolenheten Ämne/delprov
Riket Skolenheten, jämfört med samtliga skolenheter i riket
Totalt antal elever
Läges- kommunen
12
Gärdslösa skola
Sida 7 av 8 Engelska
Matematik
Svenska
Naturorienterande ämne, kemi
Samhällsorienterande ämne, samhällskunskap Provbetyg
Tala (delprov A)
Läsa och lyssna (delprov B) Skriva (delprov C)
Provbetyg
Provbetyg Tala (delprov A) Läsa (delprov B) Skriva (delprov C)
Provbetyg
Provbetyg
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
14,4 14,2 14,4 12,5
14,1
13,4 14,5 14,1 12,2
.
.
14,9 14,1 15,1 13,7
14,1
13,1 14,2 13,8 11,6
14,1
14,8
* För svenska respektive svenska som andraspråk visas andel utifrån de som enligt betygsregistret följer respektive kursplan
Ämnesprov i årskurs 6, läsåret 2012/13
Nedan presenteras deltagande och resultat från de nationella proven i årskurs 6, sk ämnesprov. Ämnesprov ges i grundskolans årskurs 6 i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik.
Samtliga andelar beräknas utifrån antalet elever som rapporterats in i samband med insamlingen av de nationella proven.
Genomsnittlig provbetygspoäng beräknas genom att elevernas provbetyg omvandlas till poäng. Provbetyget omvandlas till poäng genom att betygssteget A blir 20 poäng, B blir 17,5 poäng, C blir 15, D blir 12,5, E blir 10 och F blir 0 poäng. Den högsta möjliga betygspoängen är 20 och den lägsta är 0 poäng.
Genomsnittlig provbetygspoäng visar det genomsnittliga provbetyg på skolenheten, i lägeskommunen eller riket, för elever som har provbetyg A-F.
Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Grafer visas inte om de borde prickas.
Antal elever med provbetyg A-F
Andel elever som deltagit i resp. delprov*
Skolenheten
Ämne/delprov
Skol- enheten
Genomsnittlig provbetygspoäng
Läges- kommunen
Riket
13
Gärdslösa skola
Sida 8 av 8
Definitioner
Skolbladet
".."
"."
Anmälningar
Analysstöd Huvudman Kommunkod Lägeskommun Skolenhet
Skolenkäten Skolform
Typ av huvudman Eftergymnasialt utbildade föräldrar Utländsk bakgrund
Visar den senast publicerade statistiken för den valda skolenheten.
Om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall.
Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.
Skolinspektionen tar emot anmälningar om brister i en verksamhet. De flesta anmälningarna kommer från föräldrar eller elever och kan gälla kommunala eller fristående skolor. Anmälningarna kan till exempel handla om att ett barn eller en elev utsätts för kränkningar, inte får tillräckligt stöd eller inte får tillgång till barnomsorg eller utbildning.
Pdf-dokument med förklaringar och definitioner av måtten samt annat som ger läsaren stöd att göra analyser.
Avser den organisation, företag eller myndighet som har ansvaret för verksamheten.
Är en fyrsiffrig kod som används för att identifiera kommuner.
Här avses samtliga skolenheter i kommunen, oavsett typ av huvudman, om inget annat anges.
Varje skolenhet ska ha en rektor som ansvarar för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet vid skolenheten. Det ska i alla situationer vara tydligt för elever och personal vem som är ansvarig rektor för den skolenhet de tillhör. En elev kan bara ha en rektor (gäller inte inom vuxenutbildningen) medan en lärare som undervisar i flera skolenheter kan ha fler än en rektor som chef.
Skolenkäten är en del av Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Enkäten används för att samla in synpunkter från elever, föräldrar och den pedagogiska personalen, som ett underlag inför bedömningen av skolan.
Det svenska skolväsendet spänner från förskola till vuxenutbildning. Skolformerna är - förskolan och förskoleklassen (frivillig)
- grundskola, grundsärskolan, specialskolan (obligatorisk i nio år, tio för specialskolan)
- Gymnasieskolan (frivillig), Ungdomar som har avslutat grundsärskolan har rätt att gå gymnasiesärskolan som är fyraårig.
- Varje kommun ska också erbjuda vuxenutbildning Kommunal, enskild eller staten
Elever som har minst en förälder som har eftergymnasial utbildning.
Utländsk bakgrund innebär att eleven är född utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
Övriga hamnar i gruppen med svensk bakgrund, även om de har en utländsk förälder. Okänd bakgrund, dvs elever som saknar personnummer ingår i gruppen utländsk bakgrund.
Begrepp Definition
14
Skolblad avseende Köpings skola
Sida 1 av 10 Kommunal
Typ av huvudman
Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod
Borgholm 0885 Grundskola 64896318 Öjvägen 3
38750 KÖPINGSVIK Tel
http://www.borgholm.se
Skolbladet presenterar den valda skolenhetens senast publicerade statistik. Uppgifterna avser elever, modersmålsundervisning, lärare, nationella prov, terminsbetyg och slutbetyg. Observera att om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Vissa uppgifter presenteras endast i grafer eller diagram, för att inte uppgifterna ska kunna härledas till enskilda individer.
Med lägeskommun avses samtliga skolenheter i kommunen, oavsett typ av huvudman, om inget annat anges.
Borgholm Huvudman
Faktaruta
Faktarutan visar en del av de mått som finns under olika rubriker i skolbladet för den valda skolenhetens senast publicerade statistik. Beroende på att olika mått publiceras vid olika tillfällen så kan läsåret skilja sig åt mellan måtten.
Antal elever den 15:e oktober läsåret 2016/17 I grundskolan totalt
Andel (%) flickor
Andel (%) elever med eftergymnasialt utbildade föräldrar Andel (%) elever med utländsk bakgrund
Pedagogisk personal den 15:e oktober läsåret 2016/17 Andel (%) legitimerade lärare med behörighet, heltidstjänster Antal elever per lärare, heltidstjänster
Nationella prov i årskurs 6 - genomsnittlig betygspoäng för provbetyget läsåret 2012/13 Ämnesprovet i engelska
Ämnesprovet i matematik Ämnesprovet i svenska
Skolenheten 103 50 50 27 Skolenheten 66,5 10,6 Skolenheten 11,7 14,9 12,6
Lägeskommunen 884 45 39 25 Lägeskommunen 64,8 11,0 Lägeskommunen 14,4 14,1 13,4
Riket 1 023 956 48 57 24 Riket 71,4 12,0 Riket 14,9 14,1 13,1
* På grund av att eleverna läser olika ämnen och olika antal ämnen under årskurs 6 är det här måttet inte direkt jämförbart mellan skolenhet, lägeskommun och riket. Hänsyn ska tas till att det kan skilja sig åt, hur många ämnen eleverna i genomsnitt har läst mellan skolenhet, lägeskommun och riket.
15
Köpings skola
Sida 2 av 10 Årskurs 1
Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Totalt
12 24 23 19 25 103
..
12 13 ..
11 52
..
12 10 ..
14 51
Totalt Flickor Pojkar
18 .. ..
Totalt Flickor Pojkar
Förskoleklass
Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 2016/17
Diagrammet nedan presenterar andelen elever som är berättigade till modersmålsundervisning. Som jämförelsemått presenteras kommunsnittet för samtliga skolenheter i den valda skolenhetens kommun samt rikssnittet (samtliga skolenheter). Uppgifterna samlas in 15 oktober.
Antal elever läsåret 2016/17
Uppgifterna avser elever på skolenheten den 15 oktober. Elever i förskoleklass ingår ej i totalen för skolenheten. De ingår inte heller i några andra uppgifter i detta skolblad.
16
Köpings skola
Sida 3 av 10 2016/17
2015/16 2014/15 2013/14
9,8 9,6 8,9 7,7
8,6 8,8 8,5 6,5 10,6
13,6 13,9 11,9
11,0 11,7 11,0 10,8
12,0 12,2 12,1 12,1
88,2 91,8 95,5 84,8
88,7 94,3 93,2 96,4
82,2 84,8 85,7 86,5 Samtliga lärare:
Heltidstjänster - Totala antalet lärare som undervisar på skolenheten, omräknat till heltidstjänster Lärare med pedagogisk högskoleexamen:
Heltidstjänster - Totalt antal lärare med pedagogisk högskoleexamen som undervisar på skolenheten, omräknat till heltidstjänster
Antal elever per heltidstjänst
Samtliga lärare Lärare med pedagogisk högskoleexamen
Andel lärare heltidstjänster Heltids-
tjänster
Lärare med pedagogisk högskoleexamen
Lärare läsåret 2016/17
Samtliga lärare
Andel lärare heltidstjänster Skol-
enheten
Läges- kommunen
Riket Heltids-
tjänster Antal elever per heltidstjänst
Skol- enheten
Läges- kommunen
Riket
Nedanstående tabell redovisar personalstatistik de senaste fyra åren för skolenheten med snitt för lägeskommunen och riket som jämförelse.
Uppgifterna är insamlade 15 oktober och avser personal som fanns på skolenheten vid mättillfället.
Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.
17
Köpings skola
Sida 4 av 10 2016/17
2015/16 2014/15
9,4 9,5 11,1
66,5 58,2 35,6
64,8 72,4 61,1
71,4 72,7 71,9
Heltidstjänster - Totala antalet lärare som undervisar på skolenheten, omräknat till heltidstjänster
Andel med lärarleg. och behörighet i minst ett undervisande ämne
Lärare med lärarleg. och behörighet
Heltids- tjänster
Lärare med lärarlegitimation och behörighet, läsåret 2016/17
Lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett undervisande ämne
Andel lärare heltidstjänster Skol-
enheten
Läges- kommunen
Riket
Nedanstående tabell redovisar personalstatistik de senaste åren för skolenheten med snitt för lägeskommunen och riket som jämförelse.
Uppgifterna är insamlade 15 oktober och avser personal som fanns på skolenheten vid mättillfället.
Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.
18
Köpings skola
Sida 5 av 10
Terminsbetyg per ämne i årskurs 6, läsåret 2012/13
Bild Engelska
Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa
Matematik Modersmål Musik
Naturorienterande ämnen (blockbetyg) Biologi
Fysik Kemi
Samhällsorienterande ämnen (blockbetyg) Geografi
Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd
Svenska
Svenska som andraspråk Teckenspråk
Teknik
13,7 12,4 . 17,0 15,0 . 13,0 . 14,6 15,0 15,0 . 12,6 13,8 13,8 12,9 13,0 13,7 . . 13,8
13,9 13,4 12,7 14,3 14,0 . 14,1 . 13,2 14,1 13,8 . 12,8 13,2 14,4 13,2 13,5 13,8 ..
. 13,3
13,4 14,0 12,9 13,8 13,7 14,3 13,5 13,5 13,1 12,9 12,9 13,2 12,9 12,6 12,6 13,0 13,1 13,2 8,4 13,2 12,9 Genomsnittlig betygspoäng
Lägeskommunen Riket Skolenheten
Ämne
Nedan presenteras den genomsnittliga betygspoängen i respektive ämne för elever i årskurs 6. Resultaten avser terminsbetygen den 18:e juni och visas för den valda skolenheten tillsammans med lägeskommunen och riket. Samtliga elever i årskurs 6 ingår.
Betygen sätts utifrån betygsskalan A-F, där A-E står för godkänt betyg och F står för ej godkänt betyg. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, ska betyg inte sättas i ämnet. Det markeras med ett streck (-) i betygskatalogen. Dessutom finns elever med uteblivet betyg pga. anpassad studiegång.
Genomsnittlig betygspoäng visar elevernas genomsnittliga betyg omvandlat till poäng. Betyget omvandlas till poäng genom att betygssteget A blir 20 poäng, B blir 17,5 poäng, C blir 15, D blir 12,5, E blir 10 och F blir 0 poäng. Den högsta möjliga betygspoängen är 20 och den lägsta är 0 poäng. En hög genomsnittlig betygspoäng innebär att en högre andel elever har höga betyg jämfört med en låg genomsnittlig betygspoäng.
Elever med streck eller anpassad studiegång ingår inte i beräkningen av genomsnittlig betygspoäng.
Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 individer, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.
2010/11 2011/12 2012/13 2012/13 2012/13
19
Köpings skola
Sida 6 av 10
Slutbetyg i årskurs 9, sammanfattande mått läsåret 2013/14
Riket
Skolenheten Lägeskommunen
Resultatmått
Genomsnittligt meritvärde (17/16 ämnen) - flickor
- pojkar
Andel (%) som nått kunskapskraven i alla ämnen - flickor
- pojkar
Andel (%) behöriga till yrkesprogram - flickor
- pojkar
2009/10 . . . . . . . . .
2010/11 . . . . . . . . .
2011/12 . . . . . . . . .
2012/13 . . . . . . . . .
2013/14 ..
. ..
. . . . . .
2013/14 214,8 226,8 203,5 77,4 80,5 74,4 86,9 88,3 85,5 2013/14
216,9 220,9 213,1 78,3 77,3 79,2 87,0 81,8
~100
Nedan presenteras resultaten som genomsnittligt meritvärde, andelen elever som nått kunskapskraven i alla ämnen och behöriga till yrkesprogram för den valda skolenheten de senaste fem åren. Det genomsnittliga meritvärdet om 17 ämnen visas sedan 2015, innan dess var det som 16 ämnen. Som jämförelse visas resultat för lägeskommunens samtliga skolenheter respektive samtliga skolenheter i riket. Resultaten presenteras även fördelat efter kön.
Resultaten avser slutbetygen den 18:e juni. I redovisningen ingår samtliga elever i årskurs 9.
Meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg och för 17 ämnen för elever som läst moderna språk som språkval (sedan 2015). Elevens betyg omvandlas till betygsvärdena (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det högsta möjliga meritvärdet är 340 respektive 320 beroende på om eleven har 17 eller 16 godkända ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är elever som har godkänt betyg (A-E) i samtliga ämnen som de skulle ha fått slutbetyg i.
Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.
20
Köpings skola
Sida 7 av 10
Ämnesprov i årskurs 3, läsåret 2016/17
Nedan presenteras deltagande och resultat från delproven i de nationella proven i årskurs 3, sk ämnesprov. Ämnesprov ges i grundskolans årskurs 3 i svenska/svenska som andraspråk och matematik. Samtliga andelar beräknas utifrån antalet elever som rapporterats in i samband med insamlingen av de nationella proven. Som jämförelse visas resultat för lägeskommunens samtliga skolenheter respektive samtliga skolenheter i riket.
Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Prickade värden visas inte i grafer.
Matematik
Svenska
Svenska som andraspråk Muntlig kommunikation
Mönster i talföljder och geometriska mönster Förståelse för räknesätt
Positionssystemet Enkla problem
Mäta, jämföra, uppskatta längd, omkrets och area Skriftliga räknemetoder
Överslagsräkning
Huvudräkning och likhetstecknets betydelse
Tala: muntlig uppgift Läsa: berättande text Läsa: faktatext Enskild högläsning Enskilt textsamtal Skriva: berättande text Stavning och interpunktion Skriva: faktatext
Tala: muntlig uppgift Läsa: berättande text Läsa: faktatext
Läsa: enskild högläsning Läsa: enskilt textsamtal Skriva: berättande text
Skriva: stavning och interpunktion Skriva: faktatext
23 23 23 23 23 23 23 23 23
21 21 21 21 21 21 21 21
..
..
..
..
..
..
..
..
100,0 100,0 85,7 100,0 77,3 81,8 86,4 86,4 90,9
95,2 80,0 90,0 90,0 100,0 85,7 95,2 95,2
..
..
. ..
..
..
..
..
94,3 95,3 92,8 96,5 87,5 93,1 79,6 89,2 91,1
98,0 95,9 94,7 96,1 98,0 90,5 90,9 91,8
91,5 76,5 74,5 85,7 89,1 81,8 78,0 75,0 97,9
96,8 92,5 95,7 84,0 91,5 73,4 84,0 85,1
96,6 94,2 95,3 94,1 98,8 88,5 83,9 92,0
..
..
..
..
..
..
..
..
Andel som nått kravnivån av deltagande elever
Skolenheten Ämne/delprov
Riket Skolenheten, jämfört med samtliga skolenheter i riket
Totalt antal elever
Läges- kommunen
21
Köpings skola
Sida 8 av 10 Engelska
Matematik
Svenska
Naturorienterande ämne, fysik
Samhällsorienterande ämne, religionskunskap Provbetyg
Tala (delprov A)
Läsa och lyssna (delprov B) Skriva (delprov C)
Provbetyg
Provbetyg Tala (delprov A) Läsa (delprov B) Skriva (delprov C)
Provbetyg
Provbetyg
19 19 19 19
19
19 19 19 19
19
19
100,0 100,0 100,0 100,0
100,0
100,0 100,0 100,0 100,0
100,0
100,0
11,7 13,8 12,0 8,6
14,9
12,6 12,5 15,4 10,5
15,9
13,6
14,4 14,2 14,4 12,5
14,1
13,4 14,5 14,1 12,2
.
.
14,9 14,1 15,1 13,7
14,1
13,1 14,2 13,8 11,6
13,4
10,8
* För svenska respektive svenska som andraspråk visas andel utifrån de som enligt betygsregistret följer respektive kursplan
Ämnesprov i årskurs 6, läsåret 2012/13
Nedan presenteras deltagande och resultat från de nationella proven i årskurs 6, sk ämnesprov. Ämnesprov ges i grundskolans årskurs 6 i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik.
Samtliga andelar beräknas utifrån antalet elever som rapporterats in i samband med insamlingen av de nationella proven.
Genomsnittlig provbetygspoäng beräknas genom att elevernas provbetyg omvandlas till poäng. Provbetyget omvandlas till poäng genom att betygssteget A blir 20 poäng, B blir 17,5 poäng, C blir 15, D blir 12,5, E blir 10 och F blir 0 poäng. Den högsta möjliga betygspoängen är 20 och den lägsta är 0 poäng.
Genomsnittlig provbetygspoäng visar det genomsnittliga provbetyg på skolenheten, i lägeskommunen eller riket, för elever som har provbetyg A-F.
Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Grafer visas inte om de borde prickas.
Antal elever med provbetyg A-F
Andel elever som deltagit i resp. delprov*
Skolenheten
Ämne/delprov
Skol- enheten
Genomsnittlig provbetygspoäng
Läges- kommunen
Riket
22
Köpings skola
Sida 9 av 10
Relationen mellan nationella prov och terminsbetyg i årskurs 6, läsåret 2012/13
Här presenteras resultaten för jämförelsen av terminsbetyget med provbetyget i respektive ämnesprov svenska, matematik och engelska. Resultaten avser terminsbetygen och provbetygen 18 juni. Som jämförelse visas resultat för lägeskommunens samtliga skolenheter respektive samtliga skolenheter i riket för de tre senaste åren.
I statistiken ingår skolenheter som har minst 15 elever i årskurs 6 med både terminsbetyg och provbetyg i ämnena svenska, matematik och engelska.
Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.
Engelska 2012/13 Matematik 2012/13 Svenska 2012/13
19 19 19
99 98 100
31,3 12,2 7,0
64,6 71,4 72,0
90 176 90 285 83 167 4,0
16,3 21,0 .
5,3 .
89,5 84,2 63,2
10,5 10,5 36,8
26,9 20,3 10,7
68,7 69,2 72,7
4,3 10,5 16,6 Andel (%) elever
med lägre, lika eller högre terminsbetyg jämfört med provbetyget
Riket Skolenheten
Lägre Lika Antal elever
med provbetyg och termins- betyg
Högre
Lägeskommunen
Lägre Lika Antal elever
med provbetyg och termins- betyg
Högre Lägre Lika
Antal elever med provbetyg och termins- betyg
Högre Andel (%) elever
med lägre, lika eller högre terminsbetyg jämfört med provbetyget
Andel (%) elever med lägre, lika eller högre terminsbetyg jämfört med provbetyget
23
Köpings skola
Sida 10 av 10
Definitioner
Skolbladet
".."
"."
Anmälningar
Analysstöd Huvudman Kommunkod Lägeskommun Skolenhet
Skolenkäten Skolform
Typ av huvudman Eftergymnasialt utbildade föräldrar Utländsk bakgrund
Visar den senast publicerade statistiken för den valda skolenheten.
Om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall.
Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.
Skolinspektionen tar emot anmälningar om brister i en verksamhet. De flesta anmälningarna kommer från föräldrar eller elever och kan gälla kommunala eller fristående skolor. Anmälningarna kan till exempel handla om att ett barn eller en elev utsätts för kränkningar, inte får tillräckligt stöd eller inte får tillgång till barnomsorg eller utbildning.
Pdf-dokument med förklaringar och definitioner av måtten samt annat som ger läsaren stöd att göra analyser.
Avser den organisation, företag eller myndighet som har ansvaret för verksamheten.
Är en fyrsiffrig kod som används för att identifiera kommuner.
Här avses samtliga skolenheter i kommunen, oavsett typ av huvudman, om inget annat anges.
Varje skolenhet ska ha en rektor som ansvarar för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet vid skolenheten. Det ska i alla situationer vara tydligt för elever och personal vem som är ansvarig rektor för den skolenhet de tillhör. En elev kan bara ha en rektor (gäller inte inom vuxenutbildningen) medan en lärare som undervisar i flera skolenheter kan ha fler än en rektor som chef.
Skolenkäten är en del av Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Enkäten används för att samla in synpunkter från elever, föräldrar och den pedagogiska personalen, som ett underlag inför bedömningen av skolan.
Det svenska skolväsendet spänner från förskola till vuxenutbildning. Skolformerna är - förskolan och förskoleklassen (frivillig)
- grundskola, grundsärskolan, specialskolan (obligatorisk i nio år, tio för specialskolan)
- Gymnasieskolan (frivillig), Ungdomar som har avslutat grundsärskolan har rätt att gå gymnasiesärskolan som är fyraårig.
- Varje kommun ska också erbjuda vuxenutbildning Kommunal, enskild eller staten
Elever som har minst en förälder som har eftergymnasial utbildning.
Utländsk bakgrund innebär att eleven är född utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
Övriga hamnar i gruppen med svensk bakgrund, även om de har en utländsk förälder. Okänd bakgrund, dvs elever som saknar personnummer ingår i gruppen utländsk bakgrund.
Begrepp Definition
24
Skolblad avseende Rälla skola
Sida 1 av 8 Kommunal
Typ av huvudman
Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod
Borgholm 0885 Grundskola 23868656 Idrottsvägen 1
38792 BORGHOLM
Tel
http://www.borgholm.se
Skolbladet presenterar den valda skolenhetens senast publicerade statistik. Uppgifterna avser elever, modersmålsundervisning, lärare, nationella prov, terminsbetyg och slutbetyg. Observera att om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Vissa uppgifter presenteras endast i grafer eller diagram, för att inte uppgifterna ska kunna härledas till enskilda individer.
Med lägeskommun avses samtliga skolenheter i kommunen, oavsett typ av huvudman, om inget annat anges.
Borgholm Huvudman
Faktaruta
Faktarutan visar en del av de mått som finns under olika rubriker i skolbladet för den valda skolenhetens senast publicerade statistik. Beroende på att olika mått publiceras vid olika tillfällen så kan läsåret skilja sig åt mellan måtten.
Antal elever den 15:e oktober läsåret 2016/17 I grundskolan totalt
Andel (%) flickor
Andel (%) elever med eftergymnasialt utbildade föräldrar Andel (%) elever med utländsk bakgrund
Pedagogisk personal den 15:e oktober läsåret 2016/17 Andel (%) legitimerade lärare med behörighet, heltidstjänster Antal elever per lärare, heltidstjänster
Nationella prov i årskurs 6 - genomsnittlig betygspoäng för provbetyget läsåret 2012/13 Ämnesprovet i engelska
Ämnesprovet i matematik Ämnesprovet i svenska
Skolenheten 54 57 41 24 Skolenheten 86,5 12,8 Skolenheten 15,9 ..
14,8
Lägeskommunen 884 45 39 25 Lägeskommunen 64,8 11,0 Lägeskommunen 14,4 14,1 13,4
Riket 1 023 956 48 57 24 Riket 71,4 12,0 Riket 14,9 14,1 13,1
* På grund av att eleverna läser olika ämnen och olika antal ämnen under årskurs 6 är det här måttet inte direkt jämförbart mellan skolenhet, lägeskommun och riket. Hänsyn ska tas till att det kan skilja sig åt, hur många ämnen eleverna i genomsnitt har läst mellan skolenhet, lägeskommun och riket.
25
Rälla skola
Sida 2 av 8 Årskurs 1
Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Totalt
7 12 13 13 9 54
..
..
..
..
..
31
..
..
..
..
..
23
Totalt Flickor Pojkar
16 .. ..
Totalt Flickor Pojkar
Förskoleklass
Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 2016/17
Diagrammet nedan presenterar andelen elever som är berättigade till modersmålsundervisning. Som jämförelsemått presenteras kommunsnittet för samtliga skolenheter i den valda skolenhetens kommun samt rikssnittet (samtliga skolenheter). Uppgifterna samlas in 15 oktober.
Antal elever läsåret 2016/17
Uppgifterna avser elever på skolenheten den 15 oktober. Elever i förskoleklass ingår ej i totalen för skolenheten. De ingår inte heller i några andra uppgifter i detta skolblad.
26
Rälla skola
Sida 3 av 8 2016/17
2015/16 2014/15 2013/14
4,2 4,4 4,0 4,1
4,2 4,4 4,0 4,0 12,8
11,9 12,7 12,0
11,0 11,7 11,0 10,8
12,0 12,2 12,1 12,1
98,3 100,0 100,0 97,6
88,7 94,3 93,2 96,4
82,2 84,8 85,7 86,5 Samtliga lärare:
Heltidstjänster - Totala antalet lärare som undervisar på skolenheten, omräknat till heltidstjänster Lärare med pedagogisk högskoleexamen:
Heltidstjänster - Totalt antal lärare med pedagogisk högskoleexamen som undervisar på skolenheten, omräknat till heltidstjänster
Antal elever per heltidstjänst
Samtliga lärare Lärare med pedagogisk högskoleexamen
Andel lärare heltidstjänster Heltids-
tjänster
Lärare med pedagogisk högskoleexamen
Lärare läsåret 2016/17
Samtliga lärare
Andel lärare heltidstjänster Skol-
enheten
Läges- kommunen
Riket Heltids-
tjänster Antal elever per heltidstjänst
Skol- enheten
Läges- kommunen
Riket
Nedanstående tabell redovisar personalstatistik de senaste fyra åren för skolenheten med snitt för lägeskommunen och riket som jämförelse.
Uppgifterna är insamlade 15 oktober och avser personal som fanns på skolenheten vid mättillfället.
Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.
27
Rälla skola
Sida 4 av 8 2016/17
2015/16 2014/15
4,8 4,4 4,0
86,5 95,1 79,8
64,8 72,4 61,1
71,4 72,7 71,9
Heltidstjänster - Totala antalet lärare som undervisar på skolenheten, omräknat till heltidstjänster
Andel med lärarleg. och behörighet i minst ett undervisande ämne
Lärare med lärarleg. och behörighet
Heltids- tjänster
Lärare med lärarlegitimation och behörighet, läsåret 2016/17
Lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett undervisande ämne
Andel lärare heltidstjänster Skol-
enheten
Läges- kommunen
Riket
Nedanstående tabell redovisar personalstatistik de senaste åren för skolenheten med snitt för lägeskommunen och riket som jämförelse.
Uppgifterna är insamlade 15 oktober och avser personal som fanns på skolenheten vid mättillfället.
Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.
28
Rälla skola
Sida 5 av 8
Terminsbetyg per ämne i årskurs 6, läsåret 2012/13
Bild Engelska
Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa
Matematik Modersmål Musik
Naturorienterande ämnen (blockbetyg) Biologi
Fysik Kemi
Samhällsorienterande ämnen (blockbetyg) Geografi
Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd
Svenska
Svenska som andraspråk Teckenspråk
Teknik
13,9 14,8 12,0 14,3 14,3 . 12,7 . 12,7 14,5 13,2 . 12,7 12,7 12,5 11,4 14,1 14,3 . . 14,8
13,9 13,4 12,7 14,3 14,0 . 14,1 . 13,2 14,1 13,8 . 12,8 13,2 14,4 13,2 13,5 13,8 ..
. 13,3
13,4 14,0 12,9 13,8 13,7 14,3 13,5 13,5 13,1 12,9 12,9 13,2 12,9 12,6 12,6 13,0 13,1 13,2 8,4 13,2 12,9 Genomsnittlig betygspoäng
Lägeskommunen Riket Skolenheten
Ämne
Nedan presenteras den genomsnittliga betygspoängen i respektive ämne för elever i årskurs 6. Resultaten avser terminsbetygen den 18:e juni och visas för den valda skolenheten tillsammans med lägeskommunen och riket. Samtliga elever i årskurs 6 ingår.
Betygen sätts utifrån betygsskalan A-F, där A-E står för godkänt betyg och F står för ej godkänt betyg. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, ska betyg inte sättas i ämnet. Det markeras med ett streck (-) i betygskatalogen. Dessutom finns elever med uteblivet betyg pga. anpassad studiegång.
Genomsnittlig betygspoäng visar elevernas genomsnittliga betyg omvandlat till poäng. Betyget omvandlas till poäng genom att betygssteget A blir 20 poäng, B blir 17,5 poäng, C blir 15, D blir 12,5, E blir 10 och F blir 0 poäng. Den högsta möjliga betygspoängen är 20 och den lägsta är 0 poäng. En hög genomsnittlig betygspoäng innebär att en högre andel elever har höga betyg jämfört med en låg genomsnittlig betygspoäng.
Elever med streck eller anpassad studiegång ingår inte i beräkningen av genomsnittlig betygspoäng.
Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 individer, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.
2010/11 2011/12 2012/13 2012/13 2012/13
29
Rälla skola
Sida 6 av 8
Ämnesprov i årskurs 3, läsåret 2016/17
Nedan presenteras deltagande och resultat från delproven i de nationella proven i årskurs 3, sk ämnesprov. Ämnesprov ges i grundskolans årskurs 3 i svenska/svenska som andraspråk och matematik. Samtliga andelar beräknas utifrån antalet elever som rapporterats in i samband med insamlingen av de nationella proven. Som jämförelse visas resultat för lägeskommunens samtliga skolenheter respektive samtliga skolenheter i riket.
Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Prickade värden visas inte i grafer.
Matematik
Svenska
Svenska som andraspråk Muntlig kommunikation
Mönster i talföljder och geometriska mönster Förståelse för räknesätt
Positionssystemet Enkla problem
Mäta, jämföra, uppskatta längd, omkrets och area Skriftliga räknemetoder
Överslagsräkning
Huvudräkning och likhetstecknets betydelse
Tala: muntlig uppgift Läsa: berättande text Läsa: faktatext Enskild högläsning Enskilt textsamtal Skriva: berättande text Stavning och interpunktion Skriva: faktatext
Tala: muntlig uppgift Läsa: berättande text Läsa: faktatext
Läsa: enskild högläsning Läsa: enskilt textsamtal Skriva: berättande text
Skriva: stavning och interpunktion Skriva: faktatext
12 12 12 12 12 12 12 12 12
11 11 11 11 11 11 11 11
..
..
..
..
..
..
..
..
100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 90,9 100,0 ..
..
100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 90,9 100,0
. . . . . . . .
94,3 95,3 92,8 96,5 87,5 93,1 79,6 89,2 91,1
98,0 95,9 94,7 96,1 98,0 90,5 90,9 91,8
91,5 76,5 74,5 85,7 89,1 81,8 78,0 75,0 97,9
96,8 92,5 95,7 84,0 91,5 73,4 84,0 85,1
96,6 94,2 95,3 94,1 98,8 88,5 83,9 92,0
..
..
..
..
..
..
..
..
Andel som nått kravnivån av deltagande elever
Skolenheten Ämne/delprov
Riket Skolenheten, jämfört med samtliga skolenheter i riket
Totalt antal elever
Läges- kommunen
30
Rälla skola
Sida 7 av 8 Engelska
Matematik
Svenska
Naturorienterande ämne, fysik
Samhällsorienterande ämne, religionskunskap Provbetyg
Tala (delprov A)
Läsa och lyssna (delprov B) Skriva (delprov C)
Provbetyg
Provbetyg Tala (delprov A) Läsa (delprov B) Skriva (delprov C)
Provbetyg
Provbetyg
11 11 11 11
..
11 11 11 11
11
11
100,0 100,0 100,0 100,0
..
100,0 100,0 100,0 100,0
100,0
100,0
15,9 15,7 15,5 14,5
..
14,8 14,8 15,0 13,0
15,0
10,9
14,4 14,2 14,4 12,5
14,1
13,4 14,5 14,1 12,2
.
.
14,9 14,1 15,1 13,7
14,1
13,1 14,2 13,8 11,6
13,4
10,8
* För svenska respektive svenska som andraspråk visas andel utifrån de som enligt betygsregistret följer respektive kursplan
Ämnesprov i årskurs 6, läsåret 2012/13
Nedan presenteras deltagande och resultat från de nationella proven i årskurs 6, sk ämnesprov. Ämnesprov ges i grundskolans årskurs 6 i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik.
Samtliga andelar beräknas utifrån antalet elever som rapporterats in i samband med insamlingen av de nationella proven.
Genomsnittlig provbetygspoäng beräknas genom att elevernas provbetyg omvandlas till poäng. Provbetyget omvandlas till poäng genom att betygssteget A blir 20 poäng, B blir 17,5 poäng, C blir 15, D blir 12,5, E blir 10 och F blir 0 poäng. Den högsta möjliga betygspoängen är 20 och den lägsta är 0 poäng.
Genomsnittlig provbetygspoäng visar det genomsnittliga provbetyg på skolenheten, i lägeskommunen eller riket, för elever som har provbetyg A-F.
Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Grafer visas inte om de borde prickas.
Antal elever med provbetyg A-F
Andel elever som deltagit i resp. delprov*
Skolenheten
Ämne/delprov
Skol- enheten
Genomsnittlig provbetygspoäng
Läges- kommunen
Riket
31
Rälla skola
Sida 8 av 8
Definitioner
Skolbladet
".."
"."
Anmälningar
Analysstöd Huvudman Kommunkod Lägeskommun Skolenhet
Skolenkäten Skolform
Typ av huvudman Eftergymnasialt utbildade föräldrar Utländsk bakgrund
Visar den senast publicerade statistiken för den valda skolenheten.
Om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall.
Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.
Skolinspektionen tar emot anmälningar om brister i en verksamhet. De flesta anmälningarna kommer från föräldrar eller elever och kan gälla kommunala eller fristående skolor. Anmälningarna kan till exempel handla om att ett barn eller en elev utsätts för kränkningar, inte får tillräckligt stöd eller inte får tillgång till barnomsorg eller utbildning.
Pdf-dokument med förklaringar och definitioner av måtten samt annat som ger läsaren stöd att göra analyser.
Avser den organisation, företag eller myndighet som har ansvaret för verksamheten.
Är en fyrsiffrig kod som används för att identifiera kommuner.
Här avses samtliga skolenheter i kommunen, oavsett typ av huvudman, om inget annat anges.
Varje skolenhet ska ha en rektor som ansvarar för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet vid skolenheten. Det ska i alla situationer vara tydligt för elever och personal vem som är ansvarig rektor för den skolenhet de tillhör. En elev kan bara ha en rektor (gäller inte inom vuxenutbildningen) medan en lärare som undervisar i flera skolenheter kan ha fler än en rektor som chef.
Skolenkäten är en del av Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Enkäten används för att samla in synpunkter från elever, föräldrar och den pedagogiska personalen, som ett underlag inför bedömningen av skolan.
Det svenska skolväsendet spänner från förskola till vuxenutbildning. Skolformerna är - förskolan och förskoleklassen (frivillig)
- grundskola, grundsärskolan, specialskolan (obligatorisk i nio år, tio för specialskolan)
- Gymnasieskolan (frivillig), Ungdomar som har avslutat grundsärskolan har rätt att gå gymnasiesärskolan som är fyraårig.
- Varje kommun ska också erbjuda vuxenutbildning Kommunal, enskild eller staten
Elever som har minst en förälder som har eftergymnasial utbildning.
Utländsk bakgrund innebär att eleven är född utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
Övriga hamnar i gruppen med svensk bakgrund, även om de har en utländsk förälder. Okänd bakgrund, dvs elever som saknar personnummer ingår i gruppen utländsk bakgrund.
Begrepp Definition