PATIENTENS UPPLEVELSE AV BEMÖTANDE
VID AKUT SMÄRTA
En litteraturstudie
Författare: Ika Winge och Petra Kleman Handledare: Sylvi Persson
Examinator: Jenny Lovebo Termin: VT 2020
Termin: Vårdvetenskap Nivå: Kandidat
Titel PATIENTENS UPPLEVELSE AV BEMÖTANDE VID AKUT SMÄRTA
Författare Ika Winge & Petra Kleman
Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet
Handledare Sylvi Persson
Examinator Jenny Lovebo
Adress Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap
Nyckelord Bemötande, Delaktighet, Patientperspektiv, Smärta, Upplevelse,
Vårdande
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter med smärta, genom att utvärdera och dokumentera. Smärtbehandling ska vara individanpassad. Obehandlad smärta kan leda till både fysiska och psykiska konsekvenser för individen. Vid obehandlad akut smärta finns även en risk att utveckla en långvarig smärta. Syfte: Syftet med studien var att undersöka
patientens upplevelse av bemötande vid akut smärta. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med integrerad analys. Resultat: Analysen resulterade i två övergripande kategorier och sex
underrubriker. Patienter uttryckte en önskan att bli bemötta med respekt och lyhördhet. Vidare uttrycktes behov av att få individanpassad information, ha en god kommunikation och
vårdrelation till sjuksköterskan samt att få vara delaktig i vården. Patienterna talade om vårdmiljöns betydelse som en del i upplevelsen av ett bra bemötande. Sjuksköterskans
INNEHÅLL
INLEDNING BAKGRUND
Smärta och vikten av smärtlindring Akut smärta och smärtkunskap i vården Ångest och oro i samband med smärta Vårdmiljöns betydelse
När kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten brister Patientens delaktighet vid smärtskattning och smärtlindring
Patientens möte med sjuksköterskan TEORETISK REFERENSRAM PROBLEMFORMULERING SYFTE METOD Design Datainsamling Urval Analys FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN RESULTAT Verbal kommunikation Information Kommunikation Smärtbehandling
Bilagor
Bilaga 1. Sökschema PubMed och Cinahl Bilaga 2. SBU Kvalitetgranskningsmall Bilaga 3. Matris Artikelurval
INLEDNING
I arbetet som sjuksköterskestudent och sjuksköterska har vi mött patienter med ofullständigt behandlad smärta och insett det komplexa i framgångsrik smärtbehandling. På akutmottagningar har 50–80 procent av alla patienter, smärta som sitt främsta symtom och smärta är en av de vanligaste orsakerna till att patienter söker sjukvård (Rhodin, 2019). Trots att smärta är ett väl beforskat område, finns indikationer på att patienter lider av hög grad smärta i sjukvården. Syftet är att med denna studie belysa patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande i samband med akut smärttillstånd. Genom att ta del av patienters berättelser är målet att utveckla en förståelse för hur upplevelse av bemötandet påverkar dem och deras smärta.
BAKGRUND
Smärta och vikten av smärtlindring
Smärta är en subjektiv och känslomässig upplevelse av ett obehag som kräver en tydlig beskrivning för att andra ska kunna förstå den. Hur smärtan rapporteras eller beskrivs av den enskilde individen som upplever smärta, beror på olika faktorer såsom; möjlighet till delaktighet, kommunikation, sociala och kulturella normer, tidigare erfarenheter och kunskaper samt
eventuell oro. Smärtbeteende är beroende av det sammanhang och kontext patienten verkar i (Gerdle et al., 2020). Smärta kan delas in i akut och långvarig. Akut smärta uppstår vid vävnadsskada och ger en hastigt insättande smärtupplevelse. Exemplen på tillfällen då akut smärta uppstår kan vara i samband med kirurgiska ingrepp eller akuta medicinska tillstånd. Smärtan är i de flesta fall tillfällig och försvinner när vävnadsskadan läkt. Både akut smärta och svår postoperativ smärta ökar risken för samsjuklighet och dödlighet. Dålig smärtlindring kan även ge psykogena effekter i form av ångest, störd sömn, trötthet, depression och ett ökat mänskligt lidande (Rhodin, 2019). Effektiv smärtlindring i det akuta skedet minskar risken för långvarig smärta och ett stort och förlängt lidande för individen (Peterson, Carlfjord, Schaller, Gerdle & Larsson, 2017).
Akut smärta och smärtkunskap i vården
förklaring till patienten om smärtan, vilket minskar den oro och ångest som smärtan kan leda till (Läkemedelsboken, 2015).
På avdelningar med särskilt utbildade smärtsjuksköterskor ses en ökad medvetenhet kring smärta även hos övriga personalen. Sjuksköterskor med extra kunskaper om smärta, förmedlar en
trygghet och är ett gott stöd för råd kring smärthantering samt kan utveckla kunskapen hos övriga sjuksköterskor. I förlängningen gagnar det patienten genom god smärtbehandling. Det visar sig också leda till bättre smärtskattning och dokumentation (Allen et al., 2018). Det finns en koppling mellan intentionen att utföra smärtbedömning och den mängd kunskap sjuksköterskor fått under sin sjuksköterskeutbildning. Ju mer smärtkunskap sjuksköterskan har desto större sannolikhet är det att smärtskattning utförs (Ben Natan, Ataneli, Admenko & Har Noy, 2013).
Ångest och oro i samband med smärta
Patienter som upplever stark oro och ångest i samband med akut smärta är i behov av fler besök i vården under perioden efter insjuknandet. Hög grad av oro leder till att patienter konsulterar sjukvården 50 procent oftare än dem med låg eller ingen oro. Genom att tidigt fånga upp patienter med smärta och samtidig stark oro, kan en minskning av besök som sker på grund av oro eller okunskap minimeras (Traeger et al., 2016). Den vanligaste orsaken till stress och oro i samband med hjärtoperation är operationen i sig, men graden av stress påverkas även av rädslan för smärta. Att göra patienten delaktig i vården, genom information och utbildning samt ge stöd med hänsyn till patientens preferenser, minskar påverkan av stressfaktor och dess negativa effekter på kroppen (Rosiek, Kornatowski, Rosiek-Kryszewska, Leksowski & Leksowsk, 2016).
Vårdmiljöns betydelse
Miljön har betydelse för patientens upplevelse av bemötandet. För att skapa den vårdande miljön krävs kunskap om att se en helhet och skapa de bästa förhållanden där patienten kan känna sig trygg, lugn och delaktig. Stämning och atmosfär spelar en stor roll för vårdandet. Det är sjuksköterskan som till stor del skapar miljön och patienten är medelpunkten. Sjuksköterskan skall vara patientens trygga punkt. De förhållanden som råder i patientens omgivning kommer att styra huruvida patienten upplever miljön som vårdande eller icke vårdande. Faktorer som teknisk utrustning, ljud, ljus, stress och medpatienter kan skapa oro för patienten. Den vårdande miljön skapar förutsättningar för möjlighet till välbefinnande och återhämtning (Wiklund, Gustin & Bergbom, 2012).
När kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten brister
uppfattning, väljer sjuksköterskan ändå att förlita sig på sina egna observationer. Denna form av indirekt skattning innebär att patienten inte är medveten om att smärtan skattas och därmed inte heller har möjlighet att vara delaktig i kommunikationen och bedömningen (Bach, Forman & Seibaek, 2018).
Patientens delaktighet vid smärtskattning och smärtlindring
Patientlagen (2014:821) tydliggör patientens ställning inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskan har en skyldighet att göra patienten delaktig i sin vård och behandling samt att ge individanpassad information. Patientens upplevelse ska respekteras och det är av allra största vikt att lyssna och tro på det patienten säger (Unneby, 2019). Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter med smärta, genom att dokumentera och följa upp smärtan (Rhodin, 2019). För att skapa sig en bild av smärtans intensitet kan former av skattningsskala användas. Skalan kan till exempel vara av typen VAS (visual analogue scale) där patienten markerar sin smärtintensitet på en 100 mm lång linje. Ett annat verktyg är NRS (numeric rating scale) där patienten beskriver sin smärta med en siffra från noll till tio, där tio symboliserar värsta tänkbara smärta. Skattningen delas in i grupperna mild, måttlig och svår smärta. När patienten skattar sin smärta ska
sjuksköterskan vara medveten om att värdet påverkas av flera olika faktorer som rädsla, situationen i sig och tidigare erfarenheter av smärta (Rhodin, 2019).
Bara var tredje patient är helt nöjd med sin delaktighet i smärtbehandling medan elva procent inte alls är nöjda. Trots tydliga rutiner, riktlinjer, mål och tillgång till smärtprotokoll, skattas och behandlas inte alltid patienter med smärta helt adekvat (Wadensten et al., 2011). Enligt
Vårdhandboken ska skattning av patientens smärtintensitet göras och är en förutsättning för att kunna ge tillräcklig smärtlindring, men även för att kunna kvalitetssäkra de
smärtbehandlingsmetoder som används (Unneby 2019). Dahlberg och Segesten (2010) menar att sjukvårdens fokus bör vara att stärka individens hälsa, genom att göra dem delaktiga. På
akutmottagning framkom att en fjärdedel av patienterna inte tillfrågades eller fått möjlighet att skatta sin smärta vilket innebär att smärtskattning och smärtlindring inte fungerade optimalt (Dale & Björnsen, 2015).
Patientens möte med sjuksköterskan
Kunskap och erfarenhet men även medkänsla är viktiga ingredienser i vårdandet för patienter med smärta. Medkänslan identifieras som att vårda med empati, värme och respekt samt att involvera patienten och individanpassa vården. Medkänsla uppnås genom aktivt lyssnande, att vara uppmärksam på patientens behov och respektera integriteten (Bray, Brien, Kirton, Zubairu, Christiansen, 2014). Patienten med akut smärta befinner sig ofta på sjukhus i en utsatt situation. Bemötandet är av stor vikt för att skapa tillit till sjuksköterskan. Förtroendet som uppstår genom att skapa tillit leder till att patienten blir mer delaktig i vården, vårdresultatet förbättras och patientsäkerheten ökar. När bemötandet mellan sjuksköterskan och patienten brister leder det till negativa konsekvenser för både kommunikation och information (Socialstyrelsen 2019).
individ betraktas som unik och egna värderingar inte får påverka bemötandet. Samtal mellan patienten och sjuksköterska måste därmed sagt få ta tid (Dahlberg & Segesten, 2010).
TEORETISK REFERENSRAM
Den teoretiska referensramen utgörs av Dahlberg och Segesten (2010) vårdvetenskapliga teori om hälsa och vårdande med fokus att belysa livsvärlden. Teorin vilar på den
kontinentalfilosofiska idétraditionen, som beskriver människans existens som fenomen. Den har ett ursprung från Heidegger, Gadamer och särskilt Husserlska teorin om livsvärlden.
Begrepp som valts ut för uppsatsen är patientperspektiv och delaktighet som byggstenar så att sjuksköterskan når patientens livsvärld. Enligt Arman, Dahlberg & Ekebergh (2015) är vårdande att stödja och stärka människors hälsa genom respekt och öppenhet för patientens livsvärld. Att vara närvarande, bekräfta känslor och visa ett genuint intresse är viktiga delar i patientmötet som ska signalera en tillgänglighet och gemenskap i det patienten står inför. Att som sjuksköterska kunna signalera att jag finns här för dig och vill förstå din smärta.
Livsvärldsperspektivet
Livsvärlden är de sammantagna erfarenheter och upplevelser som bidrar till att människor befinner sig i sitt individuella sammanhang. Att vårda med livsvärlden som grund, är ett förhållningssätt där varje individ ses som unik. Det är när sjuksköterskan har ett
livsvärldsperspektiv som samsynen mellan patienten och vårdaren ökar (Dahlberg och Segesten, 2017). Det innebär att vara medveten om sårbarheten som uppkommer vid smärta och den maktobalans som råder i beroendeförhållandet mellan patient och sjuksköterska. Att inte ta kommandot utan att lyssna efter behov och stödja patienten. Först då kan helhetssynen införlivas och delaktighet förverkligas (Arman et al 2015). Livsvärldsteorin ger vägledning till vårdande handlingar, genom delaktighet nå patientens perspektiv (Dahlberg och Segesten, 2010).
Patientperspektiv
Patienter behöver få kunskap, för att själv kunna hantera sin situation. Medkänsla och öppenhet är ingången till livsvärldsperspektivet, det visar sig genom en äkta vilja att lindra lidande, genom en önskan att förstå smärtan som patienten upplever. För att värna om patientperspektivet måste sjuksköterskan vara modig och vara patientens advokat i de lägen det krävs, exempelvis då patienten har ont. Det innebär att inte vika undan i situationer där åsikter och perspektiv ställs mot varandra. Att välja patienten framför tex arbetsgruppen eller avdelningens rutiner och göra medvetna val, det är att ha patientens perspektiv och möta varje individ som unik. (Arman et al., 2015).
Delaktighet
och Segesten (2010) som något den moderna effektiviserande sjukvården riskerar att försumma då samtal måste få tid i anspråk.
Arman et al (2015) beskriver delaktigheten som något centralt för det livsvärldsorienterade synsättet. Trots att patienten är i behov av sjukvårdens resurser, får det inte ske på ett sådant sätt att patientens möjlighet till delaktighet fråntas eller åsidosätts. Det innebär i praktiken att patient och sjuksköterska samarbetar för att uppnå känslan av delaktighet i de möten som uppstår både med och utan ord. Att göras delaktig i vårdprocessen skapar en känsla av kontroll över sin livssituation. Detta leder till växtkraft mot en bättre hälsa och därmed en ökad förståelse för sin smärta, vad den beror på och hur den kan hanteras.
PROBLEMFORMULERING
För patienten med smärta ingår ofta möten med vården. Att skapa de bästa förutsättningarna för god omvårdnad kräver att sjuksköterskan är lyhörd och uppmärksam på vad patienten har att förmedla av sin livsvärld. Smärta är en individuell upplevelse och kan vara svår att tolka, det förutsätter delaktighet för att kunna tolka patientens livsvärld. Det krävs en absolut närvaro i mötet med patienten för att ett ömsesidigt utbyte av information och kunskap om patientens livsvärld ska kunna ske.
Mycket pekar på att patienterna på sjukhus inte får smärtbehandling på ett tillfredsställande vis, bland annat för att de inte känner sig sedda eller lyssnade på och känslan av delaktighet uteblir. Dålig smärtlindring kan även ge psykogena effekter i form av ångest, störd sömn, trötthet, depression och ett ökat mänskligt lidande. Effektiv smärtlindring i det akuta skedet minskar risken för långvarig smärta och ett stort och förlängt lidande för individen. (Rhodin, 2019). Det kan vara svårt att skapa goda förutsättningar för möten och samtal i dagens vårdmiljöer. Risken är då att sjuksköterskan till exempel talar förbi patienten och inte lägger fokus på att lyssna, utan att informera. För att kunna utveckla ett individanpassat möte, mellan sjuksköterskan och patienten med smärta, är det viktigt att studera detta med fokus på patientens egna
upplevelser. Kan ett gott bemötande åstadkommas genom att uppmärksamma patientens perspektiv?
SYFTE
METOD
Design
Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats, genom att söka efter återkommande fenomen i de vetenskapliga artiklar som svarade på syftet. Den kvalitativa
metoden ger enligt Willman, Bahtsevani, Nilsson, Sandström (2016) ett humanvetenskapligt perspektiv där forskaren har för avsikt att nå förståelse. En litteraturstudie ger en god
sammanställning av aktuell kunskap inom ett specifikt område. Litteraturstudien innebär att det genomförs strukturerad litteratursökning, kritisk granskning, analys och presentation av data utifrån en specifikt definierad forskningsfråga. Genom den induktiva ansatsen utgår man från delarna för att skapa en ny helhet och en ny förståelse om fenomenet. (Kristensson, 2014).
Datainsamling
Inledningsvis identifierades tillgängliga resurser, hänsyn till lämpliga databaser och språk. PubMed och Cinahl valdes för sökning av vetenskapliga originalartiklar, de omfattar en stor mängd medicinska artiklar med inriktning på omvårdnad. Cinahl är en databas som till största delen innehåller vetenskapliga artiklar i kategorin omvårdnad. PubMed är en större databas som utöver artiklar inom området omvårdnad bland annat innehåller artiklar inom området medicin (Willman, 2016). Datainsamlingen utfördes under våren 2020. Genom provsökning framkom att det borde finnas tillräckligt stort antal artiklar för att gå vidare i processen. Efter att ha identifierat tillgängliga data, som innehöll material som besvarade frågeställningen, avgränsades
problemformuleringen och huvuddragen fastställdes för sökningen av artiklar. Med tanke på att sökvägarna i de olika databaserna skiljer sig åt upprättades en plan för hur sökningen skulle gå till väga. MeSH användes för att identifiera lämpliga sökord för databaserna. Till den slutliga sökningen användes både indexord/ämnesord och fritextsökning i olika kombinationer. Booleska operatorn AND, OR och NOT samt trunkeringar utvecklade sökningen.
Urval
Urvalsprocessen från Cinahl och PubMed redovisas i en sökmatris (Bilaga 1). De vetenskapliga originalartiklarna som valdes ut var peer reviewed vilket innebär att de är granskade av
ämnesexperter före publicering. Artiklarna kontrollerades även i Ulrichsweb. Sökning av artiklar begränsades till åren 2012–2020, med målet att uppsatsen skulle innehålla så aktuella studier som möjligt (Kristenssons, 2014). Inklusionskriterier var vuxna manliga och kvinnliga patienter med smärta, som sökt sjukvård med akut smärta, där kvalitativa data presenterades på engelska. Exklusionskriterier var artiklar som berör smärta vilken hanteras av specialistkompetenser, samt kronisk smärta och cancerrelaterad smärta. Efter varje söktillfälle granskades artikeln i
sökresultatet genom att först läsa rubriken. Om rubriken bedömdes relevant i förhållande till syftet lästes abstraktet. De artiklar vars abstrakt svarade till syfte och innehöll kvalitativ metod lästes i sin helhet. Urval av artiklar skedde därmed i flera steg och avslutades med att författarna tillsammans gjorde en djupare kritisk granskning av var och en de relevanta artiklarna
(Kristensson, 2014). Artiklar sorterades framför allt bort av orsaker som att de saknade patientens perspektiv, fokuserade på kronisk smärta eller hade en kvantitativ design. Fem dubbletter
besvarade syftet. En artikel med mixad metod inkluderas samt två artiklar som berör både kronisk och akut smärta. I den kritiska granskningen ingick kvalitetsbedömning av artiklarna enligt SBU:s metodbok och mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik (Bilaga 2). Bedömningsmallen består av 21 frågor som berör studiens syfte, urval, datainsamling, analys och resultat. Kvalitetsbedömningen utfördes gemensamt genom att väga varje
vetenskaplig artikels eventuella svagheter mot styrkor och därefter göra en sammanfattande bedömning av artikelns kvalitetsnivå. De artiklar som valdes ut och granskades, höll alla hög kvalité enligt granskningsmallen.
Analys
Analysen utfördes med Kristenssons (2014) metod för integrerad analys. Enligt Kristensson är en integrerad analys ett sätt att sammanställa resultat av en litteraturstudie och presentera den på ett överskådligt sätt där analysen sker i tre steg. Först gjordes en bearbetning av datan som ledde fram till att finna likheter och eventuella skillnader, som i sin tur markerades ut i texten och undersöktes först enskilt och därefter gemensamt. Samtliga artiklarnas resultatdel lästes återigen av båda författarna för att säkerställa att relevant information inte fallit bort. I andra steget gjordes först en individuell och därefter en gemensam identifiering av mönster och likheter som bildade underrubrikerna som sedan sorterades in under två övergripande kategorier, vilka sammanfattade resultatet ur de olika artiklarna. De identifierade fynd som svarade på syftet valdes gemensamt ut och dokumenterades (Tabell 1). I det tredje och sista steget sammanställdes resultatet överskådligt under de olika kategorierna och underrubrikerna enligt Tabell 2. För att se helheten i var och en av utvalda artiklarna skapades en sammanställning i form av en matris. (Bilaga 3).
Tabell 1. Utdrag ur analysprocess; identifierade fynd, underrubrik och kategori.
(#10) Patienterna förväntade sig ärlig och förståelig information om händelseförloppet, vad som skulle ske härnäst och dess konsekvenser.
Information
Verbal kommunikation
(#1) Det var främst patienter som fått enbart muntlig information som ansåg det vara för mycket och uttryckte frustration över att inte komma ihåg allt som sagts. (#8) Korta möten, "småprat" med sköterskan eller kirurgen var högt värderat av patienten.
Kommunikation (#10) Patienter borde få möjlighet att göra sin röst hörd,
trots att åldern bidrar till att de är långsammare.
(#7) Ingen frågade om hans smärtintensitet eller gav honom smärtstillande.
Smärtbehandling (#9) Några patienter upplevde det svårt att uttrycka smärtan
Tabell 2. Översikt av artiklarna som resulterade i två kategorier och sex underrubriker.
Verbal kommunikation Icke verbal kommunikation
Information Kommunikation Smärtbehandling Kunskap Relation Miljö
Andersson et al X X X X Koskenniem et al X X X X Hestdal&Skorpen X X X Jangland et al (2018) X X X X X Avallin et al X X X Bernhofer et al X X X X Kaptain et al X X X X X X Harmon et al X X X Kvrgic et al X X X Jangland et al (2016) X X X X X Bozimowski X
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN
I studien följdes de etiska riktlinjerna enligt Helsingforsdeklarationen (2013). Deklarationen är inriktad mot biomedicinsk forskning som involverar människor. Det innebär att all data är
inhämtad med informerat samtycke och kan inte identifieras. Denna litteraturöversikt följer etiska förhållningssätt och lagar utan att söka etisk prövning genom att etikkommittén sydosts
ansökningsblankett (2019) besvarats med “Nej” i de första sex frågorna. Ytterligare prövning var således ej nödvändigt (Bilaga 4).
Artiklarna som inkluderas i studien kontrollerades och bedömdes ha godkännande från Etikkommitté alternativt fanns det ett etiskt övervägande. Samtliga artiklar som ingår i
RESULTAT
Patientens upplevelse av bemötande vid akut smärta, identifierades i det verbala och icke verbala mötet, som båda utgår från kommunikation. Resultatet presenteras därmed utifrån kategorierna verbal kommunikation och icke verbal kommunikation. Var kategori innehåller tre underrubriker vilka förtydligar presentationen av resultatet, enligt Tabell 3.
Tabell 3 Sammanställning av resultatets kategorier och underrubriker.
Verbal kommunikation
Information
En stor andel patienter uppgav att de likställde god vård med bland annat ett tillgodosett informationsbehov. De förväntade sig också att få informationen på ett ärligt och lättförståeligt sätt (Koskenniemi, Leino-Kilpi & Suhonen, 2013). Enbart muntlig information kunde upplevas som svår att minnas. Merparten av patienter som fick både skriftlig och muntlig information om smärta, smärtskattning och smärtstillande upplevde en större känsla av delaktighet. Dubbelt informerade patienter bad om smärtstillning i god tid och upplevde skattningsskalan som förståelig och användbar till att beskriva sin smärta. Det fanns en liten andel patienter som inte ville ha utförlig information, utan kände sig tryggare av att enbart förlita sig på sjuksköterskans kunskaper (Andersson, Otterström, Rydberg, Karlsson, 2015). Den äldre patienten med akut smärta kände sig sedd och trygg via individanpassad information om sin nya livssituation (Hestdal & Skorpen, 2019).
När graden av nöjdhet med den vård patienter erhållit undersöktes, i korrelation med mängd mottagen information. Visade det sig att de patienter som var nöjdast med informationen kring smärta och smärthatering, var också överlag mer nöjda med vården och dess bemötande (Bozimowski, 2012).
Patienter som informerades om vem som var ansvarig för vården, visste då vem de skulle vända sig till. När patienterna inte förstod att det var sjuksköterskans uppgift att skatta och lindra
smärta, vände de sig heller inte till sin sjuksköterska för hjälp när de hade ont (Bernhofer,
Masina, Sorrell, & Modic, 2017). Många patienter deltog i bedömning och utvärdering av smärta, utan att förstå varför, eftersom de aldrig fått information om varför skattningen gjordes och vad informationen sedan användes till (Kvargic, Asiedu, Crowson, Ridgeway & Davis, 2018; Harmon, Summons, & Higgins, 2019). Brist på information gav en känsla av att struktur saknades och att vara i ovisshet samt bidrog till onödigt lidande (Jangland, Kitson, Muntlin Athlin, 2016; Kaptain, Bregnballe, & Dreyer, 2017).
Patienterna uttryckte även en otydlighet i fler delar av vården, då det rörde sig personer inne på salen som hade en otydlig roll. Det var otydligt vem som var ansvarig och vem patienten skulle kontakta. Patienterna delgavs information vid rond som skedde inne på salen, framför andra medpatienter. Sällan eller aldrig fanns utrymme för patienten att ställa följdfrågor, varken läkare eller sjuksköterskor frågade om de förstått informationen. Patienten upplevde sig som en passiv mottagare. För patienterna var planen för vården, mot vilket mål de rörde sig och när patienten kunde åka hem otydlig. Vid hemgång saknades instruktioner för vidare egenvård och ibland fanns det även frågor kring den vård patienten mottagit (Jangland, Teodorsson, Molander, Muntlin, & Athlin, 2018).
Kommunikation
Patienterna värderade korta stunder av småprat med sköterskan högt och upplevde då att sjuksköterskorna var vänliga och lyssnade till deras historia. Det fanns dock tillfällen då patienterna upplevde att sjuksköterskan inte tog sig tid att invänta svar på frågor som ställdes, vilket ledde till att moment utfördes utan en tydlig kommunikation och avstämning med patienten (Jangland et al., 2016; Jangland et al., 2018). Patienterna beskrev sjuksköterskan som den viktiga och värdefulla länken i kommunikationen mellan dem och läkaren. Den goda kommunikationen byggde enligt patienterna på att sjuksköterskan lyssnade aktivt och visade en uppriktig omtanke (Avallin et al., 2018; Bernhofer et al., 2017). Patienter uppgav en medvetenhet om egenansvaret i att vara delaktig i kommunikationen kring smärta (Avallin et al., 2018). Fler patienter betonade sitt ansvar för kommunikationen och tog till exempel hjälp av en kom-i-håg-lista där de skrev ner sina frågor för att försäkra sig om att få svar (Kvrgic et al., 2018).
Kommunikationen utmanades när patienterna hade kraftig smärta och svårt att kommunicera och uttrycka sig. I de sammanhangen hade sjuksköterskan begränsade möjligheter att ta del av patientens smärtupplevelse. Begränsningen i kommunikationen kunde leda till att
smärtbedömning och smärtbehandling fördröjdes. Patienter som var sederade hade samma problem att kommunicera sin smärta och var helt beroende av sjuksköterskans kommunikation och frågorna som ställdes (Kaptain et al., 2016).
Äldre patienter poängterade sin önskan att få möjlighet att göra sin röst hörd, även om de har ett behov av att i långsammare takt uttrycka sig och få till sig information, kopplat till det normala åldrandet (Koskenniemi et al., 2014). Vidare kunde det upplevas frustrerande när
patienter att de inte ville ta för mycket av tiden i anspråk och därmed undvek att ställa frågor eller utveckla samtalet. Detta underlättades om personalen initierade samtalet (Kvrgic et al., 2018).
Smärtbehandling
Det fanns olika förväntningar där patienten trodde sig kunna få smärtlindring utan väntetid medan sjuksköterskan inte förmedlade till patienten att det kunde ta tid. En viktig faktor för en lyckad smärtbehandling var att be patienterna gradera sin smärta. Detta kunde i sin tur leda till att
sjuksköterskan öppnade upp för ett samtal kring smärta (Avallin et al., 2018). Det visade sig dock finnas stora skillnader i hur ofta patienterna gavs tillfälle att skatta sin smärta. Även uppföljning av smärtlindring varierade stort. En del patienter berättade att de aldrig blev tillfrågade om att skatta sin smärta (Andersson et al., 2015; Jangland et al., 2016). Ett annat problem identifierades då sjuksköterskorna gjorde smärtskattningen på olika vis, med olika ord, vid olika tillfällen och intervall, eller inte alls (Avallin et al., 2018).
Att hantera skattningsskalor och skatta sin smärta visade sig svårt för en del patienter. De beskrev hellre smärtan i ord och blev osäkra på vad siffrorna hade för innebörd. Patienter uppfattade och tolkade också skattningsskalan olika men genom att de fick möjlighet att beskriva vad en siffra betydde för dem utvecklades skattningen till mer än bara siffran (Kaptain, 2016). En del patienter såg frågan som en möjlighet att få prata om sin smärta, vilket ytterligare underlättades om
sjuksköterskan ställde en öppen fråga och patienten fick tillfälle att berätta om sin smärta (Harmon et al., 2019; Andersson et al., 2015).
Patienterna upplevde att sjuksköterskor förväntade sig att de förstod hur skattningen fungerade och ställde per automatik frågan om patienten kunde ge en siffra på sin smärta. I själva verket upplevde patienterna sig osäkra och var angelägna om att svara “rätt” siffra. Samspelet mellan patienten och sjuksköterskan påverkades negativt när samtalet om smärta handlade om att skatta en siffra. Att inte kunna hjälpa sjuksköterskan genom att ange en siffra gav patienten en känsla av att inte vara en god patient (Harmon et al., 2019). Samtidigt förlorades stora delar av
smärtberättelsen när de inte nådde fram till varandra i samtalet (Avallin et al., 2018). Patienter uttryckte en känsla av att skattningsskalan bara användes för att sköterskan skulle få en siffra på smärtan, men att ingen annan form av information inhämtades (Kaptain et al., 2016). De ansåg också att sjuksköterskan inte anpassade smärtbedömningen efter patienternas förmåga att hantera instrumentet. Därmed var skattningen inte helt tillförlitlig och ledde till en ökad risk att
patienterna inte smärtlindrades i den omfattning de hade behov av (Harmons et al., (2019).
Icke verbal kommunikation
Kunskap
Det språk sjuksköterskan använde indikerade en kunskapsbrist kring smärta och smärtbehandling där patienten upplevde att sjuksköterskan inte förstod smärtans omfång. Vidare uttryckte
patienterna att de önskade att mötas av påläst och uppdaterad personal. Patienten med smärta hade inte kraft eller ork att själva beskriva smärtans lokalisation, hur ont de hade och hur smärtan mest framgångsrikt hade behandlats tidigare, det var frustrerande att behöva upprepa detta. (Harmon, et al 2019).
Patienterna ansåg personalens kunskap om smärta vara viktig och att den hade betydelse för hur smärtan behandlades. Bristande kunskaper kring förebyggande åtgärder mot smärta ledde till att flera patienter led i onödan (Berhoffer et al., 2017). Patienter som själv hade goda kunskaper om smärtstillning kunde berätta att det förekom bristande kunskap hos sjuksköterskor. När patienten hade så hög grad av smärta att det var svårt att kommunicera, ställdes ytterligare krav på
sjuksköterskans kunskaper inom området smärtfysiologi och specifik farmakologi för att göra adekvat smärtbedömning och val av läkemedel (Kaptain et al., 2016). Det fanns ett tydligt samband mellan patientsäkerhet och personalens brister i omvårdnad (Jangland et al., 2019).
Miljö
Vårdmiljön hade en avgörande roll för patientens upplevelse av bemötandet. Flerbäddssalarnas avsaknad av avskildhet bidrog till utebliven sekretess och personlig integritet. Det upplevdes obekvämt att diskutera känsliga ämnen med personalen eftersom andra kunde höra. Ronden skedde vid sängarna inne på patientsalarna eftersom de flesta patienterna på grund av smärta hade svårt att gå iväg till ett samtalsrum. Miljön kunde bidra till ökad utsatthet och verka försvårande för patientens smärthantering (Avallin et al., 2018; Jangland et al., 2018). En sådan detalj som avsaknad av ringklocka hindrade patienten från att tillkalla personal, spelade stor roll för patienten med akut smärta (Kaptain et al., 2016).
Några patienter upplevde miljön stressande, personalen som upptagen och avstod därför från att be om hjälp när de hade ont (Andersson et al., 2015). En stressfull miljö kunde även
kännetecknas av höga ljud som inte gick att filtrera bort och omotiverat mycket aktivitet av personal på salen. Dessa faktorer beskrev patienterna påverkade deras vila och nattsömn negativt. Personlig integritet och sekretess var nästintill omöjligt att bibehålla i miljön som delades med andra patienter (Jangland et al. 2016; Jangland et al., 2018).
De allra äldsta patienterna kunde känna sig otrygga när de var ensamma. Dessa patienter kunde uppskatta att dela miljö med andra patienter, eftersom de då hade möjlighet att utbyta
Relation
Innebörden i ordet respekt identifierades, utifrån patientens perspektiv, som de åtgärder
sjuksköterskan vidtog i form av ett vänligt bemötande, tålamod att lyssna, vara tröstande, svara på informationsbehov, stötta i de basala omvårdnadsbehoven, tillhandahålla smärtstillande och att lyssna till patientens önskemål (Koskenniemi et al., 2014). Ett vänligt bemötande kunde för patienterna innebära att sjuksköterskan hade en vänlig ton och att patienten kände sig lyssnad på. Det gav patienten en känsla av öppenhet, ärlighet och omvårdande till skillnad från motsatsen då sjuksköterskan i hast utförde sin uppgift och därefter lämnade patienten. I ett sådant möte
upplevde patienterna att de inte gavs möjlighet att uttrycka sig eller blev sedda och lyssnade på. (Koskenniemi et al., 2014; Kvrgic et al., 2018)
Äldre patienter som plötsligt och oväntat lades in på sjukhus, med smärta och med stor ovisshet kring det förestående vårdtillfället, kunde känna sig nervösa och gripas av panikkänsla. Ett varmt och omvårdande möte upplevdes då lugnande (Koskenniemi et al., 2014). Äldre patienter
upplevde en otrygghet i väntan på operation. Känslan byggde på deras väntan i ovisshet, den svåra smärtan och att inte kunna röra sig fritt. De kände sig också ensamma och arga på sig själv över situationen som sådan. I den icke verbala kommunikationen kunde det skapa en trygghet hos patienterna om sjuksköterskan regelbundet tittade till dem och visade sig i rummet (Hestdal & Skorpen, 2019). Upplevelsen av att vara sedd och omhändertagen i sin smärta berodde enligt några patienter just på sjuksköterskans närvaro och förmåga att se patientens behov (Kaptain et al., 2019).
Patienter lyfte det centrala i att ha en förtroendefull relation till sjuksköterskan som avgörande för det fortsatta samspelet under vårdtiden. Ett barskt och ointresserat bemötande gav en känsla av övergivenhet, speciellt eftersom patienten befann sig i en beroendeställning. Flera patienter upplevde en form av lojalitet med sjuksköterskan och undvek att störa när de noterade att sjuksköterskan var stressad (Jangland et al., 2016; Andersson et al., 2015). En förtroendefull relation mellan sjuksköterskan och patienten hjälpte patienten att hantera sin smärta. När patienten kände att sjuksköterskan var närvarande, hade ögonkontakt och lyssnade skapades ett förtroende (Avallin et al., 2018). För patienter med smärta upplevdes det viktigt att personalen hade förståelse för att smärtan kunde ge sig uttryck i irritation, vilket annars kunde ge en bild av att man var en besvärlig patient (Bernhofer et al., 2017). Merparten av patienterna beskrev att en förtroendefull relation innebar att sjuksköterskorna då var hjälpsamma och förstående (Andersson et al., 2015; Jangland et al., 2016).
Det icke verbala mötet hade ett stort värde och även en patient som inte kunde uttrycka sig verbalt kände sig delaktig i vården genom att få delta i informationsutbytet mellan
DISKUSSION
Studiens resultat har givit inblick i patientens upplevelse av bemötande vid akut smärta och därmed har syftet uppfyllts. Studien har belyst patientens behov av att bli sedd och lyssnad på vilket enligt patienterna sker genom visad respekt och möjlighet till delaktighet. Genom god information, en vårdande miljö och att mötas av kunnig personal ökade patienternas trygghet under vårdtiden.
Metoddiskussion
Syftet var att undersöka patientens upplevelse av bemötandet vid akut smärta. När upplevelser skall belysas eller undersökas är enligt Kristensson (2014) den kvalitativa litteraturstudien ett bra metodval för att undersöka subjektiva upplevelser. Kvalitativ forskning innebär att människans upplevelse och tolkning av tillstånd är i fokus. Genom att ha tagit del av sammanställda
patientintervjuer i vetenskapliga artiklar, gavs en fördjupad och mer detaljerad förståelse för upplevelsen som eftersöktes och därmed kunde syftet besvaras. Att på induktivt vis, gå från del till helhet, samla kunskap och nå en slutsats, var en lämplig metod för att öka förståelsen för patienternas upplevelse av mötet med vården (Kristensson 2014). Deduktiv metod skulle kunnat lett till att slutsatser drogs för tidigt i analysen. Den kvantitativa metoden hade givit ett resultat presenterat i form av till exempel antal och skalor och skulle inte kunna beskriva de mänskliga upplevelser och känslor som eftersöktes lika djupgående. Däremot skulle det gett ett större urval av populationen. Kvalitativ metod bygger på ett mer begränsat urval och speglar ett mindre antal individers upplevelser (Kristensson 2014). Ett alternativ hade varit att utföra studien som en intervjustudie. Då tiden var begränsad och underlaget för resultatet skulle bli relativt litet uteslöts denna metod.
Urvalet bestod av tydliga inklusions- och exklusionskriterier. Artiklar som var aktuella för analys skulle belysa patientens perspektiv och den akuta smärtan. Artiklar som lärosätet inte kunde tillhandahålla kostnadsfritt exkluderade ej, vilket skulle kunna ses som en styrka då det innebar att allt kvalificerat material har varit tillgängligt i urvalet av vetenskapliga artiklar. Eftersom materialet sammantaget var litet, inkluderades även en artikel med mixad metod. Den artikeln bedömdes hålla hög kvalitet, svara till syftet och tillföra intressant information till resultatet. Ur denna artikel har endast det kvalitativa innehållet använts, det vill säga intervjudelen. I en artikel nämner patienten vårdgivarens bemötande vilket innebär att det är otydligt vilken yrkesroll vårdgivaren har. Det skulle kunna ses som en svaghet. Två artiklar beskrev patienter med kronisk sjukdom, som har perioder med akut smärta. Artiklarna belyser därmed patientens upplevelse av bemötandet vid akut smärta och inkluderades.
avgränsningar och typ av studier som kan bli aktuella för den slutliga sökningen. Då materialet som framkom under datainsamlingen var litet, blev arbetet närapå en systematisk
litteraturöversikt när datainsamlingen var klar. Det begränsade urvalet kan ses som en svaghet.
Dataanalys och sökning fördelades på de båda databaserna Cinahl och PubMed. Enligt Willman (2016) är det en styrka om båda författarna är delaktiga i urvalsprocessen. Av tidsskäl delades den första granskningen upp, vilket kan ses som en svaghet i arbetet. Materialet som skulle granskas var omfattande och många artiklar sorterades bort. Möjligen hade någon artikel värderats annorlunda om båda författarna granskat samtliga abstrakt tillsammans. Dataanalysen av artiklarna utfördes enligt Kristensson (2014) med integrerade analys. Med hjälp av att syntetisera data, identifierades återkommande fynd i artiklarna, först individuellt och därefter tillsammans. En styrka var att i princip samma kategorier identifierades, vilket tyder på att resultatet uppfattades lika och det styrker trovärdigheten. De upprepade gemensamma diskussionerna av innehållet upplevdes utvecklande och minskade risken för feltolkning av texterna. Det gav även en hög kvalitet i arbetet med att identifiera likheter och skillnader i de olika studierna.
De vetenskapliga artiklarnas trovärdighet uppfattades som stor då de höll hög kvalité enligt granskningsmallen. Patienterna i artiklarna var i hög utsträckning, samstämmiga i sin syn på vad de upplevde i mötet med sjukvården. Inga fynd talade emot det som fördes fram i de olika artiklarna. Samtliga forskare hade låtit undersöka samma sak, patientens beskrivning av
upplevelsen av mötet med vården. Patienternas beskrivning av upplevelsen var väldigt likartade.
Relevansen bedömds som god utifrån att flertalet artiklar var mindre än 5 år gamla, med tanke på att sjukvård och vårdvetenskap är under ständig utveckling. Resultatet byggde därmed på relevant och uppdaterad forskning. Ytterligare en styrka på materialet var variationen i åldrar av
patientunderlaget vilket innebar att en bredare bild av populationen presenterades. Merparten av artiklarna var skandinaviska och majoriteten av artiklarna byggde på forskning som bedrivits inom Europa. Att inte samtliga studier är utförda i Europa, och framför allt Skandinavien skulle kunna ses som en svaghet, då det kan bidra till en mindre överensstämmande bild av svensk sjukvård och därmed lägre överförbarhet, utifrån det patientperspektivet som skandinavisk sjukvård har som grund.
Enligt Kristensson (2014) ska även litteraturgranskningar ta ställning till forskningsetiska frågor. Ställningstaganden skedde fortlöpande under hela arbetsprocessen, för att skydda särskilt utsatta grupper. Studiens syfte var att belysa patientens perspektiv. Tidigare erfarenhet från arbete inom sjukvården skulle kunna bidra till egen tolkning av resultatet genom förförståelse. Arman (2015) menar att tygla sin förförståelse innebär att ha ett reflekterande förhållningssätt, då varje situation möts med öppenhet. De egna erfarenheterna ska finnas medvetet i bakgrunden men får inte ta överhand och dölja sanningen som visar sig (Arman 2015). Genom denna medvetenhet och gemensamma diskussioner minskade risken för egna tolkningar.
förekommer kan med fördel ta del av det resultat som här sammanställts, för att bättre förstå hur det upplevs att vara patient med akut smärta i vården.
Resultatdiskussion
Resultatet visade att patientens känsla av nöjdhet med vården, korrelerade med den mängd information patienten fått och gav en känsla av delaktighet och kontroll. Dessutom framkom, att välinformerade patienter bad om smärtstillande i god tid och upplevde skattningsskalan som förståelig och användbar till att beskriva sin smärta. Forskning visar att patienter har en
uppfattning om att det oftast är en sjuksköterska som står för information och undervisning kring smärtskattning samt är den som följer upp smärtlindringen. Merparten av patienterna har också en uppfattning om att det är normalt att uppleva en viss grad av smärta (Apfelbaum, Chen, Mehta och Gan, 2003). Detta sammantaget innebär att sjuksköterskor har en viktig roll att fylla i
området att stödja och stärka patienten genom kunskap utifrån patientens perspektiv. Genom att sjuksköterskan håller sig uppdaterad i kunskapsläget om akut smärta, smärtskattar och informerar sin patient fortlöpande, kan den akuta smärtan minskas. Samtidigt stärks patientens känsla av delaktighet och känslan av att bli sedd.
Resultatet visade att den bästa informationen var den som gavs både skriftligt och muntligt. Det kunde upplevas svårt att ta till sig all muntlig information på en gång och det fanns brister i uppföljningen av om patienten hade förstått informationen. Informationsbehovet styrks av tidigare studier där patienter uppger att de är övertygade om att information kring smärta och smärthantering inför operationen, kan få dem att känna sig tryggare. Det finns också en stor efterfråga på mer information samt att brist på information bidrar till ett ökat lidande, då patienten lever i ovisshet (Mavridou, Manataki, Arnaoutoglo och Damigo, 2017).Patientens uppfattning av bristande information innebär att Patentlagen (2014:821) inte fullt ut efterlevs. Den säger att sjuksköterskan så långt som möjligt ska försäkra sig om att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen (Patientlagen 2014:821 kapitel 3). Genom att ge individanpassad information kan sjuksköterskan påverka patientens upplevelse av bemötandet i en positiv riktning. I bemötandet finns ett stort värde i att följa upp att patienten förstår informationen. Det spelar ingen roll hur väl och på hur många olika sätt sjuksköterskan informerar sin patient om inte patienten kan ta till sig och förstå innebörden. Det stämmer väl med det Arman et al. (2015) beskriver om att möta den andres livsvärld genom närvaro och en äkta vilja att förstå. Livsvärlden kan först upptäckas och förstås när sjuksköterskan är genuint öppensinnad, uppmärksam och nyfiken på patientens perspektiv och behov.
I resultatet framkom patienternas behov av delaktighet, kunskap och förståelse för
att patienten ska kunna lära och förstå sin smärtsituation. Ett mål i bemötandet bör vara att patienten ska känna den delaktighet de enligt resultatet efterlyser och få vara en del i de beslut som leder fram till minskad smärta och ökad hälsa. Enligt Dahlberg & Segesten (2010) är otrygghet är starkt sammankopplat med hot om ohälsa och att trygghet kan återfås genom att personen får känna sig delaktig i att hantera sin sjukdom. Med vishet kommer trygghet och känslan av kontroll handlar till stor utsträckning om att förstå sin smärta.
I resultatet framkom att patienterna värdesatte relationen till sjuksköterskan mycket högt. Om patienten inte blev sedd och lyssnad på, gick också smärtberättelsen förlorad. Även tidigare studier bekräftar resultatet. Patienter som inte upplever sig få hjälp i tid, saknar kunskap om smärtbehandling eller upplever bristande kommunikation med sjuksköterskan upplever också smärtan i högre grad som okontrollerad (Shindul-Rothschild, Flanagan, Stamp, & Read, 2017). En reflektion är det stora värdet av att etablera en relation till patienten under vårdtiden och att ta ansvar för den. För att skapa sig en bild av patientens hälsotillstånd och behov, är
vårdplaneringen ett verktyg i kommunikationen. Patienterna har ett behov av att få veta och vara delaktiga i vad som händer under vårdförloppet och det är sjuksköterskans ansvar att ombesörja ett omhändertagande som vilar på vetenskaplig grund. Sjuksköterskor måste alltså kunna balansera mellan att dels arbeta evident och medicinskt, men samtidigt ha förmågan att se hela patienten och i den livsvärld den befinner sig i. Dahlberg och Segesten (2010) pekar på att vi människor inte alltid säger det vi menar och inte heller inte alltid menar det vi säger. Att upptäcka någons livsvärld kräver alltså en konstant reflektion i vardagen över den egna förförståelsen, och att allt inte alltid är vad det ser ut att vara (Arman et al., 2015).
Återkommande i resultatet var patienternas upplevelse av bemötandet i samband med skattning av smärta med hjälp av skattningsskalor. Resultatet visade på patientens behov av att komplettera skattningsskalans siffra med en beskrivning i ord. När patienten fick möjlighet att samtala med sjuksköterskan kring smärtan framkom mer information och patientens trygghet ökade. Tidigare forskning belyser också brister i smärtskattningen, där två tredjedelar av sjuksköterskorna skattar patientens smärta lägre än patienten själv. Ju svårare smärta patienterna har, desto större är diskrepansen mellan sjuksköterskans och patientens skattning (Pierik, Ijzerman, Gaakeer,
Vollenbroek-Hutten och Doggen, 2017). Det är med andra ord inte enkelt att skatta smärta enbart utifrån en numerisk skala. Sjuksköterskan behöver ha en medvetenhet om att patienter har olika behov av att uttrycka smärta. Att ha smärta innebär en sårbarhet och utsatthet där mötet
underlättas om sjuksköterskan lyssnar till patientens berättelse. Dessutom ses ett behov av att utbilda och informera patienter vilket kräver att sjuksköterskan har gedigen kunskap och hög kompetens inom sitt yrkesverksamma område. Sveriges nationella riktlinjer för smärtskattning menar att valet av smärtskattningsmetod bör anpassas utifrån patientens specifika situation och behov (Vårdhandboken 2019). Dalberg och Segesten (2010) menar att det är patienten som är experten, på sin egen kropp. Utifrån sina erfarenheter och livsvärld kan patienten beskriva hur smärtan upplevs för just honom eller henne. Det är också vårdarens skyldighet att ge så god vård som möjligt, utifrån patientperspektiv.
adekvat smärtlindrande. Å andra sidan svarar hälften av de tillfrågade sjuksköterskorna att patienter ofta eller mycket ofta själva måste be om smärtstillande, detta skulle kunna tyda på en viss diskrepans (Rognstad Fredheim, Johannessen, Kvarstein, Skauge, Undall, Rustöen 2012). Det framkommer också i sammanhanget att majoriteten av sjuksköterskorna är missnöjda med hur arbetsgivaren utbildar i smärta och smärthantering (Rognstad et al., 2012). För att skapa bättre förutsättningar för att kunna möta patienter med smärta önskar personal få fortbildning (Eshete et al., 2019). Resultatet bekräftas även genom tidigare forskning där sjuksköterskans kunskap och medvetenhet om patienter med smärta visar goda resultat för hur nöjd patienten upplever sig vara med vården, inklusive bemötandet (Schroed et al., 2016). Även om
sjuksköterskorna anser sig ha en förhållandevis hög smärtkompetens är det viktigt att vara medvetenhet om vad god kunskap är för patienten. Sjuksköterskans kunskap om smärta kan tyckas ligga utanför området för patientens upplevelse av bemötandet, men då resultatet gav uttryck för detta, bör kunskap lyftas fram som en viktig byggsten för ett gott bemötande och måste nämnas i sammanhanget. Främst handlar det om den trygghet som patienten uttrycker att den förmedlar. I förlängningen leder det till en god relation och känsla av delaktighet.
Patientens upplevelse av stress var återkommande i flera delar av resultatet. En del som lyftes fram var miljön på patientsalen som upplevdes störande. Patienterna uttryckte minskade förutsättningarna för återhämtning och vila vilket påverkade smärtan negativt. Resultatet bekräftas av en tidigare studie där sjuksköterskor ser ett samband mellan patientens bristande sömn och ökad grad av smärta. Dessutom noteras att många patienter har svårare att ta till sig information när de är dåligt utvilade (Gellerstedt, Medin, Kumlin och Rydell Karlsson, 2015). Att patienterna lyfte fram miljön som en faktor var ett mindre väntat men värdefullt resultat och måste belysas i sammanhanget. När sjuksköterskan är medveten om miljöns påverkan på
patientens upplevelse av bemötandet och dess inverkan på smärtan, finns det också en möjlighet att skapa en vårdande miljö utifrån patientperspektiv. Vårdmiljön kan förstås som ett vårdande redskap. Sjuksköterskan har ett ansvar att bidra till en stödjande miljö för patienten (Dahlberg & Segesten 2010).
Det framgick att den goda relationen skapade en känsla av delaktighet och trygghet hos patienten. Motsatta känslor, framkom när patienter upplevde personalen som stressad och de blev
livsvärlden förblir osedd. Det är när sjuksköterskan är närvarande, tar sig tid och ser hela patienten som det värdefulla mötet sker och patienters perspektiv kan visa sig.
Slutsats
Slutsatsen är att patienten upplever ett gott bemötande vid den akuta smärtan när sjuksköterskan är kunnig och påläst, vilket inger förtroende. Samt när hon lyssnar närvarande, visar en uppriktig omtanke och bjuder in till delaktighet för att vilja förstå patientens perspektiv.
Det som påverkar patientens upplevelse negativt är bristande vårdmiljö, stressad personal och ofullständig eller utebliven information. Patienter upplever då att sjuksköterskan inte är så tillgänglig som önskat. Den stressande vårdmiljön försvårar kommunikationen och
relationsbyggandet mellan patient och sjuksköterska. En patient med akut smärta, är i en synnerligen utsatt position. Att inte veta och inte förstå vad som händer och sker runt omkring, förvärrar känslan av ensamhet och oro. Den barriär som kan finnas mellan sjuksköterskan och patienten överbryggas av att relationen byggs upp genom ömsesidig kommunikation där
patienten får prata fritt och sjuksköterskan är inlyssnande. Att få individanpassad information och kunskap om sin hälsa som patient, skapar trygghet genom delaktighet och känslan av att
situationen är hanterbar. Att som patient få smärta skattad och behandlad, kräver goda kunskaper av sjuksköterskor i smärtskattning, smärtfysiologi och specifik farmakologi. Patienten förlitar sig i stor utsträckning på sjuksköterskan.
Klinisk implikation
Litteraturstudien kan vara aktuell att ta del av både för sjuksköterskestudenter och
yrkesverksamma sjuksköterskor men även andra yrkeskategorier som kommer i kontakt med patienter med akut smärta. Den ger en ökad medvetenhet om betydelsen av bemötandet och hur det påverkar patienten med akut smärta. Den kan även användas som underlag för diskussion kring bemötande för att medvetandegöra patientens upplevelser och därigenom förbättra vårdandet.
Förslag på framtida forskning
Sammanställningen av aktuellt forskningsläge som presenteras i resultatet bekräftar att
REFERENSER
*Andersson. V., Otterstrom-Rydberg. E., & Karlsson. A-K. (2015) The importance of written and verbal information on pain treatment for patients undergoing surgical interventions. Pain
management nursing, 16(5), 634-641. doi:10.1016/j.pmn.2014.12.003
Allen E., Williams A., Jennings D., Stomski N., Goucke R., Toye C., & McCullough, K. (2018). Revisiting the Pain Resource Nurse Role in Sustaining Evidence- Based Practice Changes for Pain Assessment and Management. Worldviews on evidence-based nursing, 15(5), pp.368-376. doi: org.proxy.lnu.se/10.1111/wvn.12318
Apfelbaum J. L., Chen C., Mehta S. S., & Gan T. J. (2003) Postoperative Pain Experience: Result from a National Survey Suggest Postoperative Pain Continues to Be Undermanaged. Anesthesia & Analgesia, 97(2), 534–40. doi:10.1213/01.ane.0000068822.10113.9e
Arman, M., Dahlberg, K., Ekebergh, M. (2015). Teoretiska grunder för vårdande Stockholm:Liber
*Avallin T., Muntlin Athlin Å., Elgaard Sørensen E., Kitson A., Björck M. & Jangland E. (2018). Person‐centred pain management for the patient with acute abdominal pain: An ethnography informed by the Fundamentals of Care framework. Journal of Advanced Nursing, 74(11), 2596-2609. doi: 10.1111/jan.13739
Bach, A. M., Forman, A., & Seibaek, L. (2018). Postoperative Pain Management: A Bedside Perspective. Pain Management Nursing, 19(6), 608–618. doi: 10.1016/j.pmn.2018.05.005
Ben Natan, M., Ataneli, M., Admenko, A., & Har Noy, R. (2013). Nurse assessment of residents' pain in a long‐term care facility. International Nursing Review, 60(2), 251-257. doi:
10.1111/inr.12006
*Bernhofer. E I., Maria Masina. V., Sorrell. J., & Modic. M B. (2017) The pain experience of patients hospitalized with inflammatory bowel disease. Gastroenterology nursing, 40(3), 200-2007. doi: 10.1097/SGA.0000000000000137
Bray, L., O´Brien, M. R., Kirton, J., Zubairu, K., & Christiansen, A. (2014). The role of professional education in developing compassionate practitioners: A mixed methods study exploring the perceptions xof health professionals and pre-registration students. Nurse education today, 34(3), 480-486. doi:10.1016/j.nedt.2013.06.017
*Bozimowski., G. (2012). Patient Perception of Pain Management Therapy: A comparison of Real-Time Assessment of Patient Education and Satisfaction and registered Nurse Perceptions. Pain Management Nursing. 13(4), 186–193. doi:10.1016/j.pmn.2010.04.004
Dahlberg, K., Segesten, K. (2010) Hälsa och vårdande: i teori och praxis (första utgåvan, sjätte tryckningen 2018 Falun.). Stockholm: Natur & Kultur
Dahlberg, K., & Ekman, I. (red.) (2017). Vägen till patientens värld och personcentrerad vård: att bli lyssnad på och förstådd. (Första upplagan). Stockholm: Liber.
Eshete, M.T., Baeumler, P., Siebeck, M., Tesfaye, M., Wonde, D., Haileamlak, A., Michal, G., Ayele, Y., & Irnich, D. (2019). The views of patients, healthcare professionals and hospital officials on barriers to and facilitators of quality pain management in Ethiopian hospitals: A qualitative study. PLoS ONE, 14(3), doi:10.1371/journal.pone.0213644
Etikkommitten sydost. (2019). Ansökningsblankett. Hämtad 2020-03-08 från: https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/samarbeta-med-oss/Projekt-och-natverk/etikkommitten-sydost/)
Forsberg, C., Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier (4. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur
Gellerstedt, L., Medin, J., Kumlin, M., & Rydell Karlsson, M. (2015). Nurses' experiences of hospitalised patients' sleep in Sweden: a qualitative study Journal of Clinical Nursing, 24 (23-24), 3664-3673. doi:10.1111/jocn.12985
Gerdle, B., Bäckryd, E., Novo, M., Roeck-Hansen, E., Rothman, M., Stålnacke, B., Westergren, H. & Rivano-Fischer, M. (2020). Smärtanalys: diagnos, smärtmekanismer, psykologisk och social bedömning. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Grondin, F., Bourgault, P., & Bolduc, N. (2014). Intervention focused on the patient and family for better postoperative painrelief. Pain Management Nursing, 15(1), 76-86. doi:
10.1016/j.pmn.2012.06.006
*Harmon J., Summons P. & Higgins I. (2019). Experiences of the older hospitalised person on nursing pain care: An ethnographic insight. Journal of Clinical Nursing, 28(23-24), 4447-4459. doi:10.1111/jocn.15029
*Hestdal T. & Skorpen F. (2019). Experiences of suffering among elderly hip‐fracture patients during the preoperative period: patients’ and nurse's perspective. Scandinavian journal of caring sciences, 3-8. DOI: 10.1111/scs.12742
Helsingforsdeklarationen (2013.) Hämtad 2020-03-16 från https://www.wma.net/policies- post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
HSL (2017:30) Hämtad 2020-04-10 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30).
Idvall, E., & Ehrenberg, A. (2002). Nursing documentation of postoperative pain management. Journal of Clinical Nursing, Vol.11(6), 734-742. doi: 10.1046/j.1365-2702.2002.00688.x *Jangland E., Alison. K., & Muntlin Athlin. Å. (2016). Patients with acute abdominal pain describe their experiences of fundamental care across the acute care episode: A multi-stage qualitative case study. Journal of Advanced Nursing 72(4), 791-801. doi 10.1111/jan.12880 *Jangland. E., T. Teodorsson., Molander. K., & Muntlin Athlin. Å. (2018) Inadequate
environment, resources and values lead to missed nursing care: A focused ethnographic study on the surgical ward using the Fundamentals of Care framework. Journal of clinical care, 27(11– 12), 2311-2321. doi:10.1111/jocn.14095
*Kaptain K., Bregnballe. V., & Dreyer. P. (2016). Patient participation in postoperative pain assessment after spine surgery in a recovery unit. Journal of Clinical Nursing, 26(19-20), 2986-2994. doi:10.1111/jocn.13640
*Koskenniemi. J., Leino-Kilpi., & Suhonen. R. (2014). Respect in the care of older patients in acute hospitals. Nursing Ethics, 20(1), 5-17. doi:10.1177/0969733012454449
*Kvargic Z., Asiedu B. G., Crowson C. S., Ridgeway J. L. & Davis J. M. (2018). “Like No One Is Listening to Me”: A Qualitative Study of Patient-Provider Discordance Between Global Assessement of Disease Activity in Rheumatoid Arthritis. Arthritis Care & Reasearch 70(10), 1439-1447. doi:10.1002/acr.23501
Läkemedelsboken (2015) Hämtad 2020-03-25 från:
https://lakemedelsboken.se/kapitel/smarta/smarta_och_smartbehandling.html
Mavridou P., Manataki A., Arnaoutoglou E., Damigos D. (2017) A survey of Patients Preoperative Need for Information About Postoperative Pain - Effect of Previous Surgery Experience. American Society of PeriAnesthesia Nurses, vol 32 no 5, 1089-9472.
doi:10.1016/j.jopan2015.06.008 https://doi.org/10.1016/j.jopan.2015.06.008
Norrbrink, C., & Lundeberg, T. (red.) (2014). Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Patientlagen (2014:821). Hämtad 2020-04-10 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Peterson, A., Carlfjord, S., Schaller, A., Gerdle, B., & Larsson, B. (2017). Using education and support strategies to improve the way nurses assess regular and transient pain – A quality improvement study of three hospitals. (2017). Scandinavian Journal of Pain, 16(1), 15-21. doi:10.1016/j.sjpain.2017.01.013
Pierik, J.G.J., Ijzerman. M.J., Gaakeer, M.I., Vollenbroek-Hutten, M.M.R., & Doggen, C.J.M. (2017). Painful Discrimination in the Emergency Department: Risk Factors for Underassessment of Patients’ Pain by Nurses Journal of Emergency Nursing, 43(3), 228-238.
doi:10.1016/j.jen.2016.10.007
Rhodin, A. (red.) (2019). Smärta i klinisk praxis. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur. Rognstad M-K., Fredheim O. M. S., Johanesson T. E. B., Kvarstein G., Skauge M., Undal E., & Rustöen., T. (2012). Attitudes, beliefs and self-reported competence about postoperative pain among physicians and nurse working on surgical wards. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(3), 545-552. doi:10.1111/j.1471-6712.2011.00964.x
Rosiek, A., Kornatowski, T., Rosiek-Kryszewska, A., Leksowski, L., & Leksowsk, K. (2016). Evaluation of Stress Intensity and Anxiety Level in Preoperative Period of Cardiac Patients. Hindawi Publishing Corporation BioMed Research International, 2016.
doi:10.1155/2016/1248396
Schroeder. D. L., Hoffman. L. A., Fioravanti. M., Poskus. M. P., Zullo.T. G., & Tuite. P. K. (2016). Enhancing Nurses’ pain assessment to improve patient satisfaction. Orthopedic Nursing, 35(2), 108-117. doi: 10.1097/NOR.0000000000000226
management nursing: official journal of the American Society of Pain Management Nurses, 18(6), 401-409. doi:10.1016/j.pmn.2017.05.003
Socialstyrelsen. (2019). Bemötande i hälso-och sjukvården. Hämtad 2020-05-09 från:
https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/arbetsmetoder-och-perspektiv/bemotande-i-halso-och-sjukvarden/om-bemotande-i-halso-och-sjukvarden/
Swenurse (2017) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska Hämtad 2020-04-28 på:https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Traeger, A., Hübscher, M., Henschke, N., Williams, C., Maher, C., Moseley, G., Lee, H., & McAuley, J. (2016). Emotional distress drives health services overuse in patients with acute low back pain: a longitudinal observational study. European Spine Journal, 25(9), 2767–2773. doi: 10.1007/s00586-016-4461-0
Unneby A. (2019). Vårdhandboken. Hämtad på: https://www.vardhandboken.se/vard-och- behandling/akut-bedomning-och-skattning/smartskattning-av-akut-och-postoperativ-smarta/oversikt/
Wadensten, B., Fröjd, C., Swenne, C-L., Gordh, T. & Gunningberg,L. (2011). Why is pain still not being assessed adequately? Result of pain prevalence study in university hospital in Sweden. Journal of Clinical Nursing, 20(5-6), 624-634. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03482.x
Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.) (2012). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016) Evidensbaserad omvårdnad.
Bilaga 1 Sökschema 1(2)
Databas Sökning Sökord/ begränsningar Resultat av sökningen Antal lästa abstract Antal lästa artiklar Antal artiklar till studien PubMed #1 nurse-patient relations 40 565
PubMed #2 pain 819 786 PubMed #3 patient attitude* OR patient
experience* OR patient perspective* OR patient satisfaction*
102 531
PubMed #4 #1+ #2 + #3
Publication date from 2012/01/01 to 2020/12/31
46 18 4 1
PubMed #5 #1+ #2
Publication date from 2012/01/01 to 2020/12/31
206
PubMed #6 #5 + Publication date from 2012/01/01 to 2020/12/31, Abstract, Nursing journals; Adult: 19+ years
94 22 6 1
PubMed #7 #1+#2+ experience, 2012/01/01 to 2020/12/31, Nursing journals
76 9 3 1 PubMed #8 nurse-patient relations AND pain AND
experience Published 2012-2020, abstract
88 20 4 1
PubMed #9 (acute pain) AND treatment
Filter: adult, abstract, Nursing journal published 2010-2020
369 12 5 4
Cinahl #1 nurse-patient relations (MH) 2710 Cinahl #2 pain 320 038 Cinahl #3 patient attitude* OR patient
experience* OR patient perspective* OR patient satisfaction*
128 892
Cinahl #4 #1+ #2+ #3
Publication date from 2012/01/01 to 2020/12/31 All Adult
70 42 11 1
Cinahl #5 #1+ #2
Publication date from 2012/01/01 to 2020/12/31 All Adult, Full Text
45 17 3 1
Cinahl #6 #1+ #2
Publication date from 2012/01/01 to 2020/12/31 All Adult
171 28 7 1
Cinahl #7 patient experience + pain management Publication date from 2012/01/01 to 2020/12/31 All Adult, Full Text
39 27 6 1
Cinahl #8 patient perspective + pain assessment Publication date from 2012/01/01 to 2020/12/31 All Adult
Cinahl #9 patient perspective + pain management or pain relief or pain control or pain reduction
Publication date from 2012/01/01 to 2020/12/31 All Adult
27 3 1 0
Cinahl #10 patient participation + pain
Publication date from 2012/01/01 to 2020/12/31 All Adult
31 3 2 0
Cinahl #11 Treatment + pain + patient perspective or patient experience or patient view or patient perceptions
Publication date from 2012/01/01 to 2020/12/31 All Adult, Full Text
165 11 0 0
Cinahl #12 acute pain management + patient perspective or patient experience or patient view or patient perceptions
6 3 1 0
Cinahl #13 (MJ) acute pain + patient perspective or patient experience or patient view or patient perceptions
Publication date from 2012/01/01 to 2020/12/31 All Adult, Full Text
184 8 3 0
Cinahl #14 Pain + patient centered care
Publication date from 2012/01/01 to 2020/12/31
258 52 7 0
Cinahl #15 Pain assessment + patient centered care Publication date from 2012/01/01 to 2020/12/31
59 5 0 1
Cinahl #16 patient interview + pain assessment or pain management or pain intervention Publication date from 2012/01/01 to 2020/12/31
110 7 3 1
Cinahl #17 MH patient attitudes AND pain AND qualitative AND nurs* AND (acute care setting OR hospital) Published 2012-2012
40 5 3 2
Bilaga 3 Matris över artikelval och analyserad text.
Artikel nr. Titel.
Författare. Årtal. Land. Syfte
Metod & Antal
deltagare Resultat Kvalitet
Nr 1.
The Importance of Written and Verbal Information on Pain Treatment for Patients Undergoing Surgical Interventions
Andersson, V., Otterstrom-Rydberg, E., & Karlsson, A-K (2015). Sverige
Syftet med studien var att undersöka patienternas uppfattning av preoperativ information om smärtbehandling och dess betydelse för hur smärtan hanterades i den postoperativa fasen. Deskriptiv kvalitativa studie, individuella intervjuer, innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004 ). 18 patienter som genomgått total höft- eller knäledsoperation.
Resultatet visade att skriftlig information upplevdes positivt då den kunde läsas om igen och ledde till känsla av delaktighet i smärtbehandlingen. Några få upplevde för mycket information som en börda och ville förlita sig på vårdpersonalens kunskap. Enbart muntlig info kunde vara svår att minnas. Det gavs ibland för mycket information och det förekom att det glömdes bort en del väsentlig info. Dubbelt informerade patienter bad om smärtstillning i god tid och upplevde skattningsskalan som bra och lätt att beskriva smärtintensitet. Många fick inte denna möjlighet eller
smärtstillning följdes inte upp med skattning. De som inte fått skriftlig
information upplevde smärtlindringen som inadekvat. Några upplevde miljön som stressande och personalen som upptagen och avstod därför
från att be om hjälp. Många ansåg att personalen snabbt gav extra smärtlindring när så behövdes. Vårdpersonalen upplevdes mestadels engagerade och vänliga vilket gav patienterna ett positivt intryck.
Hög
Nr 2.
Person‐centred pain management for the patient with acute abdominal pain: An ethnography informed by the Fundamentals of Care framework.
Avallin, T., Muntlin Athlin, Å., Elgaard Sørensen, E., Kitson, A., Björck, M., & Jangland, E (2018). Sverige
Studien syfte var att utforska och beskriva organisations-kulturen och relationens mellan patienten och sjuksköterskan, samt vad som bidrar till eller försvårar en framgångsrik smärthantering för patienter med akut buksmärta Etnografisk, observationsstudie med intervjuer 31 patienter som sökte vård för akut buksmärta på akuten och lades in på kirurgisk avdelning.
Resultatet visade att god smärtbehandling byggde på en förtroendefull
relation, kommunikation, individanpassad smärtbehandling. Förtroende
skapades även i korta möten och hjälpte patienterna känna sig bekväma med att hantera sin smärta. Viktigt för i mötet med sjuksköterskan var
ögonkontakt, närvaro och inlyssnande vilket skapade förtroende. Det ansågs viktigt att känna att sköterskan var benägen att vårda och lyssna på
patienten. Relationen blev lidande när patienten inte kände sig betrodd eller uppmärksammad. Patienten upplever att sjuksköterskan pratar men inte lyssnar vilket leder till känsla av ensamhet. Ömsesidig kommunikation var nyckeln till smärtbehandlingen. Det var viktigt att få smärtlindrande när de behöver den. Väntetid gjorde patienten stressad. Kommunikationen kunde brista när patienten inte förstod, när t ex sjuksköterskan fokuserar på läkemedelssubstanser medan patienter sökte svar. Patienten upplevde att personalen använde olika sätt att prata om smärtan och hade olika rutiner för uppföljningen samt att det tog tid att få smärtstillande medicin. Flera patienter uttryckte hög smärta utan att få hjälp.
Hög
