• No results found

En studie om kommuners behov av handlingsplan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En studie om kommuners behov av handlingsplan"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2010:204

C - U P P S A T S

Grannmedling

En studie om kommuners behov av handlingsplan

Nadira Winbladh

Luleå tekniska universitet C-uppsats

Rättsvetenskap

Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap

2010:204 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--10/204--SE

(2)

Luleå tekniska universitet Luleå 2010-05-10 Enheten för Rättvetenskap

C- Uppsats 15 poäng Examinator: Jan Norman

GRANNMEDLING

- En studie om kommuners behov av handlingsplan

Av: Nadira Winbladh Nadira.Winbladh@gmail.com

(3)

1

Förord

Det har varit en högst intressant studie som har fått mycket positiva reaktioner från de som jag har intervjuat och pratat med under resans gång. Jag vill passa på att tacka Jan Norman min handledare som har gett mig kunskap och modet att skriva en uppsats o detta ämne som är tämligen outforskat i Sverige. Jag vill tacka Eleonore Lind som har varit till stor hjälp i arbetet och bidragit med material och även Lantmäteriet i Haparanda för det bemötande och den informationen som jag fick. Jag vill även passa på att tacka min opponent Katrin Haddad. Till sist vill jag även tacka min man Niklas Winbladh som har hjälpt till och haft synpunkter.

Stockholm 2010-04-02

(4)

2

Sammanfattning

För människor som bor i hyres- och bostadsrätt finns ett skyddsnät vad gäller konflikter mellan grannar. De lagrum som reglerar detta är hyreslagen

1

samt miljöbalken

2

. Kommunen har ett ansvar för att erbjuda invånarna hjälp i form av olika verksamheter som exempelvis störningsjouren som är kopplad till det kommunala fastighetsbolaget om de upplever sig störda av grannarna. Alla fastighetsägare är skyldiga att åtgärda störningar i hyresrätts huset enligt hyreslagen

3

. Som en sista åtgärd avgör fastighetsägaren om en uppsägning skall verkställas men då måste de även underrätta socialnämnden

4

. Detta skyddsnät omfattar inte dem som äger sina fastigheter.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att beskriva den problematik som uppstår när grannar i egna fastigheter befinner sig i en djupgående konflikt med varandra och när kommunens ansvar för att lösa konflikten är diffust på grund av att tydliga handlingsplaner saknas. Uppsatsen bygger på traditionell juridisk metod genom dels litteraturstudier och dels en telefonintervju med en sakkunnig. Vidare har samtal med personer, som personal vid Lantmäteriet, använts som stöd i det resonemang som förs. En viktig generell avgränsning av uppsatsen är, att resultatet som presenteras, baseras endast på de litteraturstudier och på de muntliga källor som redovisas i uppsatsen gällande en konflikt genom att belysa ett case. Vidare har inte alla Sveriges kommuners behov av handlingsplaner vid grannkonflikter undersökts, utan uppsatsen avgränsar sig till just Haparanda kommun och de personer som använts som muntliga källor. Uppsatsen delar huvudsakligen upp medlingen i två paradigm. Den ena är ”reparativ/relationsmedling” och den andra är ”problemlösande medling”. Vidare har uppsatsen av utrymmesskäl avgränsats till endast en telefonintervju med en sakkunnig konfliktlösare – Eleonore Lind.

I USA har kommuner sedan länge erbjudit utarbetade handlingsplaner och metoder för både invånare och kommunanställda att lösa konflikter genom så kallad grannmedling. För att kunna komma till rätta med konflikter är det av största vikt att relevant stöd sätts in i ett tidigt stadium.

Det finns olika typer av medling som är lämpliga vid olika typer av konflikter och för att komma fram till en lösning. Uppsatsen beskriver medling utifrån ett historiskt perspektiv och visar hur metoden har vuxit fram och utvecklats både nationellt och internationellt. Vidare förklaras medlarens roll som opartisk vid konflikter mellan grannar. Uppsatsen beskriver en grannkonflikt utifrån ett autentiskt case och visar hur kommunens insatser såg ut i fallet. Uppsatsens vill lyfta fram kommunens ansvar utifrån ett juridiskt perspektiv för sina invånare och koppla det till grundläggande mänskliga behov och rättigheter. Ytterst handlar uppsatsen om hurvida det finns behov av ny lagstiftning eller alternativt utarbetade handlingsplaner för kommuner med grannkonflikter.

Sökord: Grannmedling, medling, opartiskhet, känslor, grannkonflikt

1Hyreslagen 25§ 2st

2MB 1:1 p 1

3Hyreslagen 25§ 2st

4Hyreslagen 25§ 2st

(5)

3

Innehållsförteckning

1. Inledning 4

1.1 Syfte och frågeställningar 4

1.2 Metod och material 4

1.3 Avgränsning och metoddiskussion 5

2. Medling och opartiskhet 6

3. Medling i Sverige 8

4. Grannmedling 9

4.1 Fördelar och nackdelar med grannmedling 10 4.2 Olika medlingstyper passande grannmedling 10

5. Kommunikation 14

5.1 Aktivt lyssnande 14

5.2 Kommunikation och konflikteskalation 15

6. Fallstudie / Case 16

7. Intervju med Eleonore Lind 17

8. Kommunens skyldigheter 19

8.1 Miljörättsliga punkter 19

8.2 Servitut 20

9. En modell till handlingsplan för kommunens innevånare 21

9.1 Beavertonmodellen 21

10. Diskussion 23

11. Källförteckning 26

(6)

4

1. Inledning

Dagligen hamnar människor i konflikter av olika slag. Att lösa en konflikt på egen hand kan vara svårt, beroende på hur infekterad konflikten har blivit. Ibland kan det gå så långt att en lösning mellan parterna inte är möjlig utan professionell hjälp genom exempelvis medling. Idag är det vanligt att en utomstående och en opartisk medlare används som ett instrument för att lösa svårartade tvister.

Alla har vi hört talas om osämja mellan grannar. Det är inte ovanligt att människor som bor nära varandra någon gång har känt sig störda. Men vi kan även själva vara de som anses störande. För människor som bor i hyres- och bostadsrätt finns ibland kanaler för detta i form av Störnings- jouren. Hjälp finns även att tillgå genom Hyresgästföreningen.Via hyresgästföreningen kan hyresgästen få juridisk hjälp och råd. Detta skyddsnät fungerar dock inte på samma villkor vad gäller boende i egen fastighet som i exempelvis villaområden. Om en tvist uppstår mellan grannar, där åtminstone en av parterna äger sin fastighet gäller andra förutsättningar, eftersom boendeformen inte regleras genom hyreslagen. Vid sådana tillfällen har socialtjänsten och socialnämnden ett ansvar att hjälpa invånare som är i behov av stöd. Problematiken ligger alltså inte i avsaknaden av verksamheter, med ansvar för denna typ av ärenden, utan problematiken ligger i avsaknaden av handlingsplan. Uppsatsen tar avstamp i denna brist och beskriver de svårigheter som kan uppstå mellan grannar i konflikt, där kommunens ansvar och skyldigheter gentemot invånarna kan sägas befinna sig i en gråzon.

1.1 Syfte och frågeställningar

Utgångspunkten är att undersöka kommunens skyldighet att agera vid grannkonflikter utifrån ett rättsligt perspektiv. Avsikten med uppsatsen är att undersöka om det finns ett behov av en handlingsplan, alternativt en ny lag som reglerar kommunens ansvar för invånare i grannkonflikter. Syftet är att besvara nedanstående frågeställningar utifrån en autentisk konflikt i Haparanda.

• Vilket ansvar och vilka skyldigheter har kommunen gentemot invånarna i en grannkonflikt?

• Vilka medlingsmodeller är passande för grannmedling?

• Finns det ett behov hos kommuner av en handlingsplan vid grannkonflikter?

1.2 Metod och material

Uppsatsen bygger på traditionell juridisk metod genom dels litteraturstudier och dels en telefonintervju med en sakkunnig. Vidare har samtal med personer, som personal vid Lantmäteriet, använts som stöd i det resonemang som förs. Dessa källor har önskat anonymitet.

Material och information från kursen ”Avancerad medling” har använts som utgångspunkt

liksom erfarenhet av medverkan som protokollförare vid en medlingskonferens. Sökmotorn

www.Google.se har varit användbar som ett komplement vad gäller uppslag och fakta.

(7)

5 Skriftliga källor

Den litteratur som använts är om medling i allmänhet samt fördjupningslitteratur inom tranformativ och narrativ medlingmetod.

Muntliga källor

En viktig källa har varit en telefonintervju med Eleonore Lind, som är en av Sveriges mest kända konfliktlösare. Hon har bott och verkat England under flera år och arbetat med medling och konflikthantering. Lind har bland annat bott tillsammans med romer och studerat deras livsstil.

Detta har gjort att media har anlitat henne vid flera tillfällen, främst för grannmedling. Eftersom Lind har berört det fall, som medlingsexpert i programmet Insider som presenteras i uppsatsen, har hon varit en värdefull hjälp. Syftet med intervjuen med Lind var att ta reda på om hon kunde beskriva hur kommunen hanterade konflikten i Haparanda och vilket ansvar kommunen tog för de inblandade parterna. Formuleringen av intervjufrågorna till Lind utgick från de frågor som uppstod under möten och samtal med personer och utifrån deras personliga erfarenheter vid olika myndigheter som exempelvis Lantmäteriet och Socialtjänsten. Frågorna är således ett resultat av de frågor som bedömts viktiga att få svar på, inom ramen för uppsatsen och den situation som beskrivs i uppsatsens autentiska case. Syftet var att få inblick i Linds syn på grannkonflikter och vilka svårigheter kommunen ställs inför vid konflikter, när ägandeförhållandena avgör hur kontakten mellan kommun och villaägare som befinner sig i en grannkonflikt sker, samt vilket ansvar kommunen har. Ambitionen med samtalen med övriga muntliga källor var att få inblick i den rådande situationen i Haparanda.

Samtliga möten med representanterna från de olika myndigheterna varade mellan 30 till 90 minuter. De spelades in och tecknades ned. Telefonintervjun med Eleonore Lind varade i cirka 120 minuter.

En medveten ”putsning” av intervjupersonernas svar har gjorts, för att texten ska ligga närmare det skrivspråkanpassade språket, än det talade för att underlätta läsningen. Ibland har spontana följdfrågor ställts, som uppstod under samtalen, eftersom det ledde till intressanta sidospår även om de låg utanför de planerade frågeställningarna.

1.3 Avgränsning och metoddiskussion

En viktig generell avgränsning av uppsatsen är, att resultatet som presenteras, baseras endast på de litteraturstudier och på de muntliga källor som redovisas i uppsatsen gällande en konflikt genom att belysa ett case. Vidare har inte alla Sveriges kommuners behov av handlingsplaner vid grannkonflikter undersökts, utan uppsatsen avgränsar sig till just Haparanda kommun och de personer som använts som muntliga källor. Uppsatsen delar huvudsakligen upp medlingen i två paradigm. Den ena är ”reparativ/relationsmedling” och den andra är ”problemlösande medling”.

Vidare har uppsatsen av utrymmesskäl avgränsats till endast en telefonintervju med en sakkunnig

konfliktlösare – Eleonore Lind. Följaktligen görs inga som helst anspråk på att dra några

generella slutsatser i allmänhet om den problematiken som presenteras. Till detta ska läggas att

författarens egna erfarenheter av medling speglar uppsatsens innehåll och diskussion. Uppsatsen

har också avgränsat sig till att endast fokusera på vilket stöd som finns att tillgå och vilket stöd

(8)

6

som inte finns för dem som äger sina fastigheter och befinner sig i en grannkonflikt.

Avslutningsvis kan sägas att det man bör fråga sig, då man använder muntliga källor som en metod, är om de personer man intervjuar verkligen är sakkunniga, har inblick och kunskap i frågan och kan redogöra för den problematik som existerar. Ibland kan man behöva skicka frågor i förväg eftersom att vissa frågor kan behöva mer research för att besvaras korrekt. Om det handlar om frågor av känslig natur kan personen som intervjuas behöva få tid på sig. Samtidigt finns det en nackdel med detta, då risken för tillrättalagda svar ökar.

Under arbetets gång har jag blivit medveten om vissa svagheter med de källor jag valt, då det inte finns mycket svensk litteratur eller erfarenhet kring detta. Resultatet av uppsatsen blev inte som förväntat. När arbetet påbörjades var författaren av den uppfattningen att en ”laglös situation”

hade uppstått i Haparanda kommun, angående den grannkonflikt som presenteras i arbetet. Så var inte fallet, eftersom Socialtjänstlagen kunde tillämpas på den rådande situationen i Haparanda kommun. Problematiken låg inte i avsaknaden av ett regelverk, utan i hur detta skulle tillämpas på grannkonflikten. I det redovisade caset fanns dessutom en rädsla hos kommunen, för att bli anklagade för etnisk diskriminering.

2. Medling och opartiskhet

Som påtalats inledningsvis hamnar människor dagligen i konflikter av olika slag. De flesta löser konflikterna, men ibland kan det vara svårt om man kör fast. Alla har vi varit med om att medla någon gång, kanske inom familjen, mellan vänner eller mellan arbetskamrater. Ibland kan dock professionell hjälp behövas, om man inte har de rätta verktygen att lösa konflikten.

I Nationalencyklopedin beskrivs begreppet medling på följande sätt:

Medling, medverkan av en opartisk person för att försöka lösa en tvist, t.ex. mellan arbetsmarknadens parter eller för att få till stånd en fredlig lösning av mellanstatliga tvister

5

.

Medling innebär alltså ett möte mellan två eller fler parter och en medlare, som är opartisk i frågan som behandlas under sammankomsten. Syftet med medling är att parterna möts för att nå en överenskommelse eller en förbättring av kommunikationen sinsemellan. Avsikten kan också vara att mötas för att nå förståelse för en fråga. Medlarens roll är att vara neutral i frågan som tas upp och poängen med sammankomsten är att parterna ska komma fram till en lösning utifrån en formulerad överenskommelse dem emellan. Det finns olika målsättningar med en medling, beroende på i vilket sammanhang medlingen sker och beroende på vilka de inbegripna parterna är. Förutsättningarna är olika beroende på om det handlar om medling vid brott, medling i tvistemål, medling inom skolan eller medling mellan grannar. Medlingsprocessen kan ta olika lång tid med avseende på hur stor och djup konflikten är. Ibland kan två medlare vara verksamma sida vid sida.

5 http://www.ne.se/medling

(9)

7

Opartiskhet betyder att inte ta ställning för en part mot en annan. Kravet på opartiskhet är absolut när det gäller handläggning, exempelvis i domstolar. En partisk domstol skulle vara ett brott mot rättsäkerheten och spela ut grundläggande demokratiska ideal. För att belysa att begreppet kan vara svårhanterligt kan man ställa synonymerna neutralitet, objektivitet och rättvisa bredvid ordet. Inom exempelvis massmedia talar man om ett journalistiskt ideal, en objektivitet, när det gällde nyhetsrapporteringen. Frågan är om en journalistik kan vara opartisk, eftersom urvalet av de nyheter som rapporteras i sig utgår från subjektiva val, oavsett objektiviteten i den enskilda nyheten

6

. Inom skolan är opartiskheten också en fråga. Generellt gäller att undervisningen måste ske utifrån grundläggande demokratiska ideal och i detta ingår en undervisning som inte får vara ensidig till förmån för den ena eller andra åsikten eller värderingen

7

.

Opartiskhet koppat till medling innebär att medlaren inte får visa eller låta sympatier påverka sitt handlande. Medlaren ska vara en neutral och objektiv tredje part utan egna intressen. Men det finns svårigheter med att vara opartisk. Svenskt Forum för Medling (SFM) är en förening och mötesplats för de personer som arbetar med metoder för medling som redskap.

Den 25 april 2007 hade SFM en konferens som behandlade ämnena opartiskhet och neutralitet och svårigheterna med detta. Som föreläsare medverkade Bo Eneroth.

Medlaren måste tillåta sig att få känna efter vad denne tycker om en part i en medlingssituation, i stället för att ignorera sina känslor. Om medlaren tränger bort sina känslor och tankar utan att ventilera dem på något sätt, finns en risk att det leder till en omedveten opartiskhet. Medlaren måste kunna kontrollera sina sympatier och ambitionen är att sträva efter en partisk opartiskhet, men det kanske bara går om medlaren går in på den partiska delen för att kunna skifta till den opartiska. Minimum av opartiskhet är en nivå av opartiskhet samt dynamik i medlingsmötet och att medlaren skiftar hela tiden genom detta vara partisk på ett opartiskt sätt gång på gång.

8

Nedanstående text är en beskrivning av tänkvärda riktlinjer för medlare, som kan hjälpa dem till opartiskhet. Medlaren bör ha kontinuerliga självutvärderingar under medlingen för att kunna växla och hänga med i det som händer. Det kan liknas vid så kallad mindfullness (medveten närvaro) som är ett begrepp som används inom den kognitiva psykologin. Mindfullness syftar på medvetenhet och är lånat från buddhismen

9

. Vidare är det viktigt att medlaren uppmärksammar sitt förhållningssätt i medlingssituationen. Det gäller att inte fixera sig vid tolkningar och strategier. Medlaren bör vara uppmärksam på sin egen svaghet för begrepp, rationalitet och auktoritet.

Dessa ovanstående tre ting (begrepp, rationalitet och auktoritet), kan väcka starka nedvärderande känslor och risken för medlaren att bli förförd av rationalitet och saklighet, är stor om denne inte är aktsam. Känslor som empati och sympati, liksom antipati, bör medlaren vara särskilt aktsam med och helst undvika, eftersom sådana känslor kan komma att sätta opartiskheten ur spel.

10

6 http://www.journalisten.se/kronika/8601/den-foerraediska-opartiskheten

7Skollagen 1985:1100

8Eneroth, 2007-04-25 konferens om opartiskhet

9Eneroth, 2007-04-25 konferens om opartiskhet

10 Eneroth, 2007-04-25 konferens om opartiskhet

(10)

8

Självklart ska medlaren kunna utvärdera situationen men utan att för den skull bli personligt känslosam i medlingen. Känslorna kan växla mellan en impuls av avsky eller vrede för den som är utpekad som gärningsperson. Medlaren måste låta dessa känslor passera, liksom det motsatta förhållandet, som också kan uppträda i en medlingssituation, om medlaren kommer att hysa känslor för exempelvis gärningspersonen. Detta är ett exempel på det som kan kallas för ”inre partiskhet” och den yttre opartiskheten. Det är tabu att gripas av en stark antipati mot ett offer.

Medlaren måste erkänna dessa känslor för sig själv för att kunna åstadkomma opartiskhet.

11

Vad som menas med detta, är att om du som medlare känner partiskhet (inre partiskhet), så kan du ändå vara opartisk, genom att vara medveten om din partiskhet och visa den yttre opartiskheten.

3. Medling i Sverige

Medling har en historia som går långt tillbaka i tiden och man måste skilja på olika typer av medling. I denna uppsats delas medlingen in i dels den ”problemlösande medlingen” och dels i reparativ/relationsmedling.

Den problemlösande medlingen går tillbaka till slutet av 1800-talet och har sin grund i fackföreningsrörelsen som uppstod som ett resultat av olika intressen mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Medlingen har haft en stark framväxt i Sverige. Redan för 20 år sedan startade det första medlingsprojektet, relaterat till brott, i Hudiksvall och i Sundbyberg utanför Stockholm.

I slutet av 1990- talet åtog sig regeringen att finansiera Brottförebyggande rådets (BRÅ) projekt med medling på ett 30-tal ställen i landet. Detta kom att bli grunden till 2002 års medlingslag (SFS 2002:445) med anledning av brott. Denna lag är en ramlag för medling som bedrivs med kommunalt och statligt ansvar. Grundtanken med lagen var att utveckla ett så likartat sätt som möjligt runt om i landet för att säkra rättsäkerheten. År 2003 började BRÅ fördela medel till kommuner med nya medlingsverksamheter för att medlingen skulle bli så tillgänglig som möjligt, samtidigt som BRÅ har utdelat stöd till befintliga verksamheter för att utvecklas. En grundsten har varit att utbilda och vidareutbilda människor som arbetar i detta område

12

Från och med den 1 januari 2008 trädde en ny medlingslag i kraft som innebär att alla Sveriges kommuner måste erbjuda medling till dem som begått brott och som är under 21 år.

Medling vid brott skiljer sig från den problemlösande medlingen. Medling vid brott är kopplat till den reparativa rättvisan. Medling vid brott ger den brottsutsatte en chans att gå igenom händelsen med gärningspersonen och få svar på frågor som har uppstått kring brottet. På så sätt kan den brottsutsatte få möjlighet till ett avslut som kanske inte annars hade varit möjligt. I medling vid brott kan parterna också komma fram till gottgörelse i form av ersättning eller genom att ”ställa allt till rätta igen” Detta gäller främst vid materiella skador. Parterna kan komma överens om hur de skall förhålla sig till varandra. Denna typ av överenskommelse brukar komma till när parterna exempelvis går på samma skola eller måste träffa varandra i framtiden.

13

11Eneroth, Bo 2007-04-25 konferens om opartiskhet

12 Odén, Wahlin, Lind & Carling. Medling vid brott handbok, 2007,Sid.6

13 Odén, Wahlin, Lind & Carling. Medling vid brott handbok, 2007, Sid 8

(11)

9

Åklagare och domare ska ta hänsyn till om det har varit medling vid en prövning av åtalsunderlåtelse och därmed bespara rättsystemet den ekonomiska belastning som mindre allvarliga brott kan medföra.

14

Andra typer av medling i Sverige är familjemedling, skolmedling och grannmedling. Vid medling i tvistemål kan målsättningen vara just att komma fram till ett avtal eller en överrenskommelse. Här spelar inte känslorna in på samma sätt som vid medling vid brott.

I Sverige växer också intresset för skolmedling, som går ut på att lära elever att själva utföra medling mellan varandra.

4. Grannmedling

I USA växte grannmedling fram genom att grannar ville bevara sina kvarter fridfulla. Man menade att det måste finnas ett bättre sätt att lösa konflikter på än att göra det till rättssak. Istället för ett telefonsamtal till polisen ville man kunna lösa det på ett annat långvarit sätt . Detta skulle dessutom kunna bespara samhället ekonomiska resurser som kunde användas för bättre syften.

Detta startade under 1970-talet. då man introducerade medling som ett verktyg för att lösa konflikter, genom att ordna kurser för invånare i större städer. Man utbildade invånarna i hur man kunde hantera konflikter mellan grannar och dessa medborgare fungerade som så kallade lekmannamedlare. efter att ha deltagit i kurserna. Som en konsekvens av detta spreds kurserna runt om i olika städer USA, eftersom man insåg att detta var ett effektivt sätt att lösa konflikter mellan grannar.

15

I Sverige använder sig få kommuner av grannmedling. Värmdö kommun har dock ett speciellt program som innevånarna följer, för att förhindra att grannkonflikter uppstår. Kommunen insåg att människor skulle komma att vilja bygga hus som inte gick i linje med varandra (olika stora hus med olika utseende) och att detta skulle kunna bli en konflikt mellan grannarna.

16

Konsekvensen av denna insikt, hos kommunen, var att man gick ut med information om medling.

Detta fungerar väldigt bra enligt medlaren Sven-Inge Landmark

17

Dessutom har lantmäteriet hand om en del konflikter när det gäller villaägare. Det som är skillnaden är att lantmäteriet får ta ett beslut

18

. Detta liknar ett samarbetssamtal som socialtjänsten har vid familjemedling.

19

Grannmedling är en konfliktmedling. Parterna sitter antingen separat eller tillsammans och medlaren skall vara opartisk och neutral. Medlingen har normalt regler, till exempel att parterna inte skall avbryta varandra och lyssna till vad den andre har att säga.

I grannmedling kopplas konflikterna oftast till ägandet av ett avgränsat territorium. Någon

14 Odén, Wahlin, Lind & Carling. Medling vid brott handbok, 2007, Sid 10

15 http://www.nafcm.org/pg5.cfm

16 https://www2.varmdo.se/Resource.phx/pubman/templates/372.htx?id=1509

17 http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_14511694.asp

18Fastighetsbildningslagen 7 kap 14§

19 Intervju med lantmäteriet Haparanda

(12)

10

inkräktar på detta och därmed på rätten till lugn och ro. Ofta känner parterna att de inte respekteras av sina grannar. Många gånger kan konflikten bottna i att den ena parten är skeptisk till ett nybygge som grannen planerar eller bygger. Det kan exempelvis skymma utsikten, vara oestetiskt eller inkräkta på någons tomt.

20

4.1 Fördelar och nackdelar med grannmedling

Fördelen med grannmedling är att parterna på ett tidigt stadium kan få verktyg att lösa den konflikt som uppstått, vilket bidrar till att den inte blir värre eller omöjlig att lösa. Det sparar pengar i form av polisutryckningar, insatser av socialtjänsten och rättegångskostnader.

Det finns många fördelar med grannmedling på individnivå. Den är exempelvis fristående, vilket innebär att parterna kan gå vidare till rätten efter medlingen. Fördelen är också att parterna kommer fram till lösningen på en gemensam väg och reder ut var kommunikationsproblemen startade. Medlingen är också vanligtvis gratis och om det vill sig väl en snabb väg till en lösning.

Ännu en fördel är att den är oberoende och inte ansvarsorienterande, vilket underlättar att den nya relationen mellan grannarna kan upprätthållas efter grannmedlingen. På samhällsnivå kan fördelen med grannmedling vara att den bidrar till att skapa en framtid utan att rättsväsendet är inblandat.

Den främsta nackdelen med grannmedling är att den inte garanterar en lösning av konflikten.

Eller att den ene parten inte vill delta i grannmedlingen eftersom ingen kan tvingas.

Avslutningsvis finns inga garantier för att avtalet i grannmedlingen kommer att hållas.

21

4.2 Olika medlingstyper passande grannmedling

Grannmedling fokuserar på kommunikation och förståelse mellan parterna i en konflikt, med syfte att försöka undvika att konflikten leder fram till en stämningsansökan och alltså måste avgöras i rätten. Men det finns olika typer av medling och alla metoder passar inte i alla sorters konflikter och mellan alla grannar. När det gäller grannmedling kan metoderna ”transformativ medling” och ”narrativ medling” vara lämpliga. Nedan följer en beskrivning av dessa två typer.

Transformativ medling

Den transformativa medlingen grundar sig på ”empowerment” och ”recognition”. Syftet med denna medling är att parterna ska bli medvetna om sina behov, få förståelse, bli bekräftade samt nå upprättelse. Parterna uppmuntras till förståelse för varandra och varför de har handlat som de har gjort. Det finns dock inget krav på att parterna måste godta och samtycka till motpartens handlingar. I den transformativa medlingen går parterna till grunden med problemet för att lösa det. Medlares roll är att lita på att parterna klarar av att komma fram till en lösning, utan att denne skall lägga sig i.

22

I transformativ medling ses inte själva konflikten som ett problem, utan istället

20 Lindh, tv intervju Insider 1/3 2007

21 http://www.adrnow.org.uk/go/SubPage_48.html

22 Folger,Joe 2007-05-10

(13)

11

som en utgångspunkt för parternas växande och förändring.

23

Målet med medlingen är inte att nå en överrenskommelse, utan att stärka parternas självkänsla, för att de själva ska kunna komma fram till en lösning.

24

Tanken är att parterna själva ska ge empowerment och recognition till varandra men att en tredje part, medlaren, kan hjälpa till att skapa detta.

Konflikter gör oss osäkra och självcentrerade. Ofta har man ingen förmåga att tänka på något annat än på sig själv och tankar på hur den andre känner i sammanhanget är sekundärt. En djup konflikt tenderar att lyfta fram de allra sämsta sidor hos människor. Därför är empowerment och recognition en viktig del i medlingen. Förmöten kan betraktas som ett hinder i medlingen, eftersom de kan betraktas som kontrollerande och därför ha en negativ inverkan när medlingen äger rum. Medlarens roll är huvudsakligen att analysera konflikten, inte att fokusera på lösningen, trots att medlaren ser vad som skulle kunna vara en lösning. Detta skulle inte lösa parternas behov av empowerment och recognition.

Förespråkarna av denna metod anser att verktygen kan vara riskfyllda i den transformativa medlingen, eftersom medlaren alltid har ett syfte med de frågor som denne ställer. Medlaren måste tänka på sitt syfte och på sina ideologier i medlingen och på hur medlaren vill influera parterna . Med ideologi menas medlarens förutfattade meningar. Tankesättet ”purpose drives practice” är inte en medlingsstil, utan ett sätt att tänka. Medlaren medlar olika från situation till situation. Syftet är att få fram den unika kärnan i medlingen, som i den transformativa delen är empowerment och recognition.

25

Verktyg för transformativ medling

• Lyssna, ge stöd, uppmuntra, utforska, bjuda in, följa, vara öppen, välkomma

• Lyssna, lyssna och åter lyssna

• Ge inte förslag, uttryck inte behov eller önskan. Var inte evaluerande eller ge direktiv och inte heller rekommendationer.

• Ställ frågor, var med i samtalet, lyssna och sök efter ledtrådar och repetera för att visa att du förstått rätt.

• Avbryt inte

Fundera på vad du vill ha ut av medlingen, vad har du för förväntningar och varför tror du att medlingen är ett bra alternativ?

Undersök vad parterna vill att du skall göra, eller vad parterna vill göra. Till exempel:

• Vad skulle ni som parter vilja ha hjälp med?

• Jag hör er säga…

• Så vad du säger…?

23 Norman, Jan, 1999

24 Folger, Joseph, Bush, Robert A., Baruch (1994). The promise of mediation

25 Folger 2007-05-10

(14)

12

• Jag undrar hur du vill använda dig av detta?

• Det här är er process, ni väljer själva hur ni vill utveckla detta

• Om det är okej för dig skulle vi kunna gå tillbaka till detta vid ett annat tillfälle?

• Är ni överrens om detta båda två?

Narrativ medling

Varje människa har en berättelse, ett liv som summeras i en narrativ form. För att ytterligare knyta narrativ medling med stycket, beteende och konsekvens, vill jag påminna om vägar och tankar vi väljer att gå. En enda tanke kan förändra ditt liv, det kan vara början på en sidohistoria i ditt liv som kanske är början i en konflikt. Berättelsen om den vägen som lett till medlingssessionen. När medlaren utövar narrativ medling är det detta som är det intressanta.

Den narrativa medlingsteorin bygger på att låta parterna berätta sin historia. Denna berättelse kan leda till olika vägar, det vill säga att båda har samma grundberättelse, men att den sedan grenar ut sig. Tanken är också att medlaren skall externalisera problemet som ”det” så att parterna flyttar konflikten från den andra parten och tänker på konflikten som en egen person.

I en konflikt har vi oftast redan övat upp vår berättelse för att försvara eller förklara oss. Det behöver inte vara den sanna historien som kommer upp vid sessionen utan det viktigaste är att lyssna på hur det hela har gått till från början. Medlaren externaliserar konflikten som ”den”

också för att inte skapa ett gap emellan parterna. När medlaren gör detta, blir parterna automatiskt enade mot konflikten inte mot varandra. Medan medlaren lyssnar på parterna kan denne utskilja både kritiska punkter och även gemensamma åsikter som kan förena parterna. Oftast skapas en annorlunda förståelse för den andra parten genom narrativ medling. Parterna får då verkligen höra varför de betett sig på ett visst sätt och vad den andra tror, tycker och känner.

26

Medlarens roll i processen är inte att ifrågasätta parternas berättelser, utan att förstå hur konflikten har kommit till och hur parterna skulle kunna lösa den.

Den narrativa medlingen är noga med att skilja på problem och person, vilket underlättar vid konfliktlösning. Med hjälp av en samtalsmodell som skapar en föredragen historia (prefered story line) kan medlaren fokusera parterna på hur de skulle vilja ha det.

• Bygga upp tilliten till medlaren och medlingsprocess ( så att parerna är öppna för medingen utan att oroa sig för att medlaren är partisk)

• Utveckla externalisering av problemet ( så att parten fokuserar sig på problemet som egen person).

• Kartlägga effekterna av konflikten för en person.

• Återge parternas huvudberättelse (den dominanta berättelsen).

• Utveckla de delade meningarna om konflikten och dess lösningar.

27

Kartlägg med parten när konflikten började och hur den har utvecklas med tiden. Hur funderar parten över detta, och om konflikten fortsätter, hur kommer det att se ut i framtiden?

26Winslade & Monk, Narrative Mediation. 2001, Sid. 3

27Winslade & Monk, Narrative Mediation. 2001, Sid. 5

(15)

13

Genom att ställa dessa frågor kommer parterna varsamt fram från det förflutna till nutid och slutligen till framtiden.

28

Beteende och konsekvens

Tanken med detta är att återspegla till personen som går med på att medla. Vad kan ha lett till den situation som uppstod? Kan personen ha fått både en och annan fysiologisk händelse att uppstå när denne bråkade med sin granne och vice versa.

Hur kom jag hit där jag står nu? Vad har jag gjort för val i livet?

Detta är en del som kan liknas vid den narrativa medlingsmetoden, som författaren ser det, berättelsen bakom en händelse samt hela den händelsetrappa som lett till den specifika händelsen som denne skall lösa vid medlingen.

Ett bra exempel på detta är i rättssalen där detta kommer fram. Alla de dåliga valen en människa gjort läses kort upp i domen

29

. Men detta har skett i ett mönster under en viss tid kanske hela personens liv. Vi betalar för allt på gott och ont.

- När du väljer beteende väljer du även konsekvenser.

- När du väljer tankar väljer du också deras konsekvenser.

- När du väljer tankar väljer du även fysiologiska händelser

Om du väljer att bete dig dumt kommer du förmodligen att uppleva negativa resultat. Om du väljer att leva farligt och vara orädd om din fysiska hälsa kommer du förmodligen att uppleva smärtsamma fysiska resultat.

Även det du tänker är ett slags beteende. Dina val och tankar är en del på väg till dina upplevelser. Om du väljer tankar som nedvärderar dig och som inte har någon självkänsla kommer detta sannolikt att begränsa dig så att du får dåligt självförtroende och låg självaktning.

Den fysiologiska händelsen sinne/kropp hör också ihop med att välja tankar. Tänk dig att du suger på en citronskiva, det blir surt och det bildas mer saliv i munnen – detta är den fysiologiska händelsen. Ett annat exempel är att du går på en väg, du hör något bakom dig och plötsligt känner du hur håret reser sig i nacken och du känner att du måste vara på din vakt. Ingen rörde dig och ingen gjorde något men ändå skapade du tanken om att ”Det är någon efter mig.” Abstrakta tankar har den effekten att skapa verkliga fysiologiska reaktioner till allt du tänker.

30

28 Winslade & Monk. Collaborative Divorce Presentation ,2004

29MacGraw ,C. Philip, Livsstrategier,1999 sid nr 64

30MacGraw ,C. Philip, Livsstrategier,1999 sid nr 65-66

(16)

14

5. Kommunikation

Känslor är en grundläggande del av medling. Vid konflikter i nära relationer handlar det om 90

% känslor för parterna därför är det en stor del av medlingtypen som medlaren väljer när det uppstår konflikter mellan grannar och nära relationer.

5 .1 Aktivt lyssnande

Oavsett hur olika vi människor är, har alla grundläggande behov - att bli sedda, att få bekräftelse, få bli hörda, få vara en del av händelser och beslut. Ett tecken på ett dåligt medlingsresultat är att medlaren förbisett dessa behov på något sätt

31

. Aktivt lyssnande är en grund för att en medlare skall kunna ta itu med alla slags parter. Genom att lyssna på parterna och låta dessa prata till punkt och inte föreslå olika lösningar innan man vet vad dessa vill och hur de vill lösa detta. Parten kan ha speciella motiv, dessas syn på problemet och lösningen kan vara omöjliga att tillmötesgå, men medlaren måste ändå lyssna. Om parterna känner att medlaren lyssnar, kan detta hjälpa till att lösa problemen, vilket i sin tur leder till en effektivare avslutning och förhoppningsvis en bra och hållbar lösning.

32

När man lyssnar aktivt, kan man använda sig av olika frågor eller bekräftanden som till exempel:

• Vi visar med kroppen att vi:

• lyssnar

• har ögonkontakt

• sitter i en öppen hållning

• lutar oss lite framåt

• nickar eller på annat sätt bekräftar det den andra har att berätta

• Har våra ben åt det hållet den som berättar sitter emot.

Vi uppmuntrar med små ord och fraser som t.ex. "Ja", "Nej", "Jasså", "Hmmm".

Vi använder oss av enkla öppningsfraser; "Det där vill jag höra mer om", "Hur menar du?", "Spännande…".

Vi återberättar det vår samtalspartner har sagt, eller det vi tror att hon eller han menar.

"Hmmm du menar att…" "Om jag förstår dig rätt så innebär detta att …", "Du tycker att ...".

33

Poängen är ett aktivt lyssnande kopplat till ett ärligt intresse. Det hjälper dig att bli mer lyhörd. Detta hjälper dig att skapa förtroendefulla relationer med andra.

31 Norman, Medling och andra typer av ADR- alternativ konfliktlösning, 1999.sid 35

32 Lanceley, (2003), On scene guide for crisis negotiators Sid. 22.

33Norman, Medling och andra typer av ADR- alternativ konfliktlösning, 1999

(17)

15

5.2 Kommunikation och konflikteskalation

Parten vill att den andra parten skall förstå vad denne menar, parten har ett behov att bli hörd. Ett vanligt sätt att bryta kontaktlöshet är att säga dramatiska saker som att " jag hatar dig" för att väcka någon slags reaktion eller hota med att flytta isär eller bryta relationen.

När parten fått fram en reaktion blir denne lugn och reagerar på att parten uppmärksammat det denne just sagt. Parterna kan bagatellisera händelsen och tillintetgöra den andra parten genom detta. Som medlare måste man vara uppmärksam på det beteende som parterna har/får - varför går ena parten i gång på vissa saker den andre säger? Som medlare kan man också känna att man inte får kontakt och kan känna sig förtvivlad. Utsatthet - vid misshandelsbrott och våldtäkt kan den brottsutsatte känna rädsla för att gå ut. Mobbningsoffer kan känna vilja att ge igen och är ute efter hämnd på något sätt. För den brottsutsatte kan det bli lätt att rättfärdiga en hämnd. Vanmakt föder hat och vrede. Meningslöshet ”Det råkade hända " det hade inte hänt om jag inte hade druckit", ” det var bara fel plats vid fel tillfälle” Det gäller som medlare att upptäcka som medlare när dessa punkter gör sig hörda. Det kan vara viktigare att få kontakt i stället för att vara partisk eller opartisk. Varje medling är unik men man kan lära sig att möta unika medlingar.

Nedanstående känslomönster kan förekomma vid en grannkonflikt. Då parterna inte kan kommunicera med varandra och för att få en reaktion, säger parterna drastiska saker.

Underliggande orsak till detta är, enligt Bo Eneroth, att parterna önskar kommunikation. Och det som händer, om parterna inte vet hur de skall gå till väga och känner sig frustrerade, är att konflikten eskalerar.

För att förstå känslorna tillintetgörande, kontaktlöshet, utsatthet och meningslöshet och dess konsekvenser visas denna karta:

Tillintetgörande Kontaktlöshet Värdelöshet Likgiltighet

Förringande Förtvivlan

Kränkthet Oseddhet

Utsatthet Meningslöshet Rättfärdighet Tomhet Vanmakt Förvirring Vrede/hat Godtycklighet

34

34 En omarbetning av Bo Eneroths original OH bild.

(18)

16

6. Fallstudie/Case

I byn Vojakkala norr om Haparanda har det pågått en grannfejd sedan cirka 20 år tillbaka. Den familj som stannat hela tiden är familjen Andersson. Familjen Andersson är av romskt ursprung och lever i huset tillsammans. Familjen består av pappa, tre söner och fem döttrar. Konflikten började med den närmaste grannen, som är präst. Denne flyttade dit från Finland. Det är lite osäkert om vad som just utlöste konflikten. Det började väldigt snabbt med att parterna var ute i trädgården och de började kasta stenar in på prästens tomt och kastas glåpord.

35

Efter en tid var prästen tvungen att ha poliseskort för att komma fram till huset. Prästen gav till slut upp och flyttade. När han kom tillbaka för att se till huset och klippa gräset blev han attackerad med järnrör av två av familjen Anderssons familjemedlemmar. Prästen blev svårt misshandlad och hamnade på sjukhus. Förövarna hamnade i fängelse med olika strafftider. Prästen i sin tur hyrde ut sitt hus till en person som var tungt kriminellt belastad och som var dömd för dråp två gånger i Finland. Alla i familjen Andersson är vuxna och har vuxit upp med konflikten. I byn har de närmaste grannarna haft problem med familjen. Vid senaste uppdatering så har det flyttat 10 familjer från byn på grund av dessa grannfejder. Det har genom åren förkommit misshandel, mordförsök, skadegörelse och hot. På familjen Anderssons gård finns ett servitut för en annan gård. De som äger denna gård har gett upp och nyttjar inte gården mer. Det är kulturella skillnader samt omvänd rasism säger psyklogen Björn Lagerbäck som varit inblandad i fallet.

Kommunen har varit inblandad vid flera tillfällen, men vill inte riktigt erkänna att de har ett ansvar. Genom att hela tiden åberopa sekretesslagen gjorde socialtjänsten det omöjligt att få fram relevant information. Det kommunen har gjort, enligt lantmäteriet, är att erbjuda sig att betala för en ny väg så att familjen Andersson inte behöver ha grannarna körandes på sin gård. Detta blev för dyrt och idén föll i glömska eftersom att ingen ville stå för kostnaden. Kommunen har också köpt en annan gård till en av familjerna, för att de skall slippa familjen Andersson, vilket gör att problemet har kvarstått. Polisen säger att det är kommunens ansvar och kommunen säger att det är polisens ansvar, såvida inte något barn far illa. Innevånarna i sin tur flyttar en efter en.

36

35Lind, telefonintervju 2007-05-07

32 Lind, telefonintervju 2007-05-07

(19)

17

7. Intervju med Eleonore Lind

Uppsatsförfattaren ville veta hur mycket den kulturella skillnaden kunde ha påverkat denna konflikt och om kommunen skulle ha funderat på en lösning innebärande att förståelse för romsk livsstil kunnat lösa konflikten. I Haparanda är innevånarna och kommunen rädda att bli kallade rasister. När någon tar upp Vojakkala konflikten, kan detta leda till en passivitet från kommunens sida? Kan denna passivitet uppmuntra till brott? Och slutligen om Eleonore Lind trodde att en handlingsplan kunde vara till hjälp för kommunerna vid grannkonflikter.

F- står för uppsatsförfattaren och E- står för Eleonore Lind.

F: Vilket är kommunens ansvar gentemot sina innevånare.

E: Ja, kommunen borde ha gjort någonting för familjen. Man kan inte bo 8 vuxna syskon i samma hus. De borde ha fått den hjälp de behövde

F: Kan den kulturella skillnaden spela roll?

E: Ja, det är absolut en aspekt! Kommunen borde ha satt in medling och kommunikation med någon som kan kommunicera med dem. Kanske till och med en som är rom själv. Detta är en nödvändighet, helst en med medlingskunskaper. Kanske en person med auktoritet från kommunen.

F: Finns det förutfattade meningar om romer?

E: Ja, det är tyvärr så och i England finns det till och med affärer som inte tillåter romer att komma in. Jag har däremot mycket positiva saker att säga om romer ifrån England.

F: Finns rädslan att bli kallade rasister?

E: Eftersom romer har varit utsatt som folkslag sen urminnes tider så finns det en förutfattad mening från båda hållen. Därför blir det lätt att åberopa rasismen för romerna. Det finns konstaterat att det handlar om omvänd rasism i detta fall.

F: Uppmuntrar vi människan till brottslighet, genom att ignorera brott som denne gör, i rädsla för att säga till?

E: Ja, det beror på hur du menar, absolut om vi gör skillnad på folk och folk. Genom att ignorera småbrott uppmuntrar vi människor att göra grövre och grövre brott, lite tanke sättet ”går det så går det”. Märker människan dessutom att det finns en rädsla bakom ignoransen så skapar vi ett maktspel där man fortsätter att tänja på gränserna . Blir man tagen på bar gärning att begå ett brott så ska man få konsekvenser oavsett vilken nationalitet eller folkslag man tillhör.

F: Det kan liknas vid att prova fuska med skatten, och om det går så, kanske personen provar igen och prövar större summor?

E: Ja, troligtvis så, absolut!

F: Vad tror du om att kommunen behöver en slags handlingsplan?

E: Absolut! Detta du gör är ett jättebra initiativ. Det skulle vara en stor avlastning vid sådana

här fall. För det finns många liknande fall där konflikterna har legat och pyrt länge. Många

kommuner känner sig handfallna när det blir så här.

(20)

18

F: När du jobbade med grannmedling i England hur jobbade du då?

E: Jag hade aldrig förmöten. Vi åkte hem till vardera parten och de fick berätta vad de hade varit med om. Det kan liknas vid medling vid brott. Ofta så var det bostadsbolag mot hyresgäst.

Ofta räcker det att få höra den andres berättelse för att nå förståelse. Många fall som jag jobbat med i England har klarats upp via medling och genom att bara få lyssna på den andres berättelse.

F: Finns det några speciell enhet för grannmedling i Sverige?

E: Ja i Göteborg och där är det är det många som medlar med brott som också tagit på sig att medla emellan grannar.

37

Intervjun med Eleonore Lind blev väldigt lång och informativ, detta var dock de frågor som rörde uppsatsen mest. Vad gäller hur kommunen skall göra, när det kommer till grannkonflikter, tycker Lind att en handlingsplan vore ett mycket bra sätt att handskas med det samt att kommunen utreder det enskilda behovet till grunden.

37 Lindh, telefonintervju 2007-05-07

(21)

19

8. Kommunens skyldigheter

Kommunen har skyldigheter mot sina innevånare, innebärande att de skall få det stöd och hjälp de behöver, däremot så finns det svårigheter i att tolka detta, när det gäller grannkonflikter i villaområden. Till skillnad från bostadsrätter så finns ingen bostadsrättsförening utan var och en sköter sitt.

När någon stör sina grannar i ett villaområde blir det ett så kallat moment 22. Med detta menas att personerna äger rätten mark och hus och får ha fritt förfogande så länge de är på sin mark. Men kommunen har ett ansvar gentemot sina innevånare. Detta är också de lagar som Värmdö kommun bygger sin service om grannmedling på.

SoL 1:1§ ”Samhällets socialtjänst skall på demokratisk och solidarisk grund främja människornas:

– ekonomiska och sociala trygghet – jämlikhet i levnadsvillkor

– Aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.”

38

SoL 2:2§

”Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver”

39

Så länge husägaren inte har begått något brott så är det svårt för kommunen att veta vad de skall göra åt grannkonflikten. Det finns en del kommuner som har grannmedling som en första lösning.

Först ut med detta var Värmdö kommun. Socialtjänstlagen är tillämplig,

40

och kommunen måste agera, men problemet är att många kommuner inte vet hur de skall handskas med detta.

Socialtjänsten i Haparanda informerade om att de bara skulle ingripa i grannbråk om det vara fara för ett barn.

41

8.1 Miljörättsliga punkter

I konflikten i Vojakkala tänkte prästen stämma familjen Andersson för miljöstörning. Detta är nog emellertid inte vad lagstiftaren tänkt sig utan denna lag finns för miljöförstöring som buller, utsläpp och dylikt. Men enligt MB 1:1 p 1 så skall människors hälsa och skyddas mot skador och olägenheter. Och i samstämmighet med denna paragraf skulle denna stämning göras. När man läser propositionen till MB så är det mycket som handlar om hållbar utveckling

42

inte om

38 SoL 1:1§

39 SoL 2:2§

40 SoL 3:1§

41 Karvo, Jonah, Haparanda Socialtjänst. 2007-04-26

42 Prop. 1997/98:45 sid 11

(22)

20

människors konflikt med varandra. Med detta menas, att människan skall kunna bruka och förändra naturen, men samtidigt vara förenad med ett ansvar att förvalta naturen. Likväl står det också att MB 1:1 p 1 skall gälla oavsett om det är en förorening eller en annan yttre påverkan. På grund av detta öppnar propositionen

43

upp för andra miljöstörningar som kan påverka människan.

Här kan man tolka det som att det finns ett större skyddsnät än vad lagtexten anger.

8.2 Servitut

I Vojakkala finns ett servitut på familjen Anderssons fastighet. Det är en väg som går igenom deras fastighet och som måste användas för att kunna komma fram till bakomliggande fastighet.

Varför författaren tar upp detta förklaras lättast med att konflikten kunde ha getts mindre syre genom en omdragning av vägen.

I detta fall handlar det om ett officialservitut som är strikt

44

. Men eftersom det varit en konflikt så länge, och de som har rätt att använda servitutet bara kommer fram med poliseskort, har Haparanda kommun erbjudit sig att undersöka möjligheten att bygga ny en väg. Detta var en möjlighet och kommunen skulle betala kostnaden för vägen, men något gick fel och ingen ville stå för kostnaderna

45

. Det finns olika slags servitut, avtalsservitut och officialservitut, dessa redovisas här nedan.

Avtalsservitut

Servitut får enligt lagen användas bara om det är "ägnat att främja en ändamålsenlig markanvändning

46

" och att ändamålet är av "stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten".

Vanliga anledningar till servitut är:

rätt att använda en väg, brygga, ledning, badstrand parkeringsplats eller liknande på annan fastighet

rätt att ta sig fram över tomtmark där ingen väg finns

Ett avtalsservitut gäller oftast utan tidsbegränsning, men kan också tidsbestämmas. Servitutet måste alltid uppfylla kravet på att det skall vara "av stadigvarande betydelse". Ett avtal skall vara skriftligt för att gälla.

Officialservitut

Officialservitut är en annorlunda typ av servitut. Sådana servitut är strikta till skillnad från avtalsservituten. De kan varken bildas eller upphöra genom överenskommelser mellan

43Prop. 1997/98:45 sid 11

44Strikt menas att det inte går att ändra på såvida det inte finns väldigt speciella skäl. Till skillnad från avtalsservitutet som upphör att gälla i och med avtalet.

45 Bomström, Intervju, lantmäteriet Haparanda, 2007-04-26

46Fastighetsbildningslagen kap 7§1

(23)

21

enskilda. De gäller mot en ny ägare till den tjänande fastigheten, utan att vara inskriven hos tingsrätten.

Det rör sig ofta om:

rätten att använda väg eller nyttja befintlig väg

rätten att ta vatten inom fastigheten

47

Ett officialservitut kan hävas av rätten om lantmäteriet anser att det är av stor vikt att dra om vägen och om det är en möjlighet. Men då skall någon bära kostnaden för detta, vilket kan bli en tvist i sig om det redan finns en konflikt.

9. En modell till handlingsplan för kommunens innevånare

Att hantera en konflikt med en granne kan vara väldigt känsligt då parterna bor tätt inpå varandra.

Om parterna inte hanterar konflikten rätt, kan det få stora konsekvenser på vardagslivet. Som en början och en hjälp för sina innevånare har Beaverton i Oregon USA gjort en slags handlings- plan för eventuella konflikter mellan grannar. Denna handlingsplan tillämpar olika steg innan medling.

9.1 Beavertonmodellen

När det har uppstått problem mellan grannar:

Ta inte för givet att din granne blir mer irriterad och att det förvärrar situationen om att du pratar med dem. Dina grannar kan inte veta vad du stör dig på, och kan inte lösa problemet, såvida du inte berättar det för dem.

Försök att fokusera på att förstå problemet, i stället för att få fram ett budskap. Försök förstå och bekräfta, istället föra att anklaga din granne. Kom tillsammans fram till en lösning, i stället för att reda ut vems fel som var vad.

Att prata med din granne kan gå bättre än väntat, oftast vet inte grannarna som stör, att de verkligen gör det, förrän de får det bekräftat från någon. Om du bemöter din granne med respekt är chansen att lösa konflikten större.

Förutse inte att du vet vad dina grannar tänker .

Om dina grannar gör något som stör dig, anta då inte att de gör detta med flit. Börja med att förutsätta att grannen inte vet att de stör, detta gör det lättare för dig att ta upp problemet på sofistikerat sätt.

Vänta inte med att ta upp de problem du tycker har uppstått.

47 http://www.uppsala.se/uppsala/templates/StandardPage____13206.aspx

(24)

22

Ju längre du väntar med att ta upp problemet desto svårare blir det att ta upp det. Samtidigt som problemen kan störa dig ännu mer vilket försvårar din inställning till en eventuell framtida konfliktlösning.

Separera problem från person.

När människor lever så tätt inpå varandra, är risken för konflikter stor därför att vi alla är olika individer med olika värderingar och livsstilar. Genom att separera personen från problemet kan du lättare förstå varför problemet uppstått.

Var respektfull.

Samtala inte med andra grannar omkring problemet, innan du har pratat med de grannar det gäller. Att prata om detta med andra kan såra och göra din granne arg och ledsen, vilket i sin tur leder till att det blir svårare att reda ut konflikten.

Agera lugnt och sansat.

Om en granne bemöter dig anklagande gällande problemet, låt då grannen få veta att du uppskattar att få veta vad denne känner och hur de upplever situationen. Du behöver inte rättfärdiga händelsen, utan bara lyssna på vad din granne säger, för att hålla en öppen kommunikation som kan leda till en lösning på konflikten.

Lyssna på den andra parten.

Lyssna på den andra parten och försök att förstå dennes beteende och åsikter, du behöver inte hålla med, utan bara förstå. Summera gärna det den andra parten berättar och ställ frågor om det är något du inte förstår.

Om samtalet hettar till, ta en paus.

Om Du behöver det ta en paus och fundera på vad den andra parten egentligen har sagt.

48

Kom fram till en ny tid att avsluta konversationen på så har båda tid för eftertanke.

49

Det kan vara väldigt svårt att lösa konflikter när en eller båda parter är upprörda.

48 http://www.beavertonoregon.gov/departments/disputeresolution/information/suggestions.aspx

49 http://www.beavertonoregon.gov/departments/disputeresolution/information/suggestions.aspx

(25)

23

10. Diskussion

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns behov av en ny lag alternativt en handlingsplan för kommuner med grannkonflikter. Det resultat som uppsatsen har kommit fram till är att det finns ett tydligt behov av en handlingsplan hos kommuner. Anledningen till kommunens passivitet, och benägenhet att lägga över ansvaret på någon annan myndighet, är en konsekvens av okunskap om vilka av socialtjänstens lagar, eller andra lagar som gäller och vilka möjligheter som finns för att hjälpa kommunen med dessa problem.

Det som hände i fallet Vojakkala var att kommunen” stack ned sitt huvud i sanden” för att de inte har haft någon aning om hur de skulle lösa problemet. Det kommunen har gjort för invånarna, är att ge ett par som blivit störda av familjen Andersson chansen att få ett annat hus, samt att de har kallat in en psykolog för att analysera problemet. Vidare har de erbjudit möjligheten att undersöka en eventuell ny dragning av vägen som omfattas av servitutet. Notera dock att det inte har gjorts någon undersökning om vad familjen Andersson har för behov och att kommunen inte kunnat hjälpa dem utifrån detta . Detta påstående grundar sig på, att om det hade gjorts en utredning, så hade inte kommunen behandlat fallet som det gjorts i dag. Till exempel som Eleonore Lind uttryckte sig, ”att det inte var (vad hon upplevde) normalt för Romer att leva sju vuxna syskon och en pappa under samma tak”. Samtidigt som psykologen Björn Lagerbäck, som kommunen kallade, in säger att det handlar om omvänd rasism och kulturella skillnader som är orsaken till allt. En möjlighet hade kunnat vara att kalla in en person av romskt ursprung som kunnat hjälpa till med att förstå deras kultur bättre, samt genom detta kunna skapa en lösning som båda parter förstår och är nöjda med.

Det ansvar kommunen har för sina invånare står i lagen

50

klart och tydligt så det är upp till kommunen att hitta en lösning så att lagen efterlevs.Värmdö kommun har tolkat lagen på detta sätt. En orsak till att Haparanda kommun inte vet vad som står i lagen om deras ansvar kan vara att de saknar en kommunjurist. Bör inte varje kommun ha en jurist, då samhället bygger på lagar?

Det som händer kan vara att personalen på kommunen tolkar lagarna själva, om de inte har någon sakkunnig att fråga, alternativt att de aldrig bryr sig om att utreda deras egentliga ansvar i svåra situationer. Lika väl som vi behöver medling vid brott så måste grannmedling tas upp på allvar, eftersom det kan vara värre att parterna måste se varandra dagligen och aldrig vet hur konflikten kommer att utveckla sig. I Vojakkala fallet är det förståeligt att 10 familjer har flyttat, eftersom konflikten har fått tillåtelse att eskalera på det sätt som beskrivits. När grannar börjar skjuta på varandra, har det gått för långt, speciellt eftersom kommunen kände till konflikten sen lång tid tillbaka.

Vid besöket i Haparanda skämdes många av invånarna när författaren frågade om Vojakkala- konflikten och en del tyckte att det var spännande att prata om denna. Den omvända rasismen som psykologen pratade om, verkar vara från båda hållen. Detta upptäcktes under arbetets gång och det är en stor problematik kring inrotade åsikter och uppfattningar. Många har blivit lärda dessa ideologier från barnsben och dessa är svåra att få bort. Det är lättare att bekräfta att människan haft rätt än att människan har haft fel. Om det är någon av ett bestämt folkslag som

50 Sol. 1:1§, Sol 2:2§

References

Related documents

Utbildningsdepartementet ombetts att yttra sig över ”Möjlighet för regeringen att tillfälligt frångå huvudregeln för fördelning av platser vid urval till högskolan

anmälningsdag. Detta kan vara missgynnande för de sökande som planerat och sökt utbildning i god tid. Malmö universitet hade också önskat en grundligare genomlysning av

Om riksdagen antar förslaget i rutan på sida 7, innebär det då att regeringen därefter kommer göra ett tillägg till HF 7 kap 13§ eller innebär det en tillfällig ändring av HF

Myndigheten för yrkeshögskolans yttrande över Promemorian - Möjlighet för regeringen att frångå huvudregeln för fördelning av platser vid urval till högskolan vid

Remissvar - Möjlighet för regeringen att frångå huvudregeln för fördelning av platser vid urval till högskolan vid extraordinära händelser i

Stockholms universitet instämmer i huvudresonemanget i promemorian och tillstyrker därför förslaget att huvudregeln för platsfördelning vid urval till högskoleutbildning

Umeå universitets yttrande över Promemoria ”Möjlighet för regeringen att frångå huvudregeln för fördelning av platser vid urval till högskolan vid extraordinära händelser

Beslutet måste också komma i någorlunda god tid – inte bara för att sökande behöver tid att förstå vilka regler som gäller för dem, utan högskolorna måste också få tid