• No results found

Finns det något samband mellan skuldsättningsgrad och P/B tal?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Finns det något samband mellan skuldsättningsgrad och P/B tal?"

Copied!
35
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Finns det något samband

mellan skuldsättningsgrad och

P/B tal?

– En studie av Svenska börsnoterade bygg- och

fastighetsbolag före, under och efter finanskrisen

Södertörns högskola | Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp | Finansiering | Vårterminen 2011

(Frivilligt: Programmet för xxx)

Av: Malin Heinemann, Madelene Wilson Handledare: Åke Bertilsson

(2)

Förord

Detta är en kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning på finansiering, skriven under våren 2011. Uppsatsen är en del av ekonomikandidatprogrammet på Södertörns Högskola. Vi vill tacka vår handledare Åke Bertilsson för råd och handledning genom hela uppsatsarbetet.

Stockholm 2011-05-26

__________________________ __________________________

Malin Heinemann Madelene Wilson

(3)
(4)
(5)
(6)
(7)


1.
Inledning


1.1
Bakgrund


En
 av
 orsakerna
 till
 den
 senaste
 finanskrisen,
 som
 startade
 2008,
 är
 bostadsbubblan
 i
 USA.
 På
 grund
 av
 riskfyllda
 lån
 till
 privatpersoner
 lades
 grunden
 till
 den
 ekonomiska
 kris
som
sedan
spred
sig
till
resten
av
världen.
Banker,
investmentbolag
och
företag
fick
 finansiella
 problem
 på
 grund
 av
 de
 höga
 belåningarna
 som
 sedan
 i
 vissa
 fall
 ledde
 till
 konkurser.
 Först
 att
 gå
 i
 konkurs
 var
 den
 amerikanska
 investmentbanken
 Lehman
 Brothers.1



På
 samma
 sätt
 som
 privatpersoner
 kan
 välja
 mellan
 att
 finansiera
 ett
 husköp
 med
 skulder,
 eget
 kapital
 eller
 en
 kombination
 av
 dessa
 kan
 ett
 företag
 finansiera
 sin
 verksamhet
 med
 hjälp
 av
 samma
 finansiella
 instrument.
 Hur
 ett
 företag
 har
 valt
 att
 finansiera
 sin
 verksamhet
 beskrivs
 av
 kapitalstrukturen
 (blandningen
 av
 olika
 finansieringsinstrument
i
ett
företag).2

Det
 finns
 en
 rad
 olika
 modeller
 som
 beskriver
 hur
 ett
 företag
 påverkas
 av
 skulder.
 Modigliani
 och
 Miller
 hävdar
 i
 sin
 teori
 att
 ett
 företag
 kan
 skapa
 mervärde
 genom
 att
 justera
sin
kapitalstruktur,
därav
blir
deras
slutsats
att
ett
belånat
företag
har
ett
högre
 värde
 än
 ett
 obelånat
 företag.3
 Detta
 påstående
 styrks
 bland
 annat
 av
 Kraus
 och
 Litzenberger,
skapare
till
trade‐off
teorin.4



(8)

1.2
Val
av
ämne
 Med
detta
som
bakgrund
kommer
bygg‐
och
fastighetsbranschen
att
undersökas
då
det
 är
intressant
att
se
huruvida
skuldsättningen
påverkar
företagets
aktievärde.
Teoretiskt
 sett
ska
en
hög
skuldsättningsgrad
leda
till
ett
högt
P/B
tal7.
Undersökningen
kommer
 att
granskas
ur
ett
före‐,
under‐
och
efterperspektiv
av
finanskrisen
då
denna
bransch
är
 extremt
konjunkturkänsligt.

 
 1.3
Problemformulering
 Utifrån
bakgrunden
har
två
frågor
formulerats:



• Finns
 det
 något
 samband
 mellan
 skuldsättningsgrad
 och
 P/B
 tal
 hos
 svenska
 börsnoterade
företag
inom
bygg‐
och
fastighetsbranschen?
 • Har
relationen
mellan
dessa
två
variabler
påverkats
av
finanskrisen?

 
 1.4
Syfte
 Syftet
med
undersökningen
är
att
klarlägga
om
det
finns
något
samband
mellan
svenska
 börsnoterade
bygg‐
och
fastighetsbolags
skuldsättningsgrad
och
företagets
P/B
tal
före,
 under
och
efter
finanskrisen.


 1.5
Avgränsningar


Undersökningens
 avgränsningar
 är
 svenska
 börsnoterade
 bygg‐
 och
 fastighetsbolag.
 Den
 data
 som
 hämtats
 från
 årsredovisningarna
 är
 börskurs,
 antal
 aktier,
 skulder
 och
 eget
kapital.
Siffrorna
har
man
tagit
från
koncernens
balansräkning.


För
att
kunna
granska
finanskrisens
påverkan
på
relationen
mellan
skuldsättningsgrad
 och
P/B
tal
valde
man
en
tidspann
som
sträcker
sig
från
2007
till
2010.
Avsikten
är
att
 undersöka
 sambandet
 mellan
 dessa
 två
 variabler
 med
 ett
 före‐,
 under‐
 och
 efterperspektiv.
När
det
gäller
Modigliani
och
Millers
teori
har
man
valt
bort
proposition
 2,
 då
 man
 anser
 att
 den
 delen
 är
 irrelevant
 för
 studien.
 Denna
 proposition
 berör
 kostnaden
för
eget
kapital,
vilket
är
irrelevant
för
studien.8









7
Åke
Bertilsson


8
Hillier,
D,
Ross,
S,
Westerfield,
R,
Jaffe,
J,
Jordan
B.
(2010)
Corporate
finance,
European
Eudition,
McGraw‐

(9)

1.6
Definitioner


Finanskris:
Med
begreppet
finanskris
i
denna
uppsats
menas
den
ekonomiska
kris
som


rådde
 världen
 över
 under
 2008‐2009.
 
 En
 ekonomisk
 kris
 präglas
 av
 att
 tillgångar
 hastigt
minskar
i
värde
vilket
ofta
resulterar
i
att
företag
går
i
konkurs.



Före
finanskrisen:
Syftar
till
2007
som
var
året
innan
den
ekonomiska
krisen
startade
i


USA
och
sedan
spred
sig
till
resten
av
världen.



Under
 finanskrisen:
 Avser
 i
 denna
 uppsats
 åren
 2008
 och
 2009
 då
 den
 ekonomiska


krisen
pågick
och
bidrog
till
att
många
företag
gick
i
konkurs.



Efter
finanskrisen:
2010
var
ett
återhämtningsår
då
företag
började
återhämta
sig
efter


finanskrisen
som
pågått
världen
över9.












(10)

2.
Metod


2.1
Population
och
urval

Utifrån
 en
 population
 beståendes
 av
 75
 bolag,
 utgörs
 undersökningens
 urval
 av
 nio
 företag
på
Stockholmsbörsen
som
är
verksamma
inom
bygg‐
och
fastighetsbranschen
i
 Sverige.
Dessa
valdes
från
affärsvärldens
index
över
börsnoterade
industriföretag
från
 mars
 2011,
 nr
 11.
 Bland
 de
 som
 hade
 högst
 omsättning
 valdes
 nio
 företag
 ut
 till
 undersökningen.
Bolagen
som
kom
att
innefatta
undersökningen
är:
 • Castellum
 • Hufvudstaden
 • JM
 • Kungsleden
 • Lundbergs
 • NCC
 • PEAB
 • Skanska
 • Wallenstam

 
 2.2
Vetenskaplig
ansats
 Uppsatsen
är
deduktiv
då
den
syftar
till
att
härleda
från
teori
till
empiri.10
Man
kommer
 att
 utgå
 från
 teorier
 som
 redan
 finns
 för
 att
 testa
 generella
 påståenden
 med
 empirisk
 data.










(11)

2.3
Kvantitativ
ansats



Då
undersökningen
innefattar
hård
data
kommer
den
kvantitativa
ansatsen
att
ligga
till
 grund
 för
 uppsatsen.
 Med
 kvantitativ
 ansats
 menas
 insamling
 och/eller
 analys
 av
 kvantitativ
data,
vars
användningsområde
är
att
kunna
dra
statistiska
generaliseringar
 och
där
flexibiliteten
är
relativt
låg.11
Syftet
är
att
testa
den
data
man
får
fram
med
hjälp
 av
en
hypotesprövning.
Utfallet
ska
sedan
analyseras.


 
 2.4
Datainsamling
 Den
data
studien
har
baserats
på
är
hämtad
ur
samtliga
nio
bolags
årsredovisningar
från
 2007,
2008,
2009
och
2010.


 De
variabler
som
använts
i
studien
är
skuldsättningsgrad
och
P/B
tal.
För
att
räkna
ut
 skuldsättningsgraden,
 som
 görs
 genom
 att
 dividera
 skulder
 med
 eget
 kapital,
 är
 data
 hämtat
 från
 årsredovisningarnas
 balansräkning
 för
 koncernen.
 Skuldsättningen
 kan
 anges
antingen
som
procent
eller
gånger
i
årsredovisningarna
och
angavs
på
olika
sätt
 för
de
olika
bolagen.



För
 att
 få
 en
 relevant
 studie
 där
 skuldsättningsgraden
 angavs
 med
 samma
 enhet
 räknades
skuldsättningen
ut
för
varje
årsredovisning
som
användes.
Enheten
ggr
kom
 sedan
att
användas
för
skuldsättningsgraden.
För
att
räkna
ut
P/B
talen
användes
även
 här
årsredovisningarna
för
att
få
fram
vad
aktien
hade
för
värde
på
börsen,
31/12,
detta
 värde
 dividerades
 sedan
 med
 det
 bokförda
 värdet
 per
 aktie,
 det
 vill
 säga
 tillgångar
 minus
skulder
(eget
kapital).
För
reslutat
se
tabell
1.



2.5
Analysering
av
data


För
att
se
om
det
finns
något
samband
mellan
skuldsättningsgrad
och
P/B
tal
kommer
 det
 att
 genomföras
 en
 korrelationsberäkning
 samt
 en
 linjär
 regression.
 Data
 kommer
 även
att
analyseras
med
hjälp
av
en
dubbelsidig
hypotesprövning.











11
Johanessen,
A
&
Tufte,
P.
(2003)
Introduktion
till
Samhällsvetenskaplig
Metod,
1:a,
Liber,
Malmö,
Sid:20‐

(12)

2.5.1
Korrelationskoefficienten


Korrelationskoefficienten
mäter
sambandet
mellan
två
variabler.
Den
kan
anta
ett
värde
 mellan
‐1
och
+1.
Ett
värde
på
‐1
indikerar
ett
perfekt
negativt
samband
medan
ett
värde
 på
+1
påvisar
ett
perfekt
positivt
samband.
Om
det
inte
finns
något
samband
mellan
de
 två
 variablerna
 är
 korrelationskoefficienten
 0.
 Enligt
 Lind,
 Marchal
 och
 Wathen
 är
 en
 korrelation
på
±
1
till
±0,5
stark
medan
en
korrelation
lägre
än
±0,5
till
O
visar
på
ett
 svagt
samband.12 Formeln
för
korrelationskoefficienten
är:
 


 
 2.5.2
Determinationskoefficienten



(13)

2.5.4
Hypotesprövning
och
t‐test


För
att
kunna
avgöra
om
korrelationskoefficienten
är
signifikant,
det
vill
säga
om
det
är
 rimligt
att
dra
slutsatser
om
populationen,
kan
man
genomföra
en
hypotesprövning
med
 hjälp
av
ett
t‐test.
I
praktiken
innebär
detta
att
man
formulerar
en
nollhypotes
och
en
 alternativ
 hypotes
 som
 man
 sedan
 testar
 med
 ett
 t‐värde.
 Nollhypotesen
 brukar
 formuleras
som
att
det
inte
finns
något
samband
medan
mothypotesen
menar
på
att
det
 finns
ett
samband
mellan
det
som
testas.




Formeln
för
t‐värdet
är:

 



För
att
kunna
genomföra
en
hypotesprövning
måste
man
välja
en
signifikansnivå,
som
 anger
 sannolikheten
 att
 förkasta
 nollhypotesen
 när
 den
 är
 sann.
 I
 uppsatsen
 tar
 man
 hänsyn
till
en
signifikansnivå
på
5%.



Man
 kommer
 att
 genomföra
 en
 tvåsidig
 hypotesprövning,
 vilket
 innebär
 att
 man
 undersöker
 om
 det
 finns
 ett
 positivt
 eller
 ett
 negativt
 samband.
 Antal
 frihetsgrader
 beräknas
utifrån
formeln:
n‐2.15




2.6
Val
av
litteratur


Till
 teoridelen
 har
 facklitteratur
 använts
 för
 att
 styrka
 och
 hänvisa
 till
 tidigare
 teorier
 och
 forskning
 om
 bland
 annat
 skulder
 och
 skuldsättningsgrad.
 För
 att
 finna
 relevanta
 böcker
 har
 man
 använt
 Stockholms
 Stadsbibliotek
 och
 Södertörns
 Högskolas
 bibliotek
 med
tillhörande
databas
.
Man
har
även
använt
internet.











15
Lind,
D,
Marchal
W
&
Wathen
S.
(2009)
Statistical
Techniques
in
Business
and
Economics,
14:e
upplagan,


(14)

2.7
Validitet


Validitet
syftar
till
att
beskriva
hur
bra
data
representerar
undersökningen,
vilket
med
 andra
ord
innebär
att
man
har
mätt
det
man
önskat
mäta.16



Validiteten
 i
 uppsatsen
 anses
 vara
 hög
 då
 man
 har
 hämtat
 data
 ur
 bolagens
 årsredovisningar
 och
 därmed
 hittat
 de
 relevanta
 siffrorna
 som
 ligger
 till
 grund
 för
 uträkningarna
 av
 skuldsättningsgrad
 och
 P/B
 tal.
 Att
 uppsatsen
 har
 en
 välformulerad
 frågeställning
 med
 endast
 två
 problemformuleringar
 har
 underlättat
 vid
 både
 datainsamling
och
dess
analys,
vilket
gjort
att
man
har
mätt
det
man
vill
mäta.




Man
 har
 även
 lyckats
 uppnå
 en
 hög
 validitet
 med
 hjälp
 av
 strikta
 och
 tydliga
 avgränsningar
 i
 form
 av
 vilka
 bolag
 man
 valt
 att
 rikta
 in
 sig
 på
 samt
 vilket
 tidspann
 undersökningen
innefattar.



Det
 som
 kan
 dra
 ner
 validiteten
 i
 uppsatsen
 är
 att
 urvalet
 består
 av
 nio
 bolag
 av
 75
 möjliga.
 För
 att
 uppnå
 en
 högre
 validitet
 där
 man
 lättare
 kan
 generalisera
 för
 hela
 populationen
 kan
 ett
 större
 urval
 möjligtvis
 behöva
 undersökas,
 där
 även
 bolag
 med
 mindre
omsättning
tas
med.




2.8
Reliabilitet


Reliabilitet
 avser
 datas
 tillförlitlighet
 och
 syftar
 till
 undersökningens
 data,
 vilka
 data
 som
används,
insamlingssätten
samt
bearbetningen.17



Reliabiliteten
anses
hög
då
vald
data
hämtats
från
bolagens
årsredovisningar,
vilka
har
 granskats
 av
 revisorer
 och
 bör
 därför
 vara
 korrekta.
 Dessutom
 finns
 det
 lagar
 som
 reglerar
hur
en
årsredovisning
ska
upprättas.



(15)

3.
Teoretisk
referensram


3.1
Skuldsättningsgrad



Skuldsättningsgraden
 är
 ett
 nyckeltal
 som
 visar
 hur
 stora
 ett
 företags
 skulder
 är
 i
 förhållande
 till
 eget
 kapital,
 vilket
 anger
 företagets
 finansiella
 styrka.
 För
 att
 förbättra
 ett
företags
skuldsättningsgrad
kan
man
antingen
minska
skulderna
och/eller
öka
eget
 kapital.
Formeln
för
skuldsättningsgraden
är:
 
 18 3.2
Modigliani
&
Miller
modellen

 Mellan
åren
1958
till
1961
presenterade
Franco
Modigliani
och
Merton
Miller
en
modell
 för
kapitalstruktur.
Modellen,
som
kom
att
heta
Modigliani
Miller
modellen,
är
än
idag
 aktuell.
 Modellen
 består
 av
 två
 propositioner,
 varav
 den
 första
 ligger
 till
 grund
 för
 undersökningen.
191985
 fick
 Modigliani
 Nobelpriset
 i
 ekonomi
 för
 bland
 annat
 denna


(16)

3.2.1
Modigliani
Miller
proposition
1
(utan
skatt)


I
sin
första
proposition
hävdar
Modigliani
och
Miller
att
skuldsättningsgraden
inte
har
 någon
 påverka
 på
 ett
 företags
 värde,
 förutsatt
 att
 det
 inte
 förekommer
 några
 skatter
 eller
 transaktionskostnader
 samt
 att
 företag
 och
 privatpersoner
 kan
 låna
 till
 samma
 ränta.
21




 Proposition
1
(utan
skatt):
VL
=
VU
 


(17)

3.2.2
Modigliani
Miller
proposition
1
(med
skatt)


Med
tiden
modifierade
de
två
forskarna
sin
modell
med
hänsyn
till
bolagsskatter.
Detta
 resulterade
 i
 en
 omformulering
 av
 propositionen
 då
 det
 istället
 visade
 sig
 att
 skuldsättningsgraden
har
en
påverkan
på
företagets
värde.
Detta
beror
på
att
ett
företag
 som
är
belånat
betalar
mindre
bolagsskatt
än
ett
obelånat
företag.

 

 Proposition
1
(med
skatt):
VL
=
VU
+
tc
 I
och
med
modifieringen
av
teorin
förändras
strukturen
på
pajbitarna
eftersom
att
man
 måste
fördela
pajen
i
tre
bitar
istället
för
två,
detta
kan
man
se
nedan
i
figur
2
och
3
.
 Figur
2
illustrerar
ett
obelånat
företag
medan
figur
3
representerar
ett
belånat
företag.23 
 Figur
224


 Figur
325 

 3.3
Price
book
value


(18)

4.
Empiri


Nedan
följer
de
uträkningar
som
gjorts
på
skuldsättningsgraden
och
P/B
talet
för
vardera
 bolag,
sett
till
tidsintervallen
2007­2010.




2007 2008

Skuldsättningsgrad P/B tal Skuldsättningsgrad P/B tal

Castellum 1,5 0,98 1,9 1,04 Hufvudstaden 0,8 1,37 0,8 1,02 JM 1,5 3,03 2,1 1,10 Kungsleden 2,6 1,09 3,3 1,04 Lungbergs 0,7 0,51 0,9 0,50 NCC 3,7 2,08 4,3 1,22 PEAB 3,8 3,13 4,2 0,94 Skanska 2,8 2,49 3,3 1,69 Wallenstam 1,4 0,90 1,5 0,50 2009 2010

Skuldsättningsgrad P/B tal Skuldsättningsgrad P/B tal

(19)

5.
Resultat


5.1
Korrelation
och
determinationsvärde


(20)
(21)

5.3
Hypotesprövning
och
t‐test
 I
detta
stycke
presenteras
resultatet
av
de
hypotesprövningar
man
gjort
med
hjälp
av
ett
 t‐test.
Uträkningar
kan
man
se
i
bilagorna.

 
 Hypotesformulering:
 H0:
Det
finns
inget
samband
mellan
skuldsättningsgrad
och
P/B
tal
hos




 
 svenska
börsnoterade
bygg‐
och
fastighetsbolag.
 H1:
Det
finns
ett
samband
mellan
skuldsättningsgrad
och
P/B
tal
hos


 
 svenska
börsnoterade
bygg‐
och
fastighetsbolag.

 Med
en
signifikansnivå
på
5
%
och
7
frihetsgrader
blir
det
kritiska
värdet
2,365.

 2007 2008 2009 2010 t-värde 2,027 1,688 1,307 0,625 


(22)

6.
Analys


Nedan
 följer
 en
 analys
 av
 korrelationen,
 regressionslinjen
 och
 hypotesprövningen.
 Analysen
berör
svenska
börsnoterade
bolag
inom
bygg­
och
fastighetsbranschen.



6.1
Analys
av
korrelation



Vi
finner
att
det
finns
ett
visst
positivt
samband
mellan
skuldsättningsgrad
och
P/B
tal
 före,
 under
 och
 efter
 finanskrisen
 när
 man
 ser
 till
 korrelationen.
 Inget
 av
 åren
 har
 en
 perfekt
korrelation
men
år
2007
och
2008
påvisar
ändå
ett
starkt
samband,
om
man
går
 efter
Lind,
Marchal
och
Wathen
skala.
Åren
2009
och
2010
visar
däremot
på
ett
svagt
 samband.


 Utifrån
våra
beräkningar
kan
vi
se
att
en
hög
skuldsättning
generellt
leder
till
ett
högt
 P/B
tal
och
vice
versa,
vilket
stämmer
överens
med
Modigliani
och
Millers
teori.


 Det
vi
kan
se
är
att
korrelationen
minskat
för
varje
år
som
går.
Detta
visar
på
en
negativ
 trend
 som
 går
 mot
 att
 det
 inte
 finns
 något
 samband
 mellan
 skuldsättningsgraden
 och
 P/B
talet.
Frågan
är
om
detta
kan
förklaras
med
hjälp
av
finanskrisen?



Vi
ser
att
finanskrisen
kan
vara
en
extern
faktor
som
påverkat
relationen
mellan
dessa
 variabler
 på
 ett
 negativt
 sätt.
 Vi
 tror
 att
 konjunkturnedgången
 rubbade
 sambandet
 mellan
skuldsättningsgrad
och
P/B
tal
i
och
med
dess
påverkan
på
vardera
variabel.
Det
 vi
menar
är
att
ytterligare
en
faktor
kom
att
påverka
dessa
två
variabler,
vilket
minskade
 sambandet
mellan
dem.
Vi
tror
dock
inte
att
det
är
den
huvudsakliga
förklaringen
med
 tanke
på
att
korrelationen
i
så
fall
borde
ha
ökat
under
2010,
perioden
efter
finanskrisen
 då
ekonomin
runt
om
i
världen
men
även
i
Sverige
stabiliserades.



Istället
 dalade
 korrelationen
 mellan
 skuldsättningsgraden
 och
 P/B
 talet
 ännu
 mer
 ner
 mot
0,
inget
samband,
än
den
tidigare
hade
gjort.
I
detta
läge
anser
vi
att
det
hade
varit
 till
 stor
 hjälp
 med
 siffror
 från
 tidigare
 år,
 före
 2007,
 för
 att
 kunna
 avgöra
 om
 denna
 trend
hållit
i
sig
länge
eller
om
den
faktiskt
startade
under
2008.



(23)

anta
ett
högt
värde.
Detta
anser
vi
att
den
gjorde,
då
den
visade
ett
värde
på
0,37
och
 0,289.
Detta
innebär
att
37
%
respektive
28,9%
av
värdet
på
P/B
talet
kan
förklaras
av
 skuldsättningsgraden.
Denna
procentsats
anser
vi
är
hög
med
tanke
på
att
det
troligtvis
 finns
 väldigt
 många
 faktorer
 som
 kan
 påverka
 aktiens
 värde,
 så
 som
 förväntningar
 på
 företagets
lönsamhet,
investerares
avkastningskrav
och
förändringar
inom
bolaget.
 Avslutningsvis
anser
vi
att
skuldsättningsgraden
har
en
viss
påverkan
på
P/B
talet,
om
 man
ser
till
korrelationen,
men
att
denna
påverkan
minskat
med
åren
och
att
det
istället
 är
 andra
 faktorer
 som
 har
 påverkat
 P/B
 talet
 i
 högre
 grad.
 Detta
 gör
 att,
 sett
 till
 korrelationen,
man
kan
härleda
till
Modigliani
och
Millers
teori.



6.2
Analys
av
regressionslinje


Vi
 valde
 att
 beräkna
 en
 regressionslinje
 för
 vardera
 år
 för
 att
 få
 en
 klarare
 blick
 över
 sambandet.
 
 I
 och
 med
 att
 korrelationen
 hör
 ihop
 med
 lutningen
 på
 regressionslinjen,
 man
 behöver
 korrelationen
 för
 att
 räkna
 ut
 lutningen,
 bör
 diagrammet
 visa
 på
 att
 det
 finns
 ett
 samband
 mellan
 skuldsättningsgrad
 och
 P/B
 tal,
 vilket
 den
 också
 gör.
 Diagrammet
visar
dock
något
som
är
svårt
att
se
i
korrelationsberäkningarna.
Det
finns
 ett
extremvärde
som
avviker
från
de
andra
punkterna.
Genom
att
gå
tillbaka
till
empirin
 kan
man
konstatera
att
dessa
extremvärden
hör
till
JM:s
data.



För
alla
åren
bortsett
från
2008
ligger
JM:s
utfall
långt
ifrån
de
andra
bolagens
om
man
 kollar
 i
 diagrammen
 för
 regressionslinjerna.
 Det
 var
 detta
 som
 gjorde
 att
 vi
 ansåg
 att
 JM:s
utfall
var
ett
extremvärde
som
föll
långt
ifrån
de
andra
bolagens
utfall.



(24)

6.2
Analys
av
hypotesprövning



Hypotesprövningar
 påvisar
 att
 korrelationskoefficienterna
 för
 samtliga
 år
 inte
 är
 signifikanta
och
att
vi
därmed
får
acceptera:
 
 H0:
Det
finns
inget
samband
mellan
skuldsättningsgrad
och
P/B
tal
hos
svenska
 börsnoterade
bygg‐
och
fastighetsbolag.
 
 och
förkasta:
 
 H1:
Det
finns
ett
samband
mellan
skuldsättningsgrad
och
P/B
tal
hos
svenska
 börsnoterade
bygg‐
och
fastighetsbolag.



Detta
 visar
 på
 att
 Modigliani
 och
 Millers
 teori
 om
 att
 skuldsättningen
 påverkar
 företagets
 värde,
 och
 därmed
 påverkar
 aktiens
 värde,
 inte
 stämmer
 sett
 till
 hypotesprövningens
utfall.



Hypotesprövningens
resultat
motsvarade
våra
förväntningar
till
en
viss
del.
I
och
med
 att
korrelationen
visade
på
ett
lågt
samband
de
sista
två
åren
ansåg
vi
att
chansen
att
 acceptera
 nollhypotesen
 var
 stor.
 Vi
 var
 däremot
 mer
 osäkra
 när
 det
 kom
 till
 de
 två
 första
åren
då
korrelationen
visade
på
ett
starkt
samband,
vi
trodde
att
åtminstone
2007
 skulle
visa
på
ett
samband.



Av
den
anledningen
valde
vi
att
i
efterhand
kolla
vad
en
hypotesprövning
med
0,1
som
 signifikansnivå
skulle
visa.
I
och
med
att
den
kritiska
gränsen
minskade,
från
2,306
till
 1,860,
 resulterade
 det
 i
 att
 man
 accepterade
 H0
 för
 alla
 åren
 utom
 den
 för
 2007.
 Att
 minska
signifikansnivån
innebär
dock
att
man
ökar
risken
för
att
förkasta
nollhypotesen
 då
den
är
sann.
Det
vi
vill
påvisa
är
att
det
trots
allt
kan
finnas
ett
samband,
beroende
på
 hur
man
väljer
att
utföra
sin
hypotesprövning.


Om
man
ser
undersökningen
ur
finanskrisens
perspektiv
kan
vi
konstatera
att
den
inte
 haft
 någon
 större
 inverkan
 på
 sambandet
 mellan
 skuldsättningsgrad
 och
 P/B
 tal
 i
 och
 med
 att
 hypotesprövningen
 bevisat
 att
 det
 inte
 finns
 något
 samband
 under
 de
 undersökta
åren.



(25)
(26)

7.
Studie
som
utesluter
JM


(27)
(28)
(29)

7.2.3
Hypotestest

 Hypotesformulering:
 H0:
Det
finns
inget
samband
mellan
skuldsättningsgrad
och
P/B
tal
hos




 
 svenska
börsnoterade
bygg‐
och
fastighetsbolag.
 H1:
Det
finns
ett
positivt
samband
mellan
skuldsättningsgrad
och
P/B
tal
hos


 
 svenska
börsnoterade
bygg‐
och
fastighetsbolag.

 Med
en
signifikansnivå
på
5
%
och
6
frihetsgrader
blir
det
kritiska
värdet
1,943
vid
ett
 ensidigt
hypotestest.

 2007-2010 t-värde 2,813 
 Det
innebär
att
nollhypotesen
förkastas,
det
vill
säga
att
man
accepterar
att
det
finns
ett
 samband
mellan
skuldsättningsgrad
och
P/B
tal
när
det
kommer
till
medelvärdet.
 7.3
Analys


Genom
 att
 utesluta
 JM
 som
 visade
 på
 extremvärden
 kan
 vi
 se
 att
 korrelationen
 ökat
 under
 samtliga
 år.
 Ökningen
 har
 dessutom
 varit
 stor
 för
 alla
 åren
 utom
 2008,
 vilket
 bekräftar
att
JM
har
haft
en
negativ
inverkan
på
resultatet.
För
undersökningen
innebär
 detta
 att
 korrelationen
 visar
 på
 ett
 starkt
 samband
 under
 samtliga
 år,
 vilket
 den
 inte
 gjorde
tidigare
då
två
av
åren
hade
en
svag
korrelation.
 Vi
kan
även
se
att
det
inte
längre
finns
en
negativ
trend
där
sambandet
minskar
för
varje
 år
som
går.
Nu
kan
vi
istället
se
att
korrelationen
både
har
minskat
och
ökat
under
den
 undersökta
tidsperioden.

 I
och
med
att
korrelationen
ökat
relativt
mycket
under
samtliga
år
trodde
vi
att
det
även
 skulle
ske
stora
förändringar
när
det
kom
till
hypotesprövningen.
Det
visade
sig
att
det
 både
2007
och
2009
påvisade
ett
annat
resultat
än
tidigare.
Därmed
kan
vi
konstatera
 att
det
finns
ett
samband
före
samt
under
den
senare
perioden
av
finanskrisen,
men
att
 det
inte
finns
något
samband
under
början
och
efter
finanskrisen.
Detta
innebär
att
vi
 kan
härleda
till
Modigliani
och
Millers
teori
under
2007
och
2009.



(30)

säga.
 Det
 som
 tidigare
 talade
 för
 finanskrisens
 påverkan
 på
 de
 två
 variablerna
 var
 att
 korrelationen
minskade
från
2007
till
2009.
Motargument
var
att
vi
inte
kunde
se
någon
 uppgång
av
korrelationen
efter
finanskrisen.
I
och
med
att
våra
senare
beräkningar
visar
 på
 att
 korrelationen
 ökar
 under
 2009
 fallerar
 argumenten
 för
 finanskrisens
 påverkan
 medan
motargumenten
kvarstår
då
korrelationen
fortfarande
minskar
under
2010.

 Därmed
står
vi
fast
vid
att
finanskrisen
har
varit
en
extern
faktor
som
påverkat
relation
 mellan
 skuldsättningsgrad
 och
 P/B
 tal
 negativt,
 men
 att
 det
 inte
 är
 den
 huvudsakliga
 faktorn.




(31)

8.
Slutsats
&
egna
reflektioner


8.1
Slutsats


Det
finns
en
viss
grad
av
samband
hos
svenska
börsnoterade
bygg‐
och
fastighetsbolags
 skuldsättningsgrad
 och
 P/B
 tal
 men
 sett
 till
 finanskrisen
 påvisas
 enbart
 ett
 samband
 före
och
den
senare
delen
av
finanskrisen,
dvs.
2007
och
2009.



8.2
Egna
reflektioner


Syftet
 med
 uppsatsen
 var
 att
 undersöka
 om
 det
 fanns
 ett
 samband
 mellan
 skuldsättningsgrad
 och
 P/B
 tal
 hos
 svenska
 bygg
 och
 fastighetsbolag,
 före,
 under
 och
 efter
 finanskrisen,
 där
 åren
 2007
 –
 2010
 representerat
 denna
 tidsperiod.
 I
 undersökningen
 har
 det
 genomförts
 en
 regressionslinje,
 korrelationsberäkning
 och
 hypotestest
för
var
och
ett
av
åren.



Analysen
av
korrelationen
och
därmed
också
regressionslinjen
visade
på
att
det
fanns
 ett
 tydligt
 samband
 de
 två
 första
 åren,
 dvs
 2007
 och
 2008
 men
 att
 det
 var
 en
 negativ
 trend
 fram
 till
 2010.
 Då
 analys
 av
 diagrammen
 av
 regressionslinjerna
 genomfördes
 påvisades
 ett
 bolag,
 JM,
 som
 hade
 extremvärden
 jämfört
 med
 de
 andra.
 P/B
 talet
 var
 betydligt
 högre
 jämfört
 med
 de
 andra
 bolagen,
 sett
 till
 vilken
 skuldsättningsgrad
 de
 hade.
Detta
medförde
att
efter
diskussion
med
vår
handledare,
Åke
Bertilsson,
valde
vi
 att
göra
ytterligare
en
analys
där
vi
räknade
bort
JM.
Första
analysen
bestod
av
nio
bolag
 och
den
andra
analysen
kom
att
innefatta
åtta
bolag.



Den
andra
analysen,
utan
JM,
visade
på
en
mycket
stark
korrelation
för
varje
år.
Detta
 gjorde
 att
 vi
 kom
 fram
 till
 att
 skuldsättningsgraden
 har
 påverkan
 på
 P/B
 talet
 och
 vi
 kunde
 med
 hjälp
 av
 hypotesprövningen
 dra
 slutsatsen
 att
 det
 går
 att
 härleda
 till
 Modigliani
och
Millers
teori
för
året
2007
och
2009
i
denna
undersökning.



(32)

sin
 bransch
 sett
 till
 omsättning
 och
 därmed
 anses
 urvalet
 representativt
 för
 undersökningens
syfte.



(33)
(34)
(35)

References

Related documents

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Även pedagogen som arbetar i den andra förskoleklassen berättar att musiken används på olika sätt i verksamheten och att den, genom exempelvis sången, syftar till att

En funktion som är kontinuerlig på intervallet [a,b] antar alla värden mellan sitt minimum och sitt maximum... Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

All the implemented algorithms need the y-coordinate of the vanishing point (Sec- tion 2.1) to calculate a distance measure from the camera to a vehicle and to determine

Eftersom många män fortfarande sitter på mycket makt så kommer detta förmodligen att bidra till att förståelsen för bibliotekens nytta blir allt sämre och på så sätt

Trots att vi i vår studie anser att vi har tillfört ännu ett perspektiv på vad lek i skolan skulle kunna vara och hur leken kan integreras i lärandet genom informella

Detta skulle då kunna förklara varför många investerare avstår från att investera i bolag med höga PE-tal Detta betyder återigen inte att det nödvändigtvis behöver vara

Metaforen bör därför inte vara för långsökt eller för ytlig, eftersom den långsökta inte är begriplig och den ytliga är så uppenbar att publiken inte lär sig något.. I