ASEA-gruppen. Beställningarna ökade med nära 12 % till9 750 Mkr (1974: 8 750). Från kunder i utlandet minskade de med 13 % , medan de från kunder i Sverige ökade med 44 % .

Från veteranfesten den 17 okto- ber 1975: Fru Britta Pettersson vid Ekonomiavdelningen får sin veteranbelöning för 25 års tjänst i ASEA av dr Marcus

Wallenberg.

1975 i sammandrag

ASEA-gruppen. Beställningarna ökade med nära 12 % till9 750 Mkr (1974: 8 750). Från kunder i utlandet minskade de med 13 % , medan de från kunder i Sverige ökade med 44 % .

Utiandsandelen var 44 %.

Den fakturerade försäljningen ökade med 14% till 7 863 Mkr (6 917).

Orderstocken var vid årsskiftet 14 100 M kr.

Investeringar i maskiner och fastigheter utgjorde 441 Mkr {405).

Rörelseresultatet efter avskrivningar uppgick till 527 Mkr {432) och årets vinst till 298 Mk r (80) .

Moderbolaget. Beställningarna ökade med 17% till 4 021 Mkr (3 437) . Från kunder i utlandet ökade de med 13

t;)./o

och från kunder i Sverige med 21 % . Utiandsandelen var 50%.

Den fakturerade försäljningen steg med 34% till 3 222 Mkr (2 408).

Orderstocken var vid årsskiftet ca 4 550 Mkr.

Investeringar i maskiner

OQh

fastigheter utgjorde 148 Mkr (165) samt i aktier 118 Mkr (97).

Rörelseresultatet efter avskrivningar var 227 Mkr (173) och årets vinst 247 Mkr (80).

Utdelningen per aktie föreslås höjd från 5:00 kr till 6:25 kr, vartill åtgår 98,4 Mkr {78,8).

10 år i sammandrag ASEA-gruppen

1975 1974 1973 1972 1971 1970 1969 1968 Beställningsingäng, Mkr 9750 8 750 7 670 5030 5220 4 300 3975 3000 Fakture- rad försäljning, Mkr 7863 6917 5 249 4952 4001 3 690 3333 2 728 Vinst före bokslutsdisposi-

tioner och skatter, M kr 726 404 343 272 225 242 236 204 Vinst per aktie enligt

traditionell metodik, kr

¹)

29.50 14.00 12,75 9,75 8,00 8,25 Vinst per aktie enligt

equity accounting, kr

¹⁾

2) _{17,75 16,00 12,75 9,50 9,50}

Utdelning per aktie, kr

³)

6,25 5,00 4,50 4,50 3,97 3,97 3,97 3,11 {för 1975 enligt förslag)

Obeskattade reserver, Mkr 1361 1 125 918 886 835 795 730 667 Redovisat eget kapital, Mkr 1 807') 1 476 1 494 1 400 1 236 1 217 1 026 984 Balansomslutning, Mkr 9932 8 010 7183 6374 . 5692 4988 4284 3 721 Investeringar i maskiner

och fastigheter, Mkr 441 405 393 325 344 224 168 136

Antal anställda den

31 december 43604 41 217 39154 38 651 37 911 36 591 34 867 32726 Antal aktieägare {ca) 75000 75000 75 000 75000 70000 55 000 50000 46000

1) Se även "Definitioner och metoder i redovisningen" (s. 16) samt not 4 i "Kommentarer till bokslutet" (s. 24)

2) Denna uppgift kommer att lämnas i särskild rapport efter bolagsstämman . ·

3) Vid beräkning av utdelning per aktie har hänsyn tagits till fondemissioner åren 1973, 1970 och 1965

4) lnkl föreslagen fondemission 197 Mkr

1967 1966 2 500 2600 2 765 24

202 159

3,08 3,08

639 618 911 891 3460 3198

190 142

32401 34413

45000 45000

ALLMÄNNA SVENSKA ELEKTRISKA AKTIEBOLAGET Årsredovisning 1975

c

2

5

15 16 18 19 20 22 24 27

l '

Innehåll

1975 i sammandrag 10 år i sammandrag

ASEA-gruppen i internationellt perspektiv Förvaltn i ngsberäftelse

Bokslut

Definitioner och metoder i redovisningen ASEA-gruppen. Resultaträkning

Moderbolaget. Resultaträkning ASEA-gruppen. Balansräkning Moderbolaget Balansräkning Kommentarer t ill bokslutet

Specifikation av moderbolagets aktieinnehav Finansieringsanalys

Förslag till vinstdisposition Revisionsberättelse Data för större dotterbolag 31

32

34 ASEA-gruppens sammansättning (Översiktsschema) Diagram

ASEAs styrelse och företagsledning samt vissa företagschefer inom gruppen

Ordinarie bolagsstämma hålles i Västerås måndagen den15mars kl16.00 i Kristiansbergsskolans aula, Sängargatan 1. Aktieägarna erinras om bolags- ordningens bestämmelse, att för rätt till deltagande i bolagsstämman fordras anmälan hos styrelsen.

Anmälan skall ske hos styrelsen via Aktieregistret, ASEA, 721 83 Västerås senast torsdagen den 11 mars kl. 11.00 och bör vara skriftlig med namn, adress och personnummer samt registrerat aktieinnehav tydligt angivna.

Aktieägarna uppmanas att snarast möjligt inregistrera sina aktier, vilket endast kan ske vid

bolagets huvudkontor i Västerås. Sista registrerings-

'

dagen för årets bolagsstämma är den 11 mars kl. 11.00.

Beslutad utdelning tillhandahålles fr o m kl10.30 den 16 mars mot kupong nr 3 på bolagets huvud- kontor i Västerås samt fr o m den 16 mars på samtliga affärsban· ker i landet.

Aktieägare ombedes att underrätta Aktiereglstret,

ASEA, 721 83 Västerås, om eventuella ändringar

av namn och adress.

- ₂

ASEA-gruppen i internationellt perspektiv

Ett samtal mellan . Marcus Wallenberg och Curt Nieo/in

Nicolln: l ASEAs utvecklingshistoria kan man särskilja två epoker. Fram till slutet av 1950-talet krävde till- godoseendet av en viss marknadsandel i Sverige för ASEAs produkter ett successivt ökat antal sysselsatta.

Sedan slutet av 1950-talet har det varit möjligt med ett avtagande antal sys . selsatta. Det har med andra ord under de senaste 15-20 åren varit nödvändigt för ASEA att öka sin export för att vidmakthålla syssel- sättningen, bortsett från andra skäl för ökad inter- nationalisering. Utvecklingen synes fortsätta i denna riktning. Hur skall vi bäst utnyttja de möjligheter som står oss till buds för att säkerställa en nödvändig utveckling av vår internationalisering?

Wallenberg: Låt oss först se litet på bakgrunden.

Redan Sigfrid Edström, som blev verkställande direktör i ASEA 1903, underströk tidigt betydelsen av att ha en internationell marknad. Jag frågade honom en gång i begynnelsen av mitt styrelseledamotskap, i början av 30-talet, om motiven och då sa han ungefär så här: Om vi inte har möjlighet att konkur- rera med våra utländska konkurrenter i Sverige också på andra marknader, så kan vi ju inte försvara vår svenska marknad. Den kapacitetsutbyggnad som

förekommit på starkströmsområdet i världen och som varit större än tillväxten i efterfrågan har medfört att konkurrensklimatet blivit hårdare och Sverige har inte kunnat vara en tillräcklig marknad för ett företag som ASEA.

Nlcolin: De senaste tjugo åren har också Inneburit en alldeles ovanligt snabb tillväxt i storleken av enskilda objekt. Vi behöver bara tänka på turbiner, transforma- torer och kärnkrattverk för att inse att antalet affärer har minskat, medan de tekniska kraven per enhet har ökat kraftigt. Detta har gjort att arbete över . gränserna blir kolossalt mycket viktigare.

Wallenberg: Om ASEA i framtiden skall kunna hålla s in position, så måste verksamheten ha en tillräckligt bred basis för alla dessa tunga kostnadsposter för utveckling av produktions- och försäljningsapparaten och de allt dyrare tekniska utvecklingsarbetena.

Wallenberg: "Ett av skälen till att man kan vara optimis- ttsk beträffande Sverige är att vi har högt utbildat folk, som kan göra tekniska in- satser av internationell klass."

Nico/in: "Det har under de senaste 15-20 ~ren varit nödvändigt tör ASEA att öka sin export för att vidmakt- Mila sysselsättningen, bort- sett fr~n andra skäl tör ökad internationalisering."

Nicolin: Vi har glädjen att samarbeta med några av världens mest framstående företag för att utveckla nya produkter. Jag kan nämna American Electric Power, i vad avser ultrahöga spänningar för trans- mission, General Motors, när det gäller elektriska lokomotiv för den amerikanska marknaden, och United Technologies, när det gäller mycket stora avancerade gasturbiner. Likaså har vi ett värdefullt samarbete med Brown Boveri rörande stora ångturbiner.

Wallenberg: Det är säkert nödvändigt och riktigt att vidareutveckla sådana förbindelser. Ledningen i ASEA har förstått vikten av att skapa de förutsättningar som behövs för att man skall bli en intressant samarbets- partner. Det är alldeles solklart att om man inte lagt ner så mycket arbete på att få fram konkurrenskraftig teknik, så hade vi aldrig blivit en intressant sam- arbetspartner.

Nicolln: Vi måste fortsätta att satsa kolossalt myckel på avancerad teknisk utveckling men koncentrera oss på våra specifika produkter. Vi kan inte bedriva något slags allmän framtidsforskning utan måste kon- centrera oss på de behov, som kunderna kommer

a~­

ha under de närmaste tio åren.

Wallenberg: Ja, men samtidigt ha ett öppet sinne för vad framtiden kan innebära.

· Nlcolln: Ja, förvisso.

Wallenberg: Under de här många åren i ASEA har jag

upplevt hur den tekniska utvecklingen har ökat i takt,

accelererat någonting fantastiskt. Och kanske ett av

skälen till att man kan vara optimistisk beträffande

Sverige är att vi har högt utbildat folk, som kan göra

tekniska insatser av internationell klass och att vi

därigenom kan komma upp på en sådan teknisk

utvecklingsnivå, att vi har möjligheter att vara

konkurrenskraftiga trots att vi ligger högt på vissa

punkter i kostnadsbilden.

Nlcolin: Även om vi har goda produkter och tillfreds- ställande priser så kan vi inte nå alla marknader och då är det nödvändigt med lokal tillverkning. Vi har av sådana skäl, men också med hänsyn till vår strate- giska konkurrenssituation, etablerat ett antal fabriker ute i världen, som vi kanske inte riktigt lärt oss att sköta lika väl som de svenska. Det är en uppgift som återstår. Jag tror att vi måste öka vår utiands-

produktion om vi skall få en tillräcklig återföring från marknaderna ute i världen av kunskaper och

erfarenheter till gagn också för tillverkningen i Sverige.

( i

Wallenberg: Tidigare så räckte det med en försälj- ningsorganisation men gradvis har de traditionella marknaderna i Europa fått sina behov av starkströms- utrustning tillfredsställda av de egna företagen, vilket

( "" ~gat oss att söka nya exportmarknader. Utveck-

Mgsländerna har inte sällan nationella politiska och

Wallenberg: "Genom att man bygger upp sin organisation i utlandet för tillverkning och försäljning, så skyddar man, så att säga, den svenska till- verkningen mer än om den utländska rörelsen inte etablerades."

~ delspolitiska regler, som går ut på att ett utländskt företag måste ha lokal tillverkning för att få sälja sina produkter. När svensk industri etablerar tillverkning i utlandet sägs det ju ofta att svenskarna i Sverige ( -·.:övas arbetstillfällen. Till det vill jag säga: Genom an man bygger · upp sin organisation i utlandet för tillverkning och försäljning, så skyddar man, så att säga, den svenska tillverkningen mer än om den utländska rörelsen inte etablerades. Utan svensk före- tagarverksamhet i utlandet skulle den svenska inqustrin verkligen kunna komma in i en krympnings- process, som skulle yttra sig i bl a mindre arbets- tillfällen.

Nlcolin: l samtal om den elektrotekniska industrins internationella situation och framtid sägs det från en del håll, att det finns för många företag i branschen i Europa om man jämför med USA, där det bara finns två företag och detta trots att, som det brukar fram- hållas, den amerikanska marknaden är större än den europeiska. Ser Du det som angeläget att vi får lika få företag i Europa som i USA?

3

Nicolin: "Statlig intervention när det gäller räntesatser och kredittider får inte sätta konkurrensen ur spel. Det är ett slags protektionism, som är lika allvarlig som skydd av den egna Industrins hemma- marknad."

Wallenberg: Det gör jag väl inte, jag är litet rädd för sådana här generaliseringar. Det är alldeles klart att General Electric och Westinghouse är väldigt stora företag med mycket brett produktregister, men det finns på alla möjliga olika tillverkningsområden en hel mängd med företag. Om jag t ex tar utvecklingen på elektronikområdet i USA, så fanns där för en 15-20 år sedan mellan 13 och 14 000 företag. Dessa företag utvecklades och många eliminerades i en konkurrensprocess. Det var som ett såll, som skakades hela tiden. De flesta av företagen föll bort.

Av de återstående blev många mycket attraktiva sam- arbetspartners, fusionerades och växte vidare. Men tron att den bästa lösningen ·skall åstadkommas genom bara några enstaka företagsenheter motsvaras inte av verkligheten . De bästa formerna för utveckling och produktion värker fram i fri konkurrens. Det är ingenting som går att reglera fram . Jag tror inte heller

Antal anställda inom ASEA-gruppen 1.93G-1975 samt beräknat antal anställda sysselsatta med produktion för hemmamarknad resp. utlandsmarknad.

Antal anställda 45000

35000

25000

15000

5000

Totalt

Sverige

l

^Utlandet

1930 35 40 45 50 .55 60 65 70 75

att politiska Institutioner är dom bäst ägnade att få fram effektiva företagskombinationer. Det har visat sig väldigt svårt. Det finns helt enkelt inte möjligheter att centralt överblicka alla utvecklingschanser, som finns på olika produktområden. Det är en över- mänsklig uppgift.

Nicolin: Det är väl också värdefullt att det finns till- räckligt många utvecklingscentra. Om nian bara hade ett, för att ta det värsta fallet; så skulle hela utveck- lingen kunna gå fel. Om det finns mycket få, så är det alltjämt en risk för att den tekniska och kommersiella utvecklingen inte får. tillräckligt stöd av initiativ och nya tankegångar som den skulle ha om det fanns ett större antal centra, som arbetar i konkurrens med varandra. Vi har hyllat internationell handel i fri

konkurrens som vår policy- och, tror jag, levt upp till den också.

Wallenberg: Man måste helt enkelt ha en inter- nationell arbetsfördelning, göra saker på det ställe där man gör dom bäst och billigast. Det finns på sina håll en tro på att reglering är lösningen. Jag tror inte verkligheten underbygger en sådan tro. Det händer så mycket som är oförutsett och oförutsebart för folk, som sitter som reglerare. Regleringar och protektio- nism är samma andas barn. Den internationella handelspolitik, som strävar efter en frigörelse av handeln, möter för närvarande ett särskilt starkt mot- stånd på grund av den recession som vi har i världen.

Industriländerna har för närvarande 17 miljoner arbetslösa och då kan man ju förstå att regeringarna slår vakt om sysselsättningsfrågorna. Skall vi komma igång igen med en välståndsutveckling, så måste den internationella handeln utvecklas. Men det är inte så lyckligt när regeringar söker stimulera export med subventioner och stödåtgärder.

4

Wallenberg: "De bästa for- merna tör utveckling och produktion värker fram i fri konkurrens. Det är Ingenting som går att reglera fram."

Nicolin: Finansieringen av stora exportaffärer

tenderar att bli allt viktigare. Det är naturligt, eftersom antalet stora projekt varit i växande och leveransern, mer och mer sker på tum-key-basis. Men statlig intervention när det gäller räntesatser och kredittider får inte sätta konkurrensen ur spel. Det är ett slags protektionism, som är lika allvarlig som skydd av den egna Industrins hemmamarknad.

Wallenberg: Ja, summan av vårt resonemang är att vi i ASEA-gruppen tänker. fortsätta att utvidga och befästa våra internationella positioner. Utan växande marknader i världen försvinner förutsättningarna för att vi själva skall kunna växa. Och utan egen tillväxt har vi l längden Inga resurser för att utveckla vår tekniska och kommersiella kompetens. Men allt detta kräver internationell konkurrens inom bran- schen och inom industri och handel i allmänhet. Utan konkurrens skulle vi avskärmas från våra kunder, dem vi redan har och dem vi vill vinna. Och det är ( - deras alltmer avancerade önskemål och krav vi vill

5 .. ·

som en utmaning.

Vissa jämförelser mellan ASEA-gruppen och 10 av de största starkströmstekniska företagen i världen (Inklusive ASEA-gruppen men exklusive Compagnie Electricite Generale). Med undantag för ASEAs utiandsandel är uppgifterna för 1975 uppskattade.

%

% ASEAs andel av de största Försäljning

60

Utiandsandel av fakturerad 3.50 starkströmstekniska företagens försäljning för de största

fakturerade försäljning resp. starkströmstekniska företagen

antal anställda samt för ASEA

3.00

2.50

2.00

/""

' , _____ ... ---J ,

...

.... ---'

___ Anställda

50

40

30

~,~---;~ ... ---"'

ASEA

- -Totalt

.... -

....

1965 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 1965 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75

5

Förvaltningsberättelse

Allmänt

Med hänsyn till rörelsens expansion och önskemålet att nå bättre relation mellan det bundna kapitalet och balansomslutningen vill styrelsen och verkställande direktören föreslå bolagsstämman att aktiekapitalet ökas genom fondemission från 787 500 000 kronor till 984 375 000 kronor genom

a) uppskrivning av bokförda värdet på innehav av aktier i

Elektriska Svetsnings

~,

AB med 24 375 000 kr ( ~.~ j AB Svenska Fläkt-

fabriken med 15 000 000 , AB Skandinaviska

Elverk med 51 400 000 , _.- redovisade under

L l"Aktier i andra bolag" 90 775 000 kr b) uppskrivning av bokförda värdet på

"Fabriksfastigheter och andra fastig- heter" vilka har ett bestående värde

överstigande detsamma med 45 000 000 , c) ianspråktagande· av "Värdereglerings-

reserv för aktieinnehav i koncern-

bolag" med 61 100 000 ,

196 875 000 kr Under förutsättning av bolagsstämmans godkännande .kommer en ny aktie att utges för varje fyrtal gamla aktier, varvid gamla fria aktier berättigar till nya fria aktier och gamla bundna aktier till nya bundna aktier. Företaget avser att i samband med den före- slagna fondemissionen börja tillämpa lagen om (:- ranklad aktiehantering genom Värdepappers-

\."'entralen VPC AB.

styrelsen och verkställande direktören föreslår att för verksamhetsåret 1975 till aktieägarna utdelas 10% på det efter fondemissionen höjda aktie- - )pitalet. Godkänner bolagsstämman styrelsens och vtlrkställande direktörens förslag kommer utdelningen

ASEA-gruppens fakturerade försälJning 1971-75 fördelad på marknader, Mkr

1975 1974 1973 1972 1971 Västeuropa (exkl Sverige}

2324

2162 1812 1508 1371

Östeuropa

220

254 150 128 119

Nordamerika

448

202 238 253 152

Latinamerika

282

172 188 157 108

Australien, Nya Zeeland

156

111 107 89 103

Asien

273

208 161 99 101

Afrika

217

83 69 66 56

Summa

3920

3192 2725 23ö0 2010 Sverige

3943

3725 2524 2652 . 1991 Totalt

7863

6917 5249 4952 4001

att utbetalas med 6:25 kronor per gammal aktie mot kupong nr 3.

Den internationella ekonomin kännetecknades under 1975 av den djupaste lågkonjunkturen under efter- krigstiden. Recessionen förstärktes av att alla de stora industriländerna uppvisade en . i stort sett lik- artad konjunkturbild. OECD-Iändernas national- produkt sjönk med i genomsnitt 2 % . Arbetslösheten var på många håll den högsta under efterkrigstiden.

Industrins produktion och investeringar minskade.

Trots den låga a k tivitetsnivån sjönk den inter- nationella inflationstakten endast måttligt. Prissteg- ringen inom OECD-området blev 1 O

⁰

/o jämfört med 14% under 1974. Dämpningen var i första hand en följd av nedgången i råvarupriserna. För första gången under efterkrigstiden redovisades en volym- nedgång i världshandeln.

Under senare delen av året visade konjunkturen tecken till långsam omsvängning, först och tydligast i USA.

l Sverige awek den ekonomiska utvecklingen gynn- samt från den internationella. BNP steg enligt

officiella beräkningar med ca 0.5 % . Prisstegringarna uppgick till ca 10 % .

Industrin ökade sina investeringar med drygt 4 % , vilket dock var avsevärt mindre än 1974. Uppgången var koncentrerad till byggnader, medan maskin- investeringarna var i stort sett oförändrade. Lagren fortsatte att växa efter den kraftiga uppbyggnaden 1974. Industriproduktionen sjönk med i genom- snitt 2%.

Efter en viss försvagning mot slutet av 1974 skedde ett påtagligt fall i industrins orderingång under 1975.

Exportens totala volym minskade, medan verkstads- produkter i stort sett höll sig på 1974 års nivå.

Beställningsingång och fakturerad försäljning Trots den djupa internationella lågkonjunkturen och den successivtmer markerade dämpningen i den svenska ekonomin med sjunkande orderingång till

.Beställning~ingång

och fakturerad försäljning

' l

ASEA-

gruppen fördelade på produktoriuåden, procent

Beställnings- Fakturerad ingång försäljning 1975 1974 1975 1974

Kraft

46

37

30

29

- varav kärn kraft 22 18

8

12

Industri

11

13

13

10

Transport

9

9

12

11

standard

20

22

26

27

Halvfabrikat

7

13 11 15

övrigt

7

6

8

8

Summa 100 100 100 100

Mkr

9750

8750

7863

6917

industrin, låg beställningsingången till ASEA-gruppen som helhet volymmässigt kvar på 1974 års höga nivå.

Orderstocken fortsatte att växa värdemässigt , men sjönk uttryckt i leveranstid på grund av ökad kapa- citet i produktionsapparaten.

Totalt ökade beställningarna till ASEA-gruppen med nära 12.o/o till9 750 Mkr (8 750). Beställningar från kunder i Sverige ökade med 44%, medan de från kunder i utlandet sjönk med 13 .o/o. Utiandsandelen föll därmed tillbaka från 1974 års rekordnivå till 44%.

Den fakturerade försäljningen ökade med nära 14%

till 7 863 Mkr. Utiandsandelen härav utgjorde 49%.

Förändringar i moderbolagets innehav av aktler i dotterbolag

(Nyemissionerna till pari om ej annat sägs) Surahammars Bruks AB, f d AB Reaktortekn i k, från 3,8 Mkr till 50,0 Mkr genom nyemission

Kohlswa Jernverks AB, f d Luth & Rosens Elektriska AB, från 2,04 Mkr till 15,0 Mkr genom nyemission

LEPPER-DOMINIT Transformatoren GmbH, Bad Honnef (Bonn), från 20,0 milj. DM till 30,0 milj. DM genom nyemission. Då endast ASEA deltog i nyemissionen ökade ASEAs andel-härigenom från 73,5% till 82,4%

ASEA lndustries Limited, Varennes (Montreal), från 6,0 milj. Can $till 10,0 milj. Can $genom nyemission Osterreichische ASEA Elektrizitätsges. mbH, Brunn am Gebirge (Wien), från 10,0 milj.

s

till 15,0 milj. S genom nyemission

ASEA AG, ZOrich, från 1,0 milj. Sfr till 0,5 milj. Sfr genom nedsättning av aktiekapitalet samt från 0,5 milj. Sfr till 1,0 milj. Sfr genom nyemission till kurs 120 ~/o

ASEA ELECTRICA S.A., Coslada (Madrid), från 65,0 milj. Ptas till 100,0 milj. Ptas genom nyemission ASEA ELECTRIC (N.Z.) LIMITEO, Wellington, från 0,12 milj. NZ $till 0,5 milj. NZ $genom nyemission ASEA (Philippines) lnc., Makati (Manila), från 1,5 milj Phil Pes till 3,0 milj. Phil Pes genom fondemission.

Dessutom har moderbolaget bildat eller förvärvat följande bolag

Elektriska Lindareverkstaden Rutger Olsson AB, Kristinehamn, genom förvärv från utomstående av hela aktiekapitalet 0,05 Mkr

Industridata AB, Solna, där ASEAs intresse har ökat från 25 .Of o till 75% genom förvärv från utomstående

HARLAND SIMON LIMITED, Bletchley (London), genom förvärv från utomstående av hela aktiekapitalet 0,02 milj. ~

RTE-ASEA Corporation, Waukesha (Milwaukee). där genom förvärv av aktier i RTE Corporation, Waukesha, ASEAs totala intresse i RTE-ASEA Corporation har ökat från 50,0 Ofo till 50,5% ~

ASEA S.A., La Paz, har bildats med ett aktiekapital av 0,13 milj. Bol Pes

ASEA-EKMAN L TO, Hongkong, har bildats med ett aktiekapital av 0,75 milj. HK $, varav ASEAs intresse utgör 65%

l samband med försäljning av skogs- och jordbruksrörel- serna inom SURA-gruppen har bl a tidigare Surahammars Bruks AB och Kohlswa Jernverks AB försålts samt ändrat namn till Suraskog AB respektive Kohlswaskog AB.

Telefon AB LM Ericssons minoritetsintresse om 40 °/o i ASEA LME AUTOMATION AB har förvärvats. l samband därmed har företagets namn ändrats till ASEA Automation AB och verksamheten integrerats i moderbolagets rörelse.

6

ASEA-gruppen totalt

ASEA-gruppen exkl kärnkraft- utrustningar 1975

9

750 7 863

1974 8 750 6917

1975 1974 7 575 7 200 7 238 6117 Beställningar Mkr

Fakturering Mkr Orderstock Mkr

1975-12-31 14100 6250

Uppgifter i förvaltningsberättelsen beträffande beställningsingång och orderstock avser prisnivån vid faktureringstidpunkten.

ASEA-gruppens sammansättning

ASEA förvärvade AB Electrolux' och AB skandi- naviska Elverks andelar om vardera 25% av aktie- kapitalet i Industridata AB, Solna, ett serviceföretag{

för teknisk och administrativ databehandling. IDA TA, vari ASEA tidigare ägde 25%, ingår härmed som dotterbolag i ASEA-gruppen. ASEA LME Automation och ASEA-Metior integrerades i moderbolagets rörelse. ASEA sålde sitt aktieinnehav i Seandiamant AB till Ultra High Pressure Units (Jreland} Ltd. Till- sammans med det amerikanska företaget ESB lncorporated bildade ASEA ett nytt bolag i USA, Exide ASEA, lnc. Elektrakoppar sålde aktieinnehavet i Aluminium Bahrain . Scandinavian Glasfiber sålde sitt intresse i Karhulan Kuitulasi Oy. ASEA-SKANDIA förvärvade ett västtyskt elgrossistföretag, EL TE HAC Elektrotechnische G rosshandels-Gesellschaft Hans C Ehlen m.b.H. genom ett nybildat dotterbolag i Tyskland.

Den internationella försäljningsorganisationen har ytterligare utbyggts. J början av 1975 trädde ett nybildat bolag i Hongkong, ASEA-EKMAN LTD, i verksamhet. ASEA Limited, Montreal, förvärvade av Peacock Brothers Limited, Montreal, Harland Drives Department, en del av det av ASEA förvärvade brittiska företaget HARLAND SIMON LIMJTED. En

1

betydande utbyggnad av försäljningsorganisationen'T··

Mellersta östern ägde rum. ASEA Regional Office for The Middle East f lyttade från Libanon till Bahrain.

Under detta kontor sorterar nyinrättade ASEA-kontor i Libanon, Dubai, Saudiarabien, Egypten och Turkiet.

Till Hydro-Quebec Institute of Research (IREQ), Kanada, har ASEA levererat sex transforma- torer för högeffektprov vid spänningar upp till 1500 kV.

Momentaneffekten per trans- formator är 1200 MVA (överst t.v.)

För det fortsatta utvecklings- arbetet på system och kompo- nenter för ultrahöga spänningar har ASEA levererat en trans-

formatar för 1500 kV och 333 MVA till American Electric Power Service Corporation (AEP).

Reaktortryckkärlet för det första aggregatet i Forsmark ca 150 km norr om Stockholm anlände i början av december till förläggnlngsplatsen. Kärn- kraftverket kommer att ha en nettoeffekt på 900 MW och tas l drift 1978 (undre bilden).

9

Teknisk utveckling

Elektriska maskiner

Inom ett av ASEAs klassiska områden, nämligen elektriska maskiner, har en ny serie l.ikströmsmotorer i effektområdet 50-575 kW börjat marknadsföras. Den nya motorn matas från tyristorströmriktare. statorn består av ett hellaminerat plåtpaket i svetsad ram. En avancerad lindningsisolering ger stor överbelast- ningsförmåga. Mindre storlekar har nyligen utvecklats av det med ASEA samverkande Thrige-Titan A/S i Danmark. ASEA kan därmed erbjuda ett komplett program av industriella motordrifter med steglös varv-

~

... lsreglering.

1 __

Jrömriktarna för dessa ändamål har förbättrats genom en ny generation tyristorer för upp till 1050 A eller 50% högre ström än ASEAs tidigare största tyristorer.

Ffter omfattande utvecklings- och provningsarbeten

\t.Jr stora turbogeneratorer med direkt vattenkylning i stator och rotor tagits i drift i Barsebäcks och Ring- hals kärnkraftstationer. För vattenkraftgeneratorer fortsätter utvecklingen mot högre effekter och stora dimensioner. l en utbyggnad av Porjus kraftstation har en generator på 267 MVA vid 83 r/min installerats.

Statens Vattenfallsverk beställde under året den största vattenkraftgenerator som beställts hos ASEA.

Det är en generator på 500 MVA vid 103 r/min för Harsprånget

Kraftområdet

ASEAs insatser på transmissionsområdet gäller fram- för allt transformatorer, reaktorer, brytare, kraftkon- densatorer, vent i lavleda re, ström riktarstationer för högspänd likström samt kontroll- och styr-

(f·-- rustningar.

-~·at

med höga driftspänningar måste skyddas mot atmosfäriska överspänningar och kopplingsöver- spänningar. För att möta kraven på skyddsnivå och urladdningskapacitet för de mycket höga spänning- ( ; na har nya ventilavledare utvecklats. Ventilavledare

·irted mycket kvalificerade· prestanda har också

utvecklats för de stora strömriktarstationer, som ingår i systemen för högspänd likström.

Det samarbete, som 1969 inleddes med American Electric Power Service Corporation, New York, USA, på området ultrahöga spänningar har fortsatt enligt planerna. l den nya provstationen i lndiana, USA, är transformatorer och manöverutrustning, som väsent- ligen levererats av ASEA, under installation. Inom

ASEA har kompletterat sitt program av industrirobotar med en större typ som kan hantera föremål med en vikt upp till 60 kg. Den är liksom föregångaren - hanterings- kapacitet 6 kg - helt elektrisk.

Bilden överst visar den mindre roboten i en av Atlas Copcos verkstäder.

En av de största valsverksmo- torer som ASEA tillverkat leve- rerades under 1975 till Norsk Jernverk (undre bilden).

ramen för samarbetet har ASEA även utvecklat en ny typ av reläskydd för kraftledningar med hög spänning.

Detta skydd reagerar tidigare på störningar i nätet och ger följaktli gen tidigare impulser till utlösning av brytare.

l samarbete med bl a statens Vattenfallsverk fort- sätter utvecklingen av utrustningar för datorstyrning av hela kraftnät.

Utvecklingen av ASEA-ATOMs kokarreaktor har lett fram till en ny standardkonstruktion BWR 75 med 3 000 MW termisk effe kt. Den nya reaktorn möjliggör högre driftsäkerhet och bättre underhållsegenskaper hos kärn kraftanlägg n inga r.

På komponentområdet bedriver ASEA-ATOM ett omfattande utvecklingsarbete speciellt avseende bränslet. Genom ändringar i dess såväl mekaniska som kemiska konstruktion har driftsäkerhet och effektreglering förbättrats.

Det arbete, som STAL-LAVAL Turbin bedrivit till- sammans med United Technologies Corporation (UTC) i USA sedan 1971, på att utveckl a en ny typ av stor gasturbin i 100 MW-kJ assen har kommit så långt att den viktigaste komponenten - gasgeneratorn - framgångsrikt provkörts i provcell hos UTC.

En prototyp till en nykonstruerad mellanöverhettad marin turbin, syftande till lägre bränsleförbrukning, har framgångsri kt provats i STAL-LAVALs verk- städer.

Liljeholmens Kabelfabrik har utvecklat en ny genera- tion kablar, kallad LIFLAM, som minskar spridn ings- risker och klorutveckling vid brand. En ny generation kärnkraftkablar ger ytterligare ökade säkerhets- marginaler vid användning i strålningsutsatta utrymmen.

Ändamålet med det nya bolaget Exide ASEA, lnc., är att utveckla stora belastningsutjämnande batteri- anläggningar med strömriktare hos kraftföretag och industrier.

Industri- och transportområdet

De programmerbara elektroniksystemen kommer nu mer och mer till användning som styr- och regler- organ i utrustningar för såväl kraft- som industri- anläggningar ..

Parallellt med automatiksystemet PROMATIG har ett

·system av mer generell karaktär med benämningen DS-8 introducerats för bl a styrning och övervakning av processer, datainsamlingar och fj ärrkontroll.

Systemet ger avsevärda förenklingar i anläggnings- - projektering och kan enkelt anpassas till en mångfald olika tillämpningar.

Speciellt för numerisk styrning av verktygsmaskiner har en ny elektronikutrustning NUCON 400 tagits fram. Systemet ger användaren mindre programme- ringsarbete och bättre utnyttjning av mas kinparken.

ASEA har kompletterat sitt robotprogram med en

större robot, som kan hantera föremål med en vikt

;.1

,.

!·

l ~

upp till 60 kg. Konstruktion och utseende är i princip i överensstämmelse med ASEAs mindre robot med 6 kg hanteringskapacitet Till skillnad från flertalet robotar i marknaden arbetar ASEA-robotarna helt elektriskt och därtör mycket tyst. Lagringar och trans- missionselement är väl inkapslade och skyddade.

Den separata styrutrustningen är baserad på mikro- datorteknologi och har därför stor programmerings- kapacitet dch möjlighet att styra avancerade

operationer. Robotens rörelser programmeras med en bärbar programmeringsenhet

Vätskekylda likriktare med strömmar upp till 60 kA har utveck!ats för elektrolytisk framställning av bl a klor och aluminium. En vidareutveckling av PRESS- DUKTOR har skett för kraftmätning och vägning, med tillämpning bl a vid lastning av lastbilar som alternativ till plattformsvåg.

En ny generation tryckknappar och signallampor för industriell användning, vilka uppfyller nya nationella och internationella normer, har framgångsrikt mark-

10

nadsförts i Sverige och utlandet. Detta gäller också nya generationer av handmanövrerade motorskydds- brytare och, Installationscentraler för bostäder, kontor och lätt industri.

På uppdrag av Facit AB har ASEA-HAFO till ersättning avkonventionella mekaniska tryckverk utvecklat ett elektriskt s k termotryc khuvud för . kalkylatorer. Det nya verket möjliggör bl a tystare och batterisnålare drift av kal kylatorerna.

Järnkonst har i det befintliga gatu- och vägbelys- ningsprogrammet reviderat spegeloptiken för att öka armaturernas verkningsgrad, vilket bidrar till billigare anläggningar och större trafiksäkerhet. } l samarbete med statens Järnvägar har prov utförts

' - . / ..

med höghastighetståg, som inte kräver ombyggnad av befintliga banor. Utvärdering av provkörningarna pågår. Under året färdigställdes det första av två lok, som tillverkas inom ramen för samarbetet mellan ) General Motor's Electromotive Division och ASEA.

Loket har provats med gott resultat.

Marknadsutveckling

Kraftområdet

Beställningsingång Mkr Fakturerad försäljning Mkr Orderstock 75-12-31 Mkr

1975 1974 4525 3 225 2 345 1975

10 825

Beställningarna till ASEA-gruppen på kraftutrust- ningar var under året 4 525 Mkr (3 225), varav 2 175 Mkr (1 550) föll på utrustning till kärnkraftverk.

Häri ingår en preliminär beställning till ASEA-ATOM på reaktoranläggningen med tillhörande första bränsleladdning för Forsmark 3. Verket kommer att ha en nettoeffekt på ca 1 000 MW och tas i drift hösten 1982. Turbinaggregatet skall levereras av STAL-LAVAL, som vid utgången av året hade 12 turbiner på tillsammans 6 900 MW i order för kärn- kraftverk i Finland och Sverige. ASEA-ATOM lämnade Forsmark Kraftgrupp AB en option på det fjärde aggregatet i Forsmark, som förutses bli identiskt med det tredje.

Ar 1975 kan betraktas som ett genombrottsår för kärnkraften i Sverige. Utöver de båda tidigare

levererade anläggningarna Oskarshamn l och Il, togs under sommaren det första aggregatet i Barsebäck på 580 MW och under hösten aggregatet till Ring- hals 1 om 750 MW i drift. Under andra halvåret beräknas ca 20% av den totala elproduktionen i Sverige ha kommit från kärnkraftverken.

Beställningarna från kraftområdet

i

övrigt har varit väsentligt större än 1974 främst genom en mycket livlig efterfrågan från oljeländerna i Mellanöstern, något som mer än väl kompenserat en nedgång från de traditionella exportmarknaderna.

Marknaden inom transmissionsområdet har varit god med avsevärt större beställningar än rekordåret 1974 . Under året erhölls def initiv beställning på leverans av utrustning för en anläggning för högspänd likström i USA. Ingen annan upphandling av HVDC-utrustning skedde i världen under 1975.

Utbyggnaden av vattenkraftverk har inte nämnvärt påverkats av den till följd av konjunkturdämpningen något lägre ökningstakten i energiförbrukningen.

ASEA har sålunda fått stora order på

vattenkraftgen~ -~

ratorer från bl a Sverige, Panama och Sudan.

~·

Bland viktiga leveranser kan nämnas stora vatten- kraftgeneratorer och t ransformatorer till Brasilien och USA samt en dieselkraftstation till Saudiarabien. För ökning av överföringsförmågan och stabiliteten för ( ') högspända linjer är s k seriekom pensering med

-....v

kondensatorbatterier mycket betydelsefull. Lilja- holmens Kabelfabrik har under året levererat en serie sådana batterier till Sydafri ka.

övre bilderna: statens Järn- . vägar och ASEA har under hela 1975 praktiskt provat ett höghastighetståg, som inte kräver ombyggnad av befintliga

banor. ·

Mitten: SJ har beställt sam- manlagt ca 200 Re-lok, däri- bland 40 under .1975. Den senaste generationen Re 4 började levereras under året.

Nedtill t.v.: 44 tunnelvagnar levererades under 1975, däri- bland de sex första för Saltsjö·

banan. Totala antalet vagnar är därmed 870. Tyristorregle·

ringen av likströmsfordon vidareutvecklades. ASEAs s k choppers, som driftprovats sedan 1973, ätenmatar och sparar energi.

Nedtill t.h.: De första 24 av de 100 spårvagnarna till Mel- bourne togs i drift under 1975.

r·

(

·'

.l

.

l

i. l:

..

:1

Industriområdet

1975 1974 Bestältningsingång Mkr 1 075 1125 Fakturerad försäljning Mkr 1 047 700 Orderstock 75·12-31 Mkr 1 275

Beställningarna till ASEA-gruppen på industri- utrustningar minskade något jämfört med 1973 och 1974 års höga nivåer och uppgick till 1 075 Mkr {1 125}. Efterfrågan från utlandet var svag. Utlandets andel av beställningarna till moderbolaget av industri- utrustningar sjönk sålunda från 64 till 49 %.

Beställningarna från den svenska marknaden har omfattat bl a stora utrustningar för massa- och pappersindustri samt för stål- och valsverk. Moder- bolaget har fått mycket stora beställningar för gruv- industri och stålindustri från Polen och Sovjetunionen.

HÄGGLUNDs fick beställningar på lastmaskiner och skytteltåg till ett stort konstbevattningsprojekt i Peru och på motsvarande utrustning för tunnlar och tillred- ningsorter till ett gruvprojekt i Folkrepubliken Korea.

Under året levererade ASEA flermotordrifter för världens största linermaskin till Obbola Linerboard AB,. skänkugnar av ASEA-SKF-typ till China National Technical Import Corporation, Peking, samt en varm- isostatpress till världens största utrustning för hög- temperaturlegeringar hos Pratt & Whittney Aircraft, East Hartford, USA.

Transportom rådet

Beställningsingång Mkr Fakturerad försäljning Mkr Orderstock 75-12-31 Mkr

1975 1974 825 750 929 750

1325

Beställningarna till ASEA-gruppen på transport- utrustningar - d v s trafikmedel, militära fordon, utrustningar för materialhantering, marina turbiner och utrustningar för handelsfartyg -uppgick till 825 Mkr (750).

statens Järnvägar placerade en ovanligt stor beställning hos ASEA, nämligen på 40 stycken Re 4 tyristorlok. Totalt har 144 Re-lok levererats av 200 beställda. SJ beställde även sex liknande fyraxliga lok, modifierade för trafik på malmbanan mellan Kiruna och Narvik.

Tyristorteknikens tillämpning i lok- och motorvagnar är nu vidsträckt accepterad. ASEA har hävdat sin ställning som ledande tillverkare av traktians-

utrustning inom detta område. Ett avtal träffades om uthyrning av ett Re-lok till National Railroad

Passenger Corporation {Amtrak} i USA för prov på sträckan Washington-New York.

De prov, som AB Stor-Stockholms Lokaltrafik genom- fört under åren 1974 och 1975 med åtta tunnelvagnar försedda med tyristorreglering för återmatning av bromsenergi, har visat goda resultat. Denna teknik kan komma till användning, förutom på tunnelvagnar,

12

på spårvagnar och trådbussar. Marknaden för sådana typer av fordon torde komma att växa avsevärt på grund av gynnsam driftekonomi och de miljömässiga fördelar som eltraktion kan erbjuda. ·

Den utpräglade låg konjunkturen inom sjöfarts- näringen har medfört en dämpad efterfrågan på ASEA-gruppens produkter inom detta område. Den kraftiga nedgången på oljafraktmarknaden ledde till omfattande avbeställningar av kontrakterade tank- fartyg och därmed marinturbiner hos STAL-LAVAL och dess licenstagare. Endast ett f åtal nya beställ- ningar erhölls. Under året beställdes vid skeppsvarven många torrlast- och bulkfartyg som ersättning för 1 ^~

annullerade tankbåtar, vilket medverkade till starkt '"',..

ökade beställningar på däcksmaskiner hos HÄGGLUNDS.

Marknaden för offshore-utrustningar, som 1973 och 1974 präglades av livlig efterfrågan, var svag. Inom Q

materialhanteringsområdet noterades stora beställ- ningar på lyftdon och transportbanor, dock med en viss tendens till avmattning mot årets slut.

standardområdet

Beställningsingång Mkr Fakturerad försäljning Mkr Orderstock 75-12-31 Mkr

1975 1974 1 900 1950 2 025 1900

275

Beställningarna till ASEA,-gruppen på standard-

produkter~

d v s lösförsäljning av katalogenliga produkter och reservdelar- uppgick till 1 900 Mkr (1 950). Hos moderbolaget, där standardprodukterna svarar för närmare 20'0fo av den totala försäljningen, var beställningarna ca 1 O

Ofo

lägre än 1974 både i Sverige och utlandet. Utlandets andel av beställning - ) arna, som vuxit kraftigt under senare år, förblev dry~

60%. De motortillverkande dotterbolagen i Australien, Frankrike och Spanien redovisade minskad beställningsingång.

Orderingången till ASEA-SKANDIA och dess nordisk{ ) dotterbolag, som säljer hushållsmaskiner och materiet"' till installationsbranschen, redovisade en obetydlig ökning. Trots att bostadsbyggandet sjönk, visade försäljningen till byggsektorn en gynnsam utveckling.

Prisstopp rådde på hushållskapitalvaror under större delen av året.

Järnkonst med dotterbolaget CEBE noterade en svagt ökad orderingång. Tillverkningen av belysnings-

armatur, som övertogs från Lumalampan AB 1974,

överfördes till fabrikerna l Landskrona och Svalöv.

Halvfabrikatom rådet

Beställningsingång Mkr Fakturerad försäljning Mkr Orderstock 75-12-31 Mkr

1975 1974 725 1150 849 1 050

250

• Beställningsingången till ASEA-gruppen på h<:Jiv- fabrikat sjönk från 1150 till 725 Mkr. Vid Surahammars

Bruk har intrimning pågått av den nya masugnen och ... det nya stålverket. Marknaden för företagets

produkter har varit svag och priserna otillfreds- ställande. Vid Kohlswa Jernverk har pågått en omfattande rationalisering av tillverkningen av stål- ,- - 'Utgods. En ändring i sortimentet från större detaljer

'ij

o legerat stål till flödesproducerade detaljer i legerade stål har skett. Scandinavian Glasfibers försäljning sjönk. Efterfrågan från marknaderna i Västeuropa var mycket svag under första halvåret

<f'·~n

återhämtades senare. Elektrokoppar, som huvud-

"-säkligen arbetar med halvfabrikat för ledarändamål, noterade en kraftigare nedgång i efterfrågan från exportmarknaderna än från den svenska marknaden.

övriga verksamhetsområden

Beställningsingång Mkr Fakturerad försäljning Mkr Orderstock 75-12-31 Mkr

1975 1974 700 550

668 542

150

Beställningarna inom återstående verksamhets- områden - som omfattar installationsarbeten, serviceverksamhet samt produktion av elkraft - har uppgått till 700 Mkr (550). Härav faller 244 Mkr på Voxnan-gruppen, vars elkraftproduktion ökade med ca 20 °/o.

r f"\terfrågan på installationsarbeten har varit god,

\.;l:wämst från industrin. Industriobjekten utgörs alltmer av nyckelfärdiga anläggningar, som innebär att insatsen av ingenjörsarbete blir större. Serviceverk- samheten har visat fortsatt gynnsam utveckling.

Kärnkraftturbin under montage i STAL·LAVALs Norrmalms- verkstad i Finspång.

13

'•r

!"

i,,

1'."

Personal

Det totala antalet anställda i ASEA-gruppen ökade under året från 41 217 till 43 604. Härav var 18 411 (16 986) tjänstemän och 25 193 (24 231) arbetare.

Antalet i utlandet anställda var 8 395 (7 398).

Personalökningen hänför sig väsentligen till moder-- bolaget och förvärv av IDA TA och HARLAND SIMON.

De svårigheter som fanns under 1974 att i tillräcklig utsträckning rekrytera yrkesarbetare var bestående även under 1975. Verkstäderna har till större delen varit beroende av intern utbildning för att så långt möjligt täcka denna biist. Efterfrågan på personal med teknisk utbildning har varit ovanligt stor.

Intresset bland ungdom för utbildning i verkstads- yrken är alltjämt glädjande stort. Antalet elever vid ASEAs industriskola i Västerås, som ökat under senare år, är nu nära 600. Beslut har fattats om upp- förande av nya lokaler för skolan till en kostnad av ca 6 Mkr.

Personalomsättningen bland tjänstemän har förblivit låg i moderbolaget och bland arbetare minskat till den lägsta siffra som noterats på många år, drygt 131J/o. sjukfrånvaron bland arbetare ökade i moder- bolaget från 9,4 till 9,9 %, medan den totala frånvaron steg från 15,6 till16,9.o/o.

Under året skapades i moderbolaget en s k anpass- ningsgrupp med representanter för personalavdel- ningen, de anställdas organisationer samt länsarbets- nämnden med uppgift att placera äldre och

handikappad arbetskraft.

Under året utbetalades i löner och lönebikostnader för anställda i hela ASEA-gruppen 2 584 Mkr (2 041).

Moderbolagets utgifter för löner och avlöningar har utgjort:

till styrelse, verkställande direktör och andra företagsledare till tjänstemän

till

arbetare

1975 1974

tkr tkr

7358 460 798 454 934 923 090

6321 379 037 374181 759 539

Medelantalet anställda - vari ingår heltidsanställda jämte deltidsanställda, omräknade till heltidsanställda -var 18 563 vid moderbolaget, varav 7 408 tjänstemän och 11 155 arbetare.

Av den totala summan för löner och avlöningar har under 1975 83 Mkr (71) utbetalats i form av helg- och semesterersättningar. Arets rörelse i moderbofaget har vidare belastats med 293 Mkr (207) avseende kostnader för obligatoriska och avtalsenliga pensions- och försäkringsavgifter samt allmän arbetsgivaravgift. Den genomsnittliga lönekostnaden per heltidsanställd var drygt 65 000 kr.

14

Lån och ansvarsförbindelser avseende aktieägare m fl

Bolaget har icke någon lånefordran, för vilken uppgiftsskyldighet i förvaltningsberättelsen föreligger enligt aktiebolagslagen.

Ansvarsförbindelser, för vilka uppgiftsskyldighet eventuellt föreligger, avser bostads- eller billån till anställda och uppgår per 1975-12-31 till:

t kr för styrelseledamot, styrelsesuppleant i bolaget 4 för verkställande direktör i koncernbolag (fastighets-

eller förvaltningsbolag samt utländskt försäljningsbolag) 14 för styrelseledamot, styrelsesuppleant i koncernbolag

(fastighets- eller förvaltningsbolag) 9

för anställda*) i bolaget 11 626

11 653 De ansvarsförbindelser, för vilka uppgiftsskyldighet

eventuellt föreligger, har ingåtts före ikraftträdandet av den lag, som inskränker bolagets rätt att ingå ansvarsförbindelser för aktieägare m fl.

*) Då bolaget saknar möjligheter att bedöma i vilken omfattning anställda och deras anförvanter är aktieägare, har samtliga ansvarsförbindelser för anställda här medtagits.

Investeringar

Investeringarna inom ASEA-gruppen uppgick till 441 Mkr (405), varav 344 (302) föll på maski ner och inventarier och 97 (1 03) på fast ig heter.

ASEA-ATOMs nya anläggning för omvandling av uranhexafluorid till urandioxid togs f ramgångsrikt i drift. HÄGGLUNDs färdigstä llde en hall för montering av däcks krana r med en verkstadsyta på 9 500 m

^2•

Dahrentråd genomför ett program för om- och tillbyggnad av anl äggningarna i Nossebra för tillverkning av lindningstråd. Järnkonst har förvärvat mark i Landskrona för en omfattande utbyggnad av verkstäderna. Figehol ms Bruk har slutfört en

)

betydande investering i byggnader och maskiner

fÖr(i~'i

tillverkning av presspan för trans formatorer. ~i' Moderbolaget uppförde en ny härvverkstad på

8 500 m

²

i Västerås, där också tillbyggnad av Elektroniksektorns såväl verkstads- som kontors-

byggnad om sammanlagt ca 10 000 m

² färdigställde~)

l Malmö uppfördes ett nytt regionkontor. Två nya •' serviceverkstäder uppfördes i Sver ige.

Nya kontorsbyggnader har tagits i bru k av för- säljningsbolagen i Brasilien och Holland. ASEA- SKANDIA färdigställde två konto rs- och lager- byggnader i Finland.

Under 1975 installerades ett sto rt antal robotar och

numeriskt styrda mas kiner vid verkstäder inom

moderbolaget och vid dotterbolagen i Australi en,

Mexiko och Spanien. Moderbolaget har tagit i drift ett

tjugotal helautomatiska utrustningar för komponent-

framställning och en klare montage, vilket innebär att

en ny fas inletts i utvecklingen mot ö kad mekani-

sering.

•

..

15

Bokslut

Den fakturerade försäljningen för ASEA-gruppen ökade under 1975 med 14% till 7 863 Mkr (6 917).

Moderbolagets fakturerade försäljning ökade med 34% till 3 222 Mkr (2 408). Produktionskapaciteten, som höjdes under året, har varit väl utnyttjad. Order- stocken var redan vid årets ingång betydande, och beställningsingången under året kunde, trots den allmänna konjunktursvackan, volymmässigt hållas kvar på föregående års höga nivå. Leveranstiderna har kunnat avkortas. Förseningsläget är i allmänhet gynnsammare än för ett år sedan.

Rörelseresultatet efter avskrivningar har för ASEA- ( - ruppen ökat med 22 %, d v s mer än ökningen av

--~.~u{n fakturerade försäljningen. l moderbolaget ökade

den fakturerade försäljningen med 34% och rörelse- resultatet efter avskrivningar med 31 %. Som förut- skickades i årsredovisningen för 1974 har de trans- (r;rmato_rtil~verk~nde bolagen i Tyskl~nd och Ka~ada

· ·rfite vant vmstg1vande under 1975. ForJusterna forut- ses d ock upphöra under 1976. Läget för övriga trans- formatorbolag har förbättrats. l det brasilianska bolaget är resultatet nu balanserat och i det nya koncernbolaget RTE-ASEA Corporation redovisas betydande vinst.

Bland övriga tillverkande koncernbolag uppvisar främst HÄGGLUNDS, Liljaholmens Kabelfabrik och STAL-LAVAL förbättrade rörelseresultat. Den svaga konjunkturen har däremot haft allvarliga konse- kvenser för resultatet i de halvfabrikatproducerande företagen, främst Surahammars Bruk och Scandi- navian Glasfiber, som bägge visar negativt rörelse- resultat. Främst tack vare den höga tillgängligheten i Oskarshamns kamkraftverk kan Voxnan-gruppen visa ett starkt förbättrat rörelseresultat. Den tillfreds- :;C-ällande resultatnivån har kunnat vidmakthållas i

~SEA-SKANDIA jämte dotterbolag i Norge och Finland samt CEWE-SELFA, medan resultatet i Järn- konst-gruppen försvagats något.

Försäljningsbolagen utomlands har totalt sett haft en -',•nnsam resultatutveckling. Goda resultat har särskilt 'uppnåtts av bolagen i Norge, Spanien och USA.

Räntasaldot för ASEA-gruppen har försämrats. Detta beror helt på att moderbolagets räntesaldo, som inkluderar initialkostnader för viss upplånin'g, för- sämrats från underskott på 24 Mkr till 56 Mkr.

Försämringen beror i hög grad på det lägre allmänna ränteläget såväl i Sverige som internationellt. Likvidi- teten har under 1975 förbättrats starkt både i moder- bolaget och i ASEA-gruppen, särskilt under årets sista månader. Tilrförbättringen har bidragit det obligationslån om 100 Mkr, som moderbolaget upptog i november 1975, samt tvenne lån om tillsammans 115 milj Sfr av private placementkaraktär, som moder- bolaget upptog i Schweiz i början av året.

Förstärkningen av den amerikanska dollarn har med- fört att utfallet av kursdifferenserna svängt från underskott till överskott. Till detta har även bidragit

den allmänt lugnare utvecklingen på valutamarkna- derna. Resultatet av kursrörelserna är väsentligen hänförligt till moderbolaget. Liksom tidiga re år har kursdifferenser hänförliga till under året levererade order inkluderats i rörelseresultatet.

Vinsten före extraordinära poster och skatter har för ASEA-gruppen ökat från 378 Mkr t. ill 492 Mkr eller med 30 %. Motsvarande värden för moderbolaget är en ökning från 204 Mkr t ill 253 Mkr eller med 24%.

De extraordinära posterna i 1975 års bokslut har varit betydande, eftersom moderbolaget tillförts avsevärda realisationsvinster vid försäljning av akti er och fastigheter. Under året avyttrades skogs- och jord- bruksrörelsen inom SURA-gruppen till Kopparfors AB.

Före denna försäljning hade kraftverksrörelsen avyttrats till Voxnan-gruppen. Affären genomfördes så att aktierna i det tidigare helägda dotterbolaget Surahammars Bruks AB försåldes för 249,5 Mkr, varvid en realisationsvinst på 169,1 Mkr uppstod.

stålrörelserna i Surahammar och Spånnarhyttan samt Kolsva har sedan återköpts ti ll bokfö rda värden av ASEAs helägda dotterbolag AB Reaktorteknik resp Luth & Rosens Elektriska AB, som sedan ändrat namn till Surahammars Bruks AB resp Kohlswa Jern-

verks AB.

ASEAs 50-procentiga aktieinnehav i Seandiamant AB har försålts. Ett fastighets komplex i centrala Västerås säldes till Gränges Essem AB, va rvid en realisations- vinst på 27 Mkr uppstod.

Den inledningsvis nämnda avvecklingen av Elektra- koppars intresse i Aluminium Bahrain gav en reali- sationsvinst på 7 Mkr. Scandinavian Glasfiber

avvecklade sitt 40-procentiga a ktieinnehav i Karhulan Kuitulasi Oy till majoritetsdelägaren utan vederlag samt återbetalade tidigare erhållen roya lty om 3 Mkr.

Före försäljningen hade värdet på detta finska aktie- innehav av Glasfiber nedskrivits helt samt ett mot- svarande aktieinnehav om 40% i Norsk Glass-

fiber A/S nedskrivits till 75% av nominella värdet mot samtidig uppskrivning av värdet på fastigheter och maskiner. Rörelserna i dessa nordiska glasfiberbolag har varit starkt förlustbringande.

Resultatöverföringar mellan bolag inom ASEA- gruppen har genom moderbolagE1ts medverkan före- kommit även under 1975. Koncernbid rag har således lämnats av :t\SEA-SKANDIA (30 Mkr), Liljeholmens Kabelfabrik (8 Mkr), CEWE-SELFA (3 Mkr) och Storviks Elektriska (2 Mkr), medan Surahammars Bruk mottagit koncernbidrag (25 Mkr). Dessutom har ASEA-ATOM i medelstillskott mottagit 20 Mkr vardera av aktieägarna, Staten och ASEA. Även för 1976 har · ASEA-ATOM riktat en framställning till aktieägarna om medelstillskott om ti llsammans 40 Mkr, såsom bidrag till bolagets utvecklingskostnader och för täckande av underskott på pågående projekt.

Beskattade medelstillskott har tillförts de transfor-

matortillverkande bolagen i Tyskland (10 milj. DM)

i

rl

i l

l _"

och Kanada (2 milj. Can$) samt Surahammars Bruk {3,5 Mkr) för att täcka kostnader i samband med Kopparforsaffären.

Arets vinst uppgår för moderbolaget till 247 Mkr (80), medan ASEA-gruppen i sin helhet redovisar 298 Mkr (80). Den teoretiska ordinära vinsten per aktie, d v s exklusive extraordinära poster, steg från 13:25 till 17:- kr, varvid för intressebolag hänsyn endast tagits

16

till utdelningar (ej equity accounting). Medräknas även extraordinära poster ökade vinsten per aktie från 14:- till 29:50 kr.

Utsikter för 1976

Trots det svaga konjunkturläget väntas orderstocken möjliggöra ökade utievaranser under 1976.

Rörelsevinsten förutses öka.

Definitioner och metoder i redovisningen

Bokslut enligt traditionell metodik

Bokslutet för ASEA-gruppen omfattar företag, i vilka aktieinnehavet uppgår till mer än 50·0fo eller eljest koncernförhållande föreligger. l övriga fall redovisas aktierna u n der "Värdepapper". Utländska dotter- bolags värden har upptagits till dagskurs den 31 december. Allt inbördes mellanhavande mellan i bok- slutet ingående företag har eliminerats.

Resultat enligt equity accounting

Denna metod innebär att erhållna utdelningar från intressebolag exkluderas ur resultatet och istället medtas ASEAs andel av dessa bolags vi n st eller för- lust. Med intressebolag avses utomstående bolag, i vilka rösträttsinnehavet är minst 20 Ofo.

På grund av att ASEAs årsredovisning presenteras så nära efter årsskiftet, att resultatet från samtliga intressebolag inte föreligger, är det inte möjligt att häri redovisa resultatet enligt equity accounting- principen. Detta kommer att ske i en rapport till aktieägarna, vilken utges efter ASEAs bolagsstämma den 15 mars.

Avskrivningar

Det i rörelseresultatet angivna kalkylmässiga avskriv- ningsbehovet motsvarar de avskrivningar som måste ske för att produktionskapaciteten skall ,hållas oför- ändrad. Beräkningarna baseras därför på tillgång- arnas nuanskaffningsvärden och ekonomiska livslängd.

Nuanskaffningsvärdena för byggnader belägna i Sverige baseras på försäkringsbolagens s k element- metod (E-metoden). Denna metod ger vanligtvis värden, som enligt ASEAs uppfattning är för höga, varför korrigering görs dels för äldre byggnader (ej byggda på det för de aktuella behoven mest ända-

målsenliga sättet). dels generellt med hänsyn till att officiella byggnadskostnadsindex ej i tillräcklig grad beaktar förefintlig rationaliser ing. Ny värdering görs med några års mellanrum. Dessemellan uppräknas värdena i takt med ASEAs interna byggnadskostnads- index. För byggnader tillhöriga utländska bolag inom gruppen används i allmänhet brandförsäkringsvärdet som nuanskaffningsvärde.

Nuanskaffningsvärden för maskiner bestäms antingen med hjälp av prislista (offert) för

mas~in

av samma typ eller genom uppräkning av anskaffningskostnaden med hjälp av ASEAs interna maskinprisindex

(offentligt maskinprisindex justerat med hänsyn till det på grund av teknisk utveckling fallande maskin- värdet).

Den ekonomiska livslängden för byggnader antas för största delen av beståndet vara 33 år, varvid det kalkylmässiga avskrivningsbehovet sålunda beräknas

som 3

"Ofo

av nuanskaffningsvärdet. För maskiner be- €\.

räknas som regel den e konomiska livslängden till ~/

15 år.

Skillnaden mellan det kalkylmässiga avskrivnings- behovet och de bokföringsmässiga avskrivningarna redovisas som bokslutsdisposition.

Kapitalbegrepp

Enligt ASEAs policy skall lönsamheten beräknas på det avkastningskrävande kapital som företagen disponerar. Med hänsyn till ASEA-gruppens bety- dande aktieinnehav i utomstående företag skiljs definitionsmässigt mellan totalt avkastningskrävande kapital och avkastningskrävande kapital i rörelsen.

Skillnaden utgörs av just detta aktieinnehav. Det

avkastningskrävande kapitalet i rörelsen avser så-

lunda det kapital- såväl eget som främmande - som

L

..

är investerat l den industriella verksamheten och beräknas såsom det genomsnittliga värdet vid årets början och slut av balanssumma med avdrag för värdepapper, kortfristiga icke räntebärande sk u Ide r, förskott från kunder och 50 % av obeskattade reserver samt med tillägg för beskattade dolda reserver i fysiska anläggningstillgångar.

Vid beräknandet av de dolda reserverna i fysiska anläggningstillgångar, dvs fastigheter och maskiner, används följande principer:

1. Dold reserv i fastigheter utgörs av skillnaden mellan marknadspris och bokfört värde. Med marknadspris avses saluvärdet till potentiell köpare.

För tomter anses saluvärdet vara senaste taxe- ringsvärde med tillägg för beräknad värdestegring fram till den aktuella tidpunkten. Saluvärdet för

, -r--, byggnader beräknas som taxeringsvärdet med

\ l.) tillägg för beräknad stegring i marknadsvärde, varefter summan reduceras med uppskattad värdeminskning.

2. Dold reserv i maskiner beräknas till 50% av skill- naden mellan 1/3 av tillgångarnas nuanskaffnings- värde (motsvarande det i genomsnitt arbetande kapitalet i maskiner) och det bokförda värdet.

Vinstbegrepp

Med rörelseresultat efter avskrivningar avses rörelse- resultatet efter avdrag för kalkylmässigt avskrivnings- behov.

Vinst före extraordinära poster och skatter utgörs av rörelseresultatet efter avskrivningar med tillägg/

avdrag för erhållna utdelningar, räntesaldo, kursdiffe- renser samt redovisade realisationsvinster vid för-

i["~ljning

av maskiner och inventarier samt egna

~~~ligationer.

Om till detta vinstbegrepp läggs extra-

ordinära intäkter/kostnader (såsom realisationsvinster vid försäljning av värdepapper och fastigheter)

erhålls vinst före bokslutsdispositioner och skatter.

17

Sedan denna minskats med bokslutsdispositioner, avsättningar till skatter och i förekommande fall minoritetsandelar framkommer årets vinst.

Ytterligare ett vinstbegrepp förekommer i årsredo- visningen, nämligen rörelseresultat efter avskrivni ngar med tillägg/avdrag för ränteintäkter, kursdifferenser samt redovisade realisationsvinster vid försäljning av maskiner och inventarier samt egna obligationer.

Detta vinstbegrepp används vid berä kningen av lön- samheten på det av kastningskrävande kapitalet i rörelsen. Utdelningarna ingår inte i detta vinstbe- grepp, eftersom det avkastningskräv ande kapitalet i rörelsen ej innehåller motsvarande a ktieinnehav.

Lönsamhet

l diagram på s ida 36 visas utvecklingen av lönsam- heten på det avkastningskrävan9e kapitalet i rö relsen under de sex senaste åren. Lönsamheten ha r därvid beräknats före skat t.

Vinst per aktie

Den i resultaträkninge n framräknade vinsten per aktie består av en ordinär o ch en extraordinär del. Den ordinära delen av vinsten per aktie är base rad på vinsten före extraordinära poster och skatter. Denna vinst minskas med beräknade minoritetsandelar och skatt, varvid skattebelastningen schablonmässigt beräknas till 50%. På erhållna utdelningar räknas dock ingen skatt.

Den extraordinära delen av vinsten per aktie omfattar övriga i resultatet ingående poster. För i ASEA- gruppen ingående bolag görs därvid tillämpligt skatteavdrag. Vid beräkningen av vinsten per aktie enligt equity accounting-principen belastas intresse- bolagens extraordinära poster sc hablonmäs sigt med en skattesats om 25 % {eftersom endast vissa poster är föremål för beskattning).

l not 4 till gruppens bokslut redovisas hur vin sten per

aktie beräknats.