1 Tabell 2
Författare, år Titel Land Syfte/Bortfall Resultat Kvalitet
Sweat et al., 2011
The Banishing Obesity and Diabetes in Youth (BODY) Project: Description and Feasibility of a Program to Halt Obesity- Associated Disease Among Urban High School Students
New York, USA
Syftet med studien var att erbjuda överviktiga studenter vid en high school att delta i medicinsk screening.
Totalt 41% (n=640) av alla studenter var identifierade att ligga i riskzonen för diabetes och kardiovaskulära sjukdomar pga övervikt.
Av 640 elever anmälde 559 st intresse att delta varav 328 fullföljde studien.
Resultatet visade att 82% av deltagarna (270/328) hade ett eller flera medicinska värden som var utanför normalgränsen. Dessa kontaktades och uppmanades att beställa tid för medicinsk uppföljning.
29% av deltagarna hade vid kontakt från
projektgruppen redan agerat på den rapport de fått hemskickad och på egen hand kontaktat sjukvården för uppföljning.
Medel
2 Salameh et
al., 2016
Effectiveness of a 12- week school-based educational
preventive
programme on weight and fasting blood glucose in “at-risk”
adolescents of type 2 diabetes mellitus:
Randomized controlled trial.
Jordanien Syftet var att testa effekten av ett 12 veckors skolbaserat utbildningsprogram om kost och träning kan reducera övervikt och fasteblodsocker för att förebygga typ 2 diabetes.
Medelåldern på de deltagande var 15 år. I studien ingick 401 deltagare. Bortfallet var 1 person.
Resultatet i studien stöttar hypotesen om att ett 12- veckors skolbaserat utbildningsprogram med utbildning om kost och träning reducerade vikten och fasteblodsocker.
Det fanns en signifikant skillnad mellan experimentgruppen och kontrollgruppen.
De i experimentgruppen minskade i vikt medan de i kontrollgruppen ökade i vikt.
Liknande resultat sågs gällande fasteblodsocker.
Tjejer i experimentgruppen vars mammor var högutbildade förlorade mer vikt än tjejerna i kontrollgruppen.
Experimentgruppen med killar visade motsatsen, dom som förlorade mer vikt hade mammor lägre utbildningsnivå. Dom hade även ett lägre
fasteblodsocker.
Ingen klar slutsats kunde dras mellan kön eller mödrars utbildningsnivå angående reducering i fasteblodsocker.
Hög
3
Författare, år Titel Land Syfte/Bortfall Resultat Kvalitet
Nightingale et al., 2017
Screen time is associated with adiposity and insulin resistance in children
Storbritannien Syftet var att studera om skärmtid är associerat med fetma och insulinresistens.
I studien fanns 4485 deltagare, bortfallet var 1392 stycken.
Jämfört med de som rapporterade 1 timmes eller mindre skärmtid/dag, hade dom som rapporterade över 3 timmars skärmtid/dag högre ponderal index, kroppsfett, fettmassa, leptinnivåer och
insulinresistens.
Sambandet mellan glukos, HbA1c, fysisk aktivitet och kardiovaskulära riskfaktorer var svaga eller obefintliga.
Starka samband mellan skärmtid, fetma och insulinresistens visade att minskad skärmtid kan underlätta tidigt förebyggande av diabetes.
Medel
4 Cha et al.,
2013
Characteristics of american young adults with increased risk for type 2 diabetes: A pilot study
USA Syftet med studien var att undersöka vad som urskiljer unga
amerikaner med ökad risk för typ 2 diabetes.
107 överviktiga, stillasittande unga vuxna i åldern 18-29 år.
Ingick i studien.
Bortfallet var 4 personer.
Pre-diabetes gruppen (30 personer) hade högre BMI och lägre fysisk aktivitet än kontrollgruppen som bestod av 3234 vuxna som deltog i ett Diabetes Prevention Programme.
De överviktiga unga vuxna med prediabetes hade dessutom lägre fysisk aktivitet och fler hade föräldrar med typ 2 diabetes än gruppen på 73 överviktiga unga vuxna med normalt blodsocker.
Slutsats: Låg fysisk aktivitet och förälder med typ 2 diabetes är huvudfaktorer för att identifiera
personer som riskerar att utveckla typ2 diabetes bland överviktiga unga vuxna..
Medel
5
Författare, år Titel Land Syfte/Bortfall Resultat Kvalitet
Cook et al., 2014
Vegetable
consumption linked to decreased visceral and liver fat and improved insulin resistance in overweight Latino youth
Kalifornien, USA
Syftet med studien var att studera relationen mellan
grönsakskonsumtion (inkl. näringsrika grönsaker),
insulindynamik samt mängd fettvävnad hos latinska ungdomar.
I studien deltog 175 ungdomar, det fanns inget bortfall.
Det fanns ett signifikant positivt samband mellan insulinkänslighet och intag av näringsrika
grönsaker oberoende av ålder, kön, energiintag och mängd kroppsfett.
Deltagande som konsumerade störst mängd av alla grönsaker hade lägre mängd leverfett jämfört med dom som hade lägst intag av grönsaker.
De som konsumerade minst mängd icke
stärkelserika grönsaker hade signifikant högre akut insulinresistens jämfört med som konsumerade mest.
Intaget av grönsaker hos överviktiga latinska ungdomar var långt under rekommendationerna för dagsintaget. Ungdomar med det högsta intaget av grönsaker, (speciellt icke stärkelserika) hade signifikant lägre mängd leverfett jämfört med dom som konsumerade minst.
Dom som konsumerade näringsrika grönsaker hade mindre bukfett och högre insulinkänslighet jämfört med dom som ej konsumerade näringsrika
grönsaker.
Dessa upptäckter demonstrerar att kostvanor är associerat med metabola sjukdomar vilket är speciellt relevant i en population med anlag för prediabetes och fettleversjukdomar.
Medel
6 Davis et al.,
2012
Exercise dose and diabetes risk in overweight and obese children: A
randomised controlled trial
USA Syftet med studien var att under 13 veckor testa effekten av olika doser fysisk aktivitet (aerobic training 20 min/dag resp 40 min/dag)) på
insulinresistens, kroppsfett, bukfetma och
syreupptagningsförmåga (fitness VO 2) hos överviktiga, stillasittande barn.
222 barn fördelades i två träningsgrupper och en kontrollgrupp. Vid uppföljning återstod 199 personer. Bortfall 23 st.
Hög- och lågdos träningsgrupperna visade signifikant förbättring av diabetesrisken jämfört med kontrollgruppen som inte tränade.
Träningsgrupperna fick också lägre kroppsfett och bukfett värden.
Högdosträning gav bättre effekt än lågdosträning på insulinresistens och kroppsfett/bukfett.
Sänkningen av fasteinsulin gick från hög till att ligga på gränsvärdet inom båda träningsgrupperna.
Ingen större effekt på fasteglukos kunde mätas.
Syreupptagningsförmågan (fitness) förbättrades i båda träningsgrupperna lika mycket.
Det fanns ingen skillnad i resultat beroende av kön eller etnicitet.
Medel
7
Författare,år Titel Land Syfte/Bortfall Resultat Kvalitet
Hay et al., 2016
Physical activity intensity and type 2 diabetes risk in overweight youth: a randomized trial
Kanada Syftet med studien var att testa en hypotes om att högintensitets uthållighetsträning är bättre än måttlig intensitets
uthållighetsträning i att förbättra riskfaktorerna för diabetes typ 2 hos överviktiga tonåringar.
I studien ingick 106 deltagare. Bortfallet var 3 personer.
I studien framkom att träningen gav förbättrad kondition. Det gick däremot inte att bevisa att träningen förbättrade insulinresistensen.
Denna studie hade kortare träningspass två gånger per vecka men flera deltagare fick inte den
träningsdos som studien hade för avsikt att testa.
Författarna resonerar om att det kan ha varit för lite träning för att ha effekt och att fysisk aktivitet ska helst vara daglig för att ha effekt enligt vad tidigare studier visat.
Medel
8 Shaibi et al.,
2012
Effects of a Culturally Grounded
Community- Based Diabetes Prevention Program for Obese Latino Adolescents
Arizona, USA Syftet med studien var att testa
genomförbarheten och preliminära effekter av ett kultur och-
samhällsbaserat program för att
förebygga diabetes hos latinska ungdomar.
Programmet bestod av livsstilslektion och fysisk aktivitet.
15 av 18 ungdomar slutförde programmet.
Inga signifikanta skillnader sågs metaboliskt mellan de som genomförde programmet, förutom hos 2 timmars glukostestet som var lägre hos de som ej genomförde programmet.
Vikten ändrades inte men en signifikant minskning i BMI percentile, BMI z score och midjemåttet observerades under interventionen.
Programmet resulterade i signifikanta förbättringar i insulinkänslighet och glukosbelastningstest Resultaten visar att denna typ av program kan reducera riskfaktorer som orsakar typ 2 diabetes hos latinska ungdomar.
.
Medel
9
Författare, år Titel Land Syfte/Bortfall Resultat Kvalitet
Henderson et al., 2016
Influence of Adiposity, Fitness, and Screen Time on Insulin Dynamics Over 2 Years in Children
Quebec, Canada
Syftet med studien var att bedöma om fetma, fitness, måttlig till hög fysisk aktivitet och skärmtid påverkar insulinkänslighet eller insulinresistens under en 2-årsperiod.
630 barn deltog i studien varav 564 fanns kvar vid 2 års
uppföljning. 66 barn slutförde ej och följdes ej upp efter 2-
årsperioden.
De som ej följdes upp hade högre kroppsfett, lägre insulinkänslighet och högre insulinsekretion jämfört med de som slutförde studien.
De undersökte hur livsstilsvanor vid 8-10 års ålder kan förebygga fetma 2 år senare och kom fram till att 10 min måttlig till hög fysisk aktivitet/dag var associerat med 3,5% mindre kroppsfett vid 10-12 års ålder.
Det visade sig också att varje extra timme skärmtid ökade kroppsfettet med 2,9% även efter justering av fysisk aktivitet. Fetma visade sig vara den viktigaste faktorn som påverkade insulinkänslighet och insulinsekretion över tid.
Sambandet mellan livsstilsvanor och
insulinkänslighet var delvis kopplat till fetma, de direkta effekterna av fysisk aktivitet och skärmtid dämpades vid justering av fetma.
Alla rapporterade samband skiljde sig inte mellan pojkar och flickor.
Medel
10 van der
Heijden et al., 2009
Aerobic Exercise Increases Peripheral and Hepatic Insulin Sensitivity in Sedentary Adolescents
Texas, USA Syftet med studien var att se om ett aerobic- program utan att inkludera viktnedgång förbättrar den perifera (yttre fettvävnad, muskler)
insulinkänsligheten och leverns
insulinkänslighet hos stillasittande magra samt feta
latinamerikanska ungdomar.
I studien deltog 29 ungdomar. Det fanns inget bortfall.
Vikt, BMI, kroppsfett, total fettmassa och muskelmassa var signifikant högre hos de obesa deltagarna jämfört med de magra.
Blodsockerkoncentrationen skiljde sig inte mellan grupperna men insulinkoncentrationen var högre hos de obesa deltagarna.
Programmet visade sig ha en positiv påverkan på den perifera insulinkänsligheten samt leverns insulinkänslighet hos båda grupperna. Däremot var insulinkänsligheten högre hos de magra
ungdomarna.
Deltagarnas kondition/fitness påverkades även den positivt.
Medel
11
Författare, år Titel Land Syfte/Bortfall Resultat Kvalitet
Peplies et al., 2016
Longitudinal associations of lifestyle factors and weight status with insulin resistance (HOMA-IR) in preadolescent children: the large prospective cohort study IDEFICS
Belgien, Cypern, Estland, Tyskland, Ungern, Italien, Spanien,
Sverige
Syftet med studien var att studera samband mellan antropometrisk data, livsstilsfaktorer samt insulinresistens hos europeiska barn i åldern 2-9 år.
Långtidspåverkan av HOMA-IR i relation till viktstatus mättes.
Av 6970 barn från åtta europeiska länder fanns 3348 kvar vid
uppföljningen efter två år.
Resultatet visar att högt BMI och midjemått är de största riskfaktorerna för insulinresistens.
Risken för insulinresistens var högre bland flickor.
Livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet, fettkonsumtion och mediatid hade också en koppling till insulinresistens.
Fysisk aktivitet visades kunna förbättra risken för insulinresistens oberoende av viktklass.
Slutsatsen var att:
Viktminskning är en viktig faktor men framförallt uppmuntran till regelbunden fysisk aktivitet för god metabolisk hälsa för överviktiga såväl som
normalviktiga barn.
Hög
12 Shaw et al.,
2009
Effect of a successful intensive lifestyle program on insulin sensitivity and glucose tolerance in obese youth.
USA Syftet med studien var att testa hur ett 6-12 månaders program för livsstilsändringar kan påverka glukos- metabolismen hos överviktiga barn.
I studien ingick 34 personer. 23 personer fullföljde programmet.
Bortfallet var 11 personer.
Bright Bodies deltagare (13 st) hade signifikant minskning av vikt, BMI och kroppsfett jämfört med kontrollgruppen (10 st),
Resultatet visade att de som ingick i Bright Bodies hade förbättrad insulinkänslighet, sänkt
glukosplasma insulin och sänkt blodsocker.
Medel