Uppsägning och avsked

Uppsägning och avsked

En studie om skiljelinjen mellan åtgärderna vid stöld i arbetet

PA-programmet Arbetsrätt B

Avdelningen för juridik Arbetsrätt B (RVGB21) Termin: HT2015 Uppsatsgrupp: 13

Handledare: Gunvor Axelsson Författarnamn:

Anton Helgman Johan Isaksson Victor Skoglund

Innehållsförteckning

Sida

1.1 Ämnesbeskrivning 1

1.2 Syfte och frågeställning 1

1.3 Avgränsningar 2

1.4 Metod 2

1.5 Använt material 3

2. Gällande rätt och regelbakgrund 4

2.1 Lagen om anställningsskydd 4

2.2 - 7§ LAS - Uppsägning från arbetsgivarens sida 4

2.3 - 18§ LAS - Avskedande 5

2.4 Domar 6

Uppsägning 6

2.5 - AD 1986 nr 38 6

Avskedande 7

2.6 - AD 2009 nr 24 7

2.7 - AD 2015 nr 22 9

3. Analys 11

4. Slutsats 13

Käll- och litteraturförteckning 14

1.1 Ämnesbeskrivning

Arbetsgivare och arbetstagare träffar avtal vars avsikt är att omfatta båda parters skyldigheter samt rättigheter gentemot varandra i form av anställningsavtal. Dessa skyldigheter kan frångås i form av ¹ ett aktivt ställningstagande genom exempelvis stöld, som kan leda till uppsägning eller ² avskedande. Finns det någon tydlig gräns för vad som räknas som stöld? Enligt en artikel från Dagens Nyheter framhävs att det ofta är otydligt vad en arbetstagare får ta med sig från jobbet och ³ att detta är en gråzon. Vidare beskrivs att det i vissa branscher är tydligare för vad som kan benämnas som stöld eller inte. Exempelvis inom handels-, industri- och byggbranschen, klassas det som stöld när en arbetstagare tar en egendom, oavsett karaktär, men även här kan det råda otydligheter.

I AD 2005 nr 97 ogiltigförklarades ett avskedande, av en anställd på en stormarknad, med hänvisning till att arbetstagaren inte tagit del av bolagets policy om hemlån och personalköp. I ⁴ andra förhållanden som bland annat kontorsverksamheter är definitionen mer otydlig för vad som kännetecknar en stöld. Här vilar ansvaret på arbetsgivaren som måste fastställa, samt godkänna vad arbetstagarna får ta med sig från arbetsplatsen, i annat fall går det bra att erhålla varor som tillhör arbetsgivaren. För att bedriva detta på ett smidigt sätt är det en fördel att i anställningsavtalet tydligt klargöra för vad som är stöld eller inte. Vilka konsekvenser följer då för en arbetstagare som stjäl en egendom från dennes arbetsgivare? Finns det någon tydlig skiljelinje för om handlingen ska resultera i en uppsägning eller i ett avskedande?

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att genom rättsfall, föreskrifter, litteratur, praxis och förarbeten fördjupa sig i den gällande rätten i fråga om uppsägning och avskedande på grund av stöld på arbetsplatsen. Det är av intresse att försöka precisera och få en större förståelse om det finns en gräns mellan 


Se Gabinus Göransson, Arbetsrätten en introduktion, s. 30.

1

Se Granberg PAOU, s. 560.

2

DN 31maj 2014.

3

AD 2005 nr 97: Fråga om avskedandet av en arbetstagare som varit anställd på en stormarknad

4

varit giltig. Arbetsgivaren yrkar på att arbetstagaren gjort sig skyldig till stöld. Arbetsdomstolen finner att avskedandet inte varit lagligt grundat då det inte kan styrkas att arbetstagaren avsiktligt tillägnat sig varorna då arbetstagaren inte tagit del av bolagets policy om personalköp och

hemlåning av varor.

uppsägning och avskedande i fråga om stöld. För att uppnå detta syfte har följande frågeställning formulerats:

- Finns det en skiljelinje beträffande uppsägning och avskedande på grund av stöld på arbetsplatsen i den allmänna arbetsrätten?

1.3 Avgränsningar

Studien behandlar stöld på arbetsplatsen och riktar sig därmed mot uppsägning av personliga skäl, och inte på grund av arbetsbrist. Området avgränsar sig mot allmänrätten och berör tillsvidareanställningar, och inte tidsbegränsade anställningar som exempelvis allmänna visstidsanställningar och vikariat.

1.4 Metod

Studien genomfördes med ett induktivt angreppssätt då verkligheten studerades och utgjorde ⁵ grunden för teorin. Rättsdatabaserna Zeteo och Karnov användes som inspirationskälla och verktyg för att komma fram till val av ämne. Sökningen resulterade snabbt i att valet föll för stöld på arbetsplatsen och vad följden blir av detta. Valet av att gå igenom de två rättsdatabaserna grundade sig på att det var enkelt att hitta olika fall med stöld som utgångspunkt. Det framkom tydligt att skiljelinjen mellan avsked och uppsägning såg olika ut från fall till fall vilket väckte intresse.

Utifrån den gällande rätten har sökning bland de rådande lagar som omfattas i det valda ämnet fungerat som vägledning. För att presentera vad som ligger till grund för lagstiftningen och hur den gällande rätten historiskt sett har vuxit fram genom åren användes material i form av litteratur, propositioner och praxis. Innan skrivandet började, lästes ett urval av domar igenom och diskussion fördes för att tydliggöra bilden över hur det kan se ut i olika rättsfall.

För att tolka gällanderätten har olika insynsvinklar på området använts. Litteratur och lagkommentarer har underlättat i den egna tolkningen av ibland svårförstådda och tvetydiga författningar.

I analysen har domarna tolkats och jämförts. Utfallen ställdes mot varandra och omständigheterna jämfördes för att skapa en bild av skiljelinjen. Med detta tillvägagångssätt kunde en slutsats formuleras.

Patel & Davidsson, Forskningsmetodikens grunder, 2011, s. 23ff.

5

1.5 Använt material

Grunden för studien utgjordes av arbetsdomstolens domar på området och den gällande rätten. För att få en djupare förståelse för ämnet nyttjades rättsdatabaserna Zeteo och Karnov, där det fanns tillgång till rättsfall, praxis, förarbeten och lagkommentarer. Med hjälp av en artikel i ämnesbeskrivningen tolkades stöldhandlingar utifrån varierande kontexter. Det är viktigt att upplysa läsaren om att stöld kan vara svårdefinierat. Denna bakgrundskunskap är relevant för fortsatt läsning av denna studie. Sist tillämpades litteratur för att redogöra begrepp, lagtexter och analyser till både förarbeten och rättspraxis. Källorna betraktas som trovärdiga då de är opartiska handlingar, samt att rättsfallen utgår från svensk lagstiftning.

2. Gällande rätt och regelbakgrund

I avsnittet behandlas gällanderätten på området. En redogörelse presenteras av relevanta lagrum ur Lagen (1982:80) om anställningsskydd, samt en genomgång av rättsfall gällande uppsägningar och avsked.

2.1 Lagen om anställningsskydd

För att lagföra arbetstagarnas rättigheter i anställningen stiftades år 1974 lagen om anställningsskydd. Syftet med lagen var att den skulle fungera som ett skydd för arbetstagarna och ⁶ bringa trygghet i anställningen. Lagen ändrades och ersattes år 1982 genom regeringens ⁷ proposition 1981/82:71. Propositionen innefattande bland annat ett förslag om en helt ny anställningsskyddslag som skulle ersätta den tidigare. De nya reglerna hade sitt ursprung från flera av de då gällande kollektivavtalen på arbetsmarknaden. ⁸

2.2 - 7§ LAS - Uppsägning från arbetsgivarens sida

Uppsägning från arbetsgivarens sida kan ske på två skilda sätt, uppsägning på grund av arbetsbrist och uppsägning av personliga skäl. Eftersom studien behandlar stöld, är det den sistnämnda formen av uppsägning som är aktuell. Det centrala i frågan är om uppsägningen är sakligt grundad eller ej.

Rent praktiskt betyder detta att om det inte föreligger saklig grund för uppsägning kan den ej göras gällande. Det är svårt att beskriva exakt vad saklig grund innebär och begreppet har inte givits en ⁹ preciserad bestämning i lagen eller i dess förarbeten, vilket är en medveten handling utifrån i huvudsak två utgångspunkter. En utgångspunkt är att olikheterna i betingelser inom arbetslivets olika områden är så pass skiftande att det är mycket svårt att ge begreppet ett bestämt och generellt innehåll. De omständigheter som i ett fall utgör saklig grund för uppsägning, behöver i ett annat fall inte utgöra sådan grund. Den andra utgångspunkten är att domstolarna ges en viss frihet att utifrån gällande regler i samhället, ge innehåll åt begreppet och därmed fylla en rättsbildande funktion. ¹⁰

Se Granberg, PAOU, s. 555.

6

Se Andersson, Edström, Zanderin, Arbetsrätt, s. 72f.

7

Se Prop. 1981/82:71.

8

Se Källström & Malmberg, Anställningsförhållandet, s. 134.

9

SeAndersson, Edström, Zanderin, Arbetsrätt 2011, s. 100.

10

Arbetsgivaren måste alltså förhålla sig till vissa regler för att uppsägningen skall kunna göras gällande. Ett av de skäl är som ovan beskrivit, att uppvisa saklig grund, men också den så kallade två-månaders regeln. Regeln innebär att arbetsgivaren inte får grunda uppsägningen på ¹¹ omständigheter som han eller hon har känt till i mer än två månader. Dessa regler är lika för både uppsägning och avsked. Uppsägningsskäl måste vara reella och arbetsdomstolen bedömmer om så är fallet. Om en arbetstagare exempelvis stjäl från arbetsplatsen är det mycket viktigt att arbetsgivaren kan bevisa detta och alltså inte grunda uppsägningen på antaganden eller rykten. Det är alltså arbetsgivaren som har bevisbördan för dessa omständigheter. När en tvist behandlas i arbetsdomstolen görs en intressevägning där arbetsgivarens intresse av att upplösa anställningen jämförs med arbetstagarens intresse av att behålla den. En bedömning görs individuellt för varje fall och innefattar en helhetsbedömning av samtliga omständigheter. Lämpligt är att skilja på om uppsägningen grundar sig på arbetstagarens beteende eller ej. ¹²

2.3 - 18§ LAS - Avskedande

Om en arbetstagare grovt åsidosätter sina åligganden gentemot arbetsgivaren kan denne avskedas från sin anställning. Detta innebär att han eller hon, omedelbart kan skiljas från anställningen utan uppsägningstid. Det ska vara fråga om ett sådant grovt eller avsiktligt brott som inte ska behöva tålas i något rättsförhållande. Exempel på vad som kan vara grund för ett avsked är om arbetstagaren genomfört brottsliga handlingar eller ohederliga förfaranden riktade mot arbetsgivaren, vilket kan relateras till stöld. Det är en allvarlig överträdelse att begå brott i ¹³ anknytning till arbetet och faktum är att brottslighet som sker under anställning bedöms i regel som betydligt allvarligare än brott utanför tjänsten när det gäller avsked, och uppsägning. Brottslighet som är riktad mot arbetsgivaren, ser arbetsdomstolen mycket allvarligt på. När en arbetstagare har ¹⁴ åsidosatt sina åligganden och det är fråga om en uppsägning eller avsked, är det viktigt att göra en samlad bedömning av såväl förhållandena runt förseelsen och omständigheterna i övrigt. ¹⁵

Se Prop. 1993/94:67.

11

SeKällström & Malmberg, Anställningsförhållandet, s. 136 f.

12

SeKällström & Malmberg, Anställningsförhållandet, s. 157 f.

13

SeKällström & Malmberg, Anställningsförhållandet, s. 247.

14

AD 1986 nr 38.

15

2.4 Domar

I följande avsnitt redogörs för olika domar som alla behandlar stöld på arbetsplatsen. En av dem rör uppsägning och två av dem rör avskedande.

Uppsägning

2.5 - AD 1986 nr 38

Fallet handlar om en tvist mellan Henry Ö, fortsättningsvis H.Ö, och Aktiebolaget Kronfågel. I denna tvist representerar arbetstagarorganisationen Svenska Livsmedelsarbetare- förbundets medlem H.Ö. som ställs mot Livsmedelsbranchens arbetsgivarförbund samt Aktiebolaget Kronfågel. Torsdag den 30:e maj 1985 och måndag den 3:e juni 1985 misstänks H.Ö. för att ha snattat kycklingfiléer till ett värde av 260 kronor från hans arbetsplats.

H.Ö. har arbetat på Aktiebolaget Kronfågel i 21 år på en anläggning i Valla där han både slaktar och styckar kycklingar samt förpackar slaktade kycklingar och kycklingdelar. Den 19:e juni 1985 sade bolaget upp honom av personliga skäl, på grund av att han upplevdes illojal mot arbetsgivaren med misstankar om att han hade stulit kycklingfiléer. Livsmedelsarbetareförbundet har helt förnekat anklagelserna och har begärt skadestånd för brott mot anställningsskyddslagen.

Arbetsgivaren gick inte med på det resonemanget och bestred motpartens talan.

Först polisanmälde bolaget stölderna som hanterades av Katrineholms tingsrätt.

Arbetstagaren Elisabeth F. bekräftade under vittnesförhör att hon sett H.Ö. under första händelsen stjäla en kycklingfilé. Han tog kycklingfilén ur en kartong och stoppade den i bakfickan och la den sedan i sitt skåp. Tingsrätten dömde H.Ö. till tio dagsböter för snatteri. Stölden som ägde rum den ¹⁶ 3:e juni, då det hittades 25 stycken kycklingfiléer i skåpet tillhörande H.Ö, fick avslag för att tingsrätten endast kunde bedöma händelsen som försök till snatteri, som i sin tur inte är straffbart.

Fallet drevs vidare till arbetsdomstolen med yrkande att säga upp H.Ö. på grund av personliga skäl. Det fanns dock inget att tillägga vad det gällde händelsen den 30:e maj. Elisabeth F.

som hade gjort ett trovärdigt intryck gav exakt samma berättelse som vid Katrineholms tingsrätt, då det inte fanns någon särskild omständighet att betvivla hennes sanningsförsäkran.

Beträffande misstanken om stölden den 3:e juni så hade ett vittnesförhör hållits på Valla- anläggningens kontor den 4:e juni med förmännen Karl-Gustav C. och Egon I. Detta möte ligger även till grund för bevisningen i tvisten vid arbetsdomstolen. Här berättar Karl-Gustav C. och Egon I, att de med misstankar öppnade H.Ö:s arbetsskåp med en reservnyckel och funnit en påse med 25

Dom DB 49 1986.

16

stycken kycklingfiléer strax efter arbetsdagens slut klockan 16.18. Värt att notera var att de översta filéerna var något mer frysta mot de filéer som låg i botten av påsen.

Under dagen den 3:e juni hade H.Ö. närvarat vid sitt skåp ett par tillfällen. Klockan 10.00 hade han bara låst skåpet och tagit med sig nyckeln. Under lunchrasten hängde han upp nyckeln på en krok intill skåpet och efter lunchen öppnat skåpet för att förmodligen ta med sig sina hörlurar.

Efter detta hade han åter stoppat på sig nyckeln. I slutet av dagen vid 16-tiden lämnade H.Ö.

tillbaka sina hörlurar utan att uppmärksamma någon påse med kycklingfiléer.

Efter H.Ö:s disposition gör arbetsdomstolen bedömningen att det inte finns intresse för annan part att gömma undan kycklingfiléer i skåpet. Ett sådant handlande skulle även vara i princip oundvikligt att observera från H.Ö:s sida då skåpet står fullt synligt strax intill hans arbetsrum.

Uppsåtet att någon annan ska ha försökt fälla H.Ö. upplevs långsökt och antyds endast av honom själv. Förmannen Karl-Gustav C. har även vittnat om att han har sett H.Ö. tillskansat sig ett par kycklingfiléer under den 3:e juni som styrker tillgreppsbrott mot sin arbetsgivare. ¹⁷

Av de omständigheter som rör fallet gör arbetsdomstolen bedömningen av att H.Ö. har gjort sig skyldig till handlingarna den 30:e maj och den 3:e juni. Om konsekvensen skall resultera i en uppsägning eller i ett avskedande är något som arbetsdomstolen måste bedöma, och i beslutet väga in förseelserna och dess omständigheter i övrigt. Det finns inget som talar för att de 25 stycken kycklingfiléerna skulle, exempelvis, tas med hem för eget bruk eller eventuellt säljas vidare av H.Ö.

själv. Kycklingfiléerna har aldrig lämnat arbetsplatsen och det bedöms därmed endast som försök till snatteri, vilket inte är straffbart. H.Ö. har däremot gjort sig skyldig till oärligt förfarande av allvarlig natur, som är direkt riktat mot bolaget. Detta ses som allvarligt då H.Ö. har missbrukat sitt förtroende gentemot sin arbetsgivare.

Arbetsdomstolen styrker arbetsgivarens förfarande vad gäller uppsägningen av H.Ö. med saklig grund. Livsmedelsarbetarförbundet får därmed stå för arbetsgivarparternas omkostnader.

Avskedande

2.6 - AD 2009 nr 24

Domen behandlar tvisten mellan parterna Svenska Transportarbetareförbundet, Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Schenker Åkeri Aktiebolag i Göteborg vad gäller avskedande av Adnan Tabakovic, fortsättningsvis A.T. Parterna är anslutna till kollektivavtal, liksom A.T. Han avskedades den 14:e januari 2008 från sin anställning som chaufför hos bolaget då arbetsgivarparterna gjort

Jfr AD 1984 nr 83.

17

gällande att A.T. fredagen den 13:e december 2007, stulit två pallar parfymerivaror till ett värde av ca 30 000 kronor.

A.T. kom från Bosnien 1993 och utbildade sig till både kock och chaufför. Han anställdes som chaufför hos bolaget år 2005 och blev tillsvidareanställd i september 2006. A.T. blev sjukskriven efter att ha skadat foten i en olycka på arbetet och blev därmed sjukskriven, först heltid, därefter halvtid. Vid tiden för avskedet arbetade han halvtid och arbetsuppgifterna bestod i att köra distrubitionsbil för leveranser av gods från terminalen till olika adresser i Helsingborg.

Parterna från arbetsgivarsidan har gjort gällande att A.T, den 13:e december 2007, gjort sig skyldig till stöld av två pallar parfymerivaror i terminalbyggnaden. De har åberopat bilder från två övervakningskameror och menat att det är A.T. som syns, och han lastar det påstådda stöldgodset vid port nr 37.

Vad gäller kameraövervakningen anser förbundet att de aktuella bilderna har dålig upplösning samt att kameravinkeln på den anställde som lastar godset är brant, vilket försvårar identifieringen. Med detta sagt motsvarar ingen av övervakningsbilderna de krav som bör ställas för att en person skall kunna anse sig identifierad genom bilderna. När bedömningen av om arbetstagaren kan bindas till stölden utgör kameraövervakningen en central betydelse. Kvaliteten på bilderna är otillräcklig för att arbetsdomstolen ska kunna dra egna slutsatser om gärningsmannens identitet. Däremot har två kollegor med säkerhet identifierat A.T. som den man som syns på bilderna. De har förklarat att de känt igen fysiken, det vill säga kroppsbyggnaden, kroppsspråket och hållningen, vilken var identisk med A.T. De har också framhävt att personen på bilderna bar en mössa som var signifikant för arbetstagaren. Misstankarna mot A.T. styrktes ytterligare när data från färdskrivardiagrammet granskades. Det visade sig att A.T. stannade vid åtminstone nio tillfällen, vilket var avvikande eftersom dagsturen endast bestod av sju stopp.

Med bakgrund av att vittnena har en lång relation med gärningsmannen, då de arbetat tillsammans under en tid, har de lättare att känna igen honom i motsats till exempelvis arbetsdomstolen som inte har något förhållande till A.T. sedan innan. Detta påverkar arbetsdomstolen i deras bedömning av fallet och med denna bakgrund råder det inga tvivel om att A.T. stulit två pallar med parfymerivaror och att det finns laga grund för bolagets avskedande av arbetstagaren. ¹⁸

AD 2009 nr 24.

18

2.7 - AD 2015 nr 22

Denna dom behandlar tvisten mellan parterna Seko, Service- och kommunikationsfacket mot Sveriges Byggindustrier och Skanska Asfalt & Betong AB i Stockholm gällande dieselstöld på arbetsplatsen. Den 16:e oktober 2013 avskedades M.H. från sin tillsvidareanställning som krossmaskinist. Grund för avskedandet har arbetsgivarparterna gjort gällande att arbetstagaren, vid tre tillfällen, stulit diesel från bolagets tank vilken är belägen vid området där arbetstagaren jobbar.

Bolaget bedriver bergkrossverksamhet i hela landet och M.H. anställdes som krossmaskinist den 18:e mars 2013 på bolagets bergtäkt i Önnestad. Vid en bergtäkt tas berg och krossas till rätt storlek samt form.

Enligt vittnen skall händelseförloppet gått till väga på så vis att M.H. parkerat sin bil vid tankstationen och fyllt denna med bolagets diesel, vilket är ett olagligt handlande. Bakgrunden till varför arbetstagaren blivit ertappad grundade sig på att chefen frågade en annan anställd hur det gick för M.H. i hans relativt nya anställning. Den anställda hade vid detta tillfälle sett att M.H. stulit diesel och kunde därför inte ljuga för chefen. Chefen beslutade sig för att övervaka personen i fråga och detta ledde till att M.H. kunde bli avslöjad. M.H. menade att han inte hade stulit diesel och förklarade att han parkerat bilen vid tankstationen för att kunna lysa upp platsen samt att han hade verktyg i bilen som var viktiga för arbetsuppgifterna.

Beviskravet vid ett tillgreppsbrott av detta slag är oerhört centralt, och det får inte sättas lägre än i ett motsvarande brottsmål. Arbetsdomstolen menar att det är ställt utom rimligt tvivel att M.H. har gjort sig skyldig till stöld av bolagets diesel. Han har förklarat att han ställde sin privata bil i nära anslutning till bolagets tankstation vid de tre aktuella tillfällena. Alltså den 1:a och 22:a augusti samt 1:a oktober. Dock förnekar han att han stulit diesel från tankstationen och menar, som tidigare beskrivits, att bilens placering underlättade att lysa upp platsen och att smidigare komma åt verktygen som fanns i bilen. Uppgifterna låter förvisso inte orimliga, dock anser arbetsdomstolen att de inte är trovärdiga med hänsyn till vad båda vittnena uppgett om att det på platsen fanns tillräckliga ljusförhållanden och verktyg.

Vad som ytterligare talar emot M.H. är de uppgifter som framkommit av vittnesförhöret med en av de anställda. Här lämnar han en tillförlitlig och tydlig beskrivning av händelseförloppet vid de båda tillfällena i augusti. Den anställde har uppgett att han har sett M.H. tanka sin privata bil vid bolagets dieselpump och vid båda dessa tillfällen sett att pistolmunstycket var instucket i M.H:s bil och att han vid båda tillfällena har ryckt till när han förstod att någon såg honom. Dessa iakttagelser var på relativt nära håll från en lastbil som färdades i cirka 10 km/h.

Med hänsyn till ovanstående kommer arbetsdomstolen till slutsatsen att bolaget måste anses ha varit berättigat att skilja M.H. från sin anställning genom avskedande. Förbundets talan ska därmed avslås. ¹⁹

AD 2015 nr 22.

19

3. Analys

Utifrån redogörelsen av samtliga fall och dess domar, kan det konstateras att skiljelinjen är svår att urskilja eftersom alla fall tolkas utifrån omständigheter som varierar för varje fall. Det finns ingen generell gräns för om stöldorsaken ska generera i uppsägning eller avsked. Bedömningen görs utifrån helhetsförloppet där varje detalj är av betydelse för tolkningen av fallet. Eftersom att arbetsgivaren har bevisbördan är det därmed upp till denne part att styrka sitt yrkande. Detta ²⁰ yrkande kan styrkas genom exempelvis konkreta bevis, sannings- försäkran eller av omständigheterna i övrigt.

Arbetsdomstolens beslut, i domarna som behandlas ovan, talar för att en tvist är svårbedömd när det gäller fall som karaktäriseras av stöld på arbetsplatsen. Det är en lång process där många faktorer och omständigheter vägs mot varandra. Värt att poängtera är att vittnen har en central roll i samtliga domar då de har varit betydande för den slutliga domen. Det är viktigt för arbetsgivaren att försöka använda sig av dessa och styrka sitt yrkande mot arbetstagarens gärning. Vad gäller kycklingstölden, dieselstölden och stölden av de två pallarna med parfymerivaror har samtliga ^{21 22 23} domars utfall påverkats av vittnen. Denna likhet är något som väger tungt i avgöranden av dessa fall.

En annan parameter som påverkar beslutet är omständigheterna i övrigt. Därav omfattas anställningstiden som är av betydelse i samtliga domar då de dömda arbetstagarna bör ha känt till vad som kan tänkas skada sin arbetsgivares intressen. Åsidosättning av sina arbetsuppgifter är en handling som arbetsdomstolen ser mycket allvarligt på. Att dessutom handla illojalt direkt riktat mot arbetsgivaren är betonande i arbetsdomstolens bedömning i förhållande till anställningstidens längd. Arbetsdomstolen menar att arbetstagare generellt bör känna till företagets regler och olika policyer för vad som tolkas som stöld eller inte.

Återkommande stöldförseelser skiljer sig åt i domarna. Kycklingsstölden äger rum vid två tillfällen, dieselstölden tre gånger och parfymeristölden sker under endast ett tillfälle. Dessa handlanden från arbetstagarna är inget som arbetsdomstolen markant observerar. Parfymeristöldens gärning genererar i ett avskedande, till skillnad från kycklingstölden där arbetstagaren agerat illojalt ett par tillfällen som resulterar i en uppsägning. Stöldens karaktär får på så vis betydelse för fallets

Se Källström & Malmberg, Anställningsförhållandet, s. 136f.

20

AD 1986 nr 38

21

AD 2015 nr 22

22

AD 2009 nr 24

23

bedömning. En stöld som endast inträffat vid ett tillfälle kan beroende på omständigheter betraktas allvarligare än en stöld som ägt rum vid flera tidpunkter.

Var stöldgodset hamnar i slutändan har också betydelse för bedömningen av domen.

Kycklingsstölden den 3:e juni bedöms som försök till snatteri. Detta på grund av att kycklingfiléerna inte lämnat arbetsplatsen och döms efter omständigheterna till uppsägning av personliga skäl, till skillnad från de andra domarna som genererar i ett avskedande. Dieselstölden är direkt verkande vid stöldmomentet då det betraktas att arbetsgivarens ägodelar skall användas för privat bruk. Egendomen lämnar direkt arbetsgivarens ägo då dieseln hamnar i bilens tank som ägs av M.H. I parfymeristölden lämnar de två pallarna terminalen och lastas förmodligen av vid ytterligare ett par stopp utöver A.T:s körschema. Handlandet särskiljer sig även från hans dagliga arbetsrutiner. Detta förklarar vikten av vart stöldgodset hamnar i slutändan och vad arbetstagarens avsikt är med stölden.

Ytterligare en omständighet som är intressant att diskutera är värdet på stöldgodset. Det faktum att kycklingfiléerna i AD 1986 nr 38 inte var värda mer än 260 kronor kan vara en faktor som har betydelse för att arbetsgivaren yrkar på uppsägning framför avsked. I AD 2009 nr 24 och AD 2015 nr 22 yrkar arbetsgivarparten på avsked och en anledning till det kan vara att stöldgodset är mer värdefullt, vilket kan påverka arbetsgivarsidan i sitt beslut att yrka på avsked i stället för uppsägning. Det tycks finnas ett mönster i de domar som beskrivits, att värdet har betydelse för om yrkandet blir uppsägning eller avskedande. En rimlig tanke är att en stöld av högre värde påverkar arbetsgivaren att främst yrka avsked. En uppsägning kan i sammanhanget framstå som ett mildare straff för en förseelse av detta slag.

För att göra en omfattande bedömning på detaljnivå, är det av vikt att följa upp de kärande och svarandes påståenden i relation till händelseförloppet. I AD 2009 nr 24 då M.H:s disposition om att bilens placering var en avsevärd åtgärd för att kunna fullfölja sina arbetsuppgifter är en åtgärd som endast M.H. upplever bland Skanska Asfalt & Betong AB:s medarbetare. Han menar att belysningen på tankstationen var begränsad och att bilens placering nära pumpen var betydande för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Detta stämmer inte överens med bolagets övriga medarbetares påståenden om tankstationens ljusförhållanden. Detsamma gäller i AD 1986 nr 38 då H.Ö:s disposition om att han inte uppmärksammat någon påse med kycklingfiléer i hans skåp vid dagens slut den 3:e juni. Strax efter H.Ö:s sista närvarande vid skåpet hade hans kollegor funnit en stor påse med kycklingfiléer. Denna var placerad centralt i skåpet och var mycket svår att undvika.

Dessa detaljer vägs in bland omständigheterna i övrigt och fallet som helhet. Yrkandena från de misstänkta arbetstagarna är inget som direkt styrker deras påståenden.

4. Slutsats

Utifrån det använda materialet kan slutsatsen dras att det finns en skiljelinje mellan uppsägningar och avskedanden av en arbetstagare när denne stjäl från arbetsgivaren. Denna gräns är rörlig och varierar från fall till fall beroende på de rådande omständigheterna. Grövre förseelser resulterar i avsked, samtidigt som fall med mildare förhållanden resulterar i uppsägning. Det är tvetydigt var gränsen går men det kan fastslås att en sådan finns. Vidare kan det konstateras att en omständighet som är central i ett fall, inte per automatik behöver vara det i ett annat. Helheten tas i beaktande och genom den drar arbetsdomstolen gränsen för om de i det specifika fallet är fråga om avsked, uppsägning eller ingetdera.

Käll- och litteraturförteckning

Offentligt tryck

Prop. 1981/82:71 Om ny anställningsskyddslag m.m.

Prop. 1993/94:67 Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet.

Litteratur

Andersson, A, Edström, Ö & Zanderin, L, Arbetsrätt (uppl. 5:1), Malmö 2010.

Granberg, O, PAOU - Personaladministration, HRM och Organisationsutveckling (uppl. 8), Stockholm 2011.

Göransson, H.G, Arbetsrätten - En introduktion (uppl. 5:1), Stockholm 2010.

Källström, K & Malmberg, J, Anställningsförhållandet: inledning till den individuella arbetsrätten - (uppl. 3), Uppsala 2012.

Patel, R, & Davidson, B, Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra och rapportera en undersökning (uppl. 4:1), Lund 2011.

Rättsfallsregister AD 1984 nr 83 AD 1986 nr 38 AD 2005 nr 97 AD 2009 nr 24 AD 2015 nr 22 Dom DB 49 1986 Internetkällor

Dagens Nyheter, Stöld på jobbet vanligt - reglerna luddiga, 2015-10-16.

http://www.dn.se/ekonomi/stold-pa-jobbet-vanligt-reglerna-luddiga/