Förhållandet mellan medel och mål
En analys av läroböckers innehåll angående ekonomi och deras förhållande till ämnesplanens skrivningar för den gymnasiala kursen samhällskunskap 1b The relationship between means and goals
An analysis of educational books regarding economics and their relation to the curriculum´s writings for the upper secondary school course social science 1b
Linnea Blomkvist
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Ämneslärarprogrammet: Samhällskunskap Avancerad nivå: 15 hp
Handledare: Niclas Modig Examinator: Anders Broman Höstterminen 2020
Sammanfattning
En förutsättning för ett aktivt och kritiskt medborgarskap i dagens informationssamhälle är att besitta ekonomisk kunskap. Samhällskunskapslärare påstår sig sakna nödvändiga kunskaper inom ekonomi, vilket medför att de i vissa fall undviker området. De anser det även vara svårt att anknyta till elevens vardag vad gäller nationalekonomiska modeller. I och med detta kan det antas att läroboken, som utgör det mest använda läromedlet i svensk skola, brukas mer frekvent inom området ekonomi än inom övrig samhällskunskapsundervisning. Detta gör att det både är intressant och viktigt att undersöka hur läroböcker angående området ekonomi inom ämnet samhällskunskap förhåller sig till de aktuella styrdokumenten, då det är kunskaperna inom dessa eleverna ska ges förutsättningar att utveckla. Studiens syfte har således varit att bidra med kunskap om hur läroböcker i samhällskunskap förhåller sig till ämnesplanens skrivningar för gymnasiekursen samhällskunskap 1b angående
kunskapsområdet ekonomi. Syftet har även varit att, utifrån läroböckernas presenterade innehåll, föra en diskussion om på vilket sätt eleven ges förutsättningar att utveckla de
ekonomikunskaper som finns formulerade för kursen. För att uppnå syftet har två varianter av kvalitativ, textanalytisk metod använts.
Resultatet visar att den ena läroboken tar upp samtliga aspekter angående vad som
framhålls av ämnesplanen för kursen samhällskunskap 1b att området ekonomi ska behandla.
I och med att den förklarande och konstaterande framställningstypen dominerar i båda läroböckerna och att den reflekterande och analyserande förekommer i långt lägre utsträckning kan det innebära att eleven inte ges lika goda förutsättningar att utveckla
kunskaper inom ekonomi utifrån ämnesplanens formuleringar som om den reflekterande och analyserande varit mer förekommande. I den ena läroboken framställs innehållet däremot mer frekvent genom denna framställningstyp genom att det vid fler tillfällen anknyts till eleven och att innehållet berörs ur olika perspektiv. Dessutom ges innehållet en ytterligare dimension genom att teoretiska modeller inkluderas, vilket inte är fallet inom den andra boken. I den ena läroboken förekommer i högre grad normativa inslag. Å ena sidan kan det argumenteras för att dessa ger eleven ökade förutsättningar att utveckla kunskaper inom ekonomi, då de bland annat bidrar med konkreta tips. Å andra sidan kan det argumenteras för att de bidrar negativt till elevens förutsättningar att utveckla kunskaper inom ekonomi vad gäller elevens förmåga att kunna analysera olika ekonomiska aspekter.
Abstract
A condition for an active and critical citizenship in a society based on information is to possess economic knowledge. Teachers in social science consider themselves to lack
necessary economic knowledge, which means that they, in some cases, avoid the area. They also claim it to be difficult to relate different economic models to the student’s everyday life.
With this it can be assumed that the educational book, which is the most common teaching aid in the Swedish school, is being used more frequently in the economic area than in other areas of social science. This makes it interesting and important to examine how educational books, for the area of economics in social science, relates to the curriculum´s writings. The aim of this study has therefore been to examine how educational books for the upper secondary school course social science 1b relates to the curriculum’s writings regarding the knowledge area of economics for the course. From the content presented in the textbooks the aim has also been to discuss in which way the textbooks give the student opportunities to develop the economic knowledge which are being projected in the curriculum for the course. To fulfil the aim of the study, two versions of qualitative methods of analyzing texts have been employed.
The result shows that one of the textbooks include all aspects of economics that the curriculum for the course social science 1b expresses that the area should cover. To convey the content the explanatory and stating way of expressing the content dominates in both textbooks. The reflecting and analyzing way of expressing the content is much more uncommon and the fact that this way of expressing the content in a lower extant appears in the textbooks can affect the student´s opportunities to develop knowledge of economics in a negative way. However, in one of the textbooks, this way of expressing the content is more occurring than it is in the other. In more cases the content links to the student and is also processed from different perspectives. It is also the case that theoretical models complements the textual content in this textbook, which is not the case in the other. The normative way of expressing the content is more common in one of the books. Some of the normative way of expressing the content, that appears in the textbooks, could mean that the student is given increased opportunities to develop knowledge because of, for example, the concrete proposals that occur. On the other hand, the normative way of expressing the content, can contribute negatively to the student’s opportunities to develop economic knowledge in a way that makes it harder for the student to analyze different aspects of economics.
Keywords: Economics, teaching aids, educational books, curriculum, upper secondary school, social science course 1b
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
2. Bakgrund ... 4
2.1 Nationalekonomi ... 4
2.2 Ekonomi i ämnesplanen för kursen samhällskunskap 1b ... 5
2.3 Läroboken som läromedel ... 8
3. Metod och material ... 11
3.1 Kvalitativ innehållsanalys ... 11
3.1.1 Tematisk innehållsanalys ... 11
3.1.2 Innehållsliga framställningstyper ... 15
3.2 Urval av material ... 19
3.2.1 Exposé ... 20
3.2.2 Z – konkret ... 20
3.3 Studiens avgränsningar ... 20
4. Resultat och analys ... 22
4.1 Exposé ... 22
4.1.1 Teman i läroboken ... 22
4.1.2 Teman i relation till formuleringarna i ämnesplanen ... 24
4.1.3 Innehållsliga framställningstyper ... 29
4.2 Z – konkret ... 34
4.2.1 Teman i läroboken ... 34
4.2.2 Teman i relation till formuleringarna i ämnesplanen ... 35
4.2.3 Innehållsliga framställningstyper ... 39
5. Diskussion och slutsatser ... 43
5.1 Läroböckernas innehåll och deras relation till ämnesplanen ... 43
5.2 Elevens förutsättningar utifrån läroböckernas innehåll ... 46
5.3 Studiens praktiska implikationer och vidare forskning ... 50
Referenser ... 51
Material ... 51
Litteratur ... 51
1. Inledning
Skolan är en arena vilken ska förbereda eleven för det kommande vuxenlivet. I dagens informationssamhälle ställs höga krav på den enskilda individens förmåga att kunna fatta beslut. En av skolans huvudsakliga uppgifter är att ”[…] främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling” (Skolverket 2011b). Inom
samhällskunskapsämnets syfte står att undervisningen ska ”bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant” (Skolverket 2011c). Ekonomi handlar om att hushålla med knappa resurser, vilket innebär att valen individen gör får konsekvenser i form av att den alltid väljer bort något (Eklund 2013, 27ff). Således blir ekonomi centralt inom en mängd områden av individens vardagliga liv.
Nationalekonomi utgör en av de tre huvudsakliga disciplinerna inom ämnet
samhällskunskap (Skolverket 2011c). Att besitta ekonomisk kunskap är väsentligt då ekonomi påverkar individen i dess olika roller (Jappelli 2010, 430-435). En mängd beslut, både på privat- och samhällsnivå, involverar nämligen ekonomiska perspektiv vilket gör det
nödvändigt för individen att kunna föra ekonomiska resonemang vad gäller olika frågor. För att eleven ska ha möjlighet att åstadkomma detta behöver den besitta ett aktivt och kritiskt förhållningssätt vad gäller ekonomi, vilket betonas i styrdokumenten för
samhällskunskapsämnet (Skolverket 2011c). Detta ställer i sin tur krav på undervisningen i det avseende att den behöver ge eleven förutsättningar att utveckla de kunskaper om och i ekonomi som detta förhållningssätt förutsätter.
Under mina år som vikarierande lärare och lärarstudent har mitt intresse för ekonomi succesivt vuxit. Orsaken till detta är den bild jag fått genom samtal med kollegor och elever om att de upplever området som ett av de svåraste inom samhällskunskapsämnet, vilket även framgår av forskning (Broman 2020). I vissa fall undviker lärare området för att de påstår sig sakna nödvändig ämneskunskap och för att de anser det vara svårt att anknyta till elevers vardag vad gäller nationalekonomiska modeller. Forskning visar även att ämneslärare, med erfarenhet inom yrket, önskar djupare kunskaper inom ekonomi (Miller & VanFossen 2008, 291; Löfström & van den Berg 2013, 55; Modig 2017, 24). Även vad gäller de lägre åldrarna berättar klasslärare om de svårigheter de upplever med att undervisa inom området
(Kristiansson 2014, 217). Denna upplevda brist på ämneskunskap riskerar inte enbart att
generera negativa effekter vad gäller elevens förutsättningar att uppnå målen med
undervisningen utan riskerar även att påverka elevens möjligheter att navigera i samhället på ett negativt sätt.
Det finns starka bevis för att valet av läromedel har stor betydelse för elevens lärande (Chingos & Whitehurst 2012, 4f). I vissa fall har de visat sig ha större inverkan på lärande än den faktiska läraren. Läroboken utgör det mest använda läromedlet inom svensk skola
(Ammert 2011, 17). Över 60 procent av lärare använder läroböcker regelbundet och färre än 2 procent uppger att de aldrig använder sig av läroböcker (Skolverket 2006, 20). Inom
undervisningen utgör läroboken en central roll som riktningsgivare och den har en betydande påverkan angående vilket innehåll som behandlas för att konkretisera målen med
undervisningens och för att hålla eleverna sysselsatta (Skolverket 2006, 14). Utifrån detta kan det antas att läroboken spelar en viktig roll inom de områden som läraren upplever sig osäker inom. Detta medför att läroboken troligen tillämpas mer frekvent inom
samhällskunskapsämnet och dess ekonomiundervisning i och med den okunskap och osäkerhet lärarna anser sig besitta vad gäller området. I ämnesplanen, med dess tillhörande kursplaner, finns det angivet vad som ska behandlas inom området ekonomi, samt vilka kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att utveckla (Skolverket 2011c). Med bakgrund av detta är det både intressant och viktigt att undersöka hur läroböcker i samhällskunskap, som används i dagens undervisning, behandlar ekonomi i förhållande till ämnesplanens
formuleringar. Genom att bidra med kunskap om detta ges ökade förutsättningar att utveckla läroböcker generellt och samhällskunskapsböcker specifikt och därigenom
ekonomiundervisningen inom ämnet, vilken utgör en viktig grund för elevens navigerande i samhället som en aktiv och kritisk samhällsmedborgare.
1.1 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur läroböcker i samhällskunskap förhåller sig till ämnesplanens skrivningar för gymnasiekursen samhällskunskap 1b angående
kunskapsområdet ekonomi. Syftet är även att, utifrån läroböckernas presenterade innehåll, diskutera på vilket sätt eleven ges förutsättningar att utveckla de ekonomikunskaper som finns formulerade för kursen. För att uppfylla syftet används följande frågeställningar:
• Hur förhåller sig de två läroböckernas presenterade innehåll till ämnesplanens formuleringar vad gäller ämnesområdet ekonomi för kursen samhällskunskap 1b?
• På vilket sätt, utifrån läroböckernas presenterade innehåll, ges eleven förutsättningar att utveckla de kunskaper som finns formulerade i ämnesplanen angående området ekonomi för samhällskunskap 1b?
För att besvara frågeställningarna och därigenom syftet tillämpas två varianter av kvalitativ innehållsanalys på studiens material. Den ena utgörs av en tematisk sådan och presenteras av Hellspong & Ledin (1997, 115ff). Genom denna identifieras vad som behandlas angående ekonomi inom läroböckerna. Även en analysmetod utformad av Ammert (2011, 260ff) tillämpas för att identifiera hur innehållet i läroböckerna framställs.
2. Bakgrund
I detta kapitel presenteras den teoretiska bakgrund som är relevant för studien. Kapitlet inleds med att nationalekonomi som ämnesdisciplin behandlas – dess grundfrågor och perspektiv.
Detta följs upp av ett avsnitt inom vilket nationalekonomi behandlas utifrån ett
läroplansperspektiv. I kapitlets avslutande avsnitt presenteras lärobokens roll som läromedel och den forskning som bedrivits inom detta område.
2.1 Nationalekonomi
Nationalekonomi som disciplin innefattar en mängd aspekter, alltifrån löner och priser, skatter och hyror till arbetslöshet och inflation (Eklund 2013, 13). Lindbeck (2012, 104) skriver följande angående vad nationalekonomer ägnar sig åt: ”Vi studerar mekanismer genom vilka produktion, konsumtion, inkomstfördelning, ekonomisk tillväxt, konjunkturfluktuationer och många andra ekonomiska fenomen bestäms. Det betyder att vi studerar både hur marknader fungerar och vilken roll offentliga insatser spelar i samhällsekonomin”.
Att besitta ekonomisk kunskap är väsentligt då ekonomi påverkar människor i dess samtliga roller (Jappelli 2010, 430-435). En mängd beslut, både på privat- och samhällsnivå involverar nämligen ekonomiska perspektiv vilket gör det nödvändigt för människor att kunna föra ekonomiska resonemang vad gäller olika frågor. Eklund (2013, 13) betonar även vikten av att besitta ekonomisk kunskap för att kunna förbättra sin egen situation, men kunskapen är även väsentlig för demokratins utveckling vad gäller det faktum att inte ett fåtal experter ska ha ensam rätt att bestämma.
Att besvara frågan Vad är nationalekonomi? är inte helt enkelt, då disciplinen innefattar en mängd aspekter. Eklund (2013, 13) skriver om nationalekonomi som något som handlar om
”vår egen situation”. Inom nationalekonomin finns däremot tre frågor som betraktas som disciplinens kärna och grundfrågor, vilka lyder följande: Vad ska produceras?, Hur ska det produceras? samt: Hur ska produktionsresultatet fördelas? (Eklund 2013, 40f). Dessa frågor har genom historien försökt att besvaras på flera olika sätt, varav två utgör de mest
huvudsakliga: Det ena svaret handlar om att prisbildningen på marknaderna ska tillåtas att styra resursanvändningen, så kallad marknadsekonomi. Det andra svaret utgörs istället av att resursanvändningen ska styras genom administrativa eller politiska beslut, så kallad
planekonomi.
idag ofta hela den teoretiska analysapparaten där nytto- och vinstmaximering är centralt samt marknader i jämvikt. Detta kan betraktas som det neoklassiska paradigmet, ett samförstånd angående vilka frågor som ska besvaras och hur dessa svar ska tolkas. En anledning till det neoklassiska perspektivets dominans har att göra med att modeller med marginalnytta, utbud och efterfrågan är mer lämpade vad gäller att förklara ett samhälles prisbildning än vad andra teoretiska perspektiv är.
Studiet av nationalekonomi brukar delas in i ett mikro- respektive makroperspektiv (Eklund 2013, 8). Inom det förstnämnda studeras de enskilda konsumenterna, hushållen, och de
enskilda producenterna, företagen och deras samspel på de olika marknaderna (Eklund 2013, 125). Inom det makroekonomiska perspektivet studeras ekonomins samlade aktivitet och därigenom den totala produktionen, konsumtionen, sysselsättningen och den allmänna prisnivån. Dessa två perspektiv är således tätt sammankopplade med varandra.
Nationalekonomi utgör en av de tre huvudsakliga disciplinerna inom ämnet
samhällskunskap (Skolverket 2011c). I och med det neoklassiska perspektivets dominans inom nationalekonomi kan ett tydligt fokus på detta även identifieras i ämnesplanens formuleringar för området (Bergh 2005, 47).
2.2 Ekonomi i ämnesplanen för kursen samhällskunskap 1b
I detta avsnitt behandlas ämnesplanens formuleringar angående området ekonomi för kursen samhällskunskap 1b. Formuleringarna är av vikt för studien, då dess syfte handlar om att undersöka två läroböckers relation till dessa formuleringar.
För samtliga kurser inom samhällskunskapsämnet finns ett gemensamt syfte formulerat, med angivna förmågor som eleven ska ges förutsättningar att utveckla inom ämnets olika kurser (Skolverket 2011c). Inom ämnets syfte kan två punkter sammankopplas med området ekonomi. Den ena lyder följande: ”Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och
miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och
samhällsstrukturer” (Skolverket 2011c). I Skolverkets (2011a) kommentarmaterial till ämnesplanen i samhällskunskap behandlas vad som menas med ”samhällsfråga” och det framkommer att olika ekonomiska aspekter kan utgöra sådana. Detta medför även att följande punkt ur ämnets syftesformulering blir aktuell för området: ”Förmåga att analysera
samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder” (Skolverket 2011c). Med modeller ges det inom
kommentarmaterialet exempel i form av det samhällsekonomiska kretsloppet och prisbildningen, med dess utbuds- och efterfrågekurvor (Skolverket 2011a).
Det centrala innehåll som undervisningen i samhällskunskap 1b ska behandla rörande ekonomi är följande: ”Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar” (Skolverket 2011c) samt: ”Privatekonomi.
Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar.” (Skolverket 2011c). Även följande centrala innehåll är aktuellt:
Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys (Skolverket 2011c).
För kursen samhällskunskap 1b finns två kunskapskrav som går att sammankoppla med området ekonomi och det följande är ett utdrag från kunskapskravens E-nivå: ”Eleven
kan översiktligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för
sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin” (Skolverket 2011c). I och med att samhällsfrågor inkluderar ekonomiska aspekter (Skolverket 2011a) är också följande kunskapskrav aktuellt för området:
Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar
med enkla omdömen andras ståndpunkter. (Skolverket 2011c).
Genom ämnets syfte och kunskapskrav blir det tydligt att eleven inte enbart ska ges förutsättningar att redogöra för ekonomiska aspekter, utan eleven ska också ges
förutsättningar att analysera dessa med hjälp av begrepp, teorier, modeller och metoder.
Sammanställs ämnesplanens formuleringar rörande ekonomi för kursen samhällskunskap
Figur 1: Uppställning av ämnesplanens formuleringar angående området ekonomi för samhällskunskap 1b.
I syftet för ämnet samhällskunskap återfinns följande formulering: ”Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla […]” (Skolverket 2011c). Inom ämnet är således förutsättningar ett centralt begrepp och därigenom även vad gäller ekonomi inom kursen samhällskunskap 1b. Eleven ska inte ges kunskaper, utan istället ges
förutsättningar att utveckla kunskaper. Detta gör det relevant för studien att diskutera hur läroböckernas innehåll ger eleven förutsättningar att utveckla dessa kunskaper.
En aspekt som är viktig att lyfta är det faktum att det inte vid något tillfälle inom
Skolverkets (2018) allmänna råd om betyg och betygsättning behandlas att eleven behöver ta del av de formuleringar som förekommer i ämnesplanen. Istället läggs det vikt vid att läraren behöver skapa sig en förståelse för ämnesplanens formuleringar för att kunna utföra sitt uppdrag i linje med de olika delarna i läroplanen. Ett resonemang som går att koppla till det som förekommer i Skolverkets allmänna råd är det som Gustavsson (et al. 2012, 90) för. De menar nämligen att det inte förekommer någon ”föreskrift som säger att eleverna ska läsa eller ta del av kursplanerna. I och med att kursplanerna är skrivna för lärare är direkta citat sällan klargörande” (Gustavsson et al 2012, 90). Däremot är det viktigt att poängtera att formuleringarna i ämnesplanen är centrala för eleven trots att det inte finns någon föreskrift som uttrycker att eleven behöver läsa dessa. Ämnesplanen med dess kursplaner ligger till grund för lärarens planering och genomförande av undervisningen (Skolverket, 2018, 8f),
Nationalekonomi Samhällsekonomi
Ekonomiska strukturer i Sverige och internationellt
Ekonomiska flöden i Sverige och internationellt Försörjning utifrån olika förutsättningar
Tillväxt utifrån olika förutsättningar Företagande utifrån olika förutsättningar Resursanvändning utifrån olika förutsättningar
Resursfördelning utifrån olika förutsättningar
Redogöra och analysera
Privatekonomi
Hushållens inkomster Hushållens utgifter Hushållens tillgångar
Hushållens skulder Konsumenträtt
Konsumtion i förhållande till behov och resurser
Samhällsekonomiska förändringars påverkan på privatekonomi
vilket medför att en transformering av ämnesplanens formuleringar är nödvändig för att eleven ska kunna förstå deras innebörd.
En sak som framgår genom ämnesplanens formuleringar angående området ekonomi och som för denna studie är relevant att ta upp är det faktum att formuleringarna är breda, då en mängd begrepp inkluderas inom dessa. I kommentarmaterialet för samhällskunskapsämnet preciseras inte vad dessa begrepp anses innefatta (Skolverket 2011a), vilket medför att ett stort tolkningsutrymme existerar.
2.3 Läroboken som läromedel
För denna studie är läroboken central. I detta avsnitt behandlas läroboken ur ett historiskt perspektiv. Även den roll läroboken utgör utifrån den bedrivna forskningen inom området behandlas.
Läroboken äger en central roll inom undervisningen i allmänhet och utgör det mest använda läromedlet inom svensk skola (Ammert 2011, 17). Att finna någon allmängiltig definition av lärobok är problematiskt då olika aspekter vägs in beroende på forskare (Wikman 2004, 17ff). Läroboken är ett begrepp som ingår i den bredare definitionen
läromedel (SOU 2003:15, 55) och år 1975 ändrades benämningen lärobok officiellt i Sverige till läromedel då staten ville införa ett bredare perspektiv på hjälpmedlen som lärare och elever brukade inom undervisningen (Ammert 2011, 17). Idag innefattar läromedelsbegreppet det material som elever och lärare kommer överens om att använda för att uppnå
undervisningens mål. Här räknas läroböcker, men även annan typ av material och litteratur in, vilket medför att läromedelsdefinitionen innefattar att samma material kan ha olika funktion beroende på vilket sammanhang det används inom, till skillnad från läroboken som utgör just en lärobok oberoende av sammanhang. Genom synen på läromedel står det klart att vad som innefattas i läromedelsbegreppet är beroende av utomstående faktorer som påverkar samhället och därigenom undervisningen (SOU 2003:15, 53f).
Oberoende av benämning står det klart att läromedel i allmänhet och läroboken i synnerhet spelat en central roll för undervisningen och att den utgjort dess grund under en lång tid Ammert 2011, 17). Under många år användes läroboken, från nationellt håll, som ett verktyg för att garantera en enhetlig och likvärdig utbildning (Skolverket 2006, 9). Det var fram till 1991 som läroböckerna granskades av staten vad gäller deras överenstämmelse med de
granskning (Ammert 2011, 17). Forskare menar att den moderna läroboken uppkom med industrisamhällets skola och den allmänna skolpolitiken (SOU 2003:15, 55).
Idag är lärobokens roll inom undervisningen stark (Skolverket 2006, 20). Föreningen Svenska Läromedel genomförde en undersökning av vilken det framgår att lärare som inte brukar läroböcker endast uppgår till 2 procent (Skolverket 2006, 14). Studien visar även att antalet lärare som använder läroböcker regelbundet uppgår till över 60 procent.
Det finns starka bevis för att valet av läromedel har stor betydelse för elevers lärande och läromedel har i vissa fall visat sig ha större inverkan på detta än den faktiska läraren (Chingos
& Whitehurst 2012, 4f). Inom undervisningen utgör läroboken idag en central roll som riktningsgivare och den har en betydande påverkan angående vilket innehåll som behandlas för att konkretisera målen med undervisningen och för att hålla eleverna sysselsatta
(Skolverket 2006, 14). Utifrån detta kan det antas att läroboken spelar en viktig roll inom de områden där läraren upplever osäkerhet. Detta kan tala för att läroboken är extra central inom området ekonomi. Även om läroboken generellt verkar vara mindre central inom bland annat samhällskunskap och mer central inom matematik och språkämnen, där ämnesstoffet
systematiskt bygger på varandra, finns det inget som säger att läroboken inte skulle vara central inom samhällskunskapsämnets ekonomiområde. Likt matematik bygger flera aspekter inom ekonomi på varandra, då teoretiska modeller utgör en central roll inom området (Bergh 2005, 48f).
Det är främst inom didaktiska miljöer och lärarutbildningen som forskning inom läroboksområdet genomförts (Ammert 2011, 18). Sverige och Norge utgör de länder som främst inriktat sig på att studera läroboken (Skolverket 2006, 18).
Det innehåll läroboken förmedlar kan analyseras utifrån skilda perspektiv (Ammert 2011, 28). Ett av dessa har som fokus att belysa påverkandefaktorerna för lärobokens utformning och tillkomst (Ammert 2011, 29). Läroboken skapas i en värld där olika förutsättningar och faktorer existerar. Faktorer som styrdokument och marknad utgör två exempel. Inom flertalet studier framkommer att det av läroboksförfattare betonas att det som har störst betydelse och styr vid skapandet och utformningen av läroböcker är styrdokument samt
läromedelsgranskning (Ammert 2011, 30f). Detta har att göra med den skyldighet skolor och lärare har vad gäller att realisera läroplanen. Angelägenheten om att läroböcker svarar mot läroplanen samt innefattar olika verktyg av pedagogisk karaktär är stor hos bokförlagen.
Det andra perspektivet som läroboksstudier kan röra sig inom och som denna studie
placerar sig inom fokuserar på vad läroboken förmedlar och dess relation till läsaren (Ammert 2011, 33). Läroboken ses inte främst som en produkt utan som ett erbjudande. Den
läroboksforskning som tar utgångspunkt i detta perspektiv kan sorteras utefter tre kategorier, där det ena handlar om hur läroboken väljs och används i praktiken (Ammert 2011, 34).
Fokus för det andra området handlar om att undersöka elevens mottagande av läroboken och på vilket sätt eleven uppfattar lärobokens perspektiv och innehåll (Ammert 2011, 37). Det är inom det tredje området som denna studie placerar sig och inom detta fokuseras det på att analysera innehållet och perspektiven som förmedlas genom lärobok till elev (Ammert 2011, 35). En av de vanligaste metoderna när lärobokens innehåll ska analyseras är att undersöka hur ett särskilt område behandlas i läroboken utifrån den tolkning som gjorts av ett visst område i läroplanen (Molander 2003, 114). Därefter jämförs dessa med varandra. Det problematiska med en sådan analys handlar om att på ett tillförlitligt sätt framlägga en tolkning som är både rimlig och precis och som överensstämmer med läroplanens
grundläggande avsikter. Vidare identifieras de innehållsliga teman som existerar och med hjälp av en klassificerad tolkning ska resultatet framträda, där det tydligt ska framgå vilka skillnader och likheter som förekommer mellan läroplan och lärobok.
Vad som tidigt blev tydligt under arbetet med studien var den svårighet som existerar vad gäller att finna läroboksstudier där läroboksanalys står i fokus. Särskilt svårt var det att finna sådana studier som behandlar ekonomi inom ämnet samhällskunskap. Endast en studie hittades, vilken är genomförd av ekonomiprofessorn Andreas Bergh (2019, 15). I studien analyserar Bergh innehållet i sex läroböcker för gymnasieämnet samhällskunskap: Reflex 123, Arena 123, Forum Samhällskunskap 123, Samhällskunskap 1 Ett hållbart samhälle, Stringent 1b Samhällskunskap för gymnasieskolan och Stringent Samhällskunskap 2-3. Fokus för studien ligger vid ämnesstoffet. Bergh (2019, 15) betonar det faktum att han blev förvånad över att böckernas innehåll skiljer sig så pass mycket från varandra. Resultatet från studien visar bland annat att flera av böckerna brister i sina förklaringar av samhällsekonomi och i sina beskrivningar av banker och hur kostnader övervältras mellan olika samhällsgrupper.
3. Metod och material
I detta kapitel behandlas den metod och det material som har använts för att uppnå studiens syfte. Kapitlet inleds med att de två innehållsanalyser som applicerats på studiens material beskrivs. Efter detta följer ett avsnitt inom vilket studiens material presenteras och där urvalet av detta material motiveras. Kapitlet avslutas med att avgränsningarna för studien presenteras.
3.1 Kvalitativ innehållsanalys
Den metod som studien baserar sig på utgörs av kvalitativ innehållsanalys, vilken är den vanligaste metoden vid analys av text och dess teman den förmedlar (Bryman 2016, 677f).
För att uppnå syftet med den aktuella studien tillämpas två kvalitativa innehållsanalyser. Den ena presenterar Hellspong och Ledin (1997, 115ff), vilken utgörs av en tematisk analys.
Denna används i studien för att identifiera vad de två läroböckerna behandlar för aspekter angående ämnesområdet ekonomi för kursen samhällskunskap 1b. Läroböckernas innehåll grupperas efter de teman som framträder genom analysen. Därefter jämförs dessa tematiska kategorier med de formuleringar som finns framskrivna för ämnesområdet i ämnesplanen för kursen samhällskunskap 1b och vad detta ska innehålla. Efter att det analyserats vad de två läroböckerna behandlar för aspekter inom området ekonomi är det även nödvändigt, för att uppnå studiens syfte, att tillämpa en analysmetod genom vilken det kan identifieras hur innehållet framställs. Således tillämpas den analysmetod som Ammert (2011, 260ff) presenterar om innehållsliga framställningstyper. Genom att tillämpa dessa två typer av textanalyser besvaras studiens första två frågeställningar och därigenom den första delen av studiens syfte.
Den andra delen av studien syfte handlar om att diskutera på vilket sätt eleven, genom de två läroböckerna, ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom ekonomi utifrån
ämnesplanens formuleringar för kursen samhällskunskap 1b. För denna diskussion ligger resultatet från de två analysmetoderna till grund.
3.1.1 Tematisk innehållsanalys
Hellspong och Ledin (1997, 44) utgår från att samtliga texter besitter tre strukturer eller huvudegenskaper. Inom samtliga av dessa strukturer kan innehållsanalyser genomföras (Hellspong & Ledin 1997, 47). Den textuella utgör den ena strukturen, vilken handlar om att texten äger en form angående dess ord, vilka är ordnade på olika nivåer (Hellspong & Ledin 1997, 44). Den ideationella strukturen handlar om innehållet i texten, det texten förmedlar
och den tredje, den interpersonella strukturen utgörs av att texten framför sitt innehåll i en situation, vilken skapar en relation med läsaren.
För att uppnå studiens syfte krävs en förståelse för vad de två läroböckerna handlar om och detta medför att en analys av läroböckernas ideationella struktur är nödvändig. Hellspong och Ledin (1997, 115) anser att denna struktur representerar det innehållsliga mönstret i texten och för att en förståelse för texten angående vad den handlar om ska kunna åstadkommas behöver en analys av detta mönster genomföras.
För att en förståelse av textens innehållsmönster ska vara möjligt behövs en identifiering av dess teman göras (Hellspong & Ledin 1997, 115). Teman utgör det som framställningen kretsar kring genom hela texten, eller vid något specifikt ställe i den (Hellspong & Ledin 1997, 117). Frågan: Vad handlar texten om, i helhet och delar? är den som behöver ställas för att en identifiering och förståelse av textens tema eller teman ska kunna åstadkommas.
Vanligtvis består svaret på denna fråga av en nominalfras eller ett substantiv.
Textens teman kan delas in i makro- och mikroteman (Hellspong & Ledin 1997, 118). Det förstnämnda representerar det övergripande ämnet i texten, som ofta förmedlas genom en rubrik, vilken illustrerar vad texten som helhet handlar om. Vid de flesta tillfällen är en text indelad i olika stycken, vilka utgör mindre sektioner inom texten och dessa behandlar skilda aspekter av textens huvudämne. De olika aspekterna som behandlas inom makrotemat
representerar textens mikroteman. Makro- och mikrotemana kan utgöra båda delarna i en och samma text, vilket beror på att relationen dem emellan är av en relativ karaktär. Således kan det övergripande makrotemat inkludera olika mikroteman, vilka i sin tur kan utgöra
makroteman. Det här kan liknas vid en hierarkisk struktur. Att angripa läroboken på detta sätt innebär att boken som helhet utgör ett makrotema. Inom detta makrotema representerar bokens skilda kapitel dess mikroteman och kapitlet utgör i sin tur också ett makrotema för de olika stycken som ingår i kapitlet. En uppställning över en texts makro- och mikroteman på tre nivåer illustreras genom figur 2. Viktigt att notera är att denna figur enbart utgör ett exempel på hur en texts struktur av makro- och mikroteman kan se ut och att olika texters strukturer ser ut på olika sätt.
Figur 2: Hierarkisk uppställning av makro- och mikroteman.
Den tematiska analysen kan genomföras på ordnivå, men Hellspong och Ledin (1997, 119) menar att en sådan detaljerad analys kan riskera att bli kontraproduktiv. De påpekar vidare att resultatet av en tematisk analys, genomförd av skilda individer, inte behöver innebära att analyserna överensstämmer med varandra. Det här beror på att abstraktionsnivån i analyserna kan skilja sig åt, exempelvis kan den ena inkludera fler makro- och mikroteman, medan det i den andra kan förekomma färre. Hellspong och Ledin (1997, 119) betonar även den linjära läsningens vikt för analysmetoden, vilket innebär att texten behöver analyseras från början till slut. Teman för textens stycken och meningar och ett makrotema för texten som helhet
framträder och formuleras under läsningen gång. Makrotemat ska representera det
huvudsakliga ämnet för texten, men det här betyder inte att det behöver vara synligt inom textens samtliga nivåer (Hellspong & Ledin 1997, 120). Istället är det textens mikroteman som ska anknyta till textens makrotema.
Temana för en text kan vara av en explicit och implicit karaktär (Hellspong & Ledin 1997, 121). Explicita teman kan förekomma via rubricering, vilket innebär att temat, som över- eller underrubrik, förmedlas. Ofta speglar rubriceringen temat för texten, alltså det texten handlar om. Däremot är det väsentligt att analysen av vad texten förmedlar genomförs på ett ingående vis för att det ska kunna avgöras om rubriceringen förmedlar ett korrekt tema utifrån vad texten handlar om (Hellspong & Ledin 1997, 146). En texts tema eller teman kan även göras explicita genom positionering (Hellspong & Ledin 1997, 121). Positionering utgörs av att textens makrotema placeras på en strategiskt vald plats inom texten. Platsen kan vara utmärkande, genom att temat exempelvis är placerat i textens inledning. Fokusering utgör det tredje sättet genom vilket en texts tema kan göras explicit. Detta kan uppnås genom att temat framhävs med hjälp av en förstärkande metatext, samt via kursivering och upprepning.
Vanligtvis ter det sig så att makrotemat är explicit, genom bland annat tydlig rubricering medan mikroteman är implicita, då de ofta uppenbarar sig i stycken och meningar.
Överordnat makrotema Mikrotema 1
Makrotema 2 Mikrotema 2 Makrotema 3
Mikrotema 1 Makrotema 2 Mikrotema 2 Makrotema 3
Mikrotema 1 Makrotema 2
Mikrotema 2 Makrotema 3
Mikrotema 1 Makrotema 2
Mikrotema 2 Makrotema 3
Det finns risker med en tematisk analys där en mängd nivåer inkluderas, då detta kan skapa otydlighet (Hellspong & Ledin 1997, 119). För denna studie utgås det därför från tre
tematiska nivåer i analysen av de två läroböckerna. Den första nivån utgörs av makrotemat för det textuella innehåll i läroboken som behandlar området ekonomi. Nivå två utgörs av textens huvudsakliga delar vilka representerar mikroteman i relation till makrotemat för den första nivån och makrotema i förhållande till nivå tre. Nivå tre utgörs i sin tur av de teman som identifieras inom det textuella innehåll som hör till nivå två. Temana utgör således mikroteman till nivå två.
Om rubriceringarna som förekommer i texten som behandlar ekonomi explicit går att sammankopplas med deras tillhörande texters innehåll kommer dessa att användas som teman. Det korrekta temat kommer däremot att anges om rubriceringen inte explicit kan sammankopplas med det innehåll som behandlas i den tillhörande texten.
En aspekt som är av betydelse att ta upp är det faktum att det, genom analysen, framgår att flera rubriker är formulerade som en infinitivfras, exempelvis: ”Att spara pengar”, ”Att låna pengar”. Av utrymmesskäl har dessa rubriker formulerats om till Sparande och Lån. I de fall där rubrikerna formulerats om uttrycker de samma sak som den ursprungliga rubriken, vilket innebär att dessa betraktas som explicita i fallen där de förmedlar det tema som det textuella innehållet handlar om.
För att illustrera hur de olika temana framtagits ur de två läroböckerna följer ett utdrag från läroboken Exposé, där det visas hur analysen genomförs:
Kapitalism och socialism
Hittills har vi beskrivit olika ekonomiska system ur ett resursfördelningsperspektiv – i marknadsekonomin är det marknadskrafterna som styr fördelningen av resurser, medan det i planekonomin är politiska beslut. Man kan också se det ur ett ägarperspektiv, dvs, vem som ska äga produktionsfaktorerna. Enligt kapitalismen är det de enskilda individerna som framförallt ska äga resurserna, medan socialismen menar att allt ska ägas gemensamt genom staten. Man kan därför se marknadsekonomin som kapitalismens ekonomiska system med privata ägarintressen, medan planekonomin kan ses som socialismens ekonomiska system där staten äger resurserna. De olika formerna för ägande kan givetvis kombineras med varandra.
Ser man sig om i världen är det vanligare med större inslag av marknadsekonomi och kapitalism än av planekonomi och socialism. De rika, industrialiserade länderna i Nordamerika (USA, Kanada), Västeuropa och Sydostasien (Japan, Sydkorea, Singapore) är alla kapitalistiska
Flera länder i vår närhet, t.ex. några av de östeuropeiska länderna som Polen, Ungern och Bulgarien, hade tidigare ett stort inslag av socialistisk planekonomi. De senaste decennierna har de flesta tagit steget mot marknadsekonomi och kapitalism. Därmed har de övergivit försöken att styra produktionen med politiska beslut (Andersson et al. 2011, 277f).
I avsnittets första stycke behandlas hur kapitalismen och socialismen ser på ägande av produktionsfaktorerna. I avsnittets andra stycke presenteras kapitalismens och socialismens ställning i världen. I det tredje stycket tas det upp att de östeuropeiska länderna tidigare ägde stora inslag av socialism, men att de på senare år har utvecklats till att i större utsträckning inkludera kapitalism. Makrotemat för texten utgörs således av Kapitalism och socialism.
Detta tema anknyts det till i avsnittets stycken genom att det nämns vid upprepade tillfällen.
Detta innebär att avsnittets nuvarande rubrik överensstämmer med det tema som texten förmedlar och därigenom är makrotemat för avsnittet av en explicit karaktär. I det följande illustreras en uppställning över den citerade textens teman:
Kapitalism och socialism – mikrotema 1 för kapitlet, makrotema för texten (explicit) - Kapitalismens och socialismens syn på ägande av produktionsfaktorerna – mikrotema 2 för texten/makrotema för stycke 1
- Kapitalismens och socialismens ställning i världen – mikrotema 2 för texten/makrotema för stycke 2
- Östeuropeiska länders övergång från socialism till kapitalism – mikrotema 2 för texten/makrotema för stycke 3
3.1.2 Innehållsliga framställningstyper
För att undersöka en texts framställningstyper kan Hellspong och Ledins (1997) kvalitativa textanalys brukas. För denna studie har beslutet tagits att istället tillämpa den
kategoriseringsmodell av framställningstyper som Ammert (2011, 260ff) presenterar. Beslutet grundar sig främst på att Ammerts (2011, 260ff) modell inriktar sig på läromedel, men också faktumet att modellen framstår som mer konkret än vad som är fallet för Hellspong och Ledins (1997) modell. En konkret modell ökar förutsättningarna för att resultatet, som Molander (2003, 114) uttrycker det, ska bli mer tillförlitligt. Varför Ammerts (2011, 262) kategorisering av framställningstyper appliceras på de två läroböckernas textuella innehåll är för att kunna identifiera hur innehållet presenteras.
Genom att en texts innehåll kategoriseras in i olika framställningstyper identifieras på vilket sätt innehållet beskrivs och förklaras (Ammert 2011, 260). Detta menas på vilket
övergripande, pedagogiskt sätt innehållet i textens framställs, men också hur detta innehåll förmedlar kunskap och kan stimulera till tänkande. En analys av läroböckernas
framställningstyper blir således av vikt för att kunna besvara den andra delen av studiens syfte och därav den tredje frågeställningen som handlar om på vilket sätt eleven ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom ekonomi. Ammerts (2011, 261) modell av framställningstyper tar avstamp i skilda kunskapstyper elever uppvisar och modellens utgångspunkt ligger i tankar om kunskapens och minnets organisering. Människans system för kunskapshantering utgörs av två minneslager. Det ena består av ett minneslager av deduktiv karaktär, ett veta att- orienterat sådant. Det andra av ett procedurellt veta hur-orienterat minneslager. Båda dessa är nödvändiga för att en djupare kunskap ska kunna åstadkommas. Genom att ta avstamp i framställningstyperna kan det således identifieras hur de två läroböckerna kan stimulera eller anknyta till de olika kategorierna av kunskap och därigenom minneslagren. Vilka
framställningstyper en text inkluderar blir härigenom betydelsefullt för elevens lärande.
I den modell Ammert (2011, 260ff) presenterar kategoriseras lärobokens innehållsliga framställningstyper in i fyra sådana: Den konstaterande framställningstypen handlar om att läroboken fastslår hur något eller någon är genom att bekräfta detta, men där en förklaring inte ges. Förekommer någon form av förklaring, bakgrund, beskrivning eller konsekvens till konstaterandet befinner sig lärobokens innehållsliga framställning inom den förklarande (Ammert 2011, 261f). Den framställningstyp som benämns reflekterande och analyserande handlar om att innehållet berörs ur olika perspektiv eller att det, om innehållet, förs olika resonemang (Ammert 2011, 262). Ett sätt genom vilket detta kan ske är att innehållet
anknyter till läsaren, tiden läsaren lever inom eller till förhållanden som är kända för läsaren.
Den reflekterande och analyserande framställningstypen kan också uttryckas genom att det textuella innehållet består av analys med hjälp av yttre referenser och sammanhang. Detta innebär att olika exempel jämförs med varandra. Modeller av teoretisk karaktär kan användas för att tillföra innehållet en reflekterande och analyserande karaktär. Den fjärde
framställningstypen, den normativa, handlar om att det förmedlas ett tydligt värderande budskap i texten, författaren tar ställning. Det här kan åstadkommas genom bokstavliga uttryck och genom det utvalda innehållet. En sammanställning av Ammerts (2011, 162) framställningstyper, vad de utgör, samt de frågor som de besvarar åt läsaren presenteras i tabell 1. I tabellens högra kolumn illustreras, med hjälp av utdrag från de två läroböckerna
Tabell 1: Sammanställning av innehållsliga framställningstyper.
Framställnings- typ
Vad läroboken förmedlar
Svarar på följande fråga
Exempel från läroböckerna
Konstaterande Redovisning, bekräftelse, fakta
Vad är? Vem är? Vad hände? När? Hur mycket?
Hur ofta?
”Alla ekonomier består av företag och hushåll”
(Andersson et al. 2011, 268).
Förklarande Förklaring,
beskrivning, bakgrund, konsekvens
Vad betyder det? Hur gick det till? Vad beror det på?
Vad hände sedan?
”Orsaken var att det gamla systemet i större utsträckning byggde på att de som arbetade skulle försörja pensionärerna
(Andersson et al. 2011, 77).
Reflekterande
/analyserande Anknytning till läsaren, hennes erfarenheter och förkunskaper.
Kopplingar till
parallella sammanhang, teoretiska begrepp eller modeller.
Hur kan jag förstå det?
Vad kan det jämföras med? Varför resonerar man så? Vad kunde ha hänt annars?
”Fundera en stund över var de prylar som just nu finns omkring dig kan ha sitt ursprung och var de är tillverkade”
(Bengtsson 2014, 140).
Normativ Explicit eller implicit värdering, tolkar och bedömer åt läsaren. Ger utsagor om gott- ont, rätt-fel.
Är det bra eller dåligt?
Vilka var de goda? Hur ska man göra/vara/tänka?
”Rent ekonomiskt har man det nog som allra bäst när man är ung, förvärvsarbetande och kvarbo” (Bengtsson 2014, 145).
Textens djup är beroende av vilka framställningstyper som texten inkluderar och därigenom förmedlar och detta får betydelse för elevens lärande (Ammert 2011, 272). För att illustrera vad som menas med detta kan ekonomi, det aktuella området för studien, användas som exempel. Inkluderas endast fakta i form av att det fastslås vad begreppet prisbildning är och en beskrivning av hur priser bildas på en marknad ges det genom texten inte eleven de bästa förutsättningarna att utveckla kunskaper om denna. Detta beror på att innehållet rör sig på en ytligare nivå i och med att det deduktiva minneslagret är det som berörs och inte det
procedurella (Ammert 2011, 260f). Berörs även det procedurella minneslagret genom innehållet blir framställningen av texten djupare och eleven ges ökade förutsättningar att utveckla kunskaper om begreppen. Detta minneslager nås genom den reflekterande och analyserande framställningstypen då innehållet kompletteras med teoretiska modeller och/eller anknyter till elevens erfarenheter och förkunskaper. Genom att komplettera den konstaterande och förklarande framställningstypen i presentationen av prisbildningen med exempelvis en teoretisk modell över utbud och efterfrågan, samt även anknyta till eleven
genom att lyfta in prisbildningen i ett sammanhang som eleven kan relatera till ökar elevens förutsättningar att utveckla kunskaper. Det är således viktigt att texten både anknyter till det deduktiva och procedurella minneslagret (Ammert 2011, 260f). Forskning visar att betydande för elevers kunskapsutveckling är att det anknyts till elevens erfarenheter och förkunskaper (se exempelvis Rosvall 2017, 123; Långström & Virta 2011, 230f).
För kategoriseringen av de olika framställningstyperna i de två läroböckerna har tabell 1 legat till grund. De frågor som presenteras i tabellen har varit extra centrala för att kunna avgöra vilken framställningstyp innehållet förmedlas genom.
Det är av vikt att textens skilda delar sätts in i ett sammanhang (Ammert 2011, 262f). Med detta menas att textens delar behöver förstås i en helhet för att den korrekta
framställningstypen ska kunna avgöras. Flertalet genomläsningar har således genomförts av innehållet i dess helhet innan det fastslagits vilken framställningstyp som förmedlas genom ett specifikt textuellt innehåll i läroböckerna. Varje separat mening har markerats med den
framställningstyp som förmedlas genom dess innehåll.
I fallen där en mening innehåller fler än en framställningstyp har samtliga markerats. Hur detta kan se ut illustreras genom följande exempel: ”Samhällsekonomi handlar om att hushålla med knappa resurser, dvs. hur de resurser som finns ska organiseras för att på bästa sätt tillfredsställa människors behov” (Andersson et al. 2011, 266). Den inledande delen av meningen besvarar frågan ”Vad är?” och utgör således ett konstaterande (se tabell 1). Vad är samhällsekonomi? Samhällsekonomi är att hushålla med knappa resurser. Meningens andra del utgörs istället av den förklarande framställningstypen i och med att frågan: ”Vad betyder det?” besvaras (se tabell 1). Vad betyder detta? Detta betyder hur de resurser som finns ska organiseras för att på bästa sätt tillfredsställa människors behov.
Den normativa framställningstypen kan stå självständigt, men också förekomma
tillsammans med de andra framställningstyperna, menar Ammert (2011, 262). Det här innebär att en normativ framställning kan vara konstaterande, förklarande eller reflekterande och analyserande. För denna studie betraktas den normativa framställningstypen som självständig, även om den alltid står i kombination med någon annan. Vid analys av materialet kan det nämligen identifieras att gränsen är svår att dra mellan exempelvis ett konstaterande och ett normerande, vilket följande utdrag från läroboken Z – konkret är ett exempel på: ”Den som vill förbättra sina kunskaper om privatekonomi har knappast några problem med att hitta
att hitta information. Inom detta konstaterande inryms en värdering i form av att det
”knappast” finns några problem vad gäller att hitta denna information.
Det resultat denna analysmetod frambringar tillsammans med den tematiska
innehållsanalysen ligger till grund för den andra delen av studiens syfte, vilken utgörs av att föra en diskussion angående hur innehållet bidrar till att ge eleven förutsättningar att utveckla de ekonomikunskaper som finns framskrivna för kursen samhällskunskap 1b. Den
kategorisering av framställningstyper Ammert (2011, 262) presenterar kommer således att appliceras på studiens material för att kunna avgöra om läroböckerna motsvarar
formuleringarna i ämnesplanen vad gäller det faktum att eleven ska kunna analysera ekonomiska aspekter.
3.2 Urval av material
Materialet för denna studie utgörs av de två läroböckerna Exposé: samhällskunskap kurs 1 och 2 (fortsättningsvis kommer denna att benämnas Exposé) och Z – konkret.
Valet av material baseras på en fråga som ställdes i den privata Facebook-gruppen SO/SH- lärare. Denna grupp riktar sig till både samhällskunskapslärare på gymnasie- och
högstadienivå. Frågan som ställdes lyder följande: ”Vilken/vilka läroböcker använder du dig av, eventuellt har använt dig av, i din samhällskunskapsundervisning, framförallt inom kursen samhällskunskap 1b?” Totalt kunde 79 svar samlas in, inom vilka det framgår att Exposé och Z – Konkret är två läroböcker som är vanligt förekommande inom undervisningen. Det framgår också att flera lärare använder sig av läroboken Arena 123: Samhällskunskap för gymnasiet av Lars-Olof Karlsson (2011). På grund av det faktum att det, inom denna bok, inte finns utskrivet vilken kurs de olika kapitlen som behandlar ekonomi är avsedda för och det faktum att läroboken inte verkar användas lika frekvent inom undervisningen som Exposé och Z – konkret har beslutet tagits att inte inkludera denna bok.
Orsaken till varför just två läroböcker valts för studien handlar om att studiens omfång är så pass begränsat. Däremot anses inte studiens relevans vara mindre påtaglig, utan genom att ha inkluderat två läroböcker, som används i dagens undervisning, bidrar studiens resultat med kunskap om hur läroböcker i samhällskunskap angående ekonomi förhåller sig till
styrdokumentens formuleringar. Denna kunskap är viktig för att utveckla läroböcker i
allmänhet och samhällskunskapsböcker i synnerhet och därigenom även undervisningen i sig.
I nuläget är forskningen om läroböcker avsedda för samhällskunskap begränsad. Endast en studie angående ekonomi i samhällskunskapsböcker har hittats och denna är genomförd av
ekonomiprofessorn Andreas Bergh (2019). Studien beskrivs mer utförligt i avsnitt 2.3. Bergh (2019) studerar sex läroböckers innehåll angående ekonomi, men till skillnad från den
aktuella studien utgår Bergh i sin studie inte i samma grad från ämnesplanen och dess formuleringar och på vilket sätt eleven ges förutsättningar att utveckla de kunskaper som finns framskrivna. Det bör också tilläggas att Exposé och Z – konkret inte ingår som studieobjekt i Berghs studie. I och med detta innebär det att denna studie bidrar med annan kunskap som är väsentlig för att utveckla läroböcker och undervisning och därigenom inte endast kompletterar den studie som Bergh genomfört.
3.2.1 Exposé
Läroboken Exposé är skriven av Mats Andersson, Michaela Arlt, Fuat Deniz, Kjell
Engelbrekt, Hanns von Hofer, Ci Holmgren, Fredrika Lagergren Wahlin, Rolf Lidskog, Börge Ring, Annika Svensson och Henrik Tham. För studien har den fjärde upplagan analyserats vilken utkom 2011 av förlaget Liber. Enligt författarna är boken anpassad för kurserna
samhällskunskap 1b och samhällskunskap 2. Boken behandlar samhällskunskapsämnet utifrån dagsaktuell forskning, demokrati och värdefrågor, faktakunskaper och analys, samt historisk bakgrund, samtid och framtid. I bokens innehållsförteckning finns det angivet vilka kapitel som är avsedda för kursen samhällskunskap 1b och samhällskunskap 2.
3.2.2 Z – konkret
Läroboken Z – konkret är skriven av Bengt-Arne Bengtsson och för denna studie har den fjärde upplagan analyserats, vilken utkom år 2014 av förlaget Liber. Boken är anpassad för kursen samhällskunskap 1b och enligt författaren är boken praktisk och lättbegriplig, samt tar upp det mest väsentliga inom kursen samhällskunskap 1b.
3.3 Studiens avgränsningar
Då studiens syfte utgörs av att undersöka två läroböckers innehåll vad gäller ekonomi och på vilket sätt detta innehåll motsvarar ämnesplanens formuleringar för området inom kursen samhällskunskap 1b har enbart de kapitel som huvudsakligen berör ekonomi i läroböckerna analyserats. För att avgöra vilka kapitel som analysen ska inkludera har de två läroböckernas innehållsförteckningar med deras tillhörande rubriker fungerat som utgångspunkt. Vad som
kursens övriga centrala innehåll. I och med att studien har som syfte att undersöka ekonomi i läroböckerna har de delar i kapitlen som behandlar ett annat innehåll än ekonomi inte
inkluderats i analysen. Till grund för analysen av kapitlen ligger deras rubriker och det som kan klassificeras som löpande text till dessa.
Teorier och modeller utgör en central plats inom nationalekonomin (Bergh 2005, 49;
Eklund 2013, 14) och dessa lyfts fram i ämnesplanens formuleringar för kursen samhällskunskap 1b som något som ska inkluderas (se avsnitt 2.2). Även om studiens analysmetoder inriktar sig på det textuella innehållet och inte multimodala aspekter som modeller utgör kan innehållet ges en reflekterande och analyserande karaktär genom att texten kompletteras med modeller (Ammert 2011, 262). För denna studie har beslutet tagits att inkludera de modeller som förekommer i läroböckernas innehåll när ekonomi behandlas.
En aspekt som bör poängteras är att studien inte avser att undersöka om eleven faktiskt tillägnar sig kunskaperna inom området ekonomi som framhålls av ämnesplanen utifrån de två läroböckernas innehåll angående området ekonomi. Istället har studien som syfte att diskutera om eleven ges förutsättningar att utveckla dessa kunskaper i förhållande till ämnesplanens skrivningar. Till grund för denna diskussion ligger de teman och
framställningstyper som framkommer genom analysen. Detta medför att studien endast besvarar om eleven ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom området ekonomi utifrån det innehåll som läroböckernas presenterar. Andra aspekter som är betydelsefulla för elevens lärande ägnas således ingen uppmärksamhet i studien.
Det resultat och de slutsatser som studien presenterar kan inte appliceras på andra upplagor av de undersökta läroböckerna och inte heller andra läroböcker.
4. Resultat och analys
I detta kapitel presenteras det resultat som framkommit genom studien. De två läroböckerna Exposé och Z – konkret behandlas var för sig. Redovisningen inleds med en presentation av lärobokens teman, följt av ett avsnitt där lärobokens teman och ämnesplanens formuleringar sätts i relation till varandra. Därefter följer en presentation av lärobokens innehållsliga framställningstyper.
4.1 Exposé
I läroboken Exposé behandlas ekonomi i två av lärobokens kapitel. Det ena kapitlet utgörs av
”Samhällsekonomi” och det andra kapitlet av ”Arbete och pengar” vilket, till skillnad från kapitlet ”Samhällsekonomi”, inte enbart behandlar aspekter som går att sammankoppla med området ekonomi utifrån ämnesplanens formuleringar. I det centrala innehållet för
samhällskunskap 1b utgörs en punkt av arbetsmarknad (Skolverket 2011c), vilket det kan konstateras att den första delen av kapitlet behandlar (Andersson et al. 2011, 49-58). I och med att studien enbart har som syfte att undersöka ekonomi i läroböcker utifrån ämnesplanens formuleringar inkluderas inte de sidor som behandlar arbetsmarknad, då dessa hör till ett annat centralt innehåll. Då den tematiska analysen utgår från tre nivåer (se avsnitt 3.1.1) består den första, övergripande, nivån av de två kapitlens rubriker. Dessa två kapitelrubriker utgör således det överordnade makrotemat för det textuella innehåll i läroboken som
behandlar ekonomi.
Avsnitt 4.1.1 inleds med en översikt över de teman som förekommer i de kapitel som behandlar ekonomi i läroboken. I avsnitt 4.1.2 behandlas lärobokens identifierade teman i relation till de formuleringar som förekommer i ämnesplanen angående området ekonomi för kursen samhällskunskap 1b. Lärobokens innehållsliga framställningstyper behandlas i avsnitt 4.1.3.
4.1.1 Teman i läroboken
I figur 3 presenteras en hierarkisk uppställning av de makro- och mikroteman som förekommer i läroboken Exposé:
Figur 3: Sammanställning av teman i läroboken Exposé.
Det överordnade makrotemat för kapitlens textuella innehåll, som behandlar ekonomi, utgörs av Ekonomi. Inom detta makrotema har 16 teman identifierats, vilka utgör mikrotema
1/makrotema 2. Dessa teman finns utplacerade i figurens mörkgrå fält. Vart och ett av dessa teman innehåller i sin tur olika mikroteman, vilka utgör mikrotema 2. Dessa teman är placerade i de ljusgrå fälten i figuren.
Mikrotema 1/makrotema 2 Behov och resurser inkluderar de två mikrotemana
Produktionsfaktorerna och Det samhällsekonomiska kretsloppet. Mikrotema 1/makrotema 2 Alternativkostnad innehåller mikrotemat Ekonomi innebär att välja bland knappa resurser.
Mikrotema 1/makrotema 2 Marknadsekonomi består av de fyra mikrotemana: Prisbildning, Skiftning i utbud och efterfrågan, Fri marknad med perfekt konkurrens och Olika
marknadsformer. Mikrotema 1/makrotema 2 Planekonomi inkluderar mikrotemat Statens politiska beslut styr ekonomin. Mikrotema 1/makrotema 2 Blandekonomi inkluderar de två temana Marknadsmisslyckanden och För höga marknadspriser. Mikrotema 1/makrotema 2 Kapitalism och socialism innehåller tre teman: Kapitalismens och socialismens syn på ägande
Ekonomi
Inkomster och utgifter
Budget
Livet och ekonomin
Samboskapets påverkan Äktenskapets påverkan Skilsmässans påverkan Pensionärskapets påverkan
Sparande
Avkastning och risk Sparande på banken
Obligationer Aktier Fonder
Behov och resurser
Produktionsfaktorerna Det samhällsekonomiska
kretsloppet
Kapitalism och socialism
Kapitalismens och socialismens syn på ägande av produktionsfaktorerna
Kapitalismens och socialismens ställning i
världen Östeuropeiska länders övergång från socialism
till kapitalism
Lån
Kriterier vid låntagande Betalning av lån
Alternativkostnad
Ekonomi innebär att välja bland knappa resurser
Ett lands produktion
Bruttonationalprodukt Produktionens användningsområden
Eget boende
Olika boendeformer Bostadsbidrag
Marknads- ekonomi
Prisbildning Skiftning i utbud och
efterfrågan Fri marknad med perfekt
konkurrens Olika marknadsformer
Ekonomisk tillväxt
Konjunktursvängning- arnas påverkan på ekonomisk tillväxt Arbetslöshetens och inflationens påverkan på
ekonomisk tillväxt Omvärldens påverkan på
Sveriges ekonomi Ekonomisk tillväxt utifrån
ett miljöperspektiv Ekonomisk tillväxt och
naturresurser Ekonomisk välfärd
Försäkringar
Socialförsäkringar Privata försäkringar
Planekonomi
Statens politiska beslut styr ekonomin
Ekonomisk politik
Finanspolitik Penningpolitik Olika synsätt på ekonomisk politik Ekonomisk politik inom
EU Sverige och EMU
Konsument
Skyddande lagar för konsumenter Konsumentverket
Kortbetalning EMU:s påverkan på svenska konsumenter
Blandekonomi
Marknadsmisslyckanden För höga marknadspriser
av produktionsfaktorerna, Kapitalismens och socialismens ställning i världen samt
Östeuropeiska länders övergång från socialism till kapitalism. Mikrotema 1/makrotema 2 Ett lands produktion inkluderar två teman: Bruttonationalprodukt och Produktionens
användningsområden. Mikrotema 1/makrotema 2 Ekonomisk tillväxt innehåller sex
mikroteman: Konjunktursvängningarnas påverkan på ekonomisk tillväxt, Arbetslöshetens och inflationens påverkan på ekonomisk tillväxt, Omvärldens påverkan på Sveriges ekonomi, Ekonomisk tillväxt utifrån ett miljöperspektiv, Ekonomisk tillväxt och naturresurser samt Ekonomisk välfärd. Mikrotema 1/makrotema 2 Ekonomisk politik innehåller de fem
mikrotemana: Finanspolitik, Penningpolitik, Olika synsätt på ekonomisk politik, Ekonomisk politik inom EU och Sverige och EMU.
Ekonomi behandlas inom två kapitel vars titlar utgörs av ”Arbete och pengar” samt
”Samhällsekonomi”. Genom analys av kapitlens textuella innehåll kan det konstateras att deras sammantagna tema och således det överordnade makrotemat för kapitlen utgörs av Ekonomi. Kapitlens titlar är centrerade högst upp på nya sidor och markeras således explicit genom positionering. Titlarna är skrivna med annat teckensnitt och större teckenstorlek än övrig text, vilket innebär att de även markeras explicit genom rubricering. Makrotemat fokuseras genom en metatext, vilken förekommer på samma sida som kapitlens titlar.
Mikrotema 1/makrotema 2 har framtagits utifrån kapitlens olika rubriceringar. Med andra ord förmedlar rubrikerna det tema som deras tillhörande textuella innehåll behandlar. Dessa mikroteman markeras genom rubricering i och med att de är skrivna med versaler i fetstil.
Däremot utmärks temana inte genom positionering, då rubrikerna befinner sig på olika ställen på sidorna. Mikrotema 1/makrotema 2 är i och med detta explicita, då de markeras med en rubrik som urskiljs markant från den löpande texten genom versaler. Undantaget gäller det mikrotema 1/makrotema 2 som i läroboken har rubriken ”Ekonomi innebär val”. Genom analysen kan det konstateras att det implicita tema som behandlas är Alternativkostnad, vilket i sin tur äger en tydlig koppling till makrotemat för kapitlet.
4.1.2 Teman i relation till formuleringarna i ämnesplanen
I detta avsnitt behandlas lärobokens presenterade teman i förhållande till ämnesplanens formuleringar för kursen samhällskunskap 1b rörande ekonomi. Avsnittet inleds med tabell 2, inom vilken relationen mellan lärobok och ämnesplan illustreras utifrån om kopplingen är
