Alkohol-, narkotika- och tobaksundervisning i skolan

(1)

[

Examensarbete

(2)

Alkohol-, narkotika- och tobaksundervisning i skolan

Författare: Katrin Kramer och Jolanda Sintridou Handledare: Berth Andersson

Termin: HT

Kurskod: 2MB332

(3)

(4)

ABSTRAKT

Linnéuniversitetet

Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Pedagogik med inriktning mot ungdoms -

och missbruksvård, Examensarbete 15hp

Titel Alkohol-, narkotika- och tobaksundervisning i skolan

Engelsk titel Education of alcohol, drug and tobacco in school

Författare Katrin Kramer, Jolanda Sintridou

Handledare Berth Andersson

Datum Mars 2011

Antal sidor 20

Nyckelord Skolan, prevention, undervisning, narkotika

Denna kvalitativa studie undersöker hur alkohol-, narkotika- och tobaksundervisningen ser ut i skolorna utifrån personalens perspektiv. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra personer som alla arbetar inom skolans värld i eller i närheten av Växjö kommun. Resultatet visar att samtliga skolor använder sig av Örebro preventionsprogram. Skolan försöker även arbeta på positiva miljöer, med bland annat olika aktiviteter, samt att de strävar efter en nära och bra relation till föräldrarna. Skolorna fokuserar även på de elever som är välfungerade i skolan för att de hoppas på att de ”positiva” ska dra med sig de ”negativa”.

(5)

(6)

Förord

Först vill vi tacka intervjupersonerna som har delat med sig av sina tankar utan er hade inte studien varit genomförbar.

Vi vill även tacka vår handledare, Berth Andersson som har varit ett stort stöd för oss och kommit med många bra förslag och idéer under arbetets gång.

Växjö mars 2011 Katrin Kramer Jolanda Sintridou

(7)

(8)

Innehållsförteckning

INTRODUKTION...1

B^AKGRUND...2

BAKGRUND...2

B^AKGRUND...2

Den svenska narkotikapolitiken...2

Ungdomarna i dagens samhälle...2

Skolans roll...3

Tidigare forskning...4

Teoretiska utgångspunkter...7

SYFTE OCHPROBLEMFORMULERING...8

S^YFTE ^OCHPROBLEMFORMULERING...8

METOD...8

METODOLOGISKAUTGÅNGSPUNKTER...8

Hermeneutik...8

Kvalitativ metod...9

P^LANERING^OCHGENOMFÖRANDE...10

PLANERINGOCHGENOMFÖRANDE...10

Urval...10

(9)

Urval...10

Instrument...11

Insamling...11

Analys...11

FORSKNINGSETISKAÖVERVÄGANDEN ...11

FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ...11

RESULTAT...12

Hur är ANT-undervisningen i skolan utformad?...12

Skillnader i ANT-undervisningen idag jämfört med tidigare...13

SAMMANFATTNINGAVRESULTAT...14

T^EORETISKPROBLEMATISERING...15

TEORETISKPROBLEMATISERING...15

DISKUSSION...16

METODDISKUSSION...16

RESULTATDISKUSSION...16

SLUTSATSER/IMPLIKATIONER …...18

S^LUTSATSER/IMPLIKATIONER …...18

REFERENSER...19

(10)

REFERENSER...19 MISSIV...I MISSIV...I MISSIV...I INTERVJUGUIDE...I INTERVJUGUIDE...I INTERVJUGUIDE...I

(11)

INTRODUKTION

Många av dagens ungdomar kommer i kontakt med narkotika på ett eller annat sätt.

Detta är ett problem då undervisningen om alkohol, narkotika och tobak inte är tillräcklig eller brister på många vis (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2010). Det är självklart inte enbart skolans uppgift att informera eleverna om dessa substanser och vilka risker man utsätter sig själv för när man testar dem, utan även föräldrarnas. Men trots det så spenderar ungdomar en stor del av sin tid i skolan, där de lär sig nya saker och där de även påverkas av andra ungdomar som i sin tur kan påverka deras syn på saker och ting men också deras beslut. Tanken med studien är att studera skolpersonalens förebyggande arbete mot alkohol, narkotika och tobak.

Vi tror att vi i våra kommande yrken kommer ha stor nytta av att ha fått en inblick i hur skolornas förebyggande arbete ser ut. Med tanke på att narkotikan bland unga ökar anser vi att det är en högst aktuell fråga. Ungdomarnas attityder till alkohol, narkotika och tobak håller på att förändras mot en mer liberal inställning (Skårner, Donning, Månsson, 2005)

Tidigare har man arbetat med att informera ungdomarna i skolan om alkohol, narkotika och tobak. Men dagens forskning visar att upplysande undervisning om dessa substanser inte har de effekter på ungdomars beteende som man har förväntat sig. Det förebyggande arbetet idag har ändrats till att man i stället lägger mer fokus på familjen och hos föräldrarna. Det handlar först och främst om att föräldrarna kan skapa en tydlig och trygg struktur för att därmed kunna inspirera sina barn och hjälpa dem med de verktyg som ungdomarna behöver för att kunna orientera sig fram i världen (Gislason, Löwenborg, Bergman, 2007). För att det förebyggande arbetet ska fungera måste skolorna ständigt och aktivt arbeta med att utveckla kvaliteten på samarbetet mellan de vuxna. När det gäller eleverna är det extra viktigt att de känner tillhörighet i klassen, det är lärarnas uppgift att få eleverna att bry sig om varandra och att ingen känner sig utanför. De elever som har brister i den sociala kompetensen ska här få möjlighet att arbeta tillsammans med de elever som har kommit längre. Fortsätter man att placera ungdomar med mindre social kompetens i samma grupp riskerar man att de påverkar varandra negativt (Gislason, Löwenborg, Bergman, 2007).

Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper mindre risk att utveckla olika typer av problem och drogmissbruk. Det drogförebyggande arbetet bör därför handla om att skapa ett gott skolklimat och främja en god lärandemiljö (Gislason, Löwenborg, Bergman, 2007).

Skolan har en viktig roll när det gäller att hindra alkohol-, narkotika- och tobakens framfart bland ungdomar. Skolan har även ett stort ansvar att ge ungdomar den kunskap som är viktig och som är bra för dem. Om inte skolan står för den betydelsefulla informationen om dessa substanser så finns det andra sätt för ungdomarna att ta reda på vad det innebär och det är inte alltid positivt. Det är då många börjar dricka, röka eller testa droger som de anser är lätta och som man inte tar någon skada av. Detta kan sedan leda vidare till att man hamnar i ett skadligt och allvarligt missbruk.

1

(12)

Bakgrund

I detta avsnitt följer en förklaring till studiens problemområde samt relevant forskning.

Den svenska narkotikapolitiken

I dagens svenska narkotikapolitik handlar det till stora delar om hur man skall göra för att minska användandet av narkotika bland unga. Man har främst arbetat med ett förebyggande arbete med att påverka ungdomars uppfattningar om droger och på så sätt minska deras erfarenheter av narkotika. Undersökningar visar dock att narkotikabruket i Sverige ökade under 1900-talet och idag är det ungdomar från alla samhällsklasser som har prövat narkotika (Lalander, 2005).

I Sverige började narkotikamissbruket betraktas som ett allvarligt samhällsproblem i slutet av 1960- talet. Sedan dess har man undersökt skolelevers narkotikavanor varje år.

Från 1990-talet fram till år 2001 såg man en fördubbling bland andelen pojkar som prövat narkotika och andelen flickor hade tredubblats. Man var då uppe i 10 procent för både pojkar och flickor som hade använt narkotika. De senaste åren har undersökningar som gjorts under åren 2005 till 2008 visat att andelen som prövat narkotika minskat från 10 procent till 6 procent. Under 2009 ökade andelen till 9 procent bland pojkarna och 7 procent bland flickorna. Undersökningen för 2010 visade samma resultat som året innan. Det vanligaste narkotikaklassade preparatet bland eleverna i årskurs 9 var cannabis och endast några få elever tycks ha använt så kallade designdroger. Vad gäller gymnasieelevernas erfarenhet av olika narkotiska preparat var cannabis den vanligaste formen och därefter kom ecstasy, bensodiazepiner, kokain och amfetamin (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2010).

Ungdomarna i dagens samhälle

Dagens ungdomar tenderar i allt större utsträckning att ifrågasätta de vuxnas syn på vad som är farligt och riskfyllt och om det över huvud taget är farligt att använda vissa typer av narkotiska preparat. De har fått en mer liberal inställning. Ungdomarna påverkas inte av att se avskräckande bilder på narkomaner och inte heller av att få träffa före detta narkomaner. De vet exempelvis mer om narkotika idag än vad ungdomarna gjorde för flera år sedan. De vet hur preparaten ser ut, hur deras verkan är och till och med hur de används. Tillgången till till exempel datorer har gjort det lättare att leta reda på information om preparaten. (Skårner, Donning, Månsson, 2005). Man tror även att det kan bero på att ungdomar reser mer än tidigare och på så sätt möter andra kulturer och människor med en annan syn på alkohol och narkotika (Lalander, 2005). En negativ synpunkt är att användningen av narkotika och talet om den har blivit ett alltmer normalt inslag i ungdomarnas vardagsbild, vilket medför svårigheter för myndigheter att förverkliga sina drogförebyggande intentioner (Skårner, Donning, Månsson, 2005).

Skolans Alkohol-, Narkotika- och Tobaksundervisning (ANT) är inte längre den enda informationskällan om narkotika som ungdomarna kan ta del av vilket kan leda till att ungdomarna inte längre ser informationen som självklar utan ifrågasätter den (Rytterbro, Tham, 2006).

Användningen av olika droger och substanser samt missbruk av dessa har under de senaste åren vuxit och blivit ett stort problem inte bara i USA utan även för samtliga länder i hela världen. Tonårsåldern är den åldern då man lätt kan utveckla ett missbruk 2

(13)

och missbruket kan fortsätta in i vuxenlivet. Även om alkohol, tobak och marijuana är de vanligaste drogerna bland ungdomarna i USA finns det ett annat problem som har börjat växa, nämligen användningen av receptbelagda mediciner som har blivit alltmer vanligt (Botvin & Griffin, 2007). Oftast påbörjas ett missbruk genom att man i början av och under tonåren experimenterar med både tobak och alkohol. Börjar man experimentera kan det senare utvecklas till regelbunden användning där man också börjar använda droger såsom opiater, hallucinogener, metamfetamin och så vidare. Det är inte bara tillgängligheten av dessa substanser som gör det lättare för ungdomarna att testa utan det är också den positiva hållningen från media som bidrar till en tidig debut.

Att testa droger kan vara ett sätt för ungdomar att etablera en personlig identitet som är självständig och helt oberoende av sina föräldrar. De vill passa in i umgängen och kan göra vad som helst för att bli accepterade (Botvin & Griffin, 2007).

Användningen av olagliga droger och andra ämnen är vanligare bland ungdomar i utvecklade länder såsom USA eller Storbritannien. Droganvändningen är förknippad med olycksskador, självdestruktivitet, självmord och andra problembeteenden såsom alkoholmissbruk osv. Den tidiga drogdebuten är ofta associerad till tung droganvändning som heroin och kokain. Beroendet av droger och läkemedel förknippas i sin tur med hög sjuklighet och dödlighet, sociala problem och brottslighet. På grund av dessa hälso- och sociala problem är det av prioritet att minska ner ungdomarnas droganvändning. Skolan betraktas som en allmän lovande plats för att förebygga droganvändning. Man vill förbättra ungdomarnas kunskaper och utveckla deras avståndstagande till drogerna (Fletcher, Bonell, Hargreaves, 2008).

Skolans roll

I den narkotikapolitiska utredningen Vägvalet Statens offentliga utredningar (SOU 2000:126) skrivs det att ”skolan är enligt bedömning den viktigaste arenan för det drogförebyggande arbetet”. Ett flertal studier har samtidigt visat att en viss typ av preparatinriktad undervisning om narkotika har ökat ungdomarnas nyfikenhet. Flera av dessa ungdomar som fick den informationen hade därför provat narkotika. Det finns också forskning som visar att kunskap som upplevs och som uppfattas som relevant bland eleverna har en dämpande effekt. Skolans viktigaste uppgift är att skapa goda miljöer för lärande och utveckling. Skolverket anser att det är viktigt att skolmiljön och lärarna kan erbjuda struktur och ordning då det är en skyddsfaktor som har stor betydelse för barn och unga som lever i riskutsatta miljöer. En annan viktig sak är att eleverna får vara med och påverka sin situation i skolan, detta kan göra att skolk, skolmisslyckanden och missbruk minskar. Barnombudsmannen (2005) redovisar en studie som gjorts av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) som visar ett samband vad gäller narkotikakonsumtion och elevers sociala anpassning i skolan och privat. Man har kommit fram till att de flesta elever som använt narkotika är de som inte trivs bra i skolan och därmed har skolkat mycket. Men även stress och mobbning påverkar eleverna negativt. En stor betydelse för barn och ungdomars hälsa är elevhälsan som finns tillgänglig för eleverna i första hand men även för föräldrar, skolpersonal och skolledningen då det dyker upp funderingar kring eleverna. Genom att de aktivt deltar i skolverksamheten ger det eleverna möjlighet att lära känna dem och ta kontakt med dem då eleverna är i behov av deras stöd. Om man som elev inte känner personalen kan man heller inte vända sig till dem när man vill prata om något som är viktigt (Barnombudsmannen, 2005).

3

(14)

Frågan om debutålder har ändrats ett antal gånger vilket gör det svårt att jämföra med tidigare år. Eleverna fick själva, under åren 1989 och 1999, ange sin ålder för sin narkotikadebut medan under år 2000 till 2006 fick man kryssa i förutbestämda alternativ för att ange sin debutålder. Man har sedan ändrat tillbaka frågorna till att ungdomarna själva får uppge sin ålder (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2010).

Det har visat sig att en majoritet av de ungdomar som prövat narkotika debuterade med en cannabisprodukt, både i årskurs 9 och på gymnasiet. Man har även hittat ett samband i att elever med narkotikaerfarenhet har en omfattande konsumtion av alkohol (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2010).

Skolan har en plikt att informera eleverna om alkohol, narkotika och tobak.

Undersökningar visar att elever från 1986 – 1987 som inte fått någon undervisning alls om alkohol, narkotika och tobak (ANT) utgjorde 20 procent, efter att tidigare ha varit endast 10 procent. Under 1990- talet var det mellan 25- 35 procent av ungdomarna som inte fått någon ANT- undervisning och därefter har antalet bara ökat. År 2010 var det 50 procent som inte fått någon ANT- undervisning i skolan. När man kommer upp till gymnasiet är det upp till skolorna att bestämma om de vill ha någon ANT- undervisning, detta medför att undervisningen blir mindre vanlig än i årskurs 9 (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2010).

Definitioner

Universell prevention innebär att en åtgärd sätts in som inte tar hänsyn till skillnader mellan hög- och lågriskgrupper. Den är tänkt att gynna alla individer oavsett vilken grad av risk man befinner sig i. Syftet är att med generella insatser stärka hälsa och förebygga eller försena t. ex drog- alkohol- tobaksdebut (Ferrer-Wreder, Stattin, Cass Lorente, Tubman, Adamson, 2005).

Selektiv prevention innebär att man inriktar sig på mindre grupper som exponeras för en eller flera riskfaktorer. Syftet är att minska riskfaktorer och öka skyddsfaktorer (Ferrer-Wreder m. fl, 2005).

Indikerad prevention innebär att man är intresserad av individer som har visat tecken på problembeteende. Syftet här är att ge stöd och minimera skadeverkningar (Ferrer- Wreder m. fl, 2005).

Tidigare forskning

År 2003 gjorde CAN på uppdrag av Barnombudsmannen en undersökning om hur mycket ANT-undervisning man hade fått i skolan. 40 procent av eleverna i årskurs 9 hade inte fått någon undervisning alls under läsåret, 42 procent tyckte att de inte hade fått tillräckligt med undervisning. Av de elever som hade fått ANT-undervisning tyckte hälften att den hade varit bra eller mycket bra. År 2003 så hade andelen som uppgav att de inte fått någon undervisning ökat jämförelsevis med 1999 (Barnombudsmannen, 2005).

4

(15)

Det är viktigt att man sätter in förebyggande insatser redan i grundskolan då det finns barn som börjar experimentera med alkohol, tobak och narkotika väldigt tidigt. En del forskning främst från USA har visat att förebyggande arbete innan högstadiet kan skapa en varaktig negativ attityd mot alkohol, tobak och narkotika användning (Botvin &

Griffin, 2007).

Att informera ungdomarna om alkohol, narkotika och tobak samt om missbrukets process är av stor betydelse då det ökar chanserna för förebyggande insatser. I USA har man drogförebyggande program för alla elever i låg- och mellanstadieskolan där man har som mål att förhindra eller åtminstone fördröja uppkomsten av missbruk. Den riktar sig även till de barn vars föräldrar missbrukar alkohol eller narkotika eftersom deras barn löper större risk att utveckla ett missbruksbeteende (Botvin & Griffin, 2007).

I det förebyggande arbetet i skolan försöker man också bekämpa den positiva inställningen till att använda alkohol, narkotika och tobak. Som vi vet idag har de sociala faktorerna en grundläggande roll när det handlar om att använda dessa substanser. Man påverkas av sin omgivning, sina vänner, föräldrar, syskon och även media. De ungdomar som har bristande personliga och sociala färdigheter är mer lättpåverkade och har därför större risk att hamna i en miljö där dessa substanser används dagligen. Man har därför förebyggande program som är inriktade på sociala färdigheter som lär ungdomar hur de ska känna igen och undvika situationer där det finns hög risk att man kommer i kontakt med alkohol, narkotika och tobak. Det har gjorts flera studier om hur effektiviteten ser ut för sådana förebyggande program som är inriktade på sociala färdigheter, där man har fokuserat på att förhindra uppkomsten av cigarettrökning. Man har då kommit fram till att den undervisningen bidrar till en minskning med ungefär en tredjedel av andelen ungdomar som börjar röka. Liknande minskningar har gjorts i både alkohol- och marijuanaanvändningen då man haft sådan förebyggande undervisning. Uppföljningsstudier har visat att den positiva effekten håller i sig upp till tre år efter att man fått undervisningen, men att det sedan blir svårt underhålla det. Metaanalyser har visat att förebyggande program, som inriktar sig på sociala färdigheter och kompetensutveckling är bland de mest effektiva program då de har visat sig ha en långvarig effekt på ungdomars beteende fram till att de slutar gymnasiet (Botvin & Griffin, 2007)

Skolans förebyggande arbete innehåller även läkemedelsundervisning då många läkemedel kan försämra minnets och hjärnans funktion och kan leda till inlärningssvårigheter och försämrad skolprestation. Undervisningen i alkohol, narkotika och tobak brukar oftast dramatisera farorna med att använda dessa substanser för att framkalla rädsla hos ungdomarna. En studie som gjordes av Botvin & Botvin (1992) visade att även om man dramatiserade undervisningen så förändrades inte alkohol-, tobak- och drogbeteendet och hindrade heller inte ungdomarna från att använda dessa substanser. Undervisningen kan bidra till förbättrad kunskap och förändring av attityder men är inte tillräcklig för att förändra ett beteende (Botvin & Griffin, 2007).

I en världsomfattande studie om drogförebyggande arbete, som Förenta nationerna (2002) gjorde, undersöktes regeringar runt om i världen och fann att det mesta drogförebyggande arbetet förekommer i skolan. Av de regeringar som deltog i undersökningen rapporterade 68 procent att de hade omfattande drogförebyggande arbete, dessa regeringar innefattade 86 procent av de europeiska länderna, 68 procent av de asiatiska länderna, 56 procent av de amerikanska länderna, och 48 procent av de

5

(16)

afrikanska länderna. Olyckligtvis baseras en stor del av det förebyggande arbete som är befintligt på skolorna och som finns runt om i världen på att ge information om droger och drogmissbruk (Botvin & Griffin, 2007).

De förebyggande insatser mot alkohol, narkotika och tobak som finns i skolan är oftare universella än selektiva. Man anser att ju senare debut och ju lägre konsumtionsnivå av legala och illegala substanser, desto bättre konsekvenser får det.

Class 2000 är ett exempel på ett preventionsprogram på grundskolenivå. Det har prövats på många platser i Tyskland och har mer än 130 000 barn under åren 2002 och 2003.

Programmet varar oftast under en period på 4 år för barn från 6 till 10 års ålder. Man arbetar då främst för att stärka barnens självbild och främja deras användning av viktiga färdigheter som exempelvis deras förmåga att stå emot sociala påtryckningar.

Lektionerna i klassrummen kompletteras av cirka 3 tillfällen som leds av utbildad hälsopersonal. Föräldrarna rekommenderas även att engagera sig. Programmet visade sig ha goda resultat gällande tobaksrökning (Ferrer-Wreder, Stattin, mfl, 2005).

Ett annat program som tagits fram är Life Skills Training (LST) som ofta används för yngre tonåringar. Det utvecklades i USA och arbetar med att öka förmågan att stå emot allmänna och sociala påtryckningar men även att minska eller försena debuten för alkohol- och droganvändning. Programmet bygger på den kognitiva beteendeterapin och man använder sig av rollspel baserade på lärarna och eleverna samt modellinlärning, feedback, förstärkning och hemläxor för att man ska förbättra förmågan att kunna stå emot sociala påtryckningar gällande alkohol och droger. Man arbetar även med att förbättra den sociala kompetensen. Utvärderingar av LST visar att det skett en minskning i tobaks-, alkohol- och marijuanaanvändningen speciellt hos de elever som deltagit i 60 procent eller fler av de 30 lektioner som varit (Ferrer-Wreder, Stattin, m.fl, 2005).

Oslo Youth Study (OYS) är ett europeiskt program. Programmet består av lärar- och elevledda utbildningsaktiviteter, träning i att stå emot sociala påtryckningar samt ett åtagande av ungdomarna att avstå från att röka. Ungdomarna som deltog i programmet var i genomsnitt tretton år då programmet startade. En utvärdering av programmet visade att färre elever av de som deltagit hade börjat röka än de som inte deltagit. De hade även bättre kunskap om effekterna av tobaksrökning (Ferrer-Wreder, Stattin, mfl, 2005).

I Sverige har man den senaste tiden börjat använda Örebro Preventionsprogram (ÖPP) trots att det ännu inte gjorts en omfattande utvärdering på metoden. ÖPP går ut på att med föräldrarnas hjälp förebygga tidig alkoholdebut och berusningsdrickande bland ungdomarna på högstadiet. Tanken är att man ska stoppa den riskfyllda ökningen av alkoholkonsumtionen under tonåren och skjuta upp alkoholdebuten så långt som möjligt. Förebyggande program som riktar sig till familjen är särskilt effektiva för att minska minderårigas alkoholkonsumtion. Foxcroft m.fl. (2003) i Koutakis, Stattin, Kerr, (2008) har nyligen bekräftat detta i en Cochran översikt. För att kunna uppfylla de särskilda kriterierna riktade man sig till föräldrarna genom skolmöten och genom att skicka mejl till dem. Programmet vilade på empiriska resultat som kopplar samman den låga nivån av ungdomars alkoholdrickande med en strikt föräldraattityd mot ungdomar som konsumerar alkohol (Koutakis, Stattin, Kerr, 2008).

6

(17)

I en amerikansk longitudinell studie av ungdomars hälsa, gjord av Fletcher, Bonell och Hargreaves (2008), fann man att gymnasieelever som uppgav att de behandlades rättvist av sina lärare och upplevde omtänksamhet var mindre benägna till att testa eller börja röka cannabis regelbundet. Lärarens omtänksamhet bidrog också till att ungdomarna tog det lugnare med alkoholdrickandet och cannabisrökandet och brukade dessa i ringare omfattning. En amerikansk studie undersökte sambandet mellan gymnasieelevers deltagande i skolaktiviteter och påföljande droganvändning. Den rapporterade att elever som deltog i flera skolaktiviteter var betydligt mindre benägna att använda cannabis och andra droger och att deltagandet i dessa skolaktiviteter bidrog till en mer positiv inställning gentemot skolan (Fletcher, Bonell, Hargreaves, 2008).

Många studier visar belägg för att det finns ett samband mellan att göra ändringar i skolmiljön för att höja elevernas deltagande, förbättra relationer, få en positiv skolinställning och att minska alkohol, narkotika och tobaksanvändningen och andra riskbeteenden i synnerhet för pojkar (Fletcher, Bonell, Hargreaves, 2008).

Teoretiska utgångspunkter

Ett kännetecken för preventivt arbete som är tydligt är att beteendeeffekter uppnås indirekt. Preventiva interventioner riktar sig till faktorer (medierande variabler) som antas vara kopplade till narkotikaanvänding och som är förändringsbara. Några exempel på dessa faktorer kan vara föreställningar, kunskaper och förmågor att motså grupptryck. Om interventionen lyckas förändra dessa faktorer och om de i sin tur är relaterade till narkotikaanvändning kommer man sannolikt att uppnå en beteendeförändring. Denna generella logik kallas för ”lagen om indirekta effekter”

(Karlsson, 2010).

Det finns två typer av faktorer, riskfaktorer ökar risken för framtida problem medan skyddsfaktorer minskar risken för dessa problem.

7

(18)

Syfte och problemformulering

Studiens syfte är att försöka ge en bild av hur personal inom den lokala skolverksamheten arbetar med ANT- undervisning. De preciserade frågeställningarna blir således:

• Hur är ANT- undervisningen som förekommer i skolan utformad?

• Vilka skillnader finns i ANT- undervisningen idag jämfört med tidigare?

METOD

Metodologiska utgångspunkter

Hermeneutik

Hermeneutikens ursprung kommer ifrån medeltiden som en metod att tyda bibeln.

Genom att tyda bibeln kunde man få kunskap om och förståelse för jordens uppkomst då den ansågs vara en källa till kunskap om både världen och människans natur (Hartman, 2004). Man har senare, på 1800- talet, använt hermeneutiken inom de estetiska vetenskaperna, litteratur- och konstvetenskap samt inom historievetenskaperna för att förstå syftet bakom skapelsen. I början på 1900- talet breddades hermeneutiken ännu mer och blev läran om tolkning i allmänhet. Det var inte bara texter som tolkades längre utan även mänskliga gärningar och handlingar i samhället (Hartman, 2004).

Hartman (2004) betonar att hermeneutik används inom samhälls- och 8

(19)

beteendevetenskaper. Hermeneutiken innebär att människan uppfattar och tolkar sig själv och sin situation på sitt sätt. Hermeneutiken är inte intresserad av hur världen är utan av hur den uppfattas eller med det rätta uttrycket hur den tolkas.

Kvalitativ metod

Kvalitativa undersökningar karaktäriseras av att man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp av individer (Hartman, 2004). Vi har valt att arbeta med en kvalitativ metod eftersom det är den kvalitativa metoden som används när man är intresserad av att veta hur något är beskaffat samt hur människor tolkar och upplever sin värld. Den kvalitativa metoden lägger mer vikt vid ord än på kvantifiering vid insamling och analys av data och den betonar i huvudsak ett induktivt synsätt på relationen mellan teori och praktisk forskning (Bryman, 2002). Man samlar in all data som har relevans för problemformuleringen och när datainsamlandet är avslutat börjar man analysera den data man samlat in. Själva materialet i sig utgör ingen teori utan det kan vara anteckningar, observationer och intervjuer som man har gjort. Sedan måste detta analyseras för att man ska kunna komma vidare med undersökningen (Hartman, 2004). I en kvalitativ studie är det deltagarnas åsikter som sätts i fokus och inte intervjuarens tankar eller intressen. Detta medför att intervjun kan styras åt det håll som deltagaren upplever som relevant. Den kvalitativa intervjun behöver heller inte alltid hålla sig till de frågor som ska besvaras utan det finns möjligheter att nya frågor kan dyka upp eller att man ställer följdfrågor (Bryman,2002). Genom att använda den kvalitativa metoden och utföra kvalitativa intervjuer med de personer som medverkar i vår undersökning tror vi att vi kan få en bild av hur det ligger till i dagsläget när det gäller alkohol-, narkotika- och tobaksundervisningen.

För en kvaltitativ forskare, enligt Bryman (2002), utgör reliabilitet och validitet viktiga kriterier när det gäller att få en bild av kvaliteten i en undersökning. En diskussion har då inletts bland de kvalitativt inriktade forskarna om hur pass relevanta dessa begrepp är för kvalitativa undersökningar. De har då kommit fram till att dessa bör värderas på andra sätt. Istället för reliabilitet och validitet har de föreslagit trovärdighet och äkthet där trovärdigheten består av fyra delkriterier: tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera.

• Tillförlitlighet (”credibility”) innebär att man försäkrar att forskningen har gjorts enligt de regler som finns. Det innebär också att de personer som varit delaktiga i undersökningen får ta del av resultaten för att få bekräfta att forskaren uppfattat deras verklighet på ett korrekt sätt.

• Överförbarhet (”transferability”) innebär att man inom kvalitativ forskning vill undersöka en liten grupp individer som har vissa egenskaper gemensamt och man lägger fokus i att beskriva situationer på ett väldetaljerat sätt. Detta för att bedöma hur pass överförbara resultaten blir till andra miljöer.

• Pålitlighet (”dependability”) innebär att forskarna ska anta ett granskande synsätt som medför att man säkerställer att det skapas en fullständig och tillgänglig redogörelse av alla faser av forskningsprocessen, såsom problemformulering, val av undersökningspersoner, fältanteckningar o.s.v.

9

(20)

• Möjlighet att styrka och konfirmera (”confirmability”) innebär att forskaren föräkrar att han eller hon har agerat i god tro och inte medvetet låtit personliga värderingar eller teoretisk inrikting påverka utförandet av slutsatserna av undersökningen.

Äkthet: inom äkthet finns det olika kriterier som man bör tänka på när man gör en undersökning. Rättvis bild: man ger en rättvis bild av de åsikter och uppfattningar som de personer man undersökt har förmedlat. Ontologisk autenticitet: att undersökningen hjälper de medverkande att få en bättre bild av sin sociala situation eller sociala miljö som de befinner sig i. Pedagogisk autenticitet: undersökningen bidrar till att de medverkande får en bättre bild av hur andra personer upplever saker och ting.

Katalytisk autenticitet: undersökningen bidrar till att de medverkande kan förändra sin situation. Taktisk autenticitet: undersökningen bidrar till att de medverkande får bättre möjligheter att vidta de åtgärder som krävs (Bryman, 2002).

Planering och genomförande

Urval

Med tanke på studiens syfte har kvalitativ metod valts och ett bekvämlighetsurval använts som urvalsmetod. Det är viktigt att de respondenter som deltar i en studie har goda kunskaper om det en författare avser att undersöka för att det ska bli så sanningsenligt som möjligt. Enligt Bryman (2002) används ett bekvämlighetsurval som innebär man använder de personer som finns tillgängliga för tillfället och som även anses ha den kompetens som behövs. Bekvämlighetsurval kan ge intressant data men det finns risk för begränsningar med generaliserbarheten.

En beskrivning följer av de tre skolor som deltog i studien.

De skolor som var intresserade av att delta i undersökningen var få vilket medförde svårigheter för författarna. Det var svårt att få tag i respondenter som ville medverka.

De respondenterna som medverkade arbetade på skolorna, en rektor som hade ytlig kunskap om området gällande sin skola, en fritidsledare som var väldigt aktiv inom området som dessutom samarbetade med en drogsamordnare i en kommun, samt en vikarielärare som var relativt ny på skolan. Samtliga skolor var högstadieskolor i eller i närheten av Växjö kommun.

Respondenterna fick en förfrågan om medverkan och en kort förklaring om studiens syfte via brev som skickades och därefter ringdes de upp för bokning av tid för intervju.

Vid intervjutillfället berättade författarna om de etiska riktlinjerna och gav en beskrivning av studien. Respondenterna fick inte på förhand ta del av intervjuguiden.

Intervjuerna spelades in med hjälp av en telefoninspelare men antecknades även för att få med all värdefull material. Detta medför också en hjälp för att man ska kunna förbättra sitt minne av vad som sades under intervjun samt underlätta en noggrann analys av vem som sade vad (Bryman, 2002). Vi är medvetna om att svaren inte blir

10

(21)

helt sanningsenliga då några utav de medverkande, som exempelvis rektorn inte är så insatt i hur undervisningen går till.

Instrument

Intervjun har utformats så att den gav en helhetsbild av skolpersonalens syn på ANT- undervisningen och hur den är utformad. Författarna har använt sig av semistrukturerade intervjuer (intervjuguide se bilaga 1) som innebär att specifika teman har tagits upp där, även respondenterna har haft möjligheten och friheten att utforma sina svar på sitt sätt. Frågorna behöver inte komma i samma ordning som i intervjuguiden, det finns utrymme för att följdfrågor kan ställas om det sammanbinder till något som respondenten sagt (Bryman, 2002). Frågorna som har ställts är mestadels öppna frågor så att respondenterna kunde utveckla sina svar och författarna deras synvinkel på hur respondenterna upplever att det går till. Författarna har även testat intervjuguiden för att se om frågorna är utformade på det sätt som det behövs för att kunna få de svaren som behövs för att besvara studiens frågeställningar.

Insamling

Artiklarna som används i studien har hittats genom sökningar i Linnéuniversitetets databassystem. Sökningar har gjorts på Academic Search Elite under januari och februari månad där vi även genom att söka på referenser på andra artiklar fick fram relevant material som vi har använt. Några av artiklarna som har använts i studien är bland annat rekommenderade artiklar från handledare och andra lärare på universitetet.

Vi började först med att ta reda på om det material vi fått tag i är vetenskapligt samt att det inte är för gammalt utan fortfarande relevant och användbart för att utföra vår studie.

Googles sökmotor har också använts för att hitta referenser som funnits i annan litteratur samt för att hitta andra relevanta artiklar om tidigare undersökningar som publikationer från Statens folkhälsoinstitut men också av undersökningar från CAN- Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Analys

Intervjuerna spelades in och transkriberades innan materialet bearbetades. Texterna som framkom tolkades, bearbetades och sammanfattades utifrån frågeställningarna.

Forskningsetiska överväganden

Forskningen spelar en stor och viktig roll för både individernas och samhällets utveckling. Alla individer i samhället har rättighet till att forskning bedrivs och inriktas på nödvändiga och viktiga frågor och håller hög kvalité. Viktigt att tänka på är att varje individ också har rätt till skydd och får inte heller utsättas för mental- eller kroppslig skada, förödmjukelse eller kränkning (Vetenskapsrådet, 2010).

Det finns etiska riktlinjer inom all samhällsvetenskaplig forskning och de som används i studien är följande:

Informationskravet som innebär att respondenten ska informeras om studiens syfte och

dessutom veta att deltagandet är frivilligt.

11

(22)

Samtyckeskravet innebär att de deltagande själva har rätt till att bestämma över sin medverkan.

Konfidentialitetskravet innebär att uppgifterna som insamlas under studien behandlas med konfidentialitet så att ingen utomstående kan känna igen respondenterna eller ta del dem.

Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlas in kommer endast att användas i studien (Vetenskapsrådet, 2010).

Dessa krav har uppfyllts genom att författarna i studien informerat respondenterna muntligt innan intervjuerna

RESULTAT

Respondenterna kommer inte att benämnas med namn eller vilken skola de arbetar på för att deras identitet ska förbli skyddad. Alla arbetar inom skolans värld i eller i närheten av Växjö kommun. Skolorna som har valts är högstadieskolor.

Nedan följer en redovisning av intervjuernas innehåll.

Hur är ANT-undervisningen i skolan utformad?

Respondenterna förutsätter att alkohol-, narkotika- och tobaksundervisningen (ANT) har börjat redan innan eleverna kommer till högstadiet med exempelvis Non smoking generation och drogförebyggande undervisning på låg- och mellanstadiet. På högstadiet fortsätter sedan undervisningen under hela högstadieperioden, men det är främst under samhällsorinterande ämnen (SO) och naturorinterande ämnen (NO) som det förekommer specifik alkohol-, narkotika- och tobaksundervisning. Utöver det finns det på några av skolorna tjej- och killgrupper som fritidsgården anordnar där eleverna samlas och diskuterar kring ämnet. Det förekommer även individuella samtal om några specifika frågor dyker upp hos eleverna.

Respondenterna berättar att de ägnar mer tid åt föräldrarna och arbetar just nu med Örebro preventionsprogram. En nära kontakt med föräldrarna är viktig och den skapas genom ett antal föräldramöten där föräldrarna får information och hjälp med hur de ska bemöta sina barn i dessa frågor.

Vi arbetar väldigt mycket gentemot föräldrarna, både på föräldramöten och individuellt. Vi vill ha en nära och bra kontakt med föräldrarna.

Tidigare lades fokuset på elever med problem och det har idag ändrats till att man fokuserar på att arbeta med alla tillsammans för att elever med problem ska kunna påverkas positivt av sina kamrater.

Preparatinriktad undervisning tror ingen utav respondenterna är gynnsam utan istället ska man arbeta med grupprocesser, föräldrar och nätverk runtomkring.

12

(23)

Respondenterna är överens om att det alltid finns mer saker att göra när det gäller undervisningen och att man aldrig kan få nog av resurser. Men på de skolor vi besökte ansåg de ändå att de hade lyckats relativt bra.

Det är ju alltid så att man skriker efter resurser, man skulle ju vilja att det skulle bli ännu bättre och så. Men jag tror aldrig att man kan få en nollsituation. Det vore ju fantastisk och bra och roligt men jag tycker nog ändå att det fungerar bra på den här skolan.

Jag tycker att vi har en rätt kraftig satsning på det som spelar störst roll.

Av alkohol, narkotika och tobak läggs det mest fokus på alkohol då Örebros preventionsprogram handlar främst om alkohol. De menar även att alkoholen och tobaken har en tidigare debut än narkotikan som oftast debuterar i nian eller senare.

Samtidigt läggs det mesta fokuset på förebyggande arbete på en skola där man försöker arbeta med positiva miljöer som exempelvis att anordna aktiviteter efter skolan.

Fokuset ligger egentligen på det förebyggande arbetet på en skola.

Vi försöker arbeta på positiva miljöer så att man inte ska hamna i de här sakerna. För vi vill påstå att allting börjar med skolk och rökning. Om kan man tackla det därifrån så får man mindre problem i framtiden.

ANDT policyn (Alkohol, narkotika, doping, tobak) är något som alla föräldrar ska läsa igenom tillsammans med sina barn och sedan skriva på och godkänna. Policyn handlar om att det inte är tillåtet att inneha eller konsumera alkohol, narkotika eller tobak på skolans område. Vid misstankar om detta kontaktas genast vårdnadshavaren. Detta gäller även vid skolk. Policyn gör att samarbetet med föräldrarna stärks.

Tidigare var föräldrarna tvugna att skriva att jag tillåter att mitt barn röker på skoltid men idag har vi inte den utan vi har, jag har läst informationen och jag godkänner den, för det är ju förbjudet och man ska inte tillåta något som är förbjudet.

Lärarna får sällan någon specifik utbildning i dessa frågor utan det är mer så att vissa intresserar sig mer eller mindre för det. Sedan har den professionella personalen som finns runt omkring eleverna kontakt med elevernas mentorer. Samverkan med Navet, närpolisen och socialtjänsten förekommer också.

Skillnader i ANT-undervisningen idag jämfört med tidigare

ANT-undervisningen har förändrats från att det har kommit in en narkotikapolis och visat hur hasch ser ut och en före detta narkoman som berättar hur farligt det är till att arbeta mer med föräldrar och positiva miljöer. Man har alltså bytt ut skrämselpropagandan till att arbeta med ett må bra tema istället. Temat innebär att man arbetar för att eleverna ska må bra och känna sig trygga i skolan.

13

(24)

Man vet ju idag att den gamla ANT-undervisningen snarare väckte den björn som sover än gjorde nytta. Föreläsarna som kom var kanske före detta missbrukare och in kom en jättesnygg kille i tjugofemårsåldern som var verbal och fräsch och talade om hur himla farligt det var att prova narkotika. Vem trodde på det? Inte ens vi vuxna som lyssnade på det. Dessutom kan man inte skrämma barn.

Jag tror att skrämseltaktiken fungerar på dem som exempelvis inte röker men de som röker skiter fullständigt i det. De är antagligen redan väl medvetna om riskerna med att röka.

Intervjupersonerna är överrens om att marknaden för droger har förändrats.

Vi möter en annan marknad för droger. För några år sedan fanns det inte lika mycket som idag. Det har kommit massa saker som man inte kan mäta och man kan köpa dem på många fler sätt än förr det är mycket mer komplicerat att prata om dessa frågor idag. Jag tror att det finns ett väldigt stort mörkertal. Förr kunde man skicka ner dem på ett urinprov idag finns det spice och andra saker som inte syns. Det tycker jag är det svåra.

De anser att snacket om just alkohol, narkotika och tobak inte har förändrats så mycket, däremot har snacket i sig blivit sämre man vårdar inte språket som man gjorde förr. Då hade man lite mer respekt för saker och ting. Facebook kan vara ett nytt problem som det kanske borde läggas mer fokus på då det förekommer mycket kränkningar m.m. där.

Respondenterna tror att drogtester på högstadiet inte är något som skulle fungera. Man tror att det kan skapa ett problem istället för att lösa det. Istället för drogtest tror man att en bra kontakt med föräldrarna fungerar bättre. Så vid misstanke om alkohol-, narkotika- eller tobaksanvändning så kontaktas föräldrarna istället.

Alkohol, narkotika och tobak är egentligen inget skolproblem utan ett föräldraproblem.

Föräldrarna ska vara positiva förebilder och tillsammans göra saker och få gemensamma upplevelser.

Man ska inte tala om för eleverna vad man kan och inte kan göra för hela livet är spännande. De vill leva farligt och det är viktigt att de blir bemötta av vuxna som tror på dem

Sammanfattning av resultat

Skolorna i studien har bytt ut skrämselpropagandan till att arbeta i positiva miljöer med

”må bra” teman istället. Detta innebär att de tillsammans med eleverna hittar på aktiviteter för att förhindra att ungdomarna hamnar i en negativ miljö där risken finns 14

(25)

att de börjar skolka och umgås i negativa kretsar som ökar risken för missbruk.

Samtliga skolor använder sig av Örebro Preventionsprogram där skolan även samarbetar med föräldrarna genom föräldramöten eftersom de anser att det är föräldrarna som är ungdomarnas förebilder. Det är viktigt att alla föräldrar är engagerade i sina barns skolgång då det finns möjligheter att tidigt kunna påverka sina barn.

Tidigare har skolan lagt fokuset på elever med problem men idag har det ändrats till att skolan fokuserar på att arbeta med alla tillsammans för att elever med ”problem” ska kunna påverkas positivt av sina kamrater.

Respondenterna anser även att alkohol, narkotika och tobak egentligen inte är ett skolproblem utan ett föräldraproblem. Föräldrarna ska vara positiva förebilder för sina barn och tillsammans göra saker och få gemensamma upplevelser. Det är viktigt att ungdomar blir bemötta av vuxna som tror på dem.

Teoretisk problematisering

Med utgångspunkt i den teori som presenterades på sidan sju så diskuterar vi här några olika program.

Class 2000, Life skills Training (LST) samt Oslo youth study (OYS) är preventionsprogram som inriktar sig i att stå emot sociala påtryckningar gällande alkohol, narkotika och tobak (Ferrer-Wreder, Stattin, mfl, 2005). Respondenterna menar att det är viktigt att arbeta i positiva miljöer med exempelvis aktiviteter efter skolan för att minska sociala påtryckningar hos ungdomarna. Även Fletcher, Bonell och Hargreaves menar att det finns ett samband mellan att göra ändringar i skolmiljön för att höja elevernas deltagande, förbättra relationer, få en positiv skolinställning och att minska alkohol-, narkotika- och tobaksanvändningen och andra riskbeteenden (Fletcher, Bonell, Hargreaves, 2008). Genom att fokusera på att hjälpa eleverna att stå emot sociala påtryckningar så leder det indirekt till att debutåldern för alkohol, narkotika och tobak försenas eller uteblir helt hos ungdomarna (Karlsson, 2010).

Samtliga skolor i studien arbetar med Örebro preventionsprogram som går ut på att med hjälp av föräldrarna förebygga alkoholkonsumtionen bland ungdomarna på högstadiet.

Koutakis, Stattin, Kerr, (2008) har bekräftat att förebyggande program som riktar sig till familjen är särskilt effektiva för att minska minderårigas alkoholkonsumtion. De preventiva faktorerna i denna insats är föräldrarna (Karlsson, 2010).

Ingen utav respondenterna tror att preparatinriktad undervisning är gynnsam.

Barnombudsmannen (2005) menar att en viss typ av preparatinriktad undervisning om narkotika har ökat ungdomarnas nyfikenhet. Flera av dessa ungdomar som fick den informationen hade därför provat narkotika. Botvin och Griffin (2007) menar å andra sidan att genom att informera ungdomarna om alkohol, narkotika och tobak samt missbrukets process gör skolan ungdomarna mer uppmärsamma på riskerna i att användra dessa substanser. Även Karlsson (2010) resonerar kring detta i termer av att öka riskmedvetenheten.

15

(26)

I samtliga program som presenteras här fokuserar man enbart på en typ av preventiv faktor. Vore det inte bättre med program som inkluderar flera olika preventiva faktorer på en och samma gång?

DISKUSSION

I följande avsnitt diskuteras metoden och de metodologiska bristerna som framkommit under arbetets gång. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet i relation till studiens teoretiska utgångspunkter. Under slutsatser och implikationer diskuteras studiens slutsatser samt ges förslag till framtida forskning.

Metoddiskussion

Syftet med studien från början var att ta reda på hur ANT-undervisningen i skolan är utformad samt vilka skillnader det finns i ANT- undervisningen idag jämfört med tidigare.

Innan undersökningen genomfördes tog vi del av litteratur och tidigare forskning inom ämnet. Vi testade vår intervjuguide för att upptäcka eventuella brister i den. Intervjuerna framskred inte riktigt som vi hade tänkt utan många utav frågorna besvarades under en och samma fråga och på så sätt blev det lätt upprepningar. Vi inser nu i efterhand att vi borde utformat bättre och fler öppna frågor för att få en djupare bild av hur ANT- undervisningen är utformad.

Tanken från början var att intervjua två personer från varje skola som är insatta i undervisningen, sammanlagt sex intervjuer. Då det var väldigt svårt att få tag i personer som ville medverka fick vi hålla oss till fyra personer på tre skolor därav en rektor, en fritidsledare, en drogsamordnare samt en vikarielärare. Svaren från vissa respondenter var inte så utförliga som vi hade hoppats på då de inte hade så stor kunskap i området.

Vi har efter bästa förmåga tolkat informationen som vi fått av respondenterna och även strävat efter att ge en rättvis bild av respondenternas syn på ANT-undervisningen i skolan.

Resultatdiskussion

Studien handlar om alkohol- narkotika och tobaksundervisningen i skolan. Syftet med undersökningen anses vara uppfyllt då vi lyckats att besvara studiens frågeställningar.

Samtliga skolor använder sig utav Örebro preventionsprogram (ÖPP) som går ut på att med föräldrarnas hjälp förebygga tidig alkoholdebut och berusningsdrickande bland ungdomarna på högstadiet. Är det så att skolorna väljer att använda ÖPP trots att 16

(27)

metoden ännu inte blivit utvärderad för att deras tidigare metoder inte fungerade eller vad är det som gör att samtliga skolor väljer att använda denna metod?

Enligt Skårner, Donning, Månsson, (2005) så påverkas ungdomar inte längre av avskräckande bilder på narkomaner och inte heller av att få träffa före detta narkomaner.

Respondenterna menar detsamma då de inte tror att det hjälper utan snarare får eleverna att bli mer nyfikna. Man har bytt ut skrämselpropagandan till att arbeta med ”må bra”

teman istället. Skrämseltaktiken fungerar på dem som redan är emot dessa substanser medan det inte har någon inverkan alls på de som redan brukar dessa. Exempelvis ciggarettpaketens varningstexter som man struntar i då man redan är väl medveten om riskerna som finns med rökning, men man tänker att det händer inte mig. Vi tror att detsamma gäller elever som exempelvis brukar alkohol de vet att det är farligt men det positiva med det väger upp.

En av respondenterna tar upp svårigheterna i att vi idag möter en annan marknad för narkotika. Det finns en massa nya narkotiska preparat eller annat som har kommit till som man inte kan mäta och det går att få tag i dem på fler sätt än tidigare. Vi tror att det är av stor vikt att man uppmärksammar detta. Många föräldrar har ingen aning om att det finns annat utöver de kända preparaten (hasch, heroin, amfetamin, ecstasy och så vidare) som är lätt att få tag på och som inte klassas som narkotika som exempelvis lim.

Ungdomarna kan ha missburksproblem även om de inte nyttjar de klassiska preparaten.

Life Skills Training (LST) är ett program för yngre tonåringar som ska minska eller försena debuten för alkohol- och droganvändning. Utvärderingar av LST visar att det har skett en minskning i tobaks- alkohol- och marijuanaanvändningen speciellt hos de elever som deltagit i 60 procent eller fler av de 30 lektioner som varit. För att kunna få en så sanningsenlig utvärdering av en metod som möjligt är det av stor vikt att deltagarna fullföljer programmet. Vid större bortfall i en undersökning finns det risk att resultatet blir inkorrekt. Hade det varit fler som fullföljt programmet om det varit färre tillfällen?

En reflektion som uppkom under arbetets gång var varför det inte finns preventiva interventioner som riktar sig till flera olika faktorer på en och samma gång.

Personalen som är ansvarig för ANT- undervisningen i de skolorna vi undersökt var mer eller mindre intresserade av ämnet men det är inte alltid så att de som är ansvariga är de som är mest lämpade till att hålla i undervinsingen. Kan deras personliga intresse för ämnet påverka eleverna på något sätt?

När vi tänker på skolan idag så handlar det mycket om ekonomi och brist på resurser.

Men om man tänker på hur mycket en person med missbruksproblem kostar samhället så är det betydligt billigare att sätta in preventiva insatser i tidig ålder för att förhindra ett missburk.

17

(28)

Slutsatser/implikationer ….

Det pedagogiska värdet som studien kan bidra med är att öka läsarens förståelse för hur skolorna arbetar med alkohol-, narkotika- och tobaksprevention. Detta kan vara användbart i vårt framtida yrke som behandlingspedagoger i senare möten med ungdomar för att få en förståelse för var de fått sina kunskaper ifrån gällande alkohol, narkotika och tobak.

Intressant vore att studera elevernas syn på undervisningen om alkohol, narkotika och tobak i skolan samt deras attityder till dessa substanser

18

(29)

REFERENSER

Barnombudsmannen. (2005). Öppna för gränser: barns och ungas tankar om alkohol, tobak och narkotika: Barnombudsmannens årsrapport 2005. Stockholm:

Barnombudsmannen

Botvin, G.J. & Griffin, K.W. (2007). School- based programmes to prevent alcohol, tobacco and other drug use. International review of psychiatry 19(6) 607- 615.

Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder.

Malmö: Liber Ekonomi.

19

(30)

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. (2010). Skolelevers drogvanor 2010. (CAN Rapport nr 124). Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Hämtad 2010-12-07 från

http://www.can.se/sa/node.asp?node=1717

Ferrer-Wreder, Laura., Stattin, Håkan., Cass Lorente, Carolyn., Tubman, Jonathan G., Adamsson, Lena. (2005). Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga. Gothia AB.

Fletcher, Adam., Bonell, Chris., Hagreaves, James. (2008). School effects on young people´s drug use: A systematic review of intervention and observational studies. Journal of adolescent health 42 209-220

Foxcroft, D. R.; Ireland, D.; Lowe, G. & Breen, R (2007) Primary prevention for

alcohol misuse in young people (Review) The Cochrane Library 2007, Issue 2.

Gislason, Björn., Löwenborg, Lars., Bergman, Lena. (2007). Skolan kan

förebygga. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Hämtad 2011-02-15 från:

http://www.fhi.se/PageFiles/3437/Skolan_kan_förebygga.pdf

Hartman, Jan. (2004). Vetenskapligt tänkande – från kunskapsteori till metodteori.

Lund: Studentlitteratur

Karlsson, Patrik. (2010). Inneboende problem i informationsbaserad, universell prevention. Nordic Studies on Alcohol and Drugs. 3 vol 27 259-268.

Koutakis, Nikolaus., Stattin, Håkan., Kerr, Margaret. (2008). Reducing youth alcohol Drinking through a parent- targeted intervention : the Örebro Prevention Program. Addiction 103, 1629-1637.

Lalander, Philip. (2005). Mellan självvalt och påtvingat utanförskap: en analys av sju kvalitativa studier om unga narkotikaerfarna människors tankar om narkotika.Stockholm: Mobilisering mot narkotika

Rytterbro, Lise-Lotte., Tham, Henrik. (2006). Vad är det som gör att unga testar narkotika och vad gör att vissa fastnar - Ungas attityder till narkotika.

Stockholm: Stockholms Universitet/Statens folkhälsoinstitut. Hämtad 2010-12-06 från

http://www.fhi.se/PageFiles/4925/MOB2006-15-vad-ar-det-som-gor-att- unga-testar-narkotika.pdf

Skårner, Anette., Donning, Ylva., Månsson, Axel. (2005). Unga och droger – om

exponering och navigering i det svenska droglandskapet. Göteborg:

Statens folkhälsoinstitut. Hämtad 2010-12-07 från:

http://www.fhi.se/PageFiles/4913/MOB2005-9-unga-och-droger.pdf 20

(31)

Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet: Elanders Gotab.

Hämtad 2011-01-14 från

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.

21

(32)

Bilaga I

Missiv

Inom all samhällsvetenskaplig forskning finns det etiska riktlinjer. De vi använder oss av är de som presenterades av Vetenskapsrådet. För att göra allt vi kan för att ditt deltagande i vår studie ska vara etiskt riktigt vill vi visa dig dessa riktlinjer och hur vi ser på dem.

Informationskravet – innebär att du som deltagare ska vara fullt införstådd med studiens syfte och tekninken för datainsamling. Det innebär också att du ska vera vilka vi är, vilken utbilning vi tillhör och var du kan nå oss. Dessutom innebär det att du ska veta att ditt deltagande är helt frivilligt och att du när som helst kan bestämma dig flr att inte delta längre.

Samtyckeskravet – innebär att allt ditt deltagande bygger på ditt samtycke. Är det något du inte gillar så diskuterar vi det och finner nya alternativ. Eller så kan du avsluta ditt deltagande i studien.

Konfidentialitetskravet – innebär att ingen förutom vi, kommer att kunna förstå att det är just du som deltagit i studien och delgett oss dina erfarenheter.

Nyttjandekravet – innebär att du ska vara helt införstådd i vad studien/ uppsatsen komemr att användas till. Dessutom har du rätt att läsa det färdiga resultatet innan det publiceras. Du kommer att få ett exemplar av uppsatsen om du vill.

Vi hoppas att du med detta känner dig lugn och motiverad att delta i vår studie. För oss är det särkilt viktigt att du vill dela med dig av dina erfarenheter till oss- då det är just dem vi intresserar oss för

I

(33)

Bilaga II

Intervjuguide

Undervisning

• Förekommer det någon alkohol-, narkotika- och tobaksundervisning i skolan?

• I vilken årskurs börjar den?

• Hur ser undervisningen ut?

• Anser du att den är tillräcklig?

• Vad lägger ni mest fokus på? Alkohol, narkotika eller tobak?

• Vem är ansvarig för undervisningen? Har personen någon utbilning i ämnet?

Skolans Policy

• Har ni någon handlingsplan ni kan ta hjälp av om den elev skulle komma påverkad till skolan och hur ser den i så fall ut?

• Har lärarna fått någon utbildning i hur de ska hantera frågorna i klassen?

Personalens syn på utvecklingen

• Anser du att ANT-undervisningen ser annorlunda ut i skolorna idag jämfört med exempelvis 10 år sedan?

• Anser du att elevernas alkohol, narkotika och tobaksvanor skiljer sig från förr?

• Vad tror du om elevernas kunskaper gällande alkohol, narkotika och tobak

• Marker du någon skillnad i snacked mellan ungdomarna när det gäller alkohol narkotika och tobak m.m. jämförelsevis med exempelvis 10 år sedan?

Personalens uppfattning om framgångsrika metoder

• Vad anser du om drogtester i skolan?

• Hur tror du att man bäst möter ungdomar i dessa frågor?

• Vad tror du om att arbeta med ungdomars sociala färdigheter som en preventionsåtgärd?

I