Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs
Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00
www.strangnas.se Bankgiro 621-6907
Handläggare Marie-Louise Ramevik 0152-293 37
Barn- och utbildningsnämnden
Kvalitetsrapport avseende läroplansuppföljning Normer, värden och inflytande
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att
1. godkänna kvalitetsrapport avseende läroplansuppföljning Normer, värden och inflytande, daterat 2021-04-10.
Beskrivning av ärendet
Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen (kap. 4 skollagen). Syftet med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Syftet är också att skapa
delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella avvikelser.
I enlighet med årshjulet för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete görs läroplansuppföljning inom tre områden under ett år. Uppföljningen i rapporten Normer, värden och inflytande syftar till att säkerställa att de förutsättningar som råder och de insatser som görs i de olika verksamhetsområdena leder till en trygg lärmiljö och en likvärdig förskola och skola med hög måluppfyllelse för alla barn och elever.
Sammanfattningsvis beskriver samtliga verksamheter hur man arbetar för att förebygga diskriminering och kränkande behandling, skapa en trygg lärmiljö och att göra barn och elever delaktiga. Uppföljningar på huvudmannanivå visar att kompetensen att hantera händelser har ökat, och antalet anmälningar till
Skolinspektionen har minskat. Arbetet ska fortsätta att utvecklas, med ett särskilt fokus på att barns och elevers upplevelser och synpunkter ännu bättre tas tillvara i förbättringsarbetet.
Rapporten bygger på enheternas egna uppföljningar och är en sammanställning av kvalitetsdialog med verksamhetscheferna, kontorsledningsgruppen och rektorerna under mars och april 2021.
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.
Beslutet medför inga övriga konsekvenser.
Barnchecklista
Beslutet har indirekt påverkan på barn och unga utifrån de rekommendationer och förväntningar barn- och utbildningsnämnden uttrycker gentemot
verksamheterna. Uppföljningen utgår från läroplanernas krav på huvudmannen och bidrar till att garantera god kvalitet i barns och elevers utbildning. På så sätt har barns och ungas bästa satts i främsta rummet.
Uppföljning
Läroplansuppföljning inom området Normer, värden och inflytande görs i början av vårterminen 2022.
Beslutsunderlag
Kvalitetsrapport avseende läroplansuppföljning Normer, värden och inflytande, 2021-04-10
Beslutet skickas till -
Tony Lööw Marie-Louise Ramevik
Utbildningschef Verksamhetscontroller
Kvalitetsrapport avseende läroplansuppföljning
Normer, värden och inflytande
2021
INLEDNING
I denna rapport beskrivs resultatet av huvudmannens
systematiska kvalitetsarbete inom läroplansområdet Normer, värden och inflytande. Rapporten bygger på enheternas uppföljningar och är en sammanställning av de
kvalitetsdialoger som genomförts med verksamhetscheferna, kontorsledningsgruppen och rektorerna under mars och april 2021.
Läroplansuppdraget för normer, värden och inflytande
Läroplansmålen syftar till att alla barn och elever ska få en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Uppföljningsområdet Normer, värden och inflytande innefattar mål om exempelvis demokratiska värderingar och ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling. Målet är att alla barn och elever ska ha en trygg lärmiljö bestående av tillitsfulla relationer mellan barn/elever och vuxna, och fri från diskriminering och kränkande behandling.
Barn och elever har även rätt till delaktighet och inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö, anpassat utifrån ålder och mognad. Inflytande i
undervisningen kan exempelvis handla om att kunna välja vilket arbetsmaterial som ska användas eller hur en uppgift ska redovisas. Delaktighet handlar om att barn och elever ges möjlighet att påverka exempelvis utemiljön eller skolans ordningsregler. Vanligtvis sker det i form av olika råd, som klassråd och matråd.
Verksamheternas arbete för att nå läroplansmålen
Lärare och rektorer ska välja arbetssätt för att nå målen utifrån den barn- eller elevgrupp som ska undervisas. Arbetet ser därför olika ut när man jämför förskolor eller skolor, trots att målen är desamma.
I uppföljningen har verksamheterna gett exempel på hur man arbetar konkret för att nå läroplansmålen. Alla enheter har en plan mot diskriminering och
kränkande behandling och alla har tillgång till ett gemensamt system för att anmäla och utreda händelser som kan vara diskriminerande eller kränkande.
Värdegrundsarbetet sker delvis genom planerade insatser, exempelvis genom att utveckla ett normkritiskt arbetssätt i förskolan, resursskolans användning av en metod för att öka förståelsen för varandra olikheter, eller att arbetslag och elevhälsa på gymnasiet tillsammans arbetar med värdegrundsfrågor och andra etiska frågor i klasserna. Verksamheterna beskriver också hur
2
värdegrundsarbetet sker aktivt i det dagliga arbetet, inte minst under raster där samspel och konflikter behöver hanteras.
Arbetet med delaktighet och inflytande sker i förskolan bland annat genom tydliggörande pedagogik som ska göra det enklare för barn att förstå sin omgivning och göra dagen mer begriplig, exempelvis genom bildstöd. Miljön anpassas också efter barnens önskemål, behov och intressen.
I särskolan tränas elevernas inflytande i det dagliga arbetet, exempelvis genom att aktivt få välja material för skapande. Grundskolans elever görs delaktiga genom bland annat en önskevägg på ett fritidshem, genom elevledda
utvecklingssamtal och genom att aktivt utvärdera undervisningen. På gymnasiet arbetar man aktivt med elevernas delaktighet kring ordningsreglerna.
Vuxenutbildningens elever har stort inflytande över utformningen av den individuella studieplanen. I undervisningen uppmanas eleverna att direkt kontakta läraren om de har synpunkter på upplägg och metoder, men ges också möjlighet att lämna synpunkter i en enkät efter varje kurs.
Arbetet med att skapa en trygg lärmiljö för barnen i förskolan sker främst under hösten då man aktivt arbetar med att få ihop grundverksamheten. För att barnen ska känna sig trygga använder förskolan en tydlig struktur för dagen och
genomtänkta gruppindelningar.
Både förskolan och en del grundskolor använder trygghetsvandringar för att uppmärksamma de vuxna på platser som barn och elever upplever som otrygga.
En grundskola arbetar aktivt med medlingskurs som ett sätt att hantera konflikter och därmed öka tryggheten. Särskolan har beskrivit hur klassrumsmiljön skräddarsys efter elevernas behov av exempelvis taktila hjälpmedel, och andra skolor hur hemklassrum och organiseringen av lärarresurser används för att skapa en trygg gruppdynamik.
Vuxenutbildningen använder ett dokument kallat ”A till Ö” i sitt
trygghetsskapande arbete. Dokumentet används främst i varje kursstart för att tydliggöra vilka förväntningar som finns på eleverna men också som stöd om det uppstår spänningar eller konflikter i grupperna.
Föregående läroplansuppföljning inom området
I 2020 års uppföljning konstaterades att värdegrunds- och demokratiarbetet är något som ständigt behöver pågå, och att regler och planer inte är tillräckligt i det arbetet utan att det behöver ske i konkret handling. Det konstaterades också att ett gemensamt förhållningssätt i personalgruppen, med tydliga förväntningar på
barn och elever har betydelse för att skapa en trygg lärmiljö. Fortsatta insatser för att skapa förutsättningar för rektors pedagogiska ledarskap konstaterades därför vara nödvändiga.
Uppföljningens genomförande
Barn- och utbildningsnämndens kvalitetsarbete bygger på dialog mellan olika nivåer i styrkedjan. Eftersom huvudmannens systematiska kvalitetsarbete enligt skollagen ska bygga på enheternas dito ska dialogkedjan börja hos läraren i barn- eller elevgruppen. Förskolans eller skolans rektor ansvarar för kvalitetsarbetet på sin enhet och behöver genomföra uppföljningen utifrån de förutsättningar som råder där. Ett exempel är dokumentationen av kvalitetsarbetet som kan se olika ut beroende på enhetens storlek, hur personalgruppen är organiserad och hur ledningsresurser används. Gemensamt är dock att uppföljningen ska ske i dialogform med utrymme för nyfikna och fördjupande frågor.
I god tid innan en kvalitetsuppföljning genomförs tar kontorsledningsgruppen beslut om gemensamma uppföljningsområden som det finns anledning att fördjupa sig i. Denna uppföljning har omfattat områdena värdegrund, barns och elevers delaktighet och inflytande samt trygg lärmiljö. Områdena är valda utifrån de förväntningar som uttrycks i nämndens verksamhetsplan och i kontorsplanen.
Uppföljningen genomförs genom att förskolans och grundskolans
verksamhetschefer möter sina rektorer i kvalitetsdialog där varje rektor får
berätta om sina resultat, analyser och slutsatser. Syftet med kvalitetsdialogerna är att skapa likvärdiga förutsättningar men också att genom kollegialt lärande bidra till utveckling av verksamheten.
I följande steg i dialogkedjan möter utbildningschefen de båda
verksamhetscheferna samt rektorerna för gymnasiet och vuxenutbildningen i kvalitetsdialog gällande respektive verksamhet. Resultat, analyser och slutsatser från de olika samtalen sammanställs och används som underlag för
kvalitetsdialog i kontorsledningsgruppen, där fokus ligger på gemensam styrning och ledning av nämndens verksamheter.
Kontorsledningsgruppens analyser och slutsatser återkopplas till rektorerna för att säkerställa att det råder en gemensam bild av uppföljningsområdet. Därefter ansvarar rektor för återkoppling och fortsatt dialog om uppföljningen på sin enhet, och kontorsledningsgruppen ansvarar för komplettering och/eller korrigering av gemensamma förbättringsinsatser i kontorsplanen. Den aktuella läroplansuppföljningen dokumenteras i en kvalitetsrapport till barn- och utbildningsnämnden.
4 RESULTAT
Förskolan
Den samlade bilden från förskolan är att barnen är trygga. I årets enkät svarar 99 procent av vårdnadshavarna att de upplever att deras barn trivs på förskolan. Trivsel kan även tolkas som att barnet också känner sig tryggt.
Det finns ett fåtal anmälda ärenden om diskriminering och kränkande
behandling, samtliga är utredda. Uppföljningen visar att det är vanligast med olycksfall och tillbud, och att flest anmälda händelser sker där barn kan utforska.
När det gäller delaktighet och inflytande beskriver förskolans personal hur arbetet med tydliggörande pedagogik har lett till att de ser att barnen är mer självständiga och aktivt väljer kompisar och aktiviteter. Man kan också se att lärmiljöer skapas och utvecklas i samråd med barnen eller utifrån observation av barnen.
I sina förklaringar till resultaten anger förskolan att arbetet med att sätta
grundverksamheten och få ihop grupperna på hösten är avgörande för att skapa trygghet för barnen. De ser även att tydliggörande pedagogik med bildstöd och stödtecken, samt genomtänkt struktur och gruppindelning ger självständiga barn med mer inflytande över sin vardag.
Andra förklaringar är att planen för likabehandling är kopplad till
reflektionsverktygen, att personalen har en hög medvetenhet om likabehandling och att ett aktivt arbete sker i vardagen.
Förskolan har sett att barnens trygghet ökar om personalen har en bra
värdegrund och förhållningssätt. Den grundutbildning som genomförs på hösten för ny personal leder till minskad stress för både barn och personal. Ytterligare en förklaring till resultatet är det nära samarbetet mellan ledning och
specialpedagoger som leder till att riktade insatser kan göras där det trygghetsskapande arbetet inte riktigt satt sig.
För att bibehålla den höga tryggheten ska förskolan fortsätta arbetet med tydliggörande pedagogik, att sätta grundverksamheten på hösten och med likabehandlingsarbete som en integrerad del i vardagen. Förskolan ska påbörja ett projekt där trygghetsarbetet kopplas ihop med hållbarhet och Agenda 2030.
Grundskolan och fritidshemmen
Alla grundskolor har en plan mot diskriminering och kränkande behandling som grund för trygghetsarbetet. Skolorna har sedan, utifrån sina kartläggningar, valt olika metoder i sitt värdegrundsarbete. Hur man organiserar det förebyggande och främjande elevhälsoarbetet ser också olika ut beroende på de förutsättningar som råder på skolan.
Uppföljningen visar att många av de anmälda ärendena gällande diskriminering och kränkande behandling rör sådant som händer på rasterna.
Grundskolans enkätresultat 2021 visar att 75 procent av eleverna i årskurs 4 och 6 känner sig trygga i skolan. I årskurs 3 anger 95 procent att de känner sig trygga på rasten, 85 procent att de känner sig trygga i omklädningsrummet på idrotten, och 94 procent att det finns vuxna på skolan som de kan prata med.
Skolorna har också valt olika metoder för att öka elevernas delaktighet i skolarbetet. De enkätfrågor som ställs om delaktighet och inflytande i
grundskolan visar att 97 procent1 av eleverna i årskurs 3 instämmer i påståendet att deras lärare lyssnar på vad de har att säga. I årskurs 4 och 6 är det 63 procent som instämmer i att de har inflytande över arbetssätten2.
Enkäter har inte genomförts i samtliga årskurser och för årskurserna 7 och 8 är svarsfrekvensen så låg att resultatet inte är användbart. Fritidshemmens enkät sammanställs i slutet av terminen. Det är därför svårt att få en sammantagen bild av grundskolans resultat inom läroplansområdet, och därmed svårt att göra en djupare analys.
Grundskolan ser att de utbildningar som genomförs i verktyget för anmälan av diskriminering och kränkande behandling ger positivt resultat för
värdegrundsarbetet. I övrigt har uppföljningen visat på behovet av fortsatt utveckling av verksamhetsområdets gemensamma systematiska kvalitetsarbete.
För att få bättre underlag för uppföljning och analys kommer grundskolan tydliggöra kvalitetsprocessen och se över enkäterna i förhållande till läroplansuppföljningarna. Förstelärarnätverket ska också involveras mer i kvalitetsarbetet.
1 Svarsalternativen i enkäten för årskurs 3 är glada, neutrala och ledsna ”gubbar”. Det sammantagna resultatet består av de glada och neutrala ”gubbarna”.
2 Enkätfrågans formulering: På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter.
6 Grundsärskolan och gymnasiesärskolan
I den regelbundna tillsynen 2020 konstaterade Skolinspektionen att det fanns brister i huvudmannens systematisk kvalitetsarbete avseende grundsärskolan och gymnasiesärskolan. För att åtgärda detta har huvudmannen och särskolan
gemensamt arbetat med läroplansuppföljningen och utbildningsinsatser har genomförts gällande systematiskt kvalitetsarbete.
Särskolans rektor ingår i grundskolans verksamhetsområde där ett gemensamt förbättringsarbete gällande det systematiska kvalitetsarbetet genomförs.
Läroplansuppföljningen på huvudmannanivå har genomförts på samma sätt som i grundskolan, dvs. genom dialog med rektor, gemensam dialog i rektorsgruppen och i dialog mellan verksamhetschef och utbildningschef.
Grundsärskolan och gymnasiesärskolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling som en del i det trygghetsskapande arbetet. Personalen har utbildats i huvudmannens system för anmälan och utredning av
diskriminering och kränkande behandling. Utbildningen handlar om hur systemet fungerar och ska användas, men också om vad diskriminering och kränkande behandling är och hur man kan arbeta förebyggande och åtgärdande.
Bedömningen är att eleverna är trygga. Miljön i klassrummen skräddarsys efter elevernas behov och eleverna känner igen de vuxna som finns på skolan.
Huvudmannen har genomfört en elevenkät på särskolan, men det är för få elever som svarat på enkäten för att resultatet ska kunna användas på ett systematiskt sätt.
I uppföljningen beskriver särskolan att mycket av värdegrundsarbetet sker i det dagliga arbetet och i konkreta situationer när tvister eller kränkningar sker.
Särskolans mål är att besöka varandras lektioner som en del i det kollegiala lärandet och för att få ytterligare underlag för värdegrundsarbetet.
Även när det gäller elevernas delaktighet och inflytande sker mycket av arbetet i vardagen. Eleverna tränas i att välja och göras delaktiga i olika situationer, exempelvis vid val av material och färg i slöjden. Alla elever har en portfolio med dokumentation över sin utveckling och en veckoplanering med utvärdering.
Gymnasiesärskolan har också ett elevråd.
Gymnasiet
Thomasgymnasiets prioriterade mål i arbetsplanen kopplat till
uppföljningsområdet handlar om att genomföra aktiviteter för att öka trygghet, trivsel och sammanhållning, samt att arbetslag och elevhälsa ska arbeta
tillsammans med värdegrundsfrågor. I vårens elevenkät är det sammantagna indexet för frågeområdet Trygghet3 3.22 av 4. Index för enkätfrågorna om delaktighet och inflytande är 2.22 av totalt 44.
Generellt har enkätresultaten förbättrats sen tidigare år. Den könsuppdelade statistiken visar att elever som inte vill uppge sitt kön eller definierar sig som annat än man eller kvinna genomgående har ett mycket lägre resultat än män respektive kvinnor.
Sammanlagt sju ärenden gällande diskriminering och kränkande behandling anmäldes under 2020. Ärendena är hanterade på individnivå, men det är svårt att dra slutsatser på organisatorisk nivå av ett fåtal ärenden. Enkätresultaten om det förebyggande och åtgärdande arbetet runt kränkningar har förbättrats sedan föregående år samtidigt som ungefär en tredjedel av eleverna svarar Vet ej på dessa frågor.
Thomasgymnasiets analys av resultaten är att föregående års insatser för att motverka mobbing har lett till ökad upplevd trygghet. Gymnasiet har under drygt ett år tvingats att helt eller delvis bedriva fjärrundervisning, vilket också påverkat resultaten. De planerade grupp- och trivselstärkande aktiviteterna har varit komplicerade att genomföra och det har varit svårt att använda banken med värdegrundsövningar när undervisningen sker digitalt i stället för på plats i skolan.
Även arbetet med att öka elevernas delaktighet har påverkats av
fjärrundervisningen. Det har exempelvis varit svårt att engagera eleverna i elevrådet. Elevernas upplevda delaktighet har dock ökat. Det förklaras med att skolan haft en strategi med mer lärarledd undervisning, där man kan variera arbetsformerna. Trots att det under fjärrundervisningen varit svårare att variera arbetet upplever eleverna en ökad delaktighet.
Thomasgymnasiet fortsätter med arbetet att involvera eleverna i analysen av enkätresultaten. Ett särskilt fokus ska vara att analysera de lägre resultaten för elever som identifierar sig som annat än man eller kvinna. Det ska också
3 Området omfattar påståendena I min skola finns det elever som jag är rädd för (-), I min skola finns det personal som jag är rädd för (-), samt Jag känner mig trygg i skolan.
4 Enkäten genomfördes under februari 2021 i årskurserna 1 och 3. Eleverna i årskurs 2 har besvarat Skolinspektionens enkät med motsvarande frågor. Resultatet av
Skolinspektionens enkät kommer under hösten.
8
genomföras kompetensutveckling för lärarna gällande de kommande förändringarna i läroplanen gällande sexualitet, samtycke och relationer.
Vuxenutbildningen
På vuxenutbildningen anger 85 procent av eleverna i kursutvärderingarna5 att de har inflytande och att de hade möjlighet att påverka hur de arbetade i kursen.
100 procent av eleverna tycker att arbetsklimatet i gruppen har varit bra och att eleverna har haft ett bra och respektfullt bemötande mot varandra.
Resultatet gällande arbetsklimatet förklaras med att varje kursstart inleds med att tydliggöra vilka förväntningar som finns på eleverna och vilka värderingar som skolan står för. Vuxenutbildningen har en divergerande målgrupp, med ”hela världen” i verksamheten, vilket gör att det är extra viktigt att vara tydlig med vad som gäller.
För att kunna ha inflytande får eleverna kursmålen förklarade för sig och de blir uppmanade att återkoppla direkt till läraren om de har synpunkter på hur undervisningen genomförs. I framtagandet av den individuella studieplanen försöker också studie- och yrkesvägledaren fånga elevens målbild och väva in den vuxnes erfarenheter som en del i att skapa inflytande.
Vuxenutbildningen kommer fortsätta att utveckla värdegrundsarbetet med stöd av likabehandlingsplanen, med ett särskilt fokus på diskrimineringsgrunderna.
DISKUSSION OCH ANALYS
Efter det att uppföljningen med verksamheterna avslutats har resultaten på Skolenkäten6 publicerats. En sammanställning av Skolinspektionsärenden för 2020 och första kvartalet 2021 gällande kommunala skolor har också gjorts, liksom en uppföljning av anmälda och utredda kränkningsärenden för samma tidsperiod. Dessa tillkommande underlag används här för att ytterligare förklara de resultat som redovisats.
5 Vuxenutbildningens enkät genomförs efter varje avslutad kurs och sammanställs årsvis.
6 Skolenkäten genomförs vartannat år av Skolinspektionen. Den aktuella enkäten genomfördes på de kommunala skolorna i början av vårterminen 2021 och riktades till elever i årskurs 5 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet. Pedagogisk personal i grundskolan och gymnasiet, samt vårdnadshavare i förskoleklass, grundskola och grundsärskola har också besvarat enkäten.
Uppföljningen av arbetet med att anmäla, utreda och åtgärda diskriminering och kränkande behandling visar att det sker en kontinuerlig utveckling av arbetet. I takt med att skolorna blir bättre på att identifiera kränkningar kan det också resultera i ett ökat antal anmälda kränkningsärenden. Det behöver inte betyda att det faktiska antalet kränkningar har ökat utan kan vara ett tecken på att
kompetensen att hantera kränkningsärenden har höjts.
Inom förskolan finns få anmälda ärenden och det är därför svårt att dra slutsatser på enhetsnivå av statistiken. Arbetet kring kränkande behandling bedöms ändå fungera väl, vilket förklaras med ett nära samarbete med vårdnadshavarna.
Samma bedömning görs av arbetet på särskolan, där de vuxna finns nära eleverna under hela skoldagen och där samarbetet med vårdnadshavarna är tätt.
Vårdnadshavarenkäterna i förskolan och grundsärskolan bekräftar bedömningen genom mycket höga resultat på frågorna om trivsel, trygghet och arbetet med att förhindra kränkningar.
Antalet anmälningar till Skolinspektionen gällande kränkande behandling har minskat. Analysen visar att många anmälningar handlar om att
kommunikationen mellan skola och vårdnadshavare har brustit. Den positiva trenden med färre anmälningar förklaras med utbildning och ökad kompetens hos personalen, och att skolorna dragit lärdom av de anmälningar de fått hantera.
Skolenkäten bekräftar en upplevd förbättring gällande arbetet med att förhindra kränkningar, både hos vårdnadshavare, pedagogisk personal och gymnasieelever.
Däremot har resultaten sjunkit i grundskolans årskurs 5 och 9 sedan enkäten genomfördes förra gången 2018.
Uppföljningarna visar att det är i årskurs 4 som kränkningar är vanligast förekommande och att kränkningar i de äldre årskurserna i grundskolan och i gymnasiet är få. Skolan har ett viktigt uppdrag i att hantera både den som kränker och den som blir kränkt, och att göra insatser för att förebygga att kränkningar sker. Utan att förta allvaret i att kränkningar sker visar
uppföljningarna att ungefär 90 procent av grundskolans elever aldrig utsätts för en kränkande händelse under sin skoltid.
Värdegrundsarbetet är också starkt förknippat med en trygg lärmiljö.
Upplevelsen av trygghet har ökat bland gymnasieeleverna, hos den pedagogiska personalen i grundskolan och gymnasiet, och bland vårdnadshavarna7, men har sjunkit hos grundskoleeleverna. Det är troligt att den upplevt ökade otryggheten i samhället också återspeglas i otrygghet hos de yngre eleverna.
I arbetet med att öka barns och elevers delaktighet i skolarbetet har enheterna valt olika vägar och kommit olika långt. Enkätresultaten från grundskolan visar att upplevelsen av delaktighet och inflytande minskar ju äldre eleverna är. Även inom detta område är resultaten lägre i Skolenkäten än förra gången den genomfördes. Gymnasiets resultat har däremot förbättrats, trots att
fjärrundervisningen gjort det svårare att variera arbetsformer och ge eleverna inflytande över arbetet.
7 Skolenkäten har genomförts för vårdnadshavare i förskoleklass, i grundskola och i grundsärskola.
10
Sammanfattningsvis beskriver samtliga verksamheter hur man arbetar för att förebygga diskriminering och kränkande behandling, skapa en trygg lärmiljö och att göra barn och elever delaktiga. Uppföljningar på huvudmannanivå visar att kompetensen att hantera händelser har ökat och antalet anmälningar till Skolinspektionen har minskat. Gymnasieeleverna, den pedagogiska personalen och vårdnadshavarna bekräftar i enkäterna att en upplevd förbättring skett.
Resultaten för grundskolan kommer ytterligare att analyseras.
I läroplansuppföljningarna blir det synligt att det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt förbättras i samtliga verksamheter och att ett systematiskt och målmedvetet arbete ger positiva resultat. Detta arbete ska fortsätta att utvecklas, med ett särskilt fokus på att barns och elevers upplevelser och synpunkter ännu bättre tas tillvara i förbättringsarbetet.
