KALLELSE Utbildningskontoret
2020-05-08 1/2
Barn- och utbildningsnämnden
Tid: 2020-05-26 kl. 16:00
Nämnden startar tidigare med information från KPMG gällande granskningsrapport av grundskolans måluppfyllelse.
Plats: Gyllenhjelmssalen, Kommunhuset Strängnäs Förmötena utgår ordinarie tid kl. 17:00-18:00.
Föredragningslista
Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande
Upprop
Val av justerare
Ärende Beteckning
1. Deltagare på distans BUN/2020:368
2. Närvarande på distans, information 3. Föredragningslista, anmälan av
övriga
4. Öppet sammanträde
5. Granskning av grundskolans måluppfyllelse, information
6. SKA: Normer, värden och inflytande, information
7. BAS, Bildningsakademien Strängnäs, information
8. Riktlinje för resursfördelning, information
9. Delårsrapport 1:2020 för barn- och utbildningsnämnden
BUN/2020:3 Bilaga
10. Uppdrag avseende Läggesta, förskola och grundskola
BUN/2020:161 Bilaga
2/2
Ärende Beteckning
10. Uppdrag avseende Finninge, grundskola
BUN/2020:268 Bilaga
11. Kontaktpolitikerlista, revidering BUN/2020:15 Bilaga 12. Information från kontaktpolitiker
13. Övriga frågor
14. Information från utbildningschef 15. Information från ordförande 16. Ärendebalanslista
17. Delegationsbeslut 18. Meddelandeärenden
Maria Ehrnfelt Jessica Sundqvist
Ordförande Sekreterare
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
Dnr BUN/2020:368-002 2020-05-05 1/1
Distansdeltagare
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att
1. Ledamoten Z medges möjlighet att följa sammanträdet per telefon, utan möjlighet att delta i beslut.
Beslutsgång
Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir barn- och utbildningsnämndens beslut. Beslutet är enhälligt.
Maria Ehrnfelt (M)
Ordförande barn- och utbildningsnämnden
INFORMATION
Kvalitetsrapport avseende läroplansuppföljning
Normer, värden och inflytande
UTBILDNINGSKONTORET 2020-06-16 BUN/2020:6
2 INLEDNING
I denna rapport beskrivs resultatet av huvudmannens
systematiska kvalitetsarbete inom läroplansområdet Normer, värden och inflytande. Rapporten bygger på enheternas uppföljningar och är en sammanställning av de
kvalitetsdialoger som genomförts med verksamhetscheferna och i kontorsledningsgruppen under april och maj 2020.
Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet finns i bilaga 1.
Läroplansmål för område Normer, värden och inflytande
Läroplansmålen syftar till att alla barn och elever ska få en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Skolverkets sammanställning av centrala mål för uppföljning inom området är följande:
Normer och värden
Våra förskolor, skolor och fritidshem uppfyller målen om att barn och elever ska förstå och omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar.
Våra förskolor, skolor och fritidshem arbetar enligt de riktlinjer som gäller för arbetet med normer och värden.
Varje verksamhet bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.
Ansvar och inflytande
Våra förskolor, skolor och fritidshem uppfyller målen för barns och elevers inflytande samt elevers ansvar.
Varje förskole- och skolenhet har fungerande rutiner för hur barn och elever ska ges inflytande över utbildningen och ta ansvar för förskole- respektive skolmiljön.
Det finns vid varje förskole- och skolenhet ett eller flera forum för samråd med barnen eller eleverna samt möjlighet för elevföreträdare att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse.
Föregående läroplansuppföljning
I kvalitetsrapporten 2019 konstaterades att det generellt sker ett gott
trygghetsskapande arbete i verksamheterna men att studieron och dialogen om det förebyggande och främjande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling behövde förbättras.
3 Några av rapportens slutsatser var att huvudmannen och cheferna behöver fortsätta med det trygghetsskapande arbetet vid övergångar mellan olika skolformer och årskurser samt behöver börja med att ha ett större fokus på hur barn och elever i praktiken görs delaktiga i sitt lärande och sin skolmiljö.
Nämndens ledamöter rekommenderades att vid sina verksamhetsbesök efterfråga hur förskolor, fritidshem och skolor arbetar med demokrati och inflytande, och fråga barn och elever hur de görs delaktiga i sitt lärande och sin skolmiljö.
Barn- och utbildningsnämndens mål och förväntningar
I Verksamhetsplan 2020-2022 har barn- och utbildningsnämnden följande mål inom uppföljningsområdet:
Alla verksamheter uppvisar ökad delaktighet och trygga lärmiljöer Barn- och utbildningsnämnden förväntar sig
ett utvecklat arbete för att öka barns och elevers delaktighet i sitt lärande
att verksamheternas förebyggande och främjande barn- och elevhälsoarbete fortsätter att utvecklas som en del av det trygghetsskapande arbetet
UPPFÖLJNINGENS GENOMFÖRANDE
Barn- och utbildningsnämndens kvalitetsarbete bygger på dialog mellan olika nivåer i styrkedjan. Eftersom huvudmannens systematiska kvalitetsarbete ska bygga på enheternas dito börjar dialogkedjan hos läraren i barn- eller
elevgruppen. Förskolans eller skolans rektor ansvarar för kvalitetsarbetet på sin enhet och behöver genomföra uppföljningen utifrån de förutsättningar som råder där. Ett exempel är dokumentationen av kvalitetsarbetet som kan se olika ut beroende på enhetens storlek, hur personalgruppen är organiserad och hur ledningsresurser används. Gemensamt är dock att uppföljningen sker i dialogform där det finns utrymme för nyfikna och fördjupande frågor.
Förskolans och grundskolans verksamhetschefer möter sina rektorer i kvalitetsdialog där varje rektor får berätta om sina resultat, analyser och
slutsatser. Syftet med kvalitetsdialogerna är att skapa likvärdiga förutsättningar men också att genom kollegialt lärande bidra till utveckling av verksamheten.
I följande steg i dialogkedjan möter utbildningschefen var och en av verksamhetscheferna samt rektor för gymnasiet och vuxenutbildningen i
kvalitetsdialog gällande respektive verksamhet. Resultat, analyser och slutsatser
4 från de olika samtalen sammanställs och används som underlag för
kvalitetsdialog i kontorsledningsgruppen, där fokus ligger på gemensam styrning och ledning av nämndens verksamheter.
Kontorsledningsgruppens analyser och slutsatser återkopplas till rektorerna för att säkerställa att det råder en gemensam bild av uppföljningsområdet. Därefter ansvarar rektor för återkoppling och fortsatt dialog om uppföljningen på sin enhet, och kontorsledningsgruppen ansvarar för komplettering och/eller korrigering av gemensamma förbättringsinsatser i kontorsplanen. Den aktuella läroplansuppföljningen dokumenteras i en kvalitetsrapport till barn- och utbildningsnämnden.
Läroplansuppföljningen av Normer, värden och inflytande under första kvartalet 2020 har inte genomförts helt i enlighet med modellen. Under perioden har bland annat Skolinspektionen genomfört regelbunden tillsyn och
kommunrevisionen granskat grundskolan, vilket tagit tid i anspråk för verksamheterna. Inte minst har corona-epidemin påverkat möjligheten att genomföra uppföljningen som planerat på enhetsnivå då mycket ledningstid fått avsättas för omställning av verksamheten.
Den situation som har uppstått till följd av corona-epidemin har tydliggjort att det systematiska kvalitetsarbetet inte fungerar fullt ut i hela kedjan. De enheter som har ett mer utvecklat systematiskt kvalitetsarbete har genomfört
läroplansuppföljningen ungefär som planerat, medan andra inte förmått hålla i tidsplan och uppföljningsmodell. Kontorsledningsgruppens analys och slutsatser av detta har lett dels till en förtydligad arbetsgång med ökad grad av systematik för nästkommande läroplansuppföljning, dels en korrigering av insatsen rörande de systematiska kvalitetsarbetet i kontorsplanen. Den insatsen handlar om förbättrad resultatuppföljning och utvecklad analysförmåga, och vidgas nu till att också handla om att knyta ihop det systematiska kvalitetsarbetet mellan nivåer i kedjan och mellan verksamhetsområden.
RESULTAT Förskolan
Förskolan arbetar kontinuerligt med att skapa trygghet för barnen. Den enkät som genomförts i förskolan under mars månad visar att 99 procent av vårdnadshavarna upplever att
deras barn är tryggt i förskolan. Detta är ett resultat av förskolans arbete med att befästa grundverksamheten, vilket exempelvis innebär att vara tydlig med de dagliga rutinerna eller att hjälpa barnen att vara en bra kompis. Barnen deltar
5 också i trygghetsvandringar där barnens synpunkter blir viktiga bidrag för att ytterligare förbättra tryggheten.
När de olika lärmiljöerna är tydliga bidrar det till trygghet för barnen. Arbetet med att utveckla tydliga lärmiljöer har också lett till ökad delaktighet i lärandet.
Barnen är delaktiga i planeringen av sin vecka och i den dagliga verksamheten, och har blivit mer självständiga i sina val av aktiviteter när lärmiljöerna har förtydligats. Förskolorna upplever också ett minskat stödbehov då förtydligandet av lärmiljöerna genom exempelvis bildstöd ger likvärdiga förutsättningar, vilket är bra för alla barn.
”Där arbetssättet sitter, där går barnen själva till bilderna och använder sig av teckenstöd.”
Verksamhetschef förskola
Förskolans del i arbetet med förbättrad läsutveckling sker genom aktivt arbete med barnens språkutveckling. I samtal med barnen utvecklas ordförråd och förståelse, men också barnens möjlighet till inflytande. Språket är därmed en demokratisk grund.
Arbetssättet med att specialpedagoger och utvecklingsledare samarbetar nära och aktivt med lärarna bidrar också till trygga lärmiljöer, liksom det etablerade arbetet med ett lågaffektivt bemötande som finns på alla förskolor idag. Detta är en metod för att hjälpa barnen att hitta strategier för att hantera olika situationer.
Det nära samarbetet med socialkontorets och regionens funktioner har ytterligare utvecklats som en del i att kunna erbjuda tidiga insatser för barn i behov av stöd.
En ny mall för likabehandlingsplan har tagits fram och implementerats, och rektorerna upplever att personalens medvetenhet inom området har ökat. Ett exempel på det är från det rektorsområde där man haft ett särskilt fokus på normkreativa arbetssätt och där antalet anmälningar om kränkande behandling har ökat som ett resultat av den ökade kompetensen. För övrigt visar
uppföljningen av kränkningsärenden att det är få anmälda kränkningsärenden och i delen om barn och elevolycksfall går det inte att urskilja några tydliga mönster av de utredningar som gjorts.
Grundskolan
Alla grundskolor arbetar med gemensam lektionsstruktur och flera skolor har styrda rastverksamheter för att trygga lärmiljön för eleverna. En gemensam lektionsstruktur har lett till bättre koppling till läroplanen och mer fokus på kunskapsinnehållet, men också till ökad tydlighet och studiero för eleverna.
Styrda rastverksamheter bidrar till att färre konflikter uppstår på rasterna vilket i
6 sin tur medför att undervisningen kan starta direkt efter rasten i stället för att lektionen inleds med att reda ut det som hänt.
Ett vanligt sätt att utveckla ett demokratiskt förhållningssätt är att ha klass- och elevråd. Den lokala barnombudsmannen finns också tillgänglig som stöd för det arbetet. Uppföljningen visar att elevråd inte finns på alla skolor och där de finns uppfattar inte alltid eleverna att rådet är ett sätt för dem att ha inflytande över sin skolmiljö. Alla skolor arbetar dock med elevledda utvecklingssamtal.
”Vi behöver återuppta regelbundna elev- och klassråd och tydliggöra för eleverna vad de har varit med och beslutat om.”
Rektor grundskola
Det förebyggande och främjande elevhälsoarbetet fortsätter att utvecklas även om det kan konstateras att en del av tiden fortfarande används till att lösa uppkomna situationer. Skolverkssatsningen Samverkan för bästa skola har bidragit till ett förtydligande av elevhälsans olika kompetenser och uppdrag, och till att rutiner och årshjul förtydligats. Inom satsningen har också utbildning och handledning av elevhälsopersonal genomförts, men också gemensamma insatser för
skolledningen och elevhälsans olika kompetenser. Flera skolor har som ett resultat av detta börjat med s.k. öppna elevhälsoteam, där lärare och mentorer kan få coachning och stöd i hur de kan hantera olika situationer som uppstår.
Socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens samverkan kring det skolsociala stödteamet, bestående av tre socialpedagoger, har utvecklats och omfattar nu fler skolor. Skolteamet arbetar, på uppdrag av rektor, med förebyggande insatser kring elevens skolsociala situation. Arbetet sker i samarbete med skolans elevhälsoteam och elevens vårdnadshavare.
Gymnasiet
På gymnasiet togs inför läsåret 19/20 ett omtag gällande det förebyggande arbetet med normer och värden. Ett årshjul har tagits fram och det har genomförts förebyggande elevhälsoaktiviteter med riktade teman mot olika årskurser. Personalen har fått föreläsningar om mobbning för att öka sin
kompetens och säkerhet om hur man ska handla när mobbing uppmärksammas.
Thomasgymnasiet har också genomfört en elevenkät som bland annat används som underlag för samtalen mellan elever och mentorer i framtagandet av kommande läsårs ordningsregler.
Enkätresultat visar att den upplevda delaktigheten hos gymnasieeleverna har sjunkit något sedan föregående läsår. Gymnasiet har arbetat med att styra
undervisningen tydligare mot kursernas centrala innehåll, vilket kan uppfattas av
7 eleverna som att de får minskat inflytande och påverkan på undervisningen.
Frågorna om ordningsregler har också ett något lägre resultat än 2019. Det kan bero på att det skolgemensamma arbetet med att revidera ordningsreglerna genomförs under våren, efter det att enkäten genomförts. Ordningsreglerna följs upp på mentorstid och varje klass har sedan möjlighet att vara representerad på elevsamverkansmötet där ordningsreglerna står på agendan.
På gymnasiet har elever och personal genomfört olika skolövergripande aktiviteter för att öka elevernas trygghet, trivsel och sammanhållning.
Arbetslagen och elevhälsan har också arbetat tillsammans kring
värdegrundsfrågor med eleverna. Resultatet på elevenkätens frågor om trygghet visar dock ett något lägre värde än föregående år. Ett par incidenter som inträffat på skolan under läsåret kan ha bidragit till minskad trygghet.
”Vi behöver skapa tydliga aktiviteter till mentorer att genomföra på mentorstider, gärna med olika teman som inte
behöver bytas ut varje år. Exempel på teman skulle kunna vara nätetik, relationer och samliv, och mänskliga
rättigheter.”
Rektor gymnasieskolan
Vuxenutbildningen
I vuxenutbildningen är eleverna delaktiga i framtagandet av sin individuella studieplan som ligger till grund för utbildningen. Förändringar görs utifrån elevernas önskemål. Den vanligaste grunden till förändringar är att eleven önskar förlänga studietiden på kurserna som en konsekvens av att man underskattat hur mycket tid som måste avsättas för studierna.
Eleverna på vuxenutbildningen uppger i kursutvärderingarna att de i hög grad är trygga på skolan. I studiesamtalen och vid varje kursstart är studie- och
yrkesvägledarna och lärarna tydliga med vilka förväntningar som finns på eleverna, vilket bidrar till att skapa trygghet. Förväntningarna handlar exempelvis om att kunna samarbeta med vem som helst.
”Lärarna har en medveten styrning genom att bestämma var eleverna ska sitta i klassrummet. Då visar vi att de förväntningar vi har på eleverna om exempelvis samarbete
också gäller och det skapar trygghet.”
Rektor vuxenutbildningen
8 Uppföljningen har visat att likabehandlingsarbetet inte är så aktivt som det ska vara och att likabehandlingsplanen inte är ett verksamt verktyg i vardagen.
Personalen arbetar nu i grupper för att utveckla och förbättra likabehandlingsarbetet.
Anmälningar till Skolinspektionen
Under 2019 gjordes totalt 39 anmälningar till Skolinspektionen gällande
Strängnäs kommuns verksamheter. 14 av anmälningarna rörde området Normer, värden och inflytande; 12 anmälningar gällande kränkande behandling, en anmälan gällande rutiner för klagomålshantering och en anmälan gällande trygghet och studiero. Skolinspektionen konstaterade att skolan brustit i sju ärenden gällande kränkande behandling. Sammanställningen nedan visar att antalet ärenden där Skolinspektionen konstaterar att skolan brustit i arbetet är relativt konstant över tid.
Beslutade ärenden efter grund för konstaterad brist Därav
Elevinflytande Kränkande behandling Elev - Elev
Personal
- Elev Anmälnings-
skyldigheten Plan för kränkande behandling Ruti
ner för klago- målshanteringen Trygghet och studiero
2016 - 7 4 2 2 - - -
2017 - 4 2 1 2 - - -
2018 - 5 4 2 1 - - -
2019 - 7 5 3 1 - - -
Data från Skolinspektionens hemsida 2020-04-16
Uppföljningen av skolornas egna rapporterade händelser gällande diskriminering och kränkande behandling visar att de flesta kränkningarna sker på skolgården, främst under lunchrasten. I 95 procent av fallen sker kränkningen mellan elev och elev, och i 20 procent av fallen vid mer än ett tillfälle. I drygt hälften av fallen är tillvägagångssättet fysiskt och i knappt 40 procent är det verbalt. Det fanns en vuxen på plats vid hälften av de anmälda händelserna.
DISKUSSION OCH ANALYS
Tidigare kvalitetsuppföljningar har visat att det generellt sker ett gott
trygghetsskapande arbete i barn- och utbildningsnämndens verksamheter men det konstateras också att trygghetsarbete är något som ständigt behöver pågå.
Även i årets uppföljning konstateras att ett kontinuerligt värdegrunds- och demokratiarbete är nödvändigt men också att det behöver ske i praktisk handling. Att ta fram regler och planer är inte tillräckligt utan först när barn,
9 elever och personal gemensamt arbetar för att få en gemensam förståelse för begreppens innebörd kan dokument bli ett stöd för ökad delaktighet och reellt inflytande. Grundläggande är dock att ett nyfiket och reflekterande
förhållningssätt ska råda, så att allas tankar och idéer ges utrymme.
Exempel på detta återfinns i förskolans analys som visar att arbetet med tydliga lärmiljöer leder till ökad delaktighet och inflytande hos barnen. Arbetet med barnens språkutveckling är också en del av demokratiarbetet då språket är ett redskap för att kunna göra sin röst hörd. Ett förhållningssätt där barnens delaktighet genomsyras av all undervisning är därför en framgångsfaktor.
Grundskolans analys visar på en avgörande skillnad på studieron beroende på undervisningens kvalitet. I klassrum med strukturerad och varierad undervisning råder också studiero. Uppföljningen visar att alla inte följer det som är
överenskommet, exempelvis den gemensamma lektionsstruktur som är framtagen på de olika skolorna, och att det får konsekvenser för trygghet och studiero. Personalens förhållningssätt är avgörande för att värdegrundsarbetet ska fungera väl. Att förstå sitt läroplansuppdrag och sin del i helheten leder till ett medvetet arbete och att man gör det som förväntas. När det motsatta råder blir arbetet spretigt och osystematiskt, och det blir svårt att uppnå läroplansmålen om en trygg lärmiljö.
Att arbeta med personalens förhållningssätt utifrån läroplansuppdraget och för en kultur där alla följer det överenskomna är en del av det pedagogiska
ledarskapet. Vuxenutbildningens analys visar att ett gemensamt förhållningssätt med tydliga förväntningar på eleverna och varandra har betydelse för en trygg lärmiljö. Fortsatta insatser för att skapa förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap, men också för att stärka förmågan hos rektor att utöva detsamma, i samtliga verksamheter är därför nödvändiga.
I årets uppföljning synliggörs inte elevernas egna upplevelser i så stor omfattning då elevenkäter endast genomförts i några verksamheter. Elevernas synpunkter kan dock tas tillvara på andra sätt, exempelvis genom utvecklingssamtal och klassråd. Uppföljningen visar att elevråd inte finns på alla skolor. Det behöver inte betyda att elevernas inflytande är mindre än tidigare, utan att det sker i andra former. Grundskolornas analyser visar dock att flera skolor behöver återuppta arbetet med elevråd men också att barn och elever behöver
medvetandegöras om när och hur de har inflytande, oavsett i vilken form det sker.
Det har skett en förskjutning från ett åtgärdande mot ett mer förebyggande och främjande elevhälsoarbete. Både förskolans och gymnasiets analys visar att ett nära samarbete mellan elevhälsans kompetenser och verksamheternas övriga personal är en framgångsfaktor i det arbetet. I grundskolan har
10 kompetensutvecklingen i Samverkan för bästa skola bidragit till ett utvecklat arbete, men grundskolornas analyser visar att det arbetet behöver hållas i och fortsätta för att elevhälsoarbetet ska bli främst förebyggande och främjande på alla skolor. Tillgång till elevhälsans kompetenser i tillräcklig omfattning uppges utgöra ett hinder för att nå målet.
Trots att likabehandlingsarbetet utvecklats, med exempelvis uppdaterade mallar och system för anmälan och utredningen av kränkningsärenden, sjunker inte antalet anmälningar till Skolinspektionen. Uppföljningen visar att det oftast handlar om att vårdnadshavare inte är nöjda med de insatser som skolan gör. Att Skolinspektionen konstaterar att skolan brustit i hanteringen i flera fall visar att skolan inte följt den lagstiftning som gäller och att anmälan därför kan vara befogad.
Det är också bekymmersamt med de anmälningar där Skolinspektionen
konstaterar att skolan gjort det den ska. Oftast grundar sig dessa anmälningar i att dialogen med vårdnadshavare om skolans uppdrag och befogenheter inte är tillräcklig. En anmälan tar värdefull tid i anspråk för utredning och den tiden skulle behöva läggas på att ytterligare utveckla arbetet mot diskriminering och kränkande behandling så att alla elever kan känna sig trygga i skolan.
Grundskolan konstaterar i sin analys att kommunikationen med både elever och vårdnadshavare om arbetet kring kränkande behandling behöver bli bättre så att alla vet hur arbetet går till, men också till vem på skolan man kan vända sig om en kränkande situation sker. Detta skapar bättre förutsättningar för ett gemensamt arbete för en trygg lärmiljö.
Samtliga verksamheter är inte synliggjorda i tillräcklig grad i årets uppföljning.
Det arbete som dagligen pågår i exempelvis fritidshem och särskola med att skapa delaktighet och trygghet för eleverna har inte följts upp på ett systematiskt sätt. Corona-epidemin och dess konsekvenser för användning av
ledningsresurserna är en del av förklaringen. Under vårens uppföljningar har det generellt visat sig att verksamheter som har ett mer utvecklats systematiskt kvalitetsarbete har en bättre förmåga att hålla i insatser och uppföljningar när något oplanerat, som corona, inträffar. I gymnasiets analys konstateras att ett långsiktigt och målinriktat arbete där insatser görs utifrån analysen ger resultat.
Fortsatta insatser för att stärka ett långsiktigt och målinriktat arbete i samtliga verksamheter är därför nödvändiga.
11 Bilaga 1. Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete
Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen, i syfte att främja och säkerställa likvärdighet och kvalitet.
I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid enheterna i förhållande till de nationella mål och riktlinjer som formulerats i läroplanerna.
Skollagen (kap. 4) ålägger varje huvudman inom skolväsendet att på
huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen så att den blir likvärdig och håller en hög kvalitet. På samma sätt ska förskolor och skolor bedriva ett kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet på
enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.
Huvudmannen ska se till att det finns förutsättningar för ett kvalitetsarbete som garanterar verksamhetens kvalitet och likvärdighet. I arbetet med det
systematiska kvalitetsarbetet ingår även att vidta åtgärder. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.
Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Dokumentationen ska vara ändamålsenlig vilket betyder att den ska ge underlag för att kunna följa upp verksamheten. Förskolechef och rektor bör därför skapa arbetssätt och rutiner som är effektiva när det gäller att dokumentera verksamheten. Förskolechef och rektor ansvarar också för att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen.
Dokumentationen kan visa på variationer mellan enheter, grupper eller ämnen.
För att få sådan jämförande bild av kvaliteten och likvärdigheten behöver huvudmannen arbeta fram rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet där nedanstående frågeställningar utgör grund för såväl enhetens dokumentation som huvudmannens dokumentation av kvalitetsarbetet.
Var är vi?
Måluppfyllelsen inom de områden huvudmannen följt upp och utvärderat för att få en nulägesbild av verksamhetens kvalitet och likvärdighet.
Vart ska vi?
Analys av faktorer som påverkat måluppfyllelsen och av förbättringsbehov. Prioriterade områden för förbättringsinsatser för att uppnå de nationella målen.
12 Hur gör vi?
Planering av förbättringsinsatser inom prioriterade områden där förväntade effekter, tidsplan och ansvarsfördelning samt former för utvärdering framgår.
Hur blev det?
Jämförelse med förväntad effekt av respektive förbättringsinsats. Lärdomar som grund för långsiktig säkring eller som utgångspunkt för förnyade insatser.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Utbildningskontoret Dnr BUN/2020:3-042
2020-04-01
Administration
1/3
Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs
Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00
www.strangnas.se Bankgiro 621-6907
Handläggare Marie-Louise Ramevik 0152-293 37
Barn- och utbildningsnämnden
Delårsrapport 1:2020 för barn- och utbildningsnämnden
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att
1. godkänna delårsrapport 1:2020 för barn- och utbildningsnämnden.
Beskrivning av ärendet
I delårsrapport 1 beskrivs aktiviteter relaterade till målen och en prognos görs för måluppfyllelse för helåret. Barn- och utbildningsnämnden gör en
helhetsbedömning av respektive mål utifrån tre olika typer av indikatorer: data, enkäter och självskattning. Kvalitetsuppföljning sker kontinuerligt och
systematiskt under året, vilket gör att det i delårsrapporterna saknas underlag för måluppföljning av alla mål. Viss måluppföljning görs i delårsrapport 2, men den huvudsakliga uppföljningen görs i årsrapporten.
De flesta målen har på ett eller annat sätt påverkats av coronautbrottet. Barn- och utbildningsnämndens mål om att alla verksamheter uppvisar ökad måluppfyllelse och högre likvärdighet bedöms bli delvis uppfyllt. Likaså målet om att alla
verksamheter tillhandahåller trygga och säkra lärmiljöer. Målet om att fler aktörer bidrar till social hållbarhet för barn och elever bedöms bli helt uppfyllt.
Exempel på det är samarbetet Bildningsakademi Strängnäs mellan alla skolhuvudmän och samarbetet mellan skola, socialtjänst och kultur.
Målet att alla verksamheter tillhandahåller en stimulerande arbetsmiljö bedöms bli delvis uppfyllt. Sjukfrånvaron i snitt för de senaste 12 månaderna fortsätter sjunka under årets första två månader, men ökar förstås under mars månad när alla med milda förkylningssymptom uppmanas att stanna hemma.
Målet att barn- och utbildningsnämnden har en resursfördelning som
kompenserar för barns och elevers olika förutsättningar och behov bedöms inte bli uppfyllt.
Barn- och utbildningsnämnden har för 2020 tilldelats en ekonomisk ram på 911,2 miljoner kronor. Den ekonomiska uppföljningen för perioden januari-april visar ett underskott på 3,7 miljoner kronor. Det prognosticerade helårsresultatet är en budget i balans på totalen, men avvikelser på verksamhetsnivå. Denna prognos grundar sig på att regeringen inte beslutar om någon stängning av förskolor och grundskolor på grund av coronapandemin.
2/3
Barn- och utbildningsnämndens investeringsbudget 2020 uppgår till 12,5 miljoner kronor varav 0,5 miljoner kronor är överförda från 2019. Perioden januari-april visar ett utfall på ca 0,1 miljoner kronor. En stor del av
investeringsmedlen används i samband med läsårsstart. Samtliga
investeringsmedel beräknas användas under 2020 varför prognosen är satt till noll.
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.
Övriga konsekvenser
Beslutet medför inga övriga konsekvenser.
Barnchecklista
Beslutet har indirekt påverkan på barn och unga utifrån barn- och
utbildningsnämndens mål och de förväntningar nämnden uttrycker gentemot verksamheterna. Barn- och utbildningsnämndens mål utgår från skollagens krav på huvudmannen och bidrar till att garantera god kvalitet i barns och elevers utbildning. På så sätt har barns och ungas bästa satts i främsta rummet.
Uppföljning
Beslutet följs upp inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen.
Beslutsunderlag
Delårsrapport 1:2020 för barn- och utbildningsnämnden Beslutet skickas till
Ekonomiavdelningen Kommunrevisionen
Tony Lööw Marie-Louise Ramevik
Utbildningschef Verksamhetscontroller
3/3
Delårsrapport 1:2020 Barn- och
utbildningsnämnden
BUN/2020:3-042 2020-05-26
2
Innehållsförteckning
Inledning ...3
Uppföljning och analys ...3
Perspektiv Invånare...3
Mål: Alla verksamheter uppvisar ökad måluppfyllelse och högre likvärdighet ...3
Mål: Alla verksamheter uppvisar ökad delaktighet och trygga lärmiljöer ...7
Perspektiv Samhälle ...10
Mål: Fler aktörer bidrar till social hållbarhet för barn och elever ...10
Perspektiv Medarbetare...12
Mål: Alla verksamheter tillhandahåller en stimulerande arbetsmiljö...12
Kompetensförsörjning ...12
Sjukfrånvaro och arbetsmiljö...14
Mål: Andelen behöriga ökar i barn- och utbildningsnämndens verksamheter...16
Perspektiv Ekonomi...16
Mål: Barn- och utbildningsnämnden har en resursfördelning som kompenserar för barns och elevers olika förutsättningar och behov ...16
Ekonomisk analys...18
Driftredovisning...18
Konsekvenser utifrån coronapandemin ...20
Investeringar ...21
3
Inledning
Barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet. Nämndens verksamhetsplan fokuserar därför på de nationella förväntningarna på styrning och uppföljning. Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Utbildningens syfte fastställs i skollagen och anger att barns och elevers utveckling och lärande samt livslånga lust att lära ska främjas. Utbildningen ska förmedla och
förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna i samhället samt bidra till en allsidig personlig utveckling som individ och medborgare. Vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin
kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet men även främja den personliga utvecklingen.
För att ge verksamheterna inom nämndens ansvarsområde förutsättningar att bygga upp långsiktiga och hållbara strukturer för att nå läroplanernas mål har barn- och utbildningsnämnden fattat beslut om Skolutvecklingsprogram 2023. Insatser genomförs inom områdena Kunskaper och lärande, Trygghet och stöd, Attraktiv arbetsgivare samt Förutsättningar.
Nämndens delårsrapport omfattar en redogörelse för utvecklingen av verksamhet och ekonomi för perioden januari till april.
Uppföljning och analys
Perspektiv Invånare
Mål: Alla verksamheter uppvisar ökad måluppfyllelse och högre likvärdighet
Bedömning/helårsprognos: Delvis uppfyllt
Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter
Arbetet med att genomföra Skolutvecklingsprogram 2023 fortsätter.
I syfte att utveckla undervisning och lärande genomför förskolan strategisk kompetensutveckling inom exempelvis språk, matematik, digitalisering och
naturvetenskap. Kompetensutvecklingen syftar även till att genom kollegialt lärande öka likvärdigheten mellan de olika förskolorna.
En handlingsplan för ökad läsförståelse i förskola och grundskola har tagits fram, och ett digitalt verktyg för kartläggning av elevers läsförståelse har upphandlats. Utbildning av den personal som ska genomföra kartläggningarna med eleverna pågår under
vårterminen. Handlingsplanen är en konkretisering av Skolutvecklingsprogram 2023, liksom den insats som görs för att förtydliga huvudmannens uppföljningsprocess av det systematiska kvalitetsarbetet.
Skolverkssatsningen Samverkan för bästa skola är inne på sin sista termin och de insatser som görs för att utveckla undervisningskvalitet och stärka ledarskapet i
4
klassrummet fortgår. Insatserna genomförs i form av exempelvis auskultationer, handledning och kollegiala reflektionssamtal.
Förmågan att använda de digitala verktyg som finns har ökat på ett markant sätt i alla verksamheter. Lärplattformen har tillsammans med andra webbverktyg nyttjats flitigt både i gymnasiet och grundskolan för att genomföra fjärrundervisning. Rätt hanterat kommer detta vara värdefulla erfarenheter i framtiden.
Lärplattformen har också anpassats utifrån de löpande uppföljningar som sker och nyttjas i allt större grad vilket medför att rektorerna i grund- och gymnasieskolan har bättre förutsättningar att göra resultatuppföljningar.
Rektorerna i grundskolan har genomfört en gemensam resultatanalys för att öka kompetensen om uppföljning. På gymnasiet har resultatuppföljning skett i
utvecklingsgruppen som en del i erfarenhetsspridning och för att öka likvärdigheten.
På gymnasiet genomförs kontinuerliga mentorsuppföljningar för varje elev.
Uppföljningarna syftar till att följa upp nuläget och planera för åtgärder för att eleven ska nå målen för utbildningen. Eleverna har även fått vägledning inför det individuella valet för att kunna göra rätt val utifrån sina tankar om tiden efter gymnasiet.
Grupp 2 i LÄS-projektet (Lärarfortbildning genom ämnesmässig samverkan) ökar sin kompetens inom matematik, samhällsvetenskap, naturvetenskap och språk. Projektet genomförs i samarbete mellan Strängnäs kommun, Europaskolans stiftelse och
Uppsala universitet och syftar till att stärka grund- och gymnasielärares ämnesmässiga och relationsmässiga kompetens. Under våren deltar 8 lärare från kommunala skolor och 12 lärare från fristående skolor i utbildningen.
För att öka måluppfyllelsen inom vuxenutbildningen har förstelärare stöttat lärarna runt insatser som syftar till att ge eleverna ett bättre stöd i studierna. Insatserna handlar både om den akademiska progressionen och om coachning för att hålla i och slutföra den påbörjade kursen. I samverkan med övriga sörmlandskommuner har också granskning av externa aktörer inletts. Syftet med granskningarna är att säkerställa att eleverna får det som avtalats, men också att betygsättning och rapportering av avbrott sker i enlighet med regelverken.
Skolinspektionen har under första kvartalet genomfört regelbunden tillsyn på tre grundskolor och även granskat Strängnäs kommun som skolhuvudman. Syftet med tillsynen, som genomförs regelbundet i all skolverksamhet i landet, är att säkerställa att verksamheten följer de lagar, regler och läroplaner som gäller för de olika
verksamheterna.
Coronautbrottets påverkan
De flesta förskolorna arbetar på som vanligt. Det är få sjuka i personalen men många barn är frånvarande. Personalen i förskolan gör vad de kan för att verksamheten ska fortgå enligt tidigare plan. Det systematiska kvalitetsarbetet följs och
utvecklingsarbeten pågår som planerat. Rektor har dagliga uppföljningar med alla förskolor för att få en nulägesbild. Förskolan har utvecklats digitalt de senaste åren.
Det finns gott om utrustning och den digitala kunskapsnivån är betydligt högre än för bara några år sedan. Många möten genomförs digitalt, med gott resultat.
På fritidshemmen är det generellt färre barn och mer uteundervisning än tidigare.
5
Även särskolan har hög frånvaro då flera elever har underliggande sjukdomar och hör till riskgruppen.
I grundskolan är det också högre frånvaro än normalt. Frånvaron varierar i omfattning mellan enheterna.
Den kartläggning av läsförståelse som skulle påbörjas kommer att bli senarelagd, men utbildning av medarbetare löper på som planerat.
Skolverket har beslutat att nationella proven inte ska genomföras som planerat under vårterminen då det finns osäkerhet kring hur proven kan genomföras på ett rättssäkert sätt.
Gymnasiet och vuxenutbildningen har i enlighet med myndigheternas
rekommendationer övergått till distansundervisning. På Thomasgymnasiet har distansstudierna medfört ett ökat deltagande i undervisningen, och en del elever kommer mer till sin rätt i den digitala undervisningen. En utmaning är att stötta elever med inlärningssvårigheter. Den vardagliga strukturen i skolan och läraren i
klassrummet skapar förutsättningar för dessa elever, som inte är möjliga att skapa på samma sätt vid distansundervisning.
Ett arbete pågår för att säkerställa att kommande betygssättning blir rättssäker och trovärdig. Myndigheterna har även släppt något på att det ska ske distansundervisning så att mindre grupper av elever ska kunna genomföra delar av undervisningen på plats i skolan. I första hand handlar det om elever i årskurs 3 som ska ta sin examen och om elever på introduktionsprogrammen som ska bli gymnasiebehöriga.
På vuxenutbildningen fungerar undervisningen väl. Dock påverkas måluppfyllelsen för de elever som normalt behöver extra coachning och motivation för att genomföra sina studier, på samma sätt som på gymnasiet. Alla arbetsgivare tar inte emot elever under corona-epidemin vilket innebär att de elever som inte kan genomföra sin APL
(arbetsplatsförlagt lärande) får en fördröjd examen. Den planerade granskningen av externa aktörer har också skjutits på framtiden.
Sammanfattningsvis har mycket ledningstid gått åt till omställning av verksamheterna och till att hantera oro hos vårdnadshavare och personal. Detta gör att planerat
utvecklingsarbete fått stå tillbaka på ett icke önskvärt sätt. Den ökade frånvaron under coronatiden varierar mellan enheterna vilket gör att effekterna kommer att slå olika hårt på resultaten. En farhåga är att läsårsresultaten kommer att påverkas negativt av epidemin.
Resultat
Resultatet av kompetensutvecklingen i förskolan är att förståelsen för uppdraget och vad läroplansuppdraget innebär för förskolans olika roller har ökat. Ett synligt tecken på det är att lärmiljöerna har utvecklats och att fler uttrycker en stolthet över att arbeta i förskolan. Detta bidrar till en ökad måluppfyllelse och likvärdighet i förskolan.
Likvärdighet innebär dock inte att alla gör lika. Olika förskolor har olika fokus för sitt utvecklingsarbete, exempelvis språkutveckling eller normkritiskt arbetssätt. Att fokusera på något gemensamt ger riktning i utvecklingsarbetet och har positiv betydelse för resultatet, d v s barns utveckling och lärande.
6
Den påbörjade insatsen med tätare resultatuppföljning i grundskolan har fått stå tillbaka p.g.a. corona-epidemin då rektorerna fått ägna mycket tid år organisering och stöd på skolorna. Det går därför inte att göra en rättvisande resultatprognos för måluppfyllelsen vid läsårsslutet. Detsamma gäller för gymnasiet där undervisningen helt genomförts i digital form. Många elever klarar distansundervisning bra och kommer mer till sin rätt än i klassrummet. För andra elever är det en utmaning att själv ta ansvar för att vara aktiv. Resultatuppföljningar för elever i årskurs 3 är påbörjad och elever får även komma till skolan i små grupper för att göra prov.
Corona-epidemin har också påverkat möjligheten att följa upp resultatet av de stödinsatser som görs inom vuxenutbildningen, då all undervisning sker på distans.
Skolinspektionen har ännu inte fattat samtliga beslut utifrån den regelbundna
tillsynen. Gällande tillsynen av förskolan och vuxenutbildningen har den avslutats då det vid tillsynen inte framkommit annat än att Strängnäs kommun uppfyller
författningarnas krav inom de områden som granskats. Strängnäs kommun har fått ett föreläggande för Thomasgymnasiet gällande förutsättningar för samt styrning och utveckling av utbildningen.
Analys
Förskolan och vuxenutbildningen har påverkats under våren men ändå haft möjlighet att kunna genomföra sin verksamhet i stor omfattning.
Corona har påverkat grundskolan och gymnasiet i sitt mest kritiska läge. Alla elever har av olika skäl inte fått den undervisning de så väl behövt. Lärare har hanterat
utmaningen med att ge elever undervisning och samtidigt hitta metoder att kunna bedöma elevers kunskaper på ett rättssäkert och likvärdigt sätt. Skolledningar har i vissa fall haft att hantera hög frånvaro både bland elever och medarbetare och samtidigt tillhandahålla en god lärmiljö.
Planerade utvecklingsinsatser har fått stå tillbaka i vissa fall. I andra fall har de kunnat genomföras, men kommer den förväntade effekten att uppstå? Det är flera olika parametrar som bidrar till att en insats får, eller inte får, effekt. Inom samverkan för bästa skola pågår insatser för att utveckla undervisningen. Det är oklart i vilken
utsträckning t ex förstelärarnas arbete med ökad måluppfyllelse kommer att ge ett ökat betygsresultat på kort sikt då parametern högre frånvaro än normalt påverkat
deltagandet i insatsen. Svaret kommer inte i denna delårsrapport då
resultatuppföljningen sker i samband med läsårsslutet och i kvalitetsuppföljningen Kunskap, utveckling och lärande.
Det som dock framträder i delårsuppföljningen är att enheter som har ett mer utvecklat systematiskt kvalitetsarbete har lättare att beskriva vad olika insatser förväntas leda till, men också har en ökad förmåga att hålla i insatser när något oplanerat inträffar, till exempel corona.
Slutsatser
Arbetet med Skolutvecklingsprogram 2023 behöver fortsätta utifrån syftet att skapa långsiktiga och hållbara strukturer för att nå läroplanernas mål.
7
Prioriterade insatser är:
1. Läsförståelse, där ett nyanskaffat digitalt verktyg kommer bistå lärare med att identifiera varje elevs nuläge och utvecklingsbehov.
2. Digitalisering, där lärplattform och andra tjänster kommer medge ökade möjligheter att möta barn och elever i deras lärande, samt medarbetares möjligheter i undervisning och bedömning.
3. Systematiskt kvalitetsarbete, där resultaten på varje nivå är utgångspunkt för insatser på den nivån. Det gäller hela vägen från klassrum och avdelning till huvudmannanivån.
Mål: Alla verksamheter uppvisar ökad delaktighet och trygga lärmiljöer
Bedömning/helårsprognos: Delvis uppfyllt
Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter
De aktiviteter som genomförs inom barn- och utbildningsnämndens
verksamhetsområde tar sin utgångspunkt i Skolutvecklingsprogram 2023. Många av de aktiviteter som genomförs syftar till att nå flera av nämndens mål samtidigt.
Skolverkssatsningen Samverkan för bästa skola är ett exempel på detta. I syfte att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten genomförs även insatser för att utveckla det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet. Utbildning och handledning av
elevhälsopersonal har genomförts, men också gemensamma insatser för skolledningen och elevhälsans olika kompetenser.
Det förebyggande och främjande elevhälsoarbetet fortsätter att utvecklas genom exempelvis förbättrade rutiner, tydligare årshjul och synliggörande av de resurser som finns tillgängliga. Förskolan fortsätter det nära samarbetet med socialkontorets och regionens funktioner i syfte att erbjuda tidiga insatser för barn i behov av stöd.
På gymnasiet har det genomförts förebyggande elevhälsoaktiviteter med riktade teman mot olika årskurser. Personalen har fått föreläsningar om mobbning för att öka sin kompetens och säkerhet om hur man ska handla när mobbning uppmärksammas.
Thomasgymnasiet har också genomfört en elevenkät som bland annat används som underlag för samtalen mellan elever och mentorer i framtagandet av kommande läsårs ordningsregler.
Förskolan arbetar kontinuerligt med att skapa trygghet för barnen. Ett särskilt fokus har riktats mot att skapa tydliga lärmiljöer där barnen både kan känna trygghet och öka sin delaktighet i lärandet. Förskolan arbetar även kontinuerligt med att utveckla medarbetarnas förhållningssätt för att på så sätt synliggöra barnet och dess rättigheter.
Coronautbrottets påverkan
I de vardagliga mötena mellan barn och personal kan barn som av någon anledning far illa uppmärksammas. Den ökade frånvaron har lett till att det finns en oro för att dessa barn inte fångas upp i tillräcklig omfattning.
8
Resultat
I förskolan har arbetet med att utveckla tydliga lärmiljöer lett till ökad delaktighet i lärandet. Barnen är delaktiga i planeringen av sin vecka och i den dagliga
verksamheten, och har blivit mer självständiga i sina val av aktiviteter när lärmiljöerna har förtydligats. Förskolorna upplever också ett minskat stödbehov då förtydligandet av lärmiljöerna genom exempelvis bildstöd ger likvärdiga förutsättningar, vilket är bra för alla barn.
Som en del av Bildningsakademi Strängnäs genomförs en enkät för elever i årskurs 3, 6 och 9. Syftet är att kartlägga elevernas upplevda delaktighet i sitt lärande och hur skolorna ytterligare kan skapa motivation att lära. Resultatet av enkäten analyseras under andra delen av maj.
Enkätresultat visar att den upplevda delaktigheten hos gymnasieeleverna har sjunkit något sedan föregående läsår. Gymnasiet har arbetat med att styra undervisningen tydligare mot kursernas centrala innehåll, vilket kan uppfattas av eleverna som att de får minskat inflytande och påverkan på undervisningen.
I vuxenutbildningen är eleverna delaktiga i framtagandet av sin individuella studieplan som ligger till grund för utbildningen. Förändringar görs utifrån elevernas önskemål.
Den vanligaste grunden till förändringar är att eleven önskar förlänga studietiden på kurserna som en konsekvens av att man underskattat hur mycket tid som måste avsättas för studierna.
Den enkät som genomförts i förskolan under mars månad visar att 99 procent av vårdnadshavarna upplever att deras barn är tryggt i förskolan. Detta är ett resultat av förskolans arbete med att befästa grundverksamheten, vilket exempelvis innebär att vara tydlig med de dagliga rutinerna eller att hjälpa barnen att vara en bra kompis.
Barnen deltar också i trygghetsvandringar där barnens synpunkter blir viktiga bidrag för att ytterligare förbättra tryggheten. Arbetssättet med att specialpedagoger och utvecklingsledare samarbetar nära och aktivt med lärarna bidrar också till trygga lärmiljöer.
Några grundskolor arbetar med gemensam lektionsstruktur och med styrda
rastverksamheter för att trygga lärmiljön för eleverna. En gemensam lektionsstruktur har lett till bättre koppling till läroplanen och mer fokus på kunskapsinnehållet, men också till ökad tydlighet och studiero för eleverna. Styrda rastverksamheter bidrar till att färre konflikter uppstår på rasterna vilket i sin tur medför att undervisningen kan starta direkt efter rasten i stället för att lektionen inleds med att reda ut det som hänt.
På gymnasiet har elever och personal genomfört olika skolövergripande aktiviteter för att öka elevernas trygghet, trivsel och sammanhållning. Arbetslagen och elevhälsan har också arbetat tillsammans kring värdegrundsfrågor med eleverna. Resultatet på
elevenkätens frågor om trygghet visar dock ett något lägre värde än föregående år. Ett par incidenter som inträffat på skolan under läsåret kan ha bidragit till minskad trygghet.
Eleverna på vuxenutbildningen uppger i kursutvärderingarna att de i hög grad är trygga på skolan. I studiesamtalen och vid varje kursstart är studie- och
yrkesvägledarna och lärarna tydliga med vilka förväntningar som finns på eleverna, vilket bidrar till att skapa trygghet.
Elevhälsans förebyggande och främjande arbete har utvecklats, även om en del av tiden fortfarande används till att lösa uppkomna situationer. Elevhälsoinsatsen i Samverkan
9
för bästa skola har bidragit till ett förtydligande av elevhälsans olika kompetenser och uppdrag. Flera skolor har som ett resultat av detta börjat med s.k. öppna
elevhälsoteam, där lärare och mentorer kan få coachning och stöd i hur de kan hantera olika situationer som uppstår.
Arbetet med att främja närvaro har pågått under en längre tid. En uppföljning visade dock att den processkarta och det utredningsmaterial som tagits fram inte användes i tillräcklig omfattning då det upplevdes som allt för omfattande. Ett nytt
utredningsunderlag har därför tagits fram.
Socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens samverkan kring det skolsociala stödteamet, bestående av tre socialpedagoger, har utvecklats och omfattar nu fler skolor. Skolteamet arbetar, på uppdrag av rektor, med förebyggande insatser kring elevens skolsociala situation. Arbetet sker i samarbete med skolans elevhälsoteam och elevens vårdnadshavare. Teamet är ett exempel på hur Skolutvecklingsprogram 2023 konkretiserats i praktiskt arbete.
Analys
Tidigare kvalitetsuppföljningar har visat att det generellt sker ett gott
trygghetsskapande arbete i barn- och utbildningsnämndens verksamheter men det konstaterades också att trygghetsarbete är något som ständigt behöver pågå. Även i årets uppföljning av läroplansområdet Normer, värden och inflytande konstateras att ett kontinuerligt värdegrunds- och demokratiarbete är nödvändigt men också att det behöver ske i praktisk handling. Att ta fram regler och planer är inte tillräckligt utan först när barn, elever och personal har en gemensam förståelse för begreppens innebörd kan arbetet bli ett stöd för ökad delaktighet och reellt inflytande.
I årets uppföljning synliggörs inte elevernas upplevelse och tankar i så stor omfattning.
Uppföljningen visar att traditionellt demokratiarbete som elevråd inte finns på alla skolor och elevenkäter har inte genomförts i alla skolformer. Det behöver inte betyda att elevernas inflytande är mindre än tidigare, bara att det sker i andra former.
Slutsatser
Barn- och utbildningsnämnden behöver fortsätta samarbetet med övriga nämnder i arbetet med barn och unga. Samverkan mellan ordföranden för de olika nämnderna behöver fortsätta för att skapa förutsättningar för horisontella insatser i förvaltningen.
Prioriterade insatser är:
1. Studiero, att skapa tydlighet och förväntan på förutsättningar för lektionens genomförande.
2. Värdegrund, att skapa gemensam förståelse för och förhållningssätt runt ett förebyggande kränkningsarbete.
10
Perspektiv Samhälle
Mål: Fler aktörer bidrar till social hållbarhet för barn och elever
Bedömning/helårsprognos: Helt uppfyllt
Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter
Inom ramen för Skolutvecklingsprogram 2023 genomförs flera aktiviteter inom områdena Kunskaper och lärande samt Trygghet och stöd, i samverkan med andra aktörer. Pilotprojektet Lärarfortbildning genom ämnesmässig samverkan (LÄS) fortsätter i samarbete mellan Strängnäs kommun, Europaskolans stiftelse och Uppsala universitet. Det gemensamma arbetet mellan alla skolhuvudmän fortsätter. Syftet med samarbetet är att titta på olika möjligheter att bryta skolsegregationen och att stärka Strängnäs som bildningsstad.
Skola, socialtjänst och kulturen (SSK) samarbetar runt barn och unga utifrån inriktningen i barn- och ungdomsstrategin. Samarbetet omfattar tidiga insatser, en utvecklad samarbetsform och fokuserar på satsningar som når en bred målgrupp av unga. Insatser sker bland annat i form av team ungdom och skolsociala stödteamet.
Vuxenutbildningen representerar förvaltningen i arbetsgruppen för arbetsmarknads- och utbildningsfrågor inom 4M, där samtal förs kring gemensam validering och yrkeshögskoleutbildning (YH). Vidare deltar vuxenutbildningen i nätverket
Vuxenutbildning i samverkan tillsammans med övriga sörmlandskommuner. Den mest aktuella frågan för nätverket är att se över möjligheten att erbjuda utbildning hos varandra för att på så sätt ge fler studerande utbildningsplats men också för att öka kvalitén på utbildningen.
Familjecentralen är ett resultat av samverkan mellan utbildningskontoret,
socialkontoret och regionen. Genom samverkan kan tidiga insatser göras, i enlighet med Skolutvecklingsprogram 2023, exempelvis inom ramen för Öppna förskolan, mödravårdscentralen och barnavårdscentralen. Öppna förskolan samarbetar även med komvux svenska för invandrare (SFI).
Utbildnings- och socialkontoret ingår i samverkansstrukturen med regionen. I det arbetet har arbetsgruppen för närvårdsstruktur börjat hitta effektiva former och en permanent konsultationsgrupp för vardagsnära insatser i tidig samverkan (VITS) har inrättats.
Resultat
Samverkan med de fristående huvudmännen har utvecklats. Tillsammans har de sju skolhuvudmännen samlats under begreppet Bildningsakademi Strängnäs för att tillsammans verka för högre resultat och ökad likvärdighet för alla elever. Flera olika områden är identifierade och några insatser har redan påbörjats. Ett exempel på det är pilotprojektet LÄS som föll väl ut och resulterade i att en ny utbildningsomgång
genomförs under läsåret 19/20. Samarbetet mellan kommunen, stiftelsen och universitetet har även resulterat i ett beslut om att utveckla projektet genom att genomföra en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) med spetsinriktning och en handledarutbildning i Strängnäs under läsåret 19/20.
11
Samarbetet mellan Öppna förskolan och komvux har resulterat i att fler mammor deltar i svenskundervisning och att föräldralediga mammor håller sin svenska vid liv.
Det förebyggande och främjande barn- och elevhälsoarbetet fortsätter att stärkas i samverkan med övriga kontor i förvaltningen. Förskolans samverkan med
socialkontoret kring barn i behov av särskilt stöd har förbättrats, liksom samarbetet med Familjecentralen, barnavårdscentralen, habiliteringen och regionen. Även gymnasiet upplever att samverkan med socialkontorets och regionens funktioner utvecklats i stödet kring eleverna.
Skolsociala stödteamet, som är ett samarbete mellan utbildnings-, social- och kulturkontoret, har breddat sitt uppdrag och arbetar nu på fler grundskolor i
kommunen. Teamet arbetar på rektors uppdrag för att i ett tidigt skede ge elever stöd i den sociala utvecklingen.
Gymnasiet har ett särskilt ansvar för att samverka med närsamhället. Detta sker främst i utvecklandet av yrkesutbildningarna. Inom Teknikcollege har nya företag anslutit sig och det finns ett bredare engagemang i samverkan. Vård- och omsorgscollege fungerar fortsatt bra. I samverkan med branschen i restaurang- och livsmedelsprogrammet och handels- och administrationsprogrammet finns en god uppslutning vilket gjort att alla elever kunnat genomföra det arbetsplatsförlagda lärandet (APL).
Ett sätt att bidra till social hållbarhet för eleverna handlar om att stötta elever som av olika anledningar vill hoppa av gymnasiet. I syfte att motivera eleverna att slutföra studierna genomförs besök och föreläsningar från olika företag och branscher på gymnasiet. Studiebesök genomförs även på folkhögskolor för elever som vill studera i andra former. Möjligheten till individanpassade lösningar har också ökat, dels genom förbättrat samarbete mellan gymnasiet och vuxenutbildningen, dels genom att fler elever kombinerar sina studier med praktik. Detta har lett till att färre elever hoppar av från introduktionsprogrammen.
Inom ramen för Delegationen för unga och nyanlända till arbete (DUAN) sker
samverkan med Jobbtorg, arbetsförmedlingen och privata aktörer kring praktikplatser på vård- och omsorgsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. På det sistnämnda programmet sker också praktik på kommunala förskolor. Förskolorna och
vuxenutbildningen samverkar även kring uppdragsutbildning för att fler redan anställda ska öka sin kompetens, till exempel till barnskötare.
Coronautbrottets påverkan
Coronautbrottet har inneburit att den PRAO som skulle ha genomförts under vårterminen har blivit inställd. Även öppna förskolans verksamhet är inställd.
Analys
De flesta av målets aktiviteter och resultat påbörjades redan under föregående år men har fortsatt i form av fördjupat och utvecklat samarbete. Ett exempel är hur de
kommunala och fristående förskolorna samarbetar med Öppna förskolan och
tillsammans kan fånga upp behov av tidiga insatser, exempelvis av föräldrautbildning.
Förskolans övergripande specialpedagog samverkar även med barnavårdscentralen, barnläkare på vårdcentralen, habiliteringen och andra skolformer i övergången för
12
barn i behov av stöd. Att etablera ett gott samarbete är därmed en framgångsfaktor i det långsiktiga arbetet med andra aktörer.
Slutsatser
Arbetet med Skolutvecklingsprogram 2023 behöver fortsätta.
Prioriterade insatser är:
1. Tidiga insatser, där samarbetet mellan skola, socialtjänst och kulturen kommer att fördjupas ytterligare. Gemensamma förebyggande insatser där medarbetare från kontoren möts kommer bidra till att murar rivs.
2. Bildningsakademi Strängnäs, har under kort tid synliggjort behovet av att verka tillsammans mellan alla skolhuvudmän för att nå högre resultat och ökad likvärdighet och därmed bryta skolsegregationen.
3. Vuxenutbildningen, som verktyg för kommunens kompetensförsörjare behöver fortsätta att utvecklas.
Perspektiv Medarbetare
Mål: Alla verksamheter tillhandahåller en stimulerande arbetsmiljö Bedömning/helårsprognos: Delvis uppfyllt
Formellt sett har barn- och utbildningsnämnden inte något ansvar för arbetsmiljön i utbildningskontorets verksamheter – det är kommunstyrelsen som har det. Barn- och utbildningsnämnden har dock genom Skolutvecklingsprogram 2023 pekat ut området attraktiv arbetsgivare som en av förutsättningarna för att lyckas med programmet.
Attraktiv arbetsgivare definieras som att tillhandahålla bra anställningsvillkor, en anständig lön, goda utvecklingsmöjligheter, en bra arbetsmiljö och möjlighet till
delaktighet och inflytande. Nämnden kan också sägas ha ett medansvar för att det finns förutsättningar för verksamheten att leva upp till arbetsmiljölagarna.
Nedan redovisas först kompetensförsörjning för sig och sedan sjuktalen och
arbetsmiljöarbetet för sig. Coronautbrottet har påverkat dessa områden i mycket hög grad.
Kompetensförsörjning
Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter
Inom ramen för det partsgemensamma avtalet HÖK 18 (huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor) startade under förra året en lokal arbetsgrupp med strategisk kompetensförsörjning som fokus. Alla verksamheter är representerade i gruppen som består av såväl arbetsgivarrepresentanter som fackliga företrädare.
Periodens viktigaste arbete inom HÖK har gjorts på enhetsnivå i samverkan: att kartlägga och prioritera aktiviteter inom arbetsmiljö, arbetstid och arbetsorganisation.
13
Kompetensutvecklingsinsatser pågår i linje med Skolutvecklingsprogram 2023, även om några av insatserna fått ställas in eller skjutas upp under perioden. LÄS-projektets (Lärarfortbildning genom ämnesmässig samverkan) sista modul ställdes in och genomförs i höst. En särskild studiedag med alla utbildningskontorets verksamheter (utom Vuxenutbildningen) om läsförståelse har genomförts. Thomasgymnasiets alla lärare slutförde Skolverkets utbildning i bedömning i januari. Kursen syftar till att kunna uttrycka feedback till eleverna på ett mer konstruktivt sätt, så att eleverna känner sig stimulerade och utmanade. Grundskolans Samverkan för bästa skola har fortgått med fokus på undervisningens kvalitet, ledarskap och elevhälsoteams-arbete. I förskolan har många kompetensutvecklingsinsatser, som innebär att man samlar personal från många olika förskolor, varit vilande på grund av corona.
Samtidigt har samtliga verksamheter tagit stora kliv framåt när det gäller att använda digitala hjälpmedel och verktyg.
En ny yrkeskategori har inrättats i förskolan: assistent. Assistenterna ska hjälpa
pedagogisk personal med praktiska arbetsuppgifter samt assistera i det dagliga arbetet.
Assistenten ska i första hand fokusera på omvårdnadsarbetet, medan barnskötaren och förskolläraren ska koncentrera sig mer på det pedagogiska arbetet och
undervisningsuppdraget. Det är ett försök att organisera arbetet på ett nytt sätt med anledning av svårigheten att rekrytera behörig personal.
Resultat
På enhetsnivå har inventeringen av arbetsmiljö, arbetstider och arbetsorganisation visat vad enheten behöver sätta fokus på för att vara en attraktiv arbetsplats. Resultatet av den inventeringen är bearbetad i styrgruppen för HÖK 18 på utbildningskontoret vilket visade att värdet av arbetet är störst längst ut i organisationen. När det gäller det sista området, lönebildning, kommer arbetet slutföras när årets lönerevision är
slutförd.
Som nämnts tidigare har vissa planerade kompetensutvecklingsinsatser inte kunnat genomföras. Den påtvingade konsekvensen av corona är att nyttjandet av digitala verktyg ökat markant. Effekter av det som genomförts kommer behöva följas mer långsiktigt.
Behörigheten inom personalen på vuxenutbildningen och gymnasiet är bra. Gymnasiet var ute tidigt med rekryteringar inför hösten och tillsatte fyra tjänster i februari.
Det är svårt att rekrytera personal till förskolor och grundskolor, framför allt i kommunens ytterområden utanför Strängnäs och Mariefred.
Det finns förskolor med avdelningar där det saknas förskollärare. Det finns dock alltid en ansvarig förskollärare för undervisningen, även om det saknas på avdelningen.
Inom förskolan försöker man rekrytera försteförskollärare då det ibland ger fler sökande.
Inom grundskolan är det svårast att rekrytera i högre årskurser och inom matematik, naturorienterande ämnen samt praktiska och estetiska ämnen. Höstens försök att rekrytera ett helt förstelärarteam (bestående av fyra lärare) till en av skolorna i ytterområdena till pågående vårtermin misslyckades, och endast en förstelärare
anställdes. Förstelärarteamet var en del av tre i en satsning som ska syfta till att behålla och rekrytera legitimerad personal och få kontinuitet i personalgruppen. Den andra var
14
en lönesatsning på legitimerade lärare. Den tredje var en förstärkning i skolledningen med ytterligare en biträdande rektor, vilken är anställd sedan årsskiftet.
Analys
Satsningen är en del i Skolutvecklingsprogram 2023 för att öka likvärdigheten och höja resultaten. Den var utformad på ett brett sätt där flera delar som utpekas som viktiga i HÖK samspelar i ett försök att skapa attraktiva tjänster: lön, arbetsorganisation och arbetsmiljö. Att satsningen inte lyckades visar hur stor utmaningen med
kompetensförsörjningen är och hur svårt det är att vända en skolas rykte.
Ansträngningarna att locka behörig personal till ytterområdena behöver fortsätta och utvecklas och försök med nya roller i organisationen likaså. Framgångsrika sätt att arbeta behöver spridas.
Slutsatser
Barn- och utbildningsnämnden behöver fortsätta arbeta tillsammans med
kommunstyrelsen för att säkerställa att intentionen i Skolutvecklingsprogram 2023 om attraktiv arbetsgivare kan nås.
Prioriterade insatser
1. HÖK 18 ska slutföras
Sjukfrånvaro och arbetsmiljö
Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter
Attraktiv arbetsplats är ett viktigt område inom Skolutvecklingsprogram 2023 då medarbetare och chefer som trivs och mår bra är en förutsättning för barns och elevers lärande. Ett arbete kring det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) med ett särskilt fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) pågår. Ett årshjul med
arbetsmiljöaktiviteter, verktyg och tips månadsvis togs fram under förra året. En tydligare plan för uppföljning har också skapats. Detta sammantaget underlättar skolornas och förskolornas systematiska arbetsmiljöarbete och tydliggör enheternas behov på huvudmannanivå.
Under den aktuella perioden har dock såväl sjukfrånvaron som arbetsmiljöarbetet påverkats av coronapandemin.
För att avlasta rektorerna har en intendent och en utbildningssamordnare anställts inom grundskolan. En intendent är under anställning inom förskolan. Dessa funktioner jobbar övergripande med bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete.
15
Resultat
Utbildningskontorets genomsnittliga sjukfrånvaro för de senaste tolv månaderna fortsätter att minska under årets första två månader. Skillnaden i utfallet per månad januari 2020 och januari 2019 är 2,7 procentenheter. I februari är samma skillnad 1,8 procentenheter. Långtidsfrånvaron står för 47 procent av frånvaron (snitt de senaste 12 månaderna i februari). Snittet för långtidsfrånvaron i februari 2019 var 51 procent.
Långtidsfrånvaron visar inte samma stadiga trend nedåt som sjukfrånvaron i stort fram till februari 2020.
I mars månad kommer coronaviruset och riktlinjer från Folkhälsomyndigheten om att man ska stanna hemma även vid milda förkylningssymptom samt två dagar till.
Sjukfrånvaron går upp dramatiskt i mars. Varje enhet på utbildningskontoret har fört daglig statistik över frånvaron av såväl barn och elever som personal sedan vecka 12, det vill säga från den 16 mars. I statistiken syns att frånvaron är som högst av både barn och elever samt personal de första två veckorna. Vecka 14 och 15 går frånvaron ner och efter påsklovet är frånvaron på ungefär samma nivåer som vanligt. När
vuxenutbildningen och gymnasiet började bedriva distansundervisning blev resultatet att sjukfrånvaron sjönk. Det beror på att lärarna kunnat jobba hemifrån trots att de haft milda sjukdomssymptom. På förskolan ses också en minskning av sjukfrånvaro under april.
På gymnasiet och vuxenutbildningen har arbetsmiljöarbetet under coronatiden handlat om lärarnas arbetsmiljö och –belastning när de bedriver undervisning hemifrån. Det blivit mer fokus på hur medarbetarna kan begränsa sin arbetstid. Vissa fysiska skyddsronder har skjutits upp.
Inom grundskolan har anställningen av ytterligare en intendent bidragit till en ökad systematik av skyddsronder, arbete med brandskydd och att en plan mot hot och våld tagits fram. En tydligare bild av vilket arbete som återstår att göra finns också – bland annat att se till att fördelning av arbetsmiljöuppgifter görs samt att uppdatera rutiner för första hjälpen och krisstöd.
Analys
Att trenden med minskade sjuktal från 2019 håller i sig de två första månaderna 2020 är ett resultat av ökad tydlighet, systematik och struktur i alla led – från enhetsnivå till
