Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Vårdvetenskap
Pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning
under graviditeten och föräldraledighet under barnets
första levnadsår
En intervjustudie
Författare:
Handledare:
Petra Söderlind
Ulrika Pöder
2
Sammanfattning
Syfte: Att undersöka pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning och
föräldraledighet under barnets första levnadsår. Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Ett målinriktat bekvämlighetsurval gjordes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio män som blivit pappor under de senaste två åren. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrautbildningen bör inriktas mer på det gemensamma föräldraskapet än på graviditet och förlossning. Trots utbildningens mammaperspektiv känner sig papporna inkluderade. En majoritet av papporna ser det som en självklarhet att ta ut en längre föräldraledighet. Positiva tankar om att dela lika på föräldradagarna är att få en nära relation med barnet och få en högre grad av jämställdhet och förståelse för varandras situation. Amning, föräldrarnas arbetsförhållanden och ekonomi är viktiga aspekter för fördelningen av föräldradagarna. Även könsroller och rollförväntningar har betydelse. Papporna är negativa till att tvingas dela helt lika men är positiva till en ökad kvotering.
Slutsats: Att ta ut en längre föräldraledighet och att föräldraskapet är gemensamt ses som en
självklarhet för majoriteten av papporna. Föräldrautbildningen bör riktas till båda föräldrarna och fokus bör ligga på det kommande föräldraskapet. Anknytningen till barnet och jämställdhet mellan föräldrarna ses som positiva aspekter av att dela lika på föräldradagarna.
Nyckelord
3
Abstract
Aim: To examine fathers’ thoughts and experiences concerning parental education and male
parental leave during the child´s first year. Method: An exploratory qualitative interview study. A target-oriented convenience selection was made and semi-structured interviews with nine men whom had all become fathers within the last two years were carried out. A qualitative content analysis was made. Results: Parental education should be more focused on the joint parenthood than on pregnancy and childbirth. In spite of the mothers’ perspective during the education fathers feel included. For a majority of the fathers a longer parental leave is a matter of course. Shared parental leave can facilitate the connection between the father and the child, and may increase gender equality as well as the understanding for the other parent´s situation. Breast-feeding, the parents’ working conditions and economy are aspects of importance regarding the divisions of the parental leave. Even gender roles and gender role expectations are important aspects. The fathers’ have a negative attitude regarding a statutory shared parental leave but are positive to an increased allocation of quotas. Conclusion: Parenthood is seen as a joint responsibility, and a longer period of parental leave is a matter of course for a majority of the fathers. Parental education should be directed to both parents and the education should be focused on the coming parenthood. A facilitation of the connection between father and child and gender equality among the parents are positive aspects of shared parental leave.
Key words
4
Innehållsförteckning
1. Inledning 5
1.1 Pappors deltagande i föräldrautbildning 5
1.2 Pappors uttag av föräldradagar 6
1.3 Faktorer som påverkar fördelningen av föräldraledigheten 6
1.4 Effekter av att pappor är föräldralediga 7
1.5 Problemformulering 7 1.6 Syfte 8 2. Metod 8 2.1 Design 8 2.2 Urval 8 2.3 Beskrivning av urvalsgruppen 8 2.4 Datainsamlingsmetod 9 2.5 Procedur/Tillvägagångssätt 9 2.6 Författarnas förförståelse 9 2.7 Dataanalys 10 2.8 Etiska överväganden 10 3. Resultat 11
3.1 Pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning under
graviditeten och efter det att barnet har fötts 11
3.2 Aspekter av betydelse för att vara pappaledig eller inte under
barnets första år 14
3.3 Pappors tankar och erfarenheter gällande en jämn fördelning
av föräldradagarna 17
3.4 Pappors tankar om en lagstadgad jämn fördelning av
5
1. INLEDNING
Att bli förälder är en stor och livsavgörande händelse. Många känner sig osäkra och det kan vara svårt att hantera allt det nya. Som förälder behöver man tid att själv pröva sig fram för att komma fram till hur man skall hantera olika problem relaterat till föräldrarollen. (22) Detta är en process som båda föräldrarna behöver förberedas på för att känna sig trygga och för att på bästa sätt kunna ta hand om det nya barnet. Ett led i detta från samhällets sida är att erbjuda föräldrautbildning till alla blivande föräldrar i Sverige. Föräldrautbildningen, som normalt ges mellan fem till tio gånger under graviditetens andra hälft, anordnas via mödravårdscentralen (MVC). Utbildningen syftar till att ge kunskap samt att skapa kontakt, gemenskap och diskussion mellan de blivande föräldrarna. Under utbildningen bör hänsyn tas till vad föräldrarna själva vill veta mer om. Det som vanligtvis diskuteras är frågor kring graviditet och förlossning, amning, kost- och näringsfrågor, vikten av att skapa en nära relation till barnet samt frågor rörande den första tiden som förälder. Utöver detta brukar frågor om hur livet förändras med ett litet barn och hur parrelationen kan förändras tas upp till diskussion. Det är vanligt att föräldragruppen besöker förlossningsmottagningen en tid innan förlossningen som förberedelse (21).
1.1 Pappors deltagande i föräldrautbildning
Föräldrautbildning innan födelsen är ofta inriktad på mamman, graviditeten och förlossningen och inte på föräldraskap (1, 5, 6). Även efter förlossningen känner sig männen ofta exkluderade från möten och utbildningar eftersom de så starkt fokuserar på mamman och barnet (2). Eftersom dessa möten och utbildningar ofta hålls dagtid är det dessutom svårt för många pappor att delta med tanke på att det i början ofta är mamman som är ledig och pappan som jobbar (2). Många uppger att de saknar specifik information riktad till den nyblivna pappan och önskar också att den övriga information som ges ska vara riktad till båda föräldrarna (2, 3, 5). Mer information om skötsel och omsorg om barnet efterfrågas också (2). Speciella pappagrupper ledda av män kan hjälpa män att hitta sin papparoll (4) och pappor med erfarenhet av speciella pappagrupper med manlig ledare uppfattar detta som väldigt positivt. Sjuksköterskan på barnavårdscentralen (BVC) har en viktig roll att fylla i att skapa en värdefull relation med pappan då detta kan hjälpa honom att känna sig delaktig i sitt barns skötsel och omvårdnad (3).
6 påverkar pappan negativt att inte ha en lika nära relation till barnet som mamman. Dessa problem bör barnmorskor och BVC-sköterskor vara medvetna om för att därigenom kunna stötta pappan att våga ta plats. Pappor bör uppmuntras att tillbringa så mycket tid som möjligt med sitt barn redan från början (4).
1.2 Pappors uttag av föräldradagar
Föräldrapenning kallas den ersättning som alla föräldrar har rätt till för att kunna vara lediga från arbetet och ta hand om sitt barn. Föräldrapenning betalas ut längst till och med barnet fyller 8 år eller har gått ut första klass. Varje föräldrapar har rätt till 480 dagar med föräldrapenning det vill säga 240 dagar var (23). 60 av dessa dagar är reserverade till vardera föräldern och kan inte överlåtas till den andra. Dagar utöver dessa 60 kan alltså överlåtas till den andra föräldern (9, 23).
Att föräldraledigheten skall utnyttjas av båda föräldrarna är de flesta överens om. Den nuvarande regeringens mål är att stimulera ett mer jämställt uttag av föräldradagarna. Syftet är att öka möjligheten för både män och kvinnor att kunna kombinera familjeliv och förvärvsarbete (9). Grundtanken är att mamman och pappan delar lika på föräldradagarna. Problemet är dock att mammaledigheten ses som självklar medan pappans ledighet anses önskvärd och förhandlingsbar. Pappaledigheten betraktas som en positiv möjlighet för pappan som ska uppmuntras och belönas (17). En konkret åtgärd mot detta, jämställdhetsbonusen, infördes 2008 och innebär att extra pengar ges till de föräldrar som delar mer jämställt än de 60 dagar som är lagstadgat (9).
Tre av fyra pappor i Sverige tar ut föräldraledighet. Var tredje pappa tar ut fler dagar än de 60 dagar som är reserverade för honom (7) och i genomsnitt tar pappan ut cirka 20 procent av föräldradagarna (17). Den andel av föräldrapenningen som utbetalas till papporna har ökat från 12.4 procent år 2000 till 20.8 procent år 2007. Det är dock få familjer som delar föräldrapenningen jämställt enligt proportionerna 40/60 eller jämnare. Mer än vart femte barn har en pappa som inte tagit ut en enda dag med föräldrapenning (9).
1.3 Faktorer som påverkar fördelningen av föräldraledigheten
7 kan påverka pappans uttag både i positiv och i negativ riktning (13, 15). En av de vanligaste förklaringarna till att pappor bara tar ut en kortare tids ledighet eller ingen alls är relaterat till arbetet och arbetsgivarens inställning (6, 8, 9, 13). Även föräldrarnas attityder till det egna arbetet har betydelse för hur de väljer att fördela sina dagar (18). Familjens ekonomi (9, 13) och föräldraförsäkringens utformning är också aspekter som påverkar pappors uttag av föräldraledighet. När man ökade antalet pappadagar till 60, från de tidigare 30, sågs en tydlig ökning av uttagen för papporna (9). Förutom förändrade regler i föräldraförsäkringen spelar kulturella aspekter och attityder i samhället roll för i vilken utsträckning pappor tar ledigt och i vilken utsträckning de är engagerade (13, 14). Det finns idag förväntningar på pappor att vara engagerade i omsorgen om sina barn (14). En majoritet av de pappor som tar längre föräldraledighet uppger att en önskan om en nära relation till barnet har påverkat deras beslut att ta föräldraledigt (1, 18). Även jämställdhetsaspekten har för ungefär hälften av papporna varit en viktig faktor i avseende att få en ökad insikt i vad det innebär att ha helhetsansvaret för barn och hushållsarbete (18).
1.4 Effekter av att pappor är föräldralediga
Förespråkare för speciell pappaledighet menar att det hjälper pappor att anpassa sig till sin nya föräldraroll och de krav som detta innebär. De blir också mer involverade i omsorgen av barnet och får lättare att knyta an (15). Pappor som är föräldralediga upplever det som positivt att vara ensamma hemma med sitt barn (14, 18) då det ger möjligheter att utveckla en nära relation till barnet (14) samt att få barnets hela uppmärksamhet (18). Som en konsekvens av att vara den förälder som har helhetsansvaret för omsorgen av barnet har papporna utvecklats i sin föräldraroll och fått en djupare känslomässig relation till sitt barn (18). Svenska pappor som tar ut mer än 20 % av föräldraledigheten verkar vara mer engagerade föräldrar, arbetar kortare dagar och är mer delaktiga i omsorgen av barnen samt i hushållsarbetet, åtminstone på kort sikt (14). Frågan är om de pappor som tar ledigt blir mer engagerade som föräldrar eller om det är så att engagerade pappor tar ledigt i större utsträckning (12, 16).
1.5 Problemformulering
8 föräldraledighet ser ut, och vilka aspekter och attityder som är avgörande, finns det möjlighet till förbättring och förändring till ett mer jämställt föräldraskap. Detta kan leda till att föräldrautbildningen utvecklas så att den bättre anpassas till även pappornas behov och att antalet uttagna pappadagar ökar. Det är därför intressant att få djupare insikt och ökade kunskaper om vad pappor har för tankar kring dessa frågor.
1.6 Syfte
Syftet med arbetet är att undersöka pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning och föräldraledighet under barnets första levnadsår.
1.6.1 Frågeställningar
1. Vad har pappan för tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning under graviditeten och efter det att barnet har fötts?
2. Vilka aspekter har betydelse för beslutet att vara pappaledig eller inte under barnets första år?
3. Vad har pappan för tankar gällande en jämn fördelning av föräldradagarna mellan honom och barnets mor?
4. Hur ställer sig pappan till en lagstadgad jämn fördelning av föräldradagarna?
2. METOD
2.1 Design
Explorativ kvalitativ intervjustudie. 2.2 Urval
Ett målinriktat bekvämlighetsurval gjordes bestående av nio män som blivit pappor under de senaste två åren. Både förstagångs- och flerbarnspappor gavs möjlighet att delta i studien. I urvalet togs ingen hänsyn till huruvida papporna varit föräldralediga eller inte eller om de hade deltagit i föräldrautbildning. Författarna kontaktade vänner och bekanta som fått barn under de senaste två åren och tillfrågade papporna om deltagande i studien.
2.3 Beskrivning av urvalsgruppen
9 sammanboende med barnets eller barnens mor. Åtta av nio pappor hade deltagit i någon form av föräldrautbildning. Sex pappor hade gått den genom Landstinget anordnade föräldrautbildningen medan två istället hade valt utbildningar som anordnats i privat regi. En hade inte deltagit i någon utbildning alls. Sex av nio pappor hade varit lediga sammanhängande i 8-18 månader. Två av papporna hade ännu inte hunnit vara föräldralediga men en planerar att vara hemma i minst sex månader när barnet hunnit fylla ett år och den andra har för avsikt att ta ut hälften av föräldradagarna. En pappa hade inte tagit ut någon mer föräldraledighet än de tio pappadagar som kan tas ut i samband med barnets födelse och därutöver enstaka dagar.
2.4 Datainsamlingsmetod
Semistrukturerade intervjuer genomfördes med var och en av de nio papporna. Varje intervju tog mellan 20-50 minuter. Inför intervjuerna togs en intervjuguide fram med utgångspunkt från syftets fyra frågeställningar (se bilaga 1). Följdfrågor ställdes till vissa av frågorna. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades sedan ord för ord. Transkriberingarna resulterade i 98 sidor text.
2.5 Procedur/tillvägagångssätt
Papporna kontaktades via telefon. Efter en kort presentation om studien och dess syfte tillfrågades de om intresse att delta i studien. Vid visat intresse skickades ett introduktionsbrev (se bilaga 2) till pappan med en fullständig beskrivning av projektets syfte, frågeställningar och vad det innebar att delta. Därefter tog han slutgiltig ställning till att delta eller inte. Ett skriftligt godkännande av deltagandet lämnades av pappan vid tidpunkten för intervjun. Författarna intervjuade varandras bekanta i syfte att kunna fokusera på syfte och frågeställningar utan att riskera att påverkas av personliga band vilket skulle kunna störa kommunikationen. Intervjuerna spelades in på band och raderades efter avslutad transkribering.
2.6 Författarnas förförståelse
10 2.7 Dataanalys
En kvalitativ innehållsanalys användes. Dataanalysen skedde i sju steg. Båda författarna läste de transkriberade intervjuerna noggrant för att få en känsla för innehållet. Meningsbärande enheter i texten markerades med olika färger för de fyra olika frågeställningarna som preciserat syftet. Dessa skrevs in i en tabell där varje meningsbärande enhet fick ett referensnummer för att det skulle vara lätt att gå tillbaka till rätt enskild transkribering där den meningsbärande enheten var hämtad. Arbetet fortskred sedan genom att varje meningsbärande enhet kondenserades, kodades och delades in i subkategorier och kategorier (10,11,20). För exempel på de olika stegen i innehållsanalysen, se tabell 1.
Tabell 1. Exempel på de olika stegen i innehållsanalysen
Referens Meningsbärande
enhet
Kondenserad meningsbärande
enhet
Kod Subkategori Kategori
Tr1 gul 3 Att kvotera dagarna, jo det kanske behövs. ….rent principiellt så är jag inte emot själva tanken…. men jag vet inte om man…. behöver sätta gränsen vid 50/50.
Rent principiellt är jag inte emot tanken att kvotera föräldradagarna men frågan är om gränsen behöver sättas vid just 50/50. Positiv till kvotering men tveksam till helt jämn fördelning. Positiv men tveksam till helt jämn fördelning.
Åsikter om tvång och valfrihet.
Tr2 rosa 8 Det var faktiskt riktigt bra för då blev det inte så krystat som det blev med….blandningen…. mellan kvinnor och män.
Det blir mindre krystat med bara killar i jämförelse med blandade grupper. Mer avslappnat att prata med killar. Avslappnat att prata med bara killar.
Speciella pappaträffar.
2.8 Etiska överväganden
11
3. RESULTAT
Resultatet från var och en av de fyra frågeställningarna presenteras med utgångspunkt från de kategorier som innehållsanalysen skapat: Pappans tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning under graviditeten (sex kategorier); Aspekter av betydelse för att vara pappaledig eller inte under barnets första år (sju kategorier); Pappors tankar om en jämn fördelning av föräldradagarna mellan honom och barnets mor (fem kategorier); Pappors tankar om en lagstadgad jämn fördelning av föräldradagarna (fem kategorier). För tabell över kategorier och subkategorier, se bilaga 3.
3.1 Pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning under graviditeten och efter det att barnet har fötts
3.1.1 Träffa andra föräldrar
Att få träffa och prata med andra blivande föräldrar upplevde två av papporna som positivt. De tyckte att det var skönt att få prata med andra blivande föräldrar under utbildningen eftersom alla var i samma situation. En pappa menade att just kontakten med andra blivande föräldrar är det viktigaste under föräldrautbildningen.
”Det kanske är den viktigaste saken med föräldrautbildning liksom att man träffar andra i samma situation och snackar med och lite sådär” (Pappa 9)
Någon tyckte att det varit trevligt att få träffa andra föräldrar medan en av papporna inte tyckte att det var givande och att det under utbildningen fanns dåliga förutsättningar att knyta kontakt med andra föräldrar.
3.1.2 Speciella pappaträffar
Endast två av papporna hade varit med om att under utbildningen delas upp i pappa- respektive mammagrupper. En av de intervjuade papporna hade väldigt positiva minnen av detta. Han berättade att det var roligt att höra andra blivande pappor berätta om sina funderingar. Dessutom tyckte han att det var mer avslappnat att bara prata med de andra blivande papporna än när både kvinnor och män var närvarande.
”Vi satt i en ring och snackade vårt fotbollssnack en stund eller vad det var och sen så släppte allting, då kom allting fram.” (Pappa 2)
12
”Vid nåt tillfälle…. så skulle liksom mammorna gå för sig och jag tyckte bara det var otroligt fånigt ….jag ser inte nåt speciellt behov utav pappafrågor i det där” (Pappa 5)
Trots att så få hade varit med om särskilda pappaträffar var det flera av papporna som hade tankar kring detta. De menade att det kan vara roligt att träffa andra som är i samma situation, att det kan fylla en social funktion om man inte har så många vänner som är eller ska bli pappor samt att pappaträffar skulle kunna hjälpa till att skapa en identitet som pappa och att stärka papparollen. Flera uttryckte att det skulle kunna vara bra att bara vara pappor eftersom det kan vara lättare och mer avslappnat att prata med personer av samma kön när det gäller vissa frågor.
”…det är väl alltid bra att separera varandra sådär ibland….i många sammanhang så blir det ju lite annorlunda på gott och ont när man är bara ett kön…” (Pappa 4)
”Jag har ju aldrig varit med om det själv men jag tror det kan vara bra för då kanske man vågar fråga saker som man inte tar upp när man är alla.” (Pappa 8)
En pappa kände inget behov av pappaträffar eftersom han har många vänner som är pappor medan andra menade att föräldraskapet är gemensamt och att även utbildningen bör vara det.
”…jag hade inte gått en sån kurs utan föräldraskapet är en gemensam sak och i min mening bör det vara en utökad föräldrautbildning riktad till båda föräldrarna annars blir det mer nån slags stödgrupp för pappor.” (Pappa 3)
3.1.3 Att kunna förberedas inför föräldraskapet
Föräldraskap är en konst som är svår att lära ut. En pappa konstaterade att han lärt sig mycket under kursen men att det mesta kommit naturligt när barnet hade fötts. Två menade att det inte går att förberedas på allting och att de trots utbildning och information upptäckte att de ändå saknade massor av kunskap när barnet väl kommit till världen.
”…det går inte att läsa sig till allting sånt där, eller få det förklarat för sig upptäcker man när man väl blivit farsa.” (Pappa 7)
”Det är inte det att man inte saknar kunskapen, informationen sen för det gör man ….men jag kan inte riktigt se hur man liksom skulle kunna informera bort det egentligen…. den första tiden är ändå fylld av små okunnigheter….det är den känslan utav att det här var jag inte alls förberedd på.” (Pappa 5)
13
”Jag tror att den största vinsten var förberedelsen helt enkelt. Att man tillsammans med andra par och andra pappor….fick introduktionen så att säga….vad man var på väg mot.” (Pappa 5)
3.1.4 Utbildningsbehov
Papporna som intervjuats uppger att det väcker många frågor att få barn. Det finns ett behov av att få svar på frågor och att få ventilera sin osäkerhet med andra. De uttrycker specifikt att information om förlossningen är värdefull eftersom det kan finnas en rädsla att något ska gå fel. Att få veta hur förlossningen går till och att få besöka BB en tid innan förlossningen gav en mental förberedelse och trygghet för flera av papporna.
”När man fick det förklarat för sig och sedan fick följa med upp och titta på själva BB….så var det ju till stor hjälp….Jag kände nu var jag lugn, nu kan jag rutinerna, nu vet jag precis hur jag ska göra när dagen kommer.” (Pappa 2)
Under föräldrautbildningen bör de blivande föräldrarna få stöd för att kunna hantera det kommande föräldraskapet, enligt de intervjuade papporna. Det efterfrågas mer utbildning om omvårdnaden av barnet och en av papporna uttryckte att en gedigen föräldrautbildning skulle kunna förhindra skilsmässor och barnmisshandel. Han menade att blivande föräldrar behöver olika typer av verktyg för att hantera de problem som kan uppstå men att detta saknas under utbildningen. När barnet kommit upplevde en pappa att det saknades stöd för att hantera vanliga problem som kan dyka upp när det gäller barnet. Han efterfrågar mer specifik utbildning kring exempelvis sömn, kolik och allergier som många barn drabbas av.
”..riktad föräldrautbildning där man tittar på allmänna saker som sömn ….kolik. Det finns de som föds med gulsot…det finns de som föds med allergier..allting sånt ….stöd för den biten.” (Pappa 3)
3.1.5 Delaktighet
Trots utbildningens fokus på mamman och förlossningen upplever papporna att de blivit inkluderade i utbildningen. De uttrycker att de inte känt sig åsidosatta, diskriminerade eller osynliggjorda.
”Mycket handlar det om graviditeten och även förberedelser för förlossningen och sånt där och då blir det ju ett mammaperspektiv kanske….men jag tycker inte att man som man kände sig osynliggjord eller oviktig för den delen utan de betonade att pappans roll även under förlossningen kan vara viktig.” (Pappa 9)
14 att det är viktigt att från utbildningens sida uppmana mamman att inkludera pappan i föräldraskapet då han hört att det i en del förhållanden kan vara så att mamman ser barnet som sitt och att detta kan leda till att pappan känner mindre ansvar för barnet. Han berättar också att deltagarna i den kurs som han gick fick möjlighet att påverka kursens innehåll vilket upplevdes som mycket positivt.
3.1.6 Generella omdömen om utbildningen
Vissa av papporna uttrycker att kursen var bra och att de var nöjda med kursen. Något som upplevdes som positivt var att utbildningen både informerade om hur förlossningen går till och om hur det är att bli förälder. Någon uttryckte att det är förmånligt att få gå föräldrautbildning medan en pappa inte tyckte att kursen gjort något djupare intryck.
3.2 Aspekter av betydelse för att vara pappaledig eller inte under barnets första år
3.2.1 Arbetsförhållanden
Föräldrarnas arbetsförhållanden visade sig på olika sätt ha betydelse för hur föräldrarna väljer att dela föräldraledigheten mellan sig. Två av de intervjuade papporna hade tidsbegränsade anställningar då barnen var små. En av dem beskrev att hans tidsbegränsade anställning försvårade planering av föräldraledighet vilket ledde till att ingen föräldraledighet togs ut. Den andra pappan blev, i samband med att han skulle påbörja sin föräldraledighet, erbjuden ett arbete som han inte kunde tacka nej till. Han var ny på arbetsmarknaden och anställningen var tidsbegränsad. Sambandet mellan dessa faktorer samt en rädsla att förlora arbetet ledde till att han inte tog ut någon föräldraledighet med sitt äldsta barn.
”Jag hade bara …. korttidsanställningar…. så att om jag var hemma…. då skulle jag antagligen ha blivit utan jobb… Det var ….anställningsformen som gjorde att …. jag inte kunde ta ut föräldraledighet då.” (Pappa 1)
I samband med att en av papporna var föräldraledig med sitt äldsta barn blev han arbetslös. Detta ledde till att han tog ut mer föräldraledighet än mamman med barn nummer två. En annan pappa berättar att han knappt behövde ta ut någon föräldraledighet alls med sina yngsta barn då han endast arbetar kvällstid. Papporna konstaterar att en tillsvidareanställning underlättar uttag av föräldraledighet eftersom det gör det lättare att planera.
15
”Han (chefen) stöttar helt. Han sa ju att det är viktigt med den här småbarnstiden.” (Pappa 6)
Även mammans arbetsförhållanden angavs vara en faktor som på olika sätt påverkade fördelningen av föräldraledigheten mellan föräldrarna. Flera av papporna har fruar som arbetar som lärare. Detta påverkar fördelningen av föräldraledigheten genom att det finns två tillfällen varje år som är lämpliga att påbörja eller avsluta föräldraledighet, nämligen vid termins- eller läsårsstart.
”Min fru är lärare så hon kan inte komma in bara mitt i terminen utan man försöker liksom tajma in det där så hon kan börja i början av terminen eller i början av läsåret.” (Pappa 1)
Att frun vid tillfället för föräldraledigheten inte har någon tillsvidareanställning gör det naturligt att hon tar ut all föräldraledighet medan pappan arbetar. En av papporna uppgav att fruns arbete som egen företagare hade lett till att han tar ut den största delen av föräldraledigheten.
”Min fru har eget företag så man kan ju inte lägga ned ett företag för att vara hemma länge, det funkar inte så. Därför har jag varit hemma mer.” (Pappa 9)
För en av papporna löste sig fördelningen av föräldraledigheten väldigt naturligt då hans vikariat avslutades samtidigt som frun fick erbjudande om arbete. Han var sedan pappaledig den resterande tiden av föräldraledigheten. I detta fall var det alltså båda föräldrarnas respektive arbetsförhållanden som avgjorde hur föräldraledigheten fördelades.
3.2.2 Ekonomi
Två av papporna som intervjuades angav att den av föräldrarna som har högst inkomst tar ut minst antal föräldradagar. I ett av fallen var det pappan som tjänade mer, och alltså tog ut en mindre del av föräldraledigheten, medan det i det andra fallet var frun som hade högst inkomst. En av papporna menade att det blir en ekonomisk förlust för familjen när den av föräldrarna som tjänar mest är föräldraledig.
”Man hamnar litegrann i…. mansfällan …. för om man …. är en någorlunda motiverad och …. kärleksfull förälder så vill man vara hemma med sitt barn, men då har vi det problemet att jag tjänar….mer än min sambo i månaden så om jag är hemma så går vi back.” (Pappa 7)
16
3.2.3 Amningens påverkan
Amningen var en faktor som flera av papporna uppgav som avgörande för hur föräldrarna valt att dela föräldraledigheten mellan sig. En av de intervjuade papporna uppgav att amningen gjorde det naturligt att frun tog ut majoriteten av föräldradagarna. Att mamman ammar barnet leder också till att hon är den av föräldrarna som tar ut den första delen av föräldraledigheten. Detta ansågs naturligt och självklart för flera av papporna.
”Det känns som att första delen är ju liksom given. Åtminstone första månaderna om man vill
amma och det ville ju vi.” (Pappa 4)
”Vi kände, eller framförallt jag kände, att den tiden är vikt åt mamman….med amning och sådär.” (Pappa 6)
”Min sambo tar det första året, det är ju lite biologi och sånt som bestämmer det.” (Pappa7)
Tre av papporna berättade att de tog över, eller kommer att ta över, föräldraledigheten när amningen avbrutits eller trappats ner. Anledningar var att barnet ska få lugn och ro omkring sig och få amma så länge som det känns bra, men också för att det blir lättare för pappan att mata barnet när amningen har trappats ner.
”Det var ju lättare att mata honom för mig. Då kunde jag trycka i honom mer olika saker. Hon fortsatte amma men delammade bara” (Pappa 9)
En pappa uppgav att amningen ger en relation mellan mamma och barn som han inte vill störa, och att detta påverkat att han inte kommer att någon föräldraledighet förrän amningen har avbrutits.
3.2.4 Barnets välbefinnande
En pappa ansåg att den relation som finns mellan mamma och barn från början är väldigt viktig och att detta har påverkat hur han och barnets mor har valt att dela föräldraledigheten. Hon är hemma med barnet det första året och sedan tar pappan över.
”Just den där relationen, den första relationen mellan mamma och barn, jag tycker den är väldigt viktig faktiskt.” (Pappa 6)
17 att det var bättre för barnet att vara hemma med en och samma förälder en längre period och att sedan byta.
”Det är ju bättre för barnet att det är samma person en längre period istället för att det är en massa hattande.” (Pappa 7)
3.2.5 Socialförsäkringens utformning
För en av de intervjuade papporna avgjordes fördelningen av föräldraledigheten av att frun var sjukskriven. I och med socialförsäkringens utformning har pappan tagit ut all föräldraledighet. Föräldrarna har alltså varit hemma tillsammans med sina barn.
”Socialförsäkringslagstiftningen likställer föräldraskap med arbete och det innebär att om man som sjukskriven får barn och då tar föräldraledighet så…. blir man då i princip arbetsför igen.” (Pappa 3)
3.2.6. Mammans åsikter
Mammans åsikter om hur lång tid pappan bör vara föräldraledig kan påverka fördelningen av föräldradagarna. En av papporna berättar att han själv hade tänkt vara föräldraledig i tre till fyra månader, men att hans fru ansett att han skulle vara hemma med sitt barn i minst ett halvår. Detta ledde till att han nu har ansökt hos arbetsgivaren om sex månaders föräldraledighet.
3.2.7 Tidigare föräldraledighet
Flera av papporna i studien har flera barn sedan tidigare. Hur föräldraledigheten har fördelats med dessa barn kan påverka hur föräldrarna väljer att göra lägga upp fördelningen i framtiden. En av papporna som varit hemma mycket med sina äldre barn väljer att endast vara hemma ett halvår med det yngsta barnet. Han vill gärna vara hemma, men känner att det är mammans tur att vara föräldraledig den här gången.
”Jag var hemma väldigt mycket med mina två första barn, mer än mamman alltså. Så det gör att jag känner att hon får gott vara hemma om hon vill.” (Pappa 2)
3.3 Pappors tankar om en jämn fördelning av föräldradagarna
3.3.1 Könsroller och rollförväntningar
18 funderat så mycket på när pappan ska påbörja sin föräldraledighet utan detta är något som beslutas senare när föräldrarna ser hur allt utvecklar sig. Detta kan göra att mamman fortsätter sin föräldraledighet längre än vad som var tänkt från början då både hon och pappan känner sig bekväma och tillfreds med sin respektive roller.
”Det tror jag faktiskt är en ganska viktig aspekt, att det är lätt att bara fortsätta. Man blir bekväm och det rullar på” (Pappa 4)
Mammans inställning är också en aspekt som papporna har tankar kring. En pappa menar att det inte bara handlar om att pappor behöver tvingas till mer föräldraledighet utan att mammor också behöver korta ned sin egen föräldraledighet så att papporna får mer tid med barnen.
”Även om man mest pratar om att det är papporna som skall tvingas hem så förutsätter man kanske att kvinnorna vill liksom tillbaka till jobbet så fort som möjligt men det tror jag inte heller faktiskt är riktigt sant” (Pappa 4)
Papporna uttrycker en åsikt om att vissa mammor har svårt att släppa in papporna och att de ibland har inställningen att barnet i första hand är deras. Att mammorna förändrar sin inställning till pappors delaktighet och självklara rätt att ta lika stor del i föräldraledigheten är en viktig aspekt för uppdelningen av föräldraledigheten.
”Mammor har svårt att släppa ibland och känner ibland att ”det här är mitt barn” men så är det inte. Man är två om att skaffa ett barn och det är väldigt viktigt att mammorna förstår det också att vi vill ha vår del. ” (Pappa 2)
Det finns förväntningar på kvinnor att ta en längre föräldraledighet. Negativa attityder i samhället till kvinnor som tar ut en kortare ledighet kan vara ett hinder för kvinnor som faktiskt vill dela lika med barnets far.
”Tyvärr så tror jag att många utifrån ser, tittar mer snett på en mamma som går tillbaka till jobbet tidigt än om en pappa gör det och det är ju också synd. ” (Pappa 8)
De ses idag mer och mer som självklart att pappan skall vara delaktig genom att vara föräldraledig vilket underlättar för familjer att dela mer lika. Många män ser det som en självklarhet att vara föräldraledig en längre period med sitt barn. De uttrycker även att män får mer positiv respons för att de är hemma med sina barn än vad kvinnor får.
19
3.3.2 Relationen till barnet
Att båda föräldrarna får lika mycket tid med barnet ses som positivt och ger föräldrarna en känsla av delat ansvar. Det ger förutsättningar för barnet att få en god relation med båda föräldrarna. Papporna uppger rent personliga vinster i att fullt ut få uppleva barnets första år. Åsikter om att pappaledighetens längd inte skulle ha så stor betydelse för relationen till barnet finns också. En pappa menar att det främst handlar om personliga aspekter hos föräldern snarare än tiden som spenderas ensam med barnet.
”De som skulle var är att barnet tyr sig till båda föräldrarna men det tror jag egentligen inte har med tiden man spenderar så utan det är lite mer personlighet..” (Pappa 6)
3.3.3 Jämställdhetsaspekter
Om både mamma och pappa är föräldralediga en längre period skapar det förutsättningar för en ökad förståelse för den andras situation. Dessutom får båda föräldrarna erfarenhet av att både vara den som arbetar och att vara den som sköter barn och hem. Detta ger förutsättningar för ett mer jämställt föräldraskap och en känsla av gemensamt ansvar.
”… det blir en högre grad av jämställdhet för att man delar ju på samma arbetsuppgifter på något vänster vilket innebär att man få ju se vad den andra gör.” (Pappa 7)
”… det tror jag nog gör att man öppnar ögonen och förstår den anda personens situation.” (Pappa 7)
En pappa menar att de redan har en hög grad av jämställdhet i hans förhållande varför en jämn fördelning inte skulle påverka dem så mycket.
3.3.4 Arbetsförhållanden
En pappa uttryckte rädsla för att det skulle kunna få negativa konsekvenser på arbetet om han tog ut hälften av föräldradagarna. Det skulle kunna innebära sämre karriärmöjligheter eller risk att bli uppsagd.
”Man kanske få det sämre när man kommer tillbaka, eller om man får komma tillbaka överhuvudtaget.” (Pappa 6)
3.3.5 Föräldraförsäkringens utformning
20 ut år två. Då det ofta är mamman som är hemma det första året kan pappan tvingas ta ut flera dagar i veckan vilket leder till att han totalt sett får färre dagar med barnet.
”Dels det här med att det bara är första året som man har skyddad SGI oavsett hur många dagar man tar ut… det hade känts vettigare om det var samma förutsättningar för båda så behövde man inte ta hänsyn till det.” (Pappa 4)
Föräldraförsäkringens regelverk ses alltså som ett hinder för föräldrar som vill dela lika på dagarna. Generellt kan sägas att en jämn fördelning av föräldradagarna gör det svårare för familjer som genom att sprida ut dagarna vill få mer tid med sitt barn.
3.4 Pappors tankar om en lagstadgad jämn fördelning av föräldradagarna
3.4.1 Svårt att genomföra i praktiken
I grunden tycker flera av papporna att tanken om en lagstadgad jämn fördelning är bra och tilltalande men de menar samtidigt att det är svårt att förverkliga i praktiken. Främst är det ekonomiska hinder som framkommer samt hinder relaterade till föräldrarnas position på arbetsmarknaden, exempelvis deras anställningsförhållanden.
”Man skall ha större flexibilitet. Det kan ju vara så att det finns olika orsaker och så plötsligt låser man in dagarna… skapar mer problem tror jag” (Pappa 1)
”Visst, det låter fint ”låt papporna vara hemma” men hur det sen fungerar i verkligheten, det är en helt annan sak” (Pappa 2)
3.4.2 Åsikter om tvång och valfrihet
Många uttrycker en motvilja mot att tvingas fördela helt jämnt och lyfter istället fram vikten av valfrihet och ett system med en viss grad av flexibilitet. Åsikter om att det bör vara familjens eget val framkommer. Ett par av papporna uttrycker sig positiva till en ökad kvotering av föräldradagarna men är tveksamma till att dela helt lika.
”Att kvotera dagarna, jo det kanske behövs.… rent principiellt så är jag inte emot själva tanken …men jag vet inte om man behöver sätta gränsen vid 50/50. (Pappa 1)
Många av papporna ställer sig väldigt negativa till att tvingas dela lika. De betonar vikten av att ha både intresse och ork för att vara föräldraledig en längre tid.
”Att tvinga en pappa att vara hemma ett halvår eller halva tiden …jag tror det måste komma självmant. Pappan måste vilja” (Pappa 3)
21 Åsikter framkom att det låter som ett ogenomtänkt politiskt beslut. En pappa menar att tiden inte är mogen ännu för ett sådant beslut även om han är positiv till själva tanken. En pappa uttryckte det som ett politiskt utspel för att försöka locka kvinnliga röster.
3.4.3 Jämställdhetsaspekter
Förslaget om en jämn kvotering av föräldradagarna kan vara positivt för att underlätta för kvinnor som vill ta en mer aktiv del i yrkeslivet och göra karriär. Papporna menar också att det finns förväntningar på kvinnor att vara hemma länge och män en kort period. Detta är negativt för båda könen men drabbar främst kvinnor och jämställdheten på arbetsmarknaden.
”…Sen förstår jag att man vill ha större delaktighet från papporna för att det skall bli lättare för kvinnor att göra karriär och komma ut på arbetsmarknaden.” (Pappa 7)
”…Där finns det nog tyvärr en del kvinnor som hamnar lite i kläm som kanske skulle vilja jobba tidigare, så är det nog tyvärr. .” (Pappa 8)
De intervjuade papporna ser också att förslaget skulle kunna öka mäns uttag av föräldradagar vilket anses positivt. De anser generellt att förslaget har ett tydligt jämställdhetsperspektiv som är bra och att det är viktigt att fler steg tas för att förbättra jämställdheten inom detta område.
”Jag tror att det vore bra för arbetsmarknaden för både kvinnor och män att det blir mer jämställt för att det inte skall räknas per automatik att kvinnor skall vara hemma jättelångt och män kort.” (Pappa 9)
3.4.4 Ekonomi och anställningsform
Anställningsformen kan underlätta eller försvåra för en förälder att ta ut en längre tids föräldraledighet. Om båda föräldrarna har en fast anställning är det mycket lättare medan föräldrar med projektanställningar eller andra tidsbegränsade anställningar har sämre möjligheter att vara föräldralediga. Med tanke på detta kan en lagstadgad jämn fördelning av föräldradagarna skapa problem.
”…det är säkert jättebra för alla som har en vanlig fast anställning, då funkar det säkert bra men för dom som inte har det funkar det inte alls.” (Pappa 9)
En annan hindrande faktor är inkomstnivån hos föräldrarna. Om den ena föräldern tjänar mycket mer än den andra kan det vara svårt ekonomiskt att låta den föräldern ta en lång föräldraledighet.
22 Att tvingas dela lika kan i värsta fall leda till att föräldrarna inte har råd att ta ut alla föräldradagarna vilket får till följd att barnet får mindre tid hemma med sina föräldrar.
”Ur ett barnperspektiv tror jag det är dåligt för barnet kommer inte att vara lika mycket med sina föräldrar.” (Pappa 9)
3.4.5 Mammans önskemål
En annan aspekt att ta hänsyn till är mammornas vilja att vara hemma en längre period med sitt barn.
”Vissa mammor kanske vill vara hemma hela tiden också så man inte glömmer det.” (Pappa 8)
De menar också att förslaget leder till att möjligheterna att amma sitt barn en längre period försvåras.
”…vissa mammor vill ju amma sina barn i nio-tio månader va och då tycker jag att de skall ha möjlighet att göra det. .” (Pappa 3)
4. DISKUSSION
De intervjuade papporna uttrycker inget behov av speciella pappaträffar utan anser att utbildningen bör vara gemensam eftersom föräldraskapet är det. De anser att utbildningens fokus bör ligga på föräldraskapet snarare än ge information om förlossning och graviditet. Informationen om förlossningen gav ändå en viktig mental förberedelse. Trots utbildningens tydliga mammaperspektiv har papporna känt sig inkluderade och sedda. Pappans föräldraledighet ses som självklar och delad föräldraledighet underlättar pappans anknytning till barnet. En delad föräldraledighet kan också öka jämställdheten och förståelsen för den andra förälderns situation. Viktiga faktorer av betydelse för fördelningen av föräldraledigheten är amning, föräldrarnas arbetsförhållanden och ekonomi. Dock kan föräldraförsäkringens utformning försvåra en jämn fördelning av föräldradagarna. Vad gäller en lagstadgad jämn fördelning av föräldradagarna är papporna negativa till att tvingas dela helt lika, då de anser att ett sådant förslag är svårt att genomföra i praktiken. De är dock positiva till en ökad kvotering av föräldradagarna.
4.1 Resultatdiskussion
23 mer gemensam utbildning i föräldraskap och mindre fokus på graviditet och förlossning. De saknar också information om vad som kan vara bra att veta när barnet väl har kommit vilket får stöd från tidigare studier då pappor önskat mer information om skötsel och omsorg av barnet (2). Både papporna i denna studie och tidigare forskning (2, 3, 5) anser det vara viktigt med utbildning riktad till båda föräldrarna. De har också önskat information som är specifikt riktad till dem (2,3,5) men ingen av de intervjuade papporna har uttryckt ett behov av detta. De ser inga speciella pappafrågor i att bli förälder utan ser det som en gemensam angelägenhet som kräver en gemensam utbildning.
24 När det gäller föräldraledighet visar statistik att tre fjärdedelar av alla pappor i Sverige tar ut föräldraledighet och att den tid de är hemma motsvarar omkring 20 % av föräldradagarna (7, 17). Denna bild stämmer inte överens med resultatet i denna studie där papporna i de flesta fall tagit, eller kommer att ta ut, hälften av föräldradagarna eller mer. Papporna har tankar om att en delad föräldraledighet kan underlätta anknytningen och kontakten till barnet samt att det kan hjälpa dem att utveckla sin föräldraroll. Detta stöds av tidigare forskning där pappor med längre föräldraledighet upplever att de får lättare att knyta an och få en nära relation till barnet samt att de utvecklats i sin föräldraroll (18). De intervjuade papporna har tankar om att en jämn fördelning kan påverka jämställdheten i positiv riktning som att det exempelvis kan ge en inblick i varandras situation. Även detta stöds av pappors erfarenhet av delad föräldraledighet (18).
Med tanke på skillnaderna i uttagen föräldraledighet mellan tidigare forskning (7, 17) och vår studie väcks funderingar på eventuella orsaker till detta. Merparten av papporna har högskoleutbildning. De bor i en universitetsstad. Det kan antas att det finns en öppenhet för nya värderingar och sätt att se på traditionella könsroller i en sådan miljö. Detta stöds av tidigare studier (13,14) som funnit att kulturella aspekter och attityder i samhället påverkar både engagemang och grad av föräldraledighet Resultatet antyder också att den förälder som det passar bäst för vad gäller arbetsförhållanden och ekonomi i hög utsträckning verkar vara den som är föräldraledig med barnet oavsett om det är mamman eller pappan. De flesta papporna i studien ser det som självklart att vara föräldralediga en längre period. Tidigare forskning visar att det idag finns förväntningar på pappor att vara engagerade i omsorgen om sina barn (14) vilket avspeglas i vårt resultat. Vi tror att värderingar i samhället som starkt betonar barnets behov och välbefinnande kan påverka pappors ökade uttag av föräldraledighet. Många väntar också relativt länge med att skaffa barn och när barnet väl kommit så både vill och kan både mamman och pappa satsa mycket tid och engagemang på barnet.
25 anställningsförhållanden och sjukskrivningar. Papporna ser flera fördelar kopplade till jämställdhet som talar för en ökad kvotering. Fördelarna ses framförallt ur ett kvinnligt perspektiv. Möjligen skulle en lagstadgad jämn fördelning, i motsats till vad papporna själva beskriver, kunna underlätta för föräldrar med exempelvis korttidsanställningar eftersom förutsättningarna är lika för alla. Dessutom kan den ekonomiska planeringen underlättas eftersom alla från början vet att de kommer att dela lika.
4.2 Metoddiskussion
För att höja tillförlitligheten utarbetades en intervjuguide utifrån de frågeställningar som studien bygger på. Följdfrågor ställdes i de fall intervjuaren ansåg det nödvändigt. I studien inkluderades pappor som fått barn under de senaste två åren. Tvåårsgränsen sattes med avsikt att papporna skulle ha föräldrautbildningen i färskt minne då de skulle redogöra för sina tankar och erfarenheter. En viktig faktor som borde kontrollerats innan studien påbörjades var om de intervjuade papporna hade barn sedan tidigare. Två av papporna hade barn sedan tidigare som var i skolåldern. Då föräldrautbildning normalt endast erbjuds förstagångsföräldrar finns en risk att det är svårt för papporna att minnas vilket skulle kunna påverka kvaliteten på deras redogörelser och därmed studiens tillförlitlighet. Det faktum att flera av papporna har barn sedan tidigare och också har varit föräldralediga en längre period kan färga deras tankar om delad föräldraledighet. Med tanke på detta hade studien kunnat få ett annat resultat om enbart förstagångspappor hade inkluderats. För merparten av frågeställningarna upplevde författarna en mättnad då det fanns en relativt stor samstämmighet i svaren. Det gäller för frågeställning 2, 3 och 4. Den frågeställning som dock upplevdes ha störst variation är frågeställning 1. Det skulle därför kunna öka tillförlitligheten om vi hade kunnat inkludera några fler pappor främst för att besvara den frågeställningen. Urvalsgruppen är relativt homogen med avseende på utbildningsnivå, bostadsort och sysselsättning. Merparten av papporna har högskoleutbildning, de bor i en universitetsstad och alla yrkesarbetar. Detta kan påverka studiens överförbarhet då denna grupp inte kan anses representera svenska pappor generellt.
26 kopplingen mellan syftet och frågorna var korrekt. Som oerfaren intervjuare är det lätt att koncentrera sig för mycket på de enskilda frågorna och därigenom riskera att tappa fokus på studiens övergripande syfte. Förmodligen skulle vi ha vunnit på att inte ha några frågeställningar utan två övergripande syften nämligen tankar och erfarenheter av föräldrautbildning, och tankar och erfarenheter av delad föräldraledighet. Då syftet är att fånga tankar och erfarenheter finns det en risk att för många frågeställningar blir ett hinder snarare än ett hjälpmedel, att man som intervjuare styrs av frågorna istället för av syftet. Ytterligare åtgärder som togs för att höja studiens giltighet var att intervjuerna spelades in på band och transkriberades. Transkriberingarna lästes sedan noggrant för att få en bra förståelse för innehållet. Innehållsanalysen var en process där författarna regelbundet återkom till transkriberingarna för att säkerställa att de meningsbärande enheterna hamnat i rätt kategori. Med avseende på innehållsanalysen och framtagandet av kategorier var författarna eniga. En viktig aspekt för resultatet i intervjustudier är intervjuarnas erfarenhet och vana. Det är lätt att på olika, och ofta omedvetna, sätt styra informanterna med både sitt verbala och icke-verbala språk. Den icke-verbala påverkan kan upptäckas vid genomlyssningar av intervjuerna medan de icke verbala signaler som sänds ut förblir okända. Att som intervjuare tillåta informanten att tala fritt och ledigt och samtidigt ha studiens syfte i åtanke är en konst som tar tid att lära sig(19).
4.3 Slutsats
27
5. REFERENSLISTA
1. Premberg Å, Hellström A L, Berg M. Experiences of the first year as father. Scand J Caring Sci 2008; 22: 56-63.
2. Deave T, Johnson D. The transition to parenthood: what does it mean for fathers? JAN 2008; 63(6): 626-633.
3. Fägerskiöld A. Support of fathers of infants by the child health nurse. Scand J Caring Sci 2006; 20: 79-85.
4. Nyström K, Öhrling K. Parenthood experiences during the child´s first year: literature review. JAN 2004; 46(3): 319-330.
5. Deave T, Johnson D, Ingram J. Transition to parenthood: the needs of parents in precnancy and early parenthood. BMC Pregnancy Childbirth 2008, 8:30.
6. Fägerskiöld A. A change in life as experienced by first-time fathers. Scand J Caring Sci 2008; 22: 64-71.
7. Lundgren F. Mer pappaledigt i högutbildade familjer. Välfärd 2006; 4: 12-13. 8. Duvander A-Z, Bygren M. Många pappalediga inspirerar. Välfärd 2004; 2: 12-13. 9. Försäkringskassan. Föräldrapenning.(webbsida) 2009 (läst 2009-01-12): (6 sidor).
Tillgänglig: http://www.forsakringskassan.se/omfk/analys/barnfamilj/foraldrap/
10. Graneheim U H. Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today (2004) 24: 105-112.
11. Polit DF, Beck CT. Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia, Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2008 12. Nepomnyaschy L, Waldfogel J. Paternity leave and fathers´ involvement with their
young children – Evidence from the American Ecls – B. Community, Work & Family 2007;10(4): 427-453
13. Marshall K. Fathers´ use of paid parental leave. Perspectives 2008: 5-14. Statistics Canada – Catalogue no. 75-001-X
14. O´Brien M, Brandth B, Kvande E. Fathers, work and family life – Global perspectives and new insights. Community, Work & Family 2007; 10 (4): 375-386.
15. Seward RR, Yeatts DE, Zottarelli LK, Fletcher RG. Fathers taking parental leave and their involvement with children – An exploratory study. Community, Work & Family 2006;9(1):1-9
16. Tanaka S, Waldfogel J. Effects of parental leave and work hours on fathers´ involvement with their babies – Evidence from the millennium cohort study. Community, work and family 2007; 10(4): 409-426.
17. Föräldraskap – Kunskaps- och nulägesrapport. JämO 2006.
18. Chronholm A. Föräldraledig pappa – mäns erfarenheter av delad föräldraledighet. [doktorsavhandling]. Göteborg: Göteborgs universitet; 2004.
28 20. Granskär M, Höglund-Nielsen B. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. Lund, Studentlitteratur; 2008.
21. Statens offentliga utredningar SOU 1997:161 (webbsida) 2009 (läst 2009-05-14): 300 sidor. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/51/00/57b6375f.pdf 22. Sjukvårdsrådgivningen, västra Götalands regionen (webbsida) 2009 (läst 2009-05-14)
1 sida. Tillgänglig: http://vard.vgregion.se/sv/Teman1/Barn-och-Foraldrar/Sjukvardsradgivningen/?CatId=23309&ChapId=23310
29
Intervjufrågor Bilaga 1.
Föräldrautbildning
Har du deltagit i någon form av föräldrautbildning under graviditeten eller efter det att barnet har fötts?
Beskriv föräldrautbildningen utifrån ditt perspektiv som blivande pappa/nybliven pappa. Vad var bra och vad kunde ha varit bättre i utbildningen?
På vilket sätt togs papparollen och pappans betydelse för barnet upp i utbildningen?
Pappaledighet
Hur mycket har du varit hemma/kommer du att vara hemma med ditt/dina barn under barnets första levnadsår?
Hur kom ni fram till fördelningen av föräldraledigheten?
Jämn fördelning av föräldradagarna
Vad har du för tankar kring en jämn fördelning av föräldradagarna mellan dig och barnets mor?
Lagstadgad jämn fördelning av föräldradagarna
30
Introduktionsbrev Bilaga 2.
Hej! Uppsala 2009-02-25
Vi är två studenter på sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala universitet som inom ramen för vårt examensarbete valt att undersöka pappors tankar och erfarenheter av föräldrautbildning och föräldraledighet samt fördelningen av föräldraledigheten. Forskning visar att pappor generellt deltar i föräldrautbildning och tar ut föräldradagar i mindre utsträckning än mamman. Det är därför intressant att få djupare insikt och ökade kunskaper om orsakerna till detta. Du har valts ut att bli informerad om studien samt bli tillfrågad om deltagande eftersom du har fått barn under de senaste två åren. Studien kommer genomföras med intervjuer under vecka 10 och 11 och följande frågeställningar kommer att behandlas:
Vad har du för tankar kring föräldrautbildning under graviditeten och efter det att barnet har fötts?
Vilka aspekter har betydelse för beslutet att vara pappaledig eller inte under barnets första år? Vad har du för tankar kring en jämn fördelning av föräldradagarna mellan dig och barnets mor?
Hur ställer du dig till en lagstadgad jämn fördelning av föräldradagarna?
Om du accepterar deltagande kommer vi tillsammans överens om tid och plats för intervjun. Uppskattningsvis tar intervjun mellan 45 till 60 minuter. Intervjun spelas in på band för att sedan kunna analyseras. Dina personuppgifter och svar kommer att behandlas konfidentiellt, d.v.s. att dina svar inte kommer att kunna kopplas till dig som person. Materialet förstörs efter studiens avslutande. Ditt deltagande i studien är naturligtvis helt frivilligt och du kan när som helst avbryta ditt deltagande om du så önskar.
Med vänliga hälsningar
Petra Söderlind och Amanda Holm
Petra Söderlind Amanda Holm
Tel. 0706-03 85 93 Tel. 0708-69 91 99
31
Tabellöversikt, de olika frågeställningarna Bilaga 3.
Tabell 1. Vad har pappan för tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning under graviditeten?
Kategorier Subkategorier
Träffa andra föräldrar Trevligt att träffa andra föräldrar
Det viktigaste med utbildningen är att träffa andra i samma situation
Inte givande att prata med andra föräldrar
Dåliga förutsättningar för kontakt med andra föräldrar
Bra att träffa andra i samma situation Speciella pappaträffar Bra att få utbyta tankar med andra pappor
Avslappnat att prata med bara killar
Bra att få prata med pappor i samma situation
Inget behov av pappagrupper
Pappaträffar kan fylla en social funktion
Pappaträffar kan hjälpa till att skapa en identitet som pappa
Pappaträffar kan stärka papparollen Att kunna förberedas inför föräldraskapet Mental förberedelse
Det är naturligt att ta hand om sitt barn
Svårt att lära ut föräldraskapet
Utbildningsbehov Att få barn väcker frågor
Behov av information inför förlossningen
Gav förberedelse inför förlossningen
Behov av utbildning för att hantera vanliga problem gällande barnet
Utbildningen bör ge stöd för att kunna hantera föräldraskapet
Delaktighet Att bli inkluderad i utbildningen
Utbildningen skapar delaktighet
Att kunna påverka utbildningens innehåll
Föräldraskapet är gemensamt
Viktigt att uppmana mamman att inkludera pappan i föräldraskapet
32 Förmånligt med utbildning
Utbildning gjorde inget djupare intryck
Utbildning som kallas föräldrautbildning bör vara inriktad på föräldraskapet
Tabell 2. Vilka aspekter har betydelse för beslutet att vara pappaledig eller inte under barnets första år?
Kategorier Subkategorier
Arbetsförhållanden Pappans anställningsform
Pappans arbetsförhållanden Attityder på arbetsplatsen Mammans arbetsförhållanden Mammans anställningsform
Båda föräldrarnas arbetsförhållanden
Ekonomi Föräldrarnas inkomst
Amning Mamman är hemma mest
Mamman är hemma först
Barnets välbefinnande Relationen mellan mamma och barn
Barnets separationsproblem från mamman
Bättre att vara hemma med samma förälder en längre period. Socialförsäkringens utformning Mammans sjukskrivning
Mammans åsikter Mammans åsikter påverkar pappans uttag av föräldraledighet. Tidigare föräldraledighet Att pappan tidigare tagit ut majoriteten av föräldradagarna
Tabell 3. Vad har pappan för tankar gällande en jämn fördelning av föräldradagarna mellan honom och barnets mor?
Kategorier Subkategorier
Könsroller och rollförväntningar Föräldrarnas bekvämlighet i sina respektive roller kan vara ett hinder
Mammornas vilja att vara hemma länge kan vara ett hinder för pappor
Mammans inställning ett hinder för män att vara hemma mer
Pappans delaktighet ses som självklar
Negativ attityd till kort kvinnlig föräldraledighet
33 Relationen till barnen Ingen stor betydelse
Ger lika förutsättningar för god relation till barnet
Positivt att få uppleva barnets första år
Positivt att få lika mycket tid
Barnet tyr sig till båda föräldrarna
Banden stärks då man tillbringar mycket tid med barnet som litet Jämställdhetsaspekter Att dela på samma uppgifter
Att förstå varandras situation
Påverkar inte redan jämställda par
Att förstå varandras situation
Ett gemensamt ansvar
Arbetsförhållanden Negativa konsekvenser på arbetet
Sämre karriärmöjligheter, eller riskera att bli uppsagd
Föräldraförsäkringen Ekonomiska aspekter
Tabell 4. Hur ställer sig pappan till en lagstadgad jämn fördelning av föräldradagarna?
Kategorier Subkategorier
Svårt att genomföra i praktiken Oflexibelt system som kan skapa problem
Tanken är bra men svårt att få att fungera
Ogenomtänkt politiskt beslut
Tanken är bra men många faktorer kan påverka
Vissa saknar egentliga val
Åsikter om tvång och valfrihet Man ska kunna välja själv
Negativ till tvång
Ork och intresse måste finnas
Principen är att bestämma själv
Tiden är inte mogen
Upplevs som tvång
Negativ till politisk inblandning
Väcker negativa känslor
Positiv men tveksam till helt jämn fördelning
34 Jämställdhet Lättare för kvinnor att etableras och göra karriär
Underlättar för kvinnor som vill börja arbeta tidigare
Ser ett jämställdhets perspektiv
Bra att öka mäns uttag av föräldradagarna
Bra med mer jämlikhet mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden.
Minska könsstereotypa förväntningar
Ekonomi och anställningsform Att inte ha råd om en förälder tjänar mycket mer
Lättare för dem där båda har fast anställning
Positivt vid en tydligare koppling mellan lön och ersättning
Det går att planera för inkomstbortfallet
Mammans önskemål Minskad möjlighet till längre tids amning
