Kartläggning av arkitekters designavsikter och faktorer som påverkar studentbostäders utformning samt visualisering

Kartläggning av arkitekters designavsikter

och faktorer som påverkar studentbostäders

utformning samt visualisering

Jesper Vårö Nilsson

Civilingenjör, Arkitektur

2021

Luleå tekniska universitet

i TITEL: Kartläggning av arkitekters designavsikter och faktorer som påverkar

studentbostäders utformning samt visualisering

FÖRFATTARE: Jesper Vårö Nilsson

DATUM: 2021-06-18

UNIVERSITET: Luleå Tekniska Universitet

UTBILDNING: Civilingenjör Arkitektur, inriktning Husbyggnad INSTITUTION: Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

AVDELNING: Arkitektur och vatten

EXAMINATOR: Hans Walloschke

ii

Förord

Under det första halvåret av 2021 har jag slutfört mina studier vid Luleå Tekniska Universitet, detta examensarbete visar att jag snart kan titulera mig som civilingenjör. Det har varit en otroligt lång, arbetsam och underbart rolig resa som jag kommer bära med mig under hela livet.

Under studietiden har jag haft turen att ha omgivits av familj, vänner och lärare som stöttat när det har behövts. Till er vill jag rikta ett stort och hjärtligt tack. Jag vill även rikta ett tack till min

handledare Marcus Sandberg, examinator Hans Walloschke samt till Henrik Eriksson som varit ett extra stöd i arbetets början.

Ett extra tack till alla arkitekter som ställt upp i intervjustudien. Det kom många kloka och nyanserade perspektiv som breddade min förståelse av problematiken.

Jesper Vårö Nilsson 18 juni 2021

iii

Sammanfattning

Visualiseringar har en stor användning för att se hur processer fungerar och agerar som

beslutsunderlag vid utformning. En visualisering kan hjälpa till att brygga kompetensgapet mellan arkitekt och mottagare för att säkerställa att informationen når fram och inte missförstås. Examensarbetet har sin utgångspunkt i kundanpassad arkitektur, hur arkitekten utformar

bostadsprojekt efter specifika målgrupper samt hur arkitektens avsikter och mål förs vidare till en visualisering. Studien undersöker även hur samarbetet ser ut idag mellan arkitekt och visualiserare samt hur designens avsikter, mål och slutanvändare spelar in i visualiseringen. Målgruppen för arkitekternas arbete och visualisering avgränsades till studenter.

Studien har varit av en utforskande natur och specificerat sina fokuspunkter under arbetets gång. Metoderna som används under examensarbetet har varit litteraturstudie och intervjustudie. Litteraturstudien har syftat till att få en övergripande förståelse av boendeformer för studenter, viktiga arkitektoniska kvaliteter och hur de kopplas till studenter, kommunikationen av

designintentioner (DI) och designrationalitet (DR) mellan arkitekt och visualiserare samt visualisering för en specifik målgrupp. Informationsinsamlingen via intervjuer gjordes med en kvalitativ metod och syftet var att förstå arkitekternas processer och vad som ligger till grund för dem. Under

examensarbetet har sju verksamma arkitekter intervjuats. Arkitekterna som intervjuades behövde ha tidigare erfarenheter av studentbostadsprojekt och ha samverkat med visualiserare i tidigare projekt. Intervjuerna utfördes enligt en semistrukturerad uppbyggnad, för att kunna ställa följdfrågor och utforska arkitekternas upplevelse av arbetet. De frågor som intervjustudien utgick ifrån finns presenterat i bilaga 1.

Resultatet från studien visar att utformningen av studentbostäder fokuserar i dagsläget på att optimera den totala ytan på bostaden efter de kravmått som finns. Boendeformen som efterfrågas och utformas mest för studenter är små ettor, det finns en del hinder för de kollektiva

boendeformerna som behöver utredas innan de kan användas fullt ut. Exempel på hinder för de kollektiva lägenheterna är brandkrav i samband med flertalet bostadsgäster och antalet

bostadsgäster som kan bo hållbart i ett kollektiv. Studentlägenheterna behöver dock kompletteras med sociala ytor utanför lägenheten för att bidra till studenters välmående och utan att bekosta den enskilda studenten. Studien visar på att DI och DR förvaltas och kommuniceras via liknande

informationsbärare oberoende projekt och samverkan mellan visualiserare och arkitekt varierar mycket beroende på projekt och företag. Om visualiseringarna görs av ett externt företag bör valet av visualiseringsfirma anpassas efter arkitekternas process, för att det ska fungera optimalt. För att visualisera ett bostadsprojekt för studenter efter arkitektens värden bör visualiseringen fokusera på att lyfta fram kärnan i projektet. En visualisering kan inte lyfta fram allt utan fokusera på att förmedla vad som är intressant med projektet, vilket väljs efter arkitektens syfte med designen. Att göra en träffsäker visualisering innebär att välja ut rätt information som visualiseringen ska innehålla. Vid valet av arkitektoniska objekt spelar människor, ljus samt materials upplevelse och funktion (hädanefter kallat materialitet) stor roll för hur projektet tolkas. De kan användas för att beskriva känslor, funktioner, skala och skapa en anknytning hos mottagaren. Därför behöver dessa användas på rätt sätt, så att det beskriver projektet rätt. För riktade visualiseringar mot studentbostäder bör sociala ytor ingå. Oavsett vilka objekt som placeras i en visualisering bör alla ha ett syfte och inte endast vara utfyllnad eller för att försköna bilden. Detta gör att projektets syfte inte kommer fram lika tydligt och mottagaren kan eventuellt tolka in utfyllnadsobjekten så att de förändrar

iv ta del av, hur mycket tid finns att tillgå för att skapa visualiseringen samt i vilket skede är projektet (vilken detaljnivå behövs) och vilket syfte ska visualiseringen uppfylla.

v

Abstract

Visualizations have a great area of usage to manage and track processes, as well as act as a basis to decision making during the design process. A visualization is able to bridge the information gap and knowledge between the architect and the recipient, to make sure that errors are avoided. This master thesis investigates target group centred architecture. How the architect designs with the target groups values and how those values are managed and communicated to the visualizer. The study further investigates how the collaboration between architect and visualizer is organised, also how the architectural values and the target group affect the visualization. The targets group was narrowed down to university students for this thesis.

The study has had an exploratory structure, the focus points have been specified during the thesis. The methods used for this study are literature study and interviews. The purpose of the literature study was to get a overarching picture of accommodations for students, important architectural values and how they are connected to students, communication of design intent (DI) and design rational (DR) between architect and visualizer as well as visualization aimed towards students. The gathering of information was made through interviews with a qualitative method and the objective was to understand the process of the architects and the reasons behind it. During this master thesis seven architects were interviewed. The requirements for the respondents were: experiences from earlier projects of student accommodations and they must had worked with visualizers earlier. The interviews were semi-structured, the foundation was the same but the question could vary a bit, to the benefit of exploring the architects perspective. The interview guide are available in attachment 1. The result from this study shows that architects’ designs of student accommodations focuses on the optimisation of area. The smaller student accommodations are the most frequently designed and requested form of living. The collective form of living must be investigated more, before larger production and demand will arise. Examples of obstacles that need to be solved are fire

requirements and the amount of students that sustainably could live in a collective accommodation. The student accommodation needs to be complemented with social areas outside of the apartment, to promote students wellbeing in balance with a reasonable monthly rent. The study concludes that DI and DR are kept and communicated through similar tools independent of project and how the architect and visualizer cooperation is structured varies a lot between different companies and projects. The choice of visualization firm should be done after the architects’ process, if the visualizations are made by an external visualizer. To visualize student accommodations with the architects values the visualizer should focus on the projects core values. A single visualization is not able to show the whole project, instead it should focus on presenting the interesting parts of the project. To make an accurate visualization it is important to show the right information. When choosing architectural objects for the visualization it is critical to analyse how they are shown and their effect. Visualizations aimed towards students should include social meeting places. Humans, light and texture have a great effect on the visualization and should be used right to describe the emotions, functions, scale and create a connection to the receiver. It is important that all elements in the visualization have a purpose, no matter what objects that are placed in the visualization. The purpose should not only be to make the visualization more fashionable or just fill out the space with arbitrary objects. It will affect the scope of the project and possibly change it in the eyes of the receiver. When choosing the type of visualization, the following aspects should be analysed: how does it complement other communication material, who is the receiver and what information do they need, how much time is available to create the visualization, what phase is the project in (what level of detail is needed) and what is the purpose of the visualization.

vi

Innehållsförteckning

2.5 Reliabilitet & Validitet ... 9

3. Litteraturstudie ... 11

3.1 Kvalitet i arkitektur ... 11

3.2 Viktiga kvaliteter i studentbostadsbyggandet ... 12

3.2.1 Boendeform ... 12

3.2.2 Värden & funktioner i arkitektur ... 13

3.2.3 Kostnad ... 14

3.3 Designprocessen ... 14

3.3.1 Designintention ... 18

3.3.2 Designrationalitet ... 18

3.3.3 Från arkitekt till visualiserare ... 19

3.4 Visualisering... 20

3.4.1 Skillnaden mellan olika visualiseringar ... 23

3.5 Varför studien behövs ... 24

4. Resultat & Analys... 26

4.1 Hur utformas ett bostadsprojekt för studenter? ... 26

4.1.1 Egenskaper och värden som lyfts fram av arkitekter för studenters boende ... 26

4.1.2 Boendeformer för studenter ... 27

4.1.3 Skillnaderna mellan olika typer av bostadsprojekt ... 29

vii 4.2.1 Verktyg som används för att förvalta och kommunicera DR och DI till den som visualiserar

... 30

4.2.2 Hur kommunikationen är strukturerad idag ... 31

4.2.3 Vad som styr kommunikationen mellan arkitekt och visualiserare ... 32

4.2.4 Brister i kommunikationen och vad de beror på ... 33

4.2.5 Förbättringsarbete för kommunikationen ... 34

4.3 Hur visualiseras ett bostadsprojekt för studenter efter arkitektens designvärden? ... 35

4.3.1 Vad påverkar hur bra visualiseringarna följer projektets DR och DI ... 35

4.3.2 Vad ska visualiseringarna uppnå? ... 36

4.4 Vilka faktorer spelar in i valet av arkitektoniska lösningar? ... 37

4.5 Vilka faktorer spelar in i valet av visualiseringstyp? ... 39

5. Diskussion ... 41

5.1 Hur utformas ett bostadsprojekt för studenter? ... 41

5.1.1 Egenskaper och värden som lyfts fram av arkitekter för studenters boende ... 41

5.1.2 Boendeformer för studenter ... 41

5.1.3 Skillnaderna mellan olika typer av bostadsprojekt ... 42

5.2 Hur förvaltas och kommuniceras DR samt DI? ... 42

5.2.1 Verktyg som används för att förvalta och kommunicera DR och DI till den som visualiserar ... 42

5.2.2 Hur kommunikationen är strukturerad idag ... 43

5.2.3 Vad som styr kommunikationen mellan arkitekt och visualiserare ... 43

5.2.4 Brister i kommunikationen och vad dem beror på ... 44

5.2.5 Förbättringsarbete för kommunikationen ... 44

5.3 Hur visualiseras ett bostadsprojekt för studenter efter arkitektens designvärden? ... 44

5.3.1 Vad påverkar hur bra visualiseringarna följer projektets DR och DI ... 44

5.3.2 Vad ska visualiseringarna uppnå? ... 45

5.4 Vilka faktorer spelar in i valet av arkitektoniska lösningar? ... 45

5.5 Vilka faktorer spelar in i valet av visualiseringstyp? ... 46

6. Slutsatser ... 47

6.1 Hur utformas ett bostadsprojekt för studenter? ... 47

6.2 Hur förvaltas och kommuniceras DR samt DI? ... 47

6.3 Hur visualiseras ett bostadsprojekt för studenter efter arkitektens designvärden? ... 48

6.4 Vilka faktorer spelar in i valet av arkitektoniska lösningar? ... 48

6.5 Vilka faktorer spelar in i valet av visualiseringstyp? ... 49

6.6 Framtida studier ... 49

viii

Bilagor ... 1

Bilaga 1 – Underlag till intervjuerna ... 1

ix

Förkortningar

2D - Tvådimensionell

3D - Tredimensionell

AR - Förstärkt verklighet (Augmentet Reality)

BBR - Boverkets byggregler

BIM - Byggnadsinformationsmodell/-ering

BOA - Boarea

BTA - Bruttoarea

CAD - Datorstödd konstruktion (Computer-Aided Design)

DI - Designintention

DR - Designrationalitet

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

1

1 Inledning

Under 2019 byggdes det 48 400 bostäder runt om i Sverige, under 2020 uppskattades antalet till 51 500 (Boverket, 2020b). De nya bostäderna är riktade till olika målgrupper, människor som har varierande förutsättningar, krav och familjestorlek. I varje bostadsprojekt är det viktigt att forma en tydlig bild av vilka man bygger för, så att man kan möta de kvaliteter och behov som målgruppen efterfrågar (Werner, T., 2016). Detta gör att företagen etablerar en dialog

med kunden, för att sträva efter att kunna uppfylla förväntningarna på projektet med ett gynnsamt resultat. Utöver de önskemål som finns hos olika intressenter behöver arkitekten ta till hänsyn de lagar, krav och standarder som sätter ramarna för utformningen av bostäder i Sverige. En av dessa är Boverket som arbetar med att ta fram föreskrifter och vägledningar för samhällsplanering, byggande och boende (Boverket, 2020a). Men hur mycket av arkitektens visioner och syften med lägenheten samt tillhörande ytors design anpassas idag efter kundspecifika önskemål samt hur kommuniceras det vidare till visualisering av projektet?

1.1 Bakgrund

Kvaliteterna i arkitektur har sammanställts av Nylander & Forshed (2011) till ett antal olika faktorer. Faktorerna anses bidra till viktiga aspekter i det lyckade boendet. Material och detaljer skapar en hemkänsla och bidrar till en betydelsefull tillvaro. Vid ett noggrant utförande kan de tydliggöra och förstärka upplevelsen av bostaden. Ett genomtänkt val av material och detaljer kommunicerar omsorg till brukaren. Omslutenhet i relation till öppenhet handlar om att skapa sammanhang, kontakt och relation. Det kan handla om att skapa kontakt med utsidan med hjälp av stora öppningar eller skapa en trygg privat vrå med hjälp av omslutenhet. En variation av upplevelser skapar kvalitet i boendet. Ljuset har en grundläggande funktion i bostadsupplevelsen och är särskilt av vikt i

Skandinavien med långa och mörka vintrar. Ljusets kvalitet och fönstrets utformning är avgörande för bostaden, även kvantiteten av ljuset mätt i fönsteryta och ljustimmar spelar in. Ljuset förstärker den tänkta arkitektoniska värdena av rummet och bidrar med siktlinjer, öppenhet och rörelse. När rummet inte är begränsat till en viss funktion eller viss ordning av möblemanget utan erbjuder olika lösningar. Det generella rummet erbjuder att användningsområdena blir bredare och därmed blir rummet mer flexibelt. Siktlinjer sträcker sig genom ett eller flera rum för att skapa översikthet, knyta an två intressanta mål och/eller vyer genom bostaden. En rörelse är det som driver upplevelsen av arkitektur. Det kan handla om rundgång, rytm och öppningar. Rörelse genom bostaden i form av rundgång ger en känsla av bostadens olika volymer och rymlighet, vilket bidrar till att man känner av rummens olika rytm. Rytmen av rörelsen spelar också stor roll, helst i små lägenheter, för

upplevelsen av bostaden och dess kontraster. Rumsorganisation handlar om det privata och det offentliga samt mötena och skiljelinjerna mellan dessa. Det handlar också om en koppling till det yttre rummet och hur man stegvis närmar sig det privata utrymmet. För att skilja åt eller koppla ihop rummen används gränsrum och entréer. Gränsrum är mjukare övergångar där skillnaderna mellan miljöer inte behöver vara lika skarpa. (Nylander & Forshed, 2011)

2 Det finns ett glapp i litteraturen om hur man anpassar arkitektur för specifika målgrupper. Som beskrivet finns det mycket om vilka element som anses vara relevanta för lyckad arkitektur överlag men inte mot specifika grupper. Vid en litteraturgenomgång av examensarbeten som riktar sig mot studenters boendesituation hittas hur studenter tycker att dagens lägenheter har för dyra hyror (Ike, Baldwin, & Lathouras, 2020). När det gäller vilken boendeform som föredras av studenter finns det en skillnad på efterfrågan kontra trenden av det som byggs. De senaste åren har det setts en ökad trend av ett delat boende hos studenter, men det byggs fler enskilda lägenheter än delade (Ike et al., 2020). Studenter vill ha större lägenheter för ökade kvaliteter, sociala ytor och delad hyra (Hovemyr & Rostvik, 2017).

Designintention, på engelska design intent hädanefter refererat till som DI, är arkitektens anledningar bakom valda designlösningar. Hur designen är tänkt att fungera, behov och dess beteende, det inkluderar även kommunikationen mellan de som designar och de som bygger (Otey et al., 2014). DI skiljer sig från designrationalitet (på engelska kallat design rationale, hädanefter benämnt DR), då DR riktar sig istället mot kunden och målet med designen medan DI riktar sig mot byggprocessen och informationsflödet (Otey et al., 2014). Vid en undersökning av hur arkitekten anpassar sig efter målgruppen samt hur kommunikationen i projekteringen förs vidare till

visualiseringen blir det mer relevant att använda sig av DI vid förmedling av vision. DR används för att förstå hur arkitekten tänker kring utformningen mot den specifika målgruppen, studenter.

För att utforma bostäder till en målgrupp behöver arkitekten ta hänsyn till de kundvärden som finns. Utefter kundvärden kan sedan ett koncept för bostaden utformas. Ofta kan andra värden prioriteras över kundvärden som till exempel budget, beställarens och andra intressenters krav, tidsplan, tillgänglig tomt, med mera. Detta gör att bostadskonceptet möjligen tappar kontakten med vissa kundvärden vilket kan leda till mindre lyckade projekt, i brukarnas ögon. Tappet av kopplingen till kundvärden kan också ske mellan utformningen och visualiseringen på grund av

kommunikationsbrist. Att använda BIM-verktyg för att framställa digitala modeller säkerställer inte en bättre designprocess (Al Hattab, Malak & Hamzeh, 2018). Visualiseraren kan göra en egen tolkning och lösning där informationen saknas, om kommunikationen inte varit nog utförlig. Med dagens visualiseringar är det vanligt att man försöker efterlikna verkligheten i så stor grad som möjligt och fokusera på att det ska se snyggt ut. Vilket kan resultera i att kundvärdena i visionen, DR, inte förmedlas till kunden. Hur projektet är och hur de upplevs skiljer därmed sig åt.

För att förmedla projektet till kunden används ofta visualiseringar i form av digitala modeller. Dessa modeller förmedlas med olika former av renderingar som till exempel bilder eller videoklipp. Den digitala modellen framställs långt innan den fysiska produkten står färdig. Modellen är ett medium för att kommunicera med kunden under hela projektets gång. Ett sätt att tydliggöra processen och den slutgiltiga produkten för kunden. I det tidiga skedet bör visualiseringen förmedla och

tydliggöra företagets koncept utifrån kundens önskemål, så att båda parter är på samma plan. Element som är vanligt förekommande i en visualisering är:

• Byggnadens utformning – hur utsida och insida är designade

• Ytskikt – vilka material och färger som används

• Byggnadens kontext – hur byggnaden är placerad på tomten och hur den relaterar

till resten av kvarteret

• Viktiga stråk – vilka transportmöjligheter som är anknutna till bostaden

3 Visualiseringsprocessen som används idag har arbetats fram av yrkesverksamma inom

branschen. Den digitala modellen visualiserar ofta bostaden på liknande sätt oavsett målgrupp. Vilket gör att renderingarna inte fokuserar på de specifika krav eller levnadsstil som kunden har och därav kanske går miste om potential. Nedan följer exempel på renderingar från projekt med studenter som huvud- eller delmålgrupp.

I figur 1 ses studentlägenheterna som är uppförda av NCC i Luleå. Ett boende som ska ge liv till området, stärka områdets attraktivitet, skapa en plats för möten och bidra till ett aktivare

område (Rydberg, u.å.). Rendering 1 skapar en bild av området och de olika möten som kan ske. Det som saknas är hur de visualiserar studenters krav med utformningen.

4 I figur 2 ses projektet U25 i Larsberg. Boendet ska förenkla livet för unga människor samt

studenter genom att en kvadratisk form och smarta lösningar som ökar den funktionella ytan i bostaden (Spetz, 2019). Något som upplevs väldigt märkligt är att fönsterbänken som Spetz (2019) beskriver kan användas som sittyta framkommer inte i visualiseringen. I visualiseringen försvinner det då stolar placerats framför fönstret. Därmed framkommer varken funktionen eller den vunna ytan.

I figur 3 presenteras en rendering av AKOM Creative. De är en konsult som fokuserar på att producera visualiseringar åt företag. De beskriver hur snygga visualiseringar av

studentboenden hjälper till att effektivisera försäljning gentemot kund (AKOM Creative, u.å.). De fokuserar på att renderingarna ska vara snygga och de olika typer visualiseringar som de kan

framställa. Det nämns inget om hur och varför de når ut till studenter, bara att de kommer producera snygga renderingar.

Figur 2 - Rendering av konceptet delningslägenhet U25 (JohnMattson, 2019).

5 I exemplen ovan syns tydligt hur information och kundvärden i projektet inte förvaltas bra och därav försvinner i processen. Visualiseringarna blir inte korrekta och presenterar därav inte projektet på ett tydligt sätt. Visualiseringar kan användas för att tydligt lyfta fram DI och visionen med designen (Otey et al., 2014). Det är viktigt att koppla ihop arkitekturen med kraven och hur objekten kommunicerar kraven (Spijkman, Molenaar, Dalpiaz, & Brinkkemper, 2021). Det är även viktigt att tänka över hur detaljerna förstärker syftet med bilden och lyfter fram det som är viktigt, annars dras mottagarens fokus till andra delar (Janols & Stehn, 2004).

De verktyg som används för att skapa den digitala modellen varierar mycket från företag till företag samt vilken profession som utfört modellen. Några vanliga CAD-program är Revit, ArchiCAD och SketchUp. Visualiseringarna kan därefter utföras i dessa program eller så används andra program när modellen är klar. Om man inte använder samma program för utformning som rendering kan till exempel 3ds Max eller Blender användas för bildrenderingar. I vissa fall, där man vill skapa

interaktiva miljöer eller ge möjlighet för kunden att uppleva miljön, kan modellerna presenteras med hjälp av spelmotorer. Exempel på spelmotorer är Unity och Unreal Engine.

1.2 Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur arkitekterna arbetar med att skapa, förvalta och

kommunicera studenters värderingar genom utformningen och visualiseringen av ett bostadsprojekt. Att skapa en övergripande kartläggning som kan hjälpa till att förstå hur och varför utformningen av studentbostäder ser ut som den gör idag. Studien ska bidra till en koppling mellan nuvarande litteratur och praktik över hur riktad arkitektur skapas och förmedlas till studenter.

Följande forskningsfrågor har valts:

• Hur utformas ett bostadsprojekt för studenter? o Hur förvaltas och kommuniceras DR samt DI?

• Hur visualiseras ett bostadsprojekt för studenter efter arkitektens designvärden?

o Vilka faktorer spelar in i valet av arkitektoniska lösningar? o Vilka faktorer spelar in i valet av visualiseringstyp?

1.3 Avgränsning

6

2. Metod

2.1 Val av forskningsmetod

För att få ett begrepp av vilken typ av forskningsmetod som var lämplig undersöktes olika metoder och vad de har för syften. En kvalitativ metod används för att förstå uppfattningar, upplevelser och avsikter (Nyberg & Tidström, 2013). Arbetet ämnar svara på frågor om vem, hur, varför och vad, som inte ämnar att mäta resultat över en större massa utan grundligt förstå några fås upplevelse (Nyberg & Tidström, 2013). En kvantitativ ansats undersöker om samma resultat och mätvärden återkommer i samma form (Nyberg & Tidström, 2013). Metoden syftar ofta till att kunna ta fram statiska analyser av förekomsten av resultaten (Nyberg & Tidström, 2013). Då studien ämnar förstå och undersöka hur människor upplever arkitekturen var en kvalitativ ansats mer relevant.

Studien har liknande struktur med andra kartläggningar som jämför intervjupersoners upplevelser och perspektiv mot källmaterial. Liknande upplägg kan ses i exempelvis Crilly, Moultrie, & Clarkson (2009) med en kvalitativ semistrukturerad intervjudel och med en jämförelse mot källmaterial. I detta arbete blir de verksammas perspektiv viktiga eftersom det inte hittats mycket litteratur skrivet inom ämnet. Det är även därför enkätundersökningen valdes bort, för insamling av studenters perspektiv, mot en litteraturgenomgång då mycket data redan finns sedan tidigare.

2.2 Litteraturstudie

Litteraturstudien utfördes med en kvalitativ metod. En kvalitativ metod definieras av djupare förståelse av området och löpande analyser under arbetets gång (Patel & Davidson, 2003). Fokuset var att få en övergripande förståelse av boendeformer för studenter, viktiga arkitektoniska kvaliteter och hur de kopplas till studenter, kommunikationen av DI och DR mellan arkitekt och visualiserare samt visualisering för en specifik målgrupp. Litteraturstudien lägger grunden för arbetet och en inblick i problematiken kring frågeställningarna (Nyberg & Tidström, 2013). I litteraturundersökning fanns det även en analys av enkätunderlaget i referenserna, vilket oftast förknippas med en

kvantitativ metod. Detta gjordes för att få goda förutsättningar för en bredare förståelse av gruppens prioriteringar kring sitt boende.

Litteraturstudien utfördes med hjälp av plattformar som Google Scholar, LTUs universitetsbiblioteks sökruta för alla tillgängliga databaser och ResearchGate. Viss information hämtades även via böcker som tillhört kurslitteratur under utbildningen eller som lånats in från universitetsbiblioteket. Ett urval av de ord och fraser som använts för att söka efter lämplig litteratur presenteras nedan, dessa ord och fraser har nyttjats både på svenska och engelska: Värdeskapande arkitektur, arkitektoniska kvalitet, kvaliteter för studentbostaden, visualisering för specifik målgrupp, design intent, design rational, hur kommuniceras värdena för arkitekturen, studentbostäder, arkitekturprogrammering, visualisering arkitektur, byggnadsvisualisering, med mera.

2.3 Intervjustudie

Intervjustudien genomfördes med en så kallad tratt-teknik. Med tratt-tekniken inleds intervjun med stora öppna frågor och går över till mer specifika (Patel & Davidson, 2003). Tratt-tekniken anses vara motiverande och aktiverande då intervjupersonen kan uttrycka sig väldigt öppet i början (Patel & Davidson, 2003). Intervjustudien var en form av kvalitativ undersökning där formen var

semistrukturerad med förberedda frågor utan fastställd ordning. Den kvalitativa intervjun är till för att tydliggöra intervjupersonens uppfattningar och därav inte har tydliga svar (Patel & Davidson, 2003). Intervjustudien ämnade att förstå hur arkitekter utformar bostadsformer för studenter, hur man arbetar med specifika kundvärden samt hur DI och DR kommunicerades till visualiserare. Det var även av intresse att undersöka hur man arbetade med att visualisera mot studenter och de

7 används. Innan den första intervjun utfördes gjordes en pilotundersökning med examinator för att se hur frågorna fungerade. Därefter justerades strukturen för frågorna, så att de skulle fungera

optimalt. Pilotundersökningar används med fördel för att testa att teknik fungerar, intervjuteknik, frågor och för att få en uppfattning om intervjupersonen kommer förstå frågorna som planerat (Nyberg & Tidström, 2013). Intervjuguiden som intervjuerna utgick finns i bilaga 1. Eftersom

intervjuerna var semistrukturerade finns inte alla frågor i bilaga 1, utan endast de som var planerade innan. Intervjuperson Kön Ålder 1 Man 65 år 2 Man 31 år 3 Man 34 år 4 Kvinna 38 år 5 Man 37 år 6 Kvinna 48 år 7 Man 45 år

Tabell 1 - De utvalda arkitekterna presenterat med kön och ålder.

Antalet respondenter för intervju valdes till sju efter samtal med handledare. Antalet anses kunna bidra till en nog stor bas att utgå från för att kunna se kollektiva likheter eller skillnader. Antalet intervjupersoner valdes också baserat på projektets tidsramar. Utifall att personerna i urvalet skiljer sig åt mycket behöver testgruppen vara större än om de har liknande erfarenheter (Greener & Martelli, 2018). Arkitekterna som valdes för studien hade alla arbetat med studentprojekt och visualiserare. Vilket gör att de är en grupp med liknande erfarenheter, det bidrar till att ett mindre antal kunde motiveras. För att få arkitekter till intervjustudien skickades mejl till arkitektkontor runt om i Sverige. De som valdes hade olika mycket erfarenheter av branschen, studentbostadsbyggande, visualisering och arbetssätt med visualiserare. De olika arkitekterna skiljdes sig åt i ålder, kön, ort och antal verksamma år som arkitekt. Metoderna för att samla urvalet av arkitekter kan beskrivas som en kombination av två tekniker, kedje- och målstyrt urval. Med ett kedjeurval tas kontakt med en initial grupp som hjälper till att komma i kontakt med fler möjliga kandidater (Greener & Martelli, 2018). Med ett målstyrt urval väljs intervjupersonerna ut av författaren efter en beslutsram, vilket ofta används vid mindre provgrupper (Greener & Martelli, 2018). De båda teknikerna användes för att leta fram lämpliga respondenter. Först togs beslutsramen fram och sen kontaktades företag som föreslog personer som kunde passa ramen. Därefter kontaktades den möjliga respondenten och en kontroll utfördes på att den potentiella kandidaten uppfyllde kriteriet för studien. I tabell 1 ovan kan ses en sammanställning av arkitekternas kön och ålder.

Intervjuerna genomfördes via distansverktyget Zoom. För transkribering spelades alla intervjuer in efter godkännande från arkitekten som intervjuades. Alla sparade intervjuer kommer att raderas efter examensarbetets färdigställande. Intervjuerna tog mellan 35 och 55 minuter att genomföra. Efter att en intervju var färdig transkriberades hela intervjun och skickades till den intervjuade arkitekten, för att hen skulle gå igenom och kunna korrigera om något inte stämde. I

8 När intervjuerna hade transkriberats analyserades materialet i förhållande till forskningsfrågorna. Analysen användes för att koppla ihop och tolka erfarenheterna som arkitekterna beskrivit med de forskningsfrågor som tagits fram. Forskningsfrågorna delades upp i olika underkategorier som antogs visa helheten av frågan. Denna metod som valdes beskrivs som en induktionsanalys. I en

Induktionsanalys delas informationen upp i kategorier och subkategorier för att forma en förståelse och helhet av materialet (Greener & Martelli, 2018). Induktionsanalys handlar om att forma en förståelse av den undersökta problematiken genom olika metoder, för att formulera en teori (Greener & Martelli, 2018). Det induktiva arbetet börjar med att undersöka verkligheten utan en förankrad hypotes för att sedan koppla det studerade till dagens teori och därefter forma en egen teori (Patel & Davidson, 2003). Ett deduktivt perspektiv börjar istället med att forma en hypotes efter tillgänglig teori och fortsätter sen med att testa sin teori mot verkligheten (Greener & Martelli, 2018). Det deduktiva arbetssättet anses följa en bevisande struktur, då den deduktiva forskaren försöker bevisa att hypotesen stämmer (Patel & Davidson, 2003). Det finns även ett tredje angreppssätt och det är abduktion. Abduktion ses som en kombination mellan induktion och deduktion då arbetssättet utgår från empiri och formulerar en teori (induktion) för att sedan testa hypotesen mot verkligheten (deduktion) och sedan slutgiltigt formulera slutsatser mot teori (Patel & Davidson, 2003). Vilket arbetssätt som forskaren har beror alltså på förhållningssättet mot teori och empiri (Patel & Davidson, 2003). Denna studie har kombinerat induktion och deduktion, vilket har gett metoden abduktion. I det tidiga skedet gjordes en litteraturstudie och under studiens gång har teori jämförts mot empiri flertalet gånger, för att till sist forma slutsatser. Förhållandet mellan empiri, teori och slutsats går att se i figur 4.

För att kategorisera materialet användes färgkodningar av transkriberingarna för att markera de delar av materialet som var relevant och till vilken forskningsfråga som materialet var relevant till. När genomläsningen av transkriberingarna gjordes färgkodades de delar som ansågs bidra till att beskriva processen eller perspektiv på processen som arkitekten hade. Därefter delades materialet upp ytterligare till subkategorierna, för att särskilja och begränsa det enskilda området. När allt relevant material var markerat och sorterat lästes dessa sammanfattningar igenom igen för att se hur arkitekternas olika beskrivningar relaterade till varandra. Om det fanns överlappningar och olikheter samt vad de kunde antas bero på. I en kvalitativ analys är det viktigare att motivera processerna och förstå vad som ligger bakom snarare än att se till att alla har liknande erfarenheter, vilket beskrivits tidigare i metoden.

9

2.4 Metodkritik

Denna studie kan inte täcka alla perspektiv på grund av tidsbegränsningar. Vilket resulterar i att intervjupersonerna inte kan täcka alla perspektiv, då det är en utvald mängd på sju personer. Vikten i arbetet har istället varit att fokusera på att grundligt förstå de enskilda arkitekternas perspektiv. I denna undersökning har inte studenterna tillfrågats, hur de uppfattar visualiseringarna och vad deras intryck är av de olika visualiseringstyperna.

I litteraturstudien hittades inte mycket litteratur kring val av visualiseringstyp efter målgrupp och vilka arkitektoniska objekt som bör inkluderas, då det finns ett glapp i litteraturen. Därav blir vissa slutsatser stående på intervjustudien samt författarens egna kunskaper och åsikter.

För att få en bättre helhet med djupare detaljer kring visualiseringarna kunde visualiserare varit inkluderade i intervjustudien. Dessa exkluderades i ett tidigt stadie för att det ansågs bli för tidskrävande att inkludera båda parter. Denna studie kan fortfarande ge ett perspektiv av hur arkitekter uppfattar processen med en målinriktad utformningsprocess och visualisering. Dock kan undersökningen inte användas för att förstå hur huruvida denna process fungerar för visualiserarna. Det hade kanske varit en möjlighet att istället utföra en kvalitativ enkätstudie som hade riktat sig till både visualiserare och arkitekter. Dock anses intervjuer som undersökningsmetod ge en mycket närmare kontakt och möjligheter att ställa följdfrågor för att förstå intervjupersonernas resonemang.

2.5 Reliabilitet & Validitet

Reliabilitet handlar om tillförlitligheten hos metoden, att utfallet blir den samma om en liknande metod utförs igen eller av en annan forskare (Bell, 2006). Reliabiliteten på intervjufrågor kan testas genom att se hur formuleringar påverkar intervjupersonens svar (Bell, 2006). I denna studie utfördes en testintervju med examinator för att testa vilka svar som kom fram av de formuleringar som hade gjorts. Därefter förändrades frågorna så att det blev tydligare vad som förväntades av dem. I en kvalitativ studie behöver dock inte reliabiliteten vara låg för att svaren förändras vid olika tillfällen, då det handlar mycket om att förstå sammanhanget och jämföra svaren mot bakgrunden (Patel & Davidson, 2003). Frågorna i en kvalitativ studie försöker ofta fånga det unika svaret vid varje intervju och förstå vad som ligger bakom den (Patel & Davidson, 2003). Därav styrdes frågorna mer mot ett område och försökte säkerställa att intervjupersonerna inte hamnade in på olika ämnen. Den semistrukturerade formen erbjöd också möjligheter att styra intervjupersonen om hen hamnade in på ett oönskat område. Denna form av anpassning av frågor för att få liknande resultat liknar det som i en kvantitativ studie kallas validitet. Dock i den kvalitativa studien flyter begreppen reliabilitet och validitet samman, vilket brukar resultera att forskare endast använder sig av ordet validitet (Patel & Davidson, 2003). I den kvalitativa studien är inte validitet kopplad endast till datainsamlingen utan genomsyrar hela forskningsprocessen, det behövs ett bra underlag för att kunna tolka

intervjupersonens upplevelse (Patel & Davidson, 2003). Att underlaget är bra kan också kopplas mycket till att frågorna ger svar inom de tänkta områdena, därav är testintervjuer ett bra verktyg (Bell, 2006). I den kvalitativa studien kopplas också validitet hur väl som likheter, skillnader och det unika lyckas fångas upp samt hur forskaren lyckas argumentera för olika tolkningar (Patel & Davidson, 2003).

10 transkriptionerna användes metoden triangulering med olika teoretiska källor. Triangulering med hjälp av olika teoretiska källor bidrar till en större bredd och mångfald i analysen (Patel & Davidson, 2003). Vilket i sin tur ökar kvaliteten på studien. I en studie är det även viktigt att skribenten

11

3. Litteraturstudie

Här presenteras resultatet av genomförd litteraturstudie inom forskningsområdet.

3.1 Kvalitet i arkitektur

För att uppnå en god arkitektur som tar hänsyn till helheten behöver aspekterna skönhet, hållbarhet och bekvämlighet beaktas (Nylander & Forshed, 2011). Bekvämlighet är den välutrustade och praktiskt genomtänkta lägenheten, hållbarhet handlar om att tänka långsiktigt gällande såväl ekonomi, materialval, underhåll men också rummens funktioner. Skönhet är relationen mellan bostaden och dess brukare, skönhet definieras som ett omätbart värde och subjektiva upplevelser (Nylander & Forshed, 2011).

Kvalitet kan också beskrivas som fokus på helheten och en vision som tar hänsyn till funktion, hållbarhet och ekonomi. Hur arkitekter anpassar designen efter platsen och närliggande bebyggelse samt hur entré till område och hus fungerar. Hur väl utformningen anpassar sig till de funktionskrav som finns hos beställare och användare. (Kazemian, Svensson, & Rönn, 2008)

En liknande beskrivning av kvalitet är hur arkitekten bemöter och tillfredsställer de krav och behov som finns. Arkitektonisk kvalitet skapas i mötet mellan objekt, normsystem och bedömare. Kvalitet anses bero på åtta grundkriterier: ljus och färg, materialbehandling, skönhet och behärskning, ändamålsenligt och funktion, originalitet och nyhetsvärde, tradition och historia, symbolverkan samt anpassning till omgivning. (Rönn, 2013)

Arkitektoniska kvaliteter som skapar attraktiva bostäder anses vara hur pass bra lägenheten anpassar sig till platsen. En viktig aspekt att tänka på är de kvaliteterna som inte kan påverkas av de boende i efterhand, ett exempel på en aspekt är platsen som byggnaden är placerat på. Det är även viktigt för framtida boende att känna sig delaktiga i processen för att kunna uppnå en god kvalitet efter deras krav. I planlösningen är en stark arkitektonisk kvalitet lägenhetens generalitet, som kan ses i de

12 obestämda och rektangulära rummen i figur 5, och flexibilitet samt möjligheterna till extra

förvaringsutrymmen. (Löfdahl, 2013)

Kvalitet kan också härledas till de boende, deras behov och krav. Kvalitet anses uppstå i relationen mellan olika aktörer. Om processen främjar delaktighet och öppenhet, där alla aktörer kan föra sin talan och deras perspektiv tas till vara på, anses det finnas bra förutsättningar för att uppnå god kvalitet. (Werner, I. & Grange, 2011)

Kvalitetsbegreppet inom arkitektur är ett öppet begrepp som kan skifta beroende på vem som använder det. Det kan användas för att beskriva de estetiska val som arkitekten gjort, hur

arkitekturen förhåller sig till krav som finns eller de mål som finns med designen. Uttrycket definieras av användaren och det finns en anledning av att tydliggöra och kommunicera inom projekt vad kvalitet betyder för de olika aktörerna, för att det inte ska bli missförstånd under projektet. (Johansson, Rönn, & Werner, 2013)

3.2 Viktiga kvaliteter i studentbostadsbyggandet

Här presenteras vilka kvaliteter som är viktiga arkitektoniskt och hur de knyts an till studenter.

3.2.1 Boendeform

Gruppen studenter är en heterogen grupp vars bostadsproblem inte kan lösas med en enhetlig lösning (Ike et al., 2020). Eftersom gruppen är blandad med olika förutsättningar kommer

studentbostadsutbudet alltid behöva en bredd av boendeformer. Hur man vill bo, vilka funktioner och kvaliteter man prioriterar samt om man är villig att dela skiljer sig mellan olika utbildningar och hur många terminer man studerat (Hovemyr & Rostvik, 2017). Sverige har generellt fokuserat mycket på enskilda bostäder för studentbostäder men det håller på att förändras nu när fler efterfrågar en typ av delade bostäder och sociala ytor (Studentbostadsföretagen, 2019). Attraktiviteten av det delade boendet är väldigt beroende på om studenten själv har möjlighet att välja vem man delar lägenheten med och hur många man bor med (Hovemyr & Rostvik, 2017). Korridorsboendet är därav inte aktuellt eftersom det blir många personer som ska dela på de gemensamma funktionerna samt att studenten själv inte kan välja vilka man bor med. Det går att se en tydlig trend över hur

nyproduktion av korridorsboende sjunkit genom åren och är just nu på de lägsta nivåerna någonsin (Studentbostadsföretagen, 2019).

13 Det finns inte någon tydlig riktning på hur många som det delade boendet ska inkludera. Hovemyr & Rostvik (2017) menar på att det är attraktivast att endast dela med en person medan

Studentbostadsföretagen (2019) menar på att antalet skulle vara mellan två och fem. Den tydliga trenden i båda är att det behövs mer fokus på sociala ytor och att vikten av de sociala ytorna kommer vara större i framtiden. Som kan ses i figur 6 är det flera av studentbostadsföretagen som svarade att de tänker bygga nytt inom två år. Trenden av kollektiva bostäder märks även hos produktionsbolagen för studentbostäder, då fyra av fem uppger att det är attraktivt att producera nya kollektiva boenden (Studentbostadsföretagen, 2019). För att erhålla en bättre kvalitet hos de delade bostäderna skulle en gemensam standard behövts tas fram (Uyttebrouck, van Bueren, & Teller, 2020). Det skulle bidra till en en god levnadsstandard i boendet och inte en kompromiss på flera viktiga områden, för en ekonomiskt utsatt grupp (Uyttebrouck et al., 2020). Den delade

marknaden har på senare år ökat i Amsterdam och leder till bostadsbrist för studenter, en trend som ser ut att drabba Sverige också (Uyttebrouck et al., 2020).

3.2.2 Värden & funktioner i arkitektur

Oavsett den valda boendeformen finns det en efterfrågan av sociala ytor där de boende kan interagera med varandra på deras villkor (Studentbostadsföretagen, 2019). De ytorna behöver inte nödvändigtvis vara i bostadshuset utan det kan komplimenteras med universitetets lokaler om bostaden ligger i anslutning till campuset (Simpeh & Shakantu, 2020). Vilket skulle ta bort en del av den ekonomiska belastningen.

De sociala ytorna i studentbostaden skulle också kunna verka för att knyta an till resten av samhället och erbjuda ett utrymme för fler än bara studenter (Studentbostadsföretagen, 2019). Vilket skulle bidra till att studenterna blir en del av samhället istället för en separat funktion. Dock prioriteras miljöer för lärande och studenters välmående högre (Simpeh & Shakantu, 2020). Studieytorna är en essentiell del av studentbostaden som en studentbostad bör vara utrustad med. Det märks en skillnad av vikten av sociala ytor från tidigare till mer aktuella källor (Simpeh & Shakantu, 2020).

Balkong är en extra yta som bidrar med social kvalitet och som studenter är beredda att betala för (Hovemyr & Rostvik, 2017). Studenter kan även tänka sig att funktionen för att göra det mer ekonomiskt hållbart (Hovemyr & Rostvik, 2017). En variant av en delad balkong kan ses på figur 7.

14 Detta kan dock stå i konflikt med en lägre hyra och eftersom det inte är en kvalitet som alla finner nödvändig, en gemensam kvalitet vara lättare att motivera (Hovemyr & Rostvik, 2017). Då studenter som inte känner behovet av en fortfarande kommer behöva betala för den. En lösning som medför små förändringar på hyran gör att den största efterfrågan, ett billigt boende, tillfredsställs (Ike et al., 2020).

Smålägenheters utformning gör det svårt för arkitekten att uppnå ett högkvalitativt boende (Strålberg, 2017). Kvaliteter som variation av möblering, rörelse och kontraster i ljussättning samt stor variation i öppenhet och slutenhet är svåruppnådda i en studentetta då den oftast består av ett rum (Strålberg, 2017). Kvaliteter som bör planeras in är dagsljus, en god planlösning och en skillnad mellan de öppna och slutna delarna (Strålberg, 2017). En delad lägenhet kan möjliggöra en bostad med bättre kvaliteter till en billigare peng i förhållande till en studentetta (Studentbostadsföretagen, 2019). Prioriteringarna hos studenter tyder också på en tydlig efterfrågan av god boendemiljö, arkitektoniska kvaliteter, som främjar umgänge och möten (Studentbostadsföretagen, 2019). Vilket kan leda till att arkitekturen blir viktigare i hela bostaden, att fokus skiftar från den skilda lägenheten till huset i stort. Studenterna värderar inte en god arkitektur, i form av den fysiska karaktärsdragen i boendet, lika högt (Ike et al., 2020). Studierna visar inte på en tydlig bild av studenternas

prioriteringar.

För att en student ska kunna få ut maximalt av kvaliteter som universitetet ger behöver boendet ligga nära universitetet. Det är viktigt att matcha boendet med den service och ytor som behövs för att tillgodose välmående hos studenterna, dessutom ökar dessa krav hela tiden. (Simpeh & Shakantu, 2020)

3.2.3 Kostnad

En låg levnads- och boendekostnad är högt prioriterat bland studenterna (Hovemyr & Rostvik, 2017; Ike et al., 2020). Anledningen är att många går på lån och majoriteten inte har en stor

månadsinkomst, därav blir ett prisvärt boende ett måste (Hovemyr & Rostvik, 2017). För att få ner kostnaderna för studenterna behöver fler parter bli involverade i byggprocessen och kunna dela på kostnaderna (Uyttebrouck et al., 2020). Universitet och kommun kan gå in och stötta vissa kostnader för att säkerställa en billigare byggprocess (Uyttebrouck et al., 2020). Det finns ett starkt argument för att universiteten har ett ansvar mot deras studenter att erbjuda trygga boenden med en bra bostadskvalitet (Uyttebrouck et al., 2020). En bostad som erbjuder studenterna goda möjligheter till lärande och möjligheten att lyckas med sina akademiska studier samtidigt som bostaden främjar välmående hos studenterna (Simpeh & Shakantu, 2020). Boendeupplevelsen har en stor påverkan på studieresultaten och kan ge möjligheterna till ökade resultat (Studentbostadsföretagen, 2019). Det är dock viktigt, om ett samarbete för att sänka kostnaderna med entreprenadföretaget tas i bruk, att komma överens om att besparingarna ska gynna den framtida studenten och inte företaget (Ike et al., 2020). Ett delat boende medför också besparingar för förvaltningsbolaget om studenten själv ansvarar för att sköta uthyrningen av överblivna rum till andra hyresgäster (Hovemyr & Rostvik, 2017).

3.3 Designprocessen

15 behov och krav kan även förändras, försvinna eller uppkomma under arbetets gång. (Ganeshan et al., 1994)

Figur 8 illustrerar designprocessen som innehåller fem iterativa delar för att ta fram lösningar (Ganeshan et al., 1994).

När man ska förstå sig på problemen blir det viktigt att försöka dela upp problemet i olika kategorier. Detta för att vara säker på att man vänder och vrider på problemet och ser det ur olika perspektiv. De olika kategorierna är: funktion, form, ekonomi och tid. Se figur 9 för en djupare förklaring av varje kategori. (Pena & Parshall, 2012)

Tydliga sammanställningar av projektinformationen är kritisk för designprocessen och behöver tas fram och kommuniceras i ett tidigt skede. Det är inte relevant att stolpa upp alla tekniska krav i ett tidigt skede, utan projektets övergripande mål och syfte är det som är centralt. Att arbeta på en generell nivå och inte för detaljerat. (Bogers, Meel, & Theo JM van, der Voordt, 2008)

Genom att förstå eller beskriva designproblem ur perspektiven; funktion, form, ekonomi och tid, är det enklare för arkitekten att kommunicera med beställaren om behov. Dessa perspektiv hjälper till att sammanställa och förstå beställarens uttalade behov och hur de kan påverka projektet. Det hjälper även till att sortera information på ett överskådligt sätt. Överskådligheten hjälper också till att enklare kunna uppfatta om något saknas i analysen. Utifall att uppdelningen inte görs kan det vara svårt att se vilka delar som kanske är bristfälliga eller inte tagits i hänsyn. (Pena & Parshall, 2012) Arkitektonisk programmering handlar om att kommunicera mellan projektets alla parter för att få ut de krav och mål som finns för projektet. Det ska ge grunden för hur projektet fungerar och fungera som ett styrmedel under projektets gång samt vid en eventuell utvärdering av designens resultat. Att sammanställa projektets mål och krav på detta sätt bidrar till en bättre och effektivare design, färre

16 kostsamma designförändringar, identifiering och lösning ineffektiva konstruktionsprocesser samt fånga upp projektets incitament. Arkitektonisk programmering används i projektets början för att definiera all information och mål med projektet, därefter sammanställs det till en projektbeskrivning där all nödvändig information finns samlat. Arkitektonisk programmering kan därav beskrivas som en samling, uppstrukturering, analys och presentation av projektets viktiga parametrar. Beskrivningen erbjuder en möjlighet att uppnå en god design- och processkvalitet. (Akinç, 2005)

När första designen ska sammanställas kan man arbeta med vad som på engelska kallas ”Brown Sheets” för att grafiskt sammanställa och visa ytbehoven i projektet. Ytbehoven är tagna från designprocessen som fastställdes ovan och används för att få till en gemensam förståelse. Detta ger visualiseraren en övergripande visuell förståelse för ytbehoven i skala och relation till varandra. ”Brown Sheets” används som en jämförelseanalys då man kan se, genom förhållande i skala, hur projektets olika delar vägs mot varandra. Denna grafiska teknik används för att sammanställa och kommunicera med beställaren, för att säkerställa att projektets tillfredsställer behoven. Tekniken är också en bra plattform för kommunikation under hela processen gång. Då det sker ändringar i projektet kan man alltid gå tillbaka och ändra texter, figurer eller ändra proportionerna mellan olika ytor. Om man arbetar med plattformen kontinuerligt och har den tillgänglig för alla kan man hålla projektets olika parter i uppdaterade och sammanstrålade. (Pena & Parshall, 2012)

Den schematiska designen, som det refereras till som ”Brown Sheets” ovan, producerar mycket olika informationsmaterial och beräkningar vilket gör att det kan vara svårt att hålla reda på förändringar under processens gång. För att se till att alla inkluderade har tillgång till all information och att förändringar i projektet når fram till alla kan BIM användas i ett tidigt skede. Det möjliggör en effektivare process och enklare sammanställningar. BIM möjliggör att dokument som skapas med verktyget sparar förändringar som sker i projektets vision, krav eller mål. Att tidigare skapade dokument uppdateras med ny information och konflikter som uppstår vid förändringar upptäcks snabbare. Att arbeta med länkad information främjar effektiva, konsekventa och samarbetsvänliga processer. De enklare modellerna som skapas kan även användas vidare i senare design- och visualiseringsskeden. (Tessema, 2008)

17 Däremot bör inte BIM-modellen inkludera all information i alla projekt. I varje enskilt projekt är det viktigt att fundera hur en BIM-modell ska användas och vilken information som krävs för det. Olika typer av projekt och storlek hos projekt sätter olika typer av förutsättningar, krav och mål. Det är därav viktigt att analysera hur verktyget bäst kan stötta det specifika projektet, snarare än det generella, och inte välja samma tillvägagångssätt för alla projekt. Det inkluderar även vilken

detaljnivå som modellen bör innehålla. Till exempel om texturer, färg eller endast form ska läggas till på ytskikt. (Leicht & Messner, 2007)

Schematisk design är viktig för att tydliggöra mål och funktioner som sedan en designer behöver för att lägga till alla detaljer. Det är essentiellt att den schematiska designen inte blir för detaljerad utan den beskriver ramarna och målet. Så att den som arbetar med designen kan få den information den behöver vid det givna tillfället och inte blir handfallen av all information. Därför kan den schematiska designen och designen i sig fungera löpande, för att tillgodose designern med information löpande. Beroende på typ av projekt och hur arbetslaget är utformat (alla jobbar på samma företag eller olika företag som samverkar eller konsulter inblandade) är det inte alltid man kan arbeta på samma sätt med informationen. Den behöver anpassas efter det specifika projektet. (Pena & Parshall, 2012) För att uppnå en god kommunikation i tidiga skeden är det viktigt att kunna diskutera underlaget, för att alla ska kunna sätta sig in och förstå projektet. Vid stora projekt är det viktigt att information i programmeringen, projektbeskrivning eller schematisk design är tydlig och att se till att

informationen är komplett. Utifall att underlaget saknar information kan det uppstå fel som är kostsamma att förändra i efterhand. Det är även viktigt att särskilja krav, mål och önskningar för att förstå vilka delar som är prioriterade. I informationen är det inte heller väsentligt att inkludera beskrivningar om byggnormer eller standarder, det är viktigare att beskriva hur projektet särskiljer sig från dem. (Bogers et al., 2008)

Ett bra och lyckat projekt som tar hänsyn till beställare och brukares behov handlar mycket om kommunikation och teamet. Hur information dokumenteras och kommuniceras till teamet så att alla förstår och är inställda på samma mål. Därav krävs det att teamet fungerar väl med varandra och upprätthåller en god kommunikation under hela projektets gång. Figur 10 ovan illustrerar

18 kommunikationsprocessen och dess delar. Fallerar dokumentationen eller kommunikationen av information riskerar behov från beställare och/eller brukare att förloras. (Pena & Parshall, 2012)

3.3.1 Designintention

DI är beskrivet som anledningarna bakom designen, varför vissa val har gjorts (Ganeshan et al., 1994). Enligt Ganeshan et al. (1994) behöver man, om man ska förändra ett fönster under processens gång, ha förståelse för:

• Vilka följder får förändringarna? Förändras fönsterytan?

• Förändras designen från arkitektens avsikt? Kan det resultera i exempelvis en förlust av dagsljusinsläpp?

• Hur kan resten av designen anpassas för att DI ska behållas? Kan andra fönster anpassas för att släppa in mer ljus?

Eftersom dessa frågor inte endast kan besvaras av en ritning krävs mer information. Denna

information kan specificeras via en noggrann dokumentation från arkitekten. Dokumentationen ska kunna bidra till att: förklara designen, verifiera designen jämtemot visualiseringen, förstå effekten av förändringar, bidra till förståelse för designen vid liknande byggnationer samt ska dokumentationen fungera som ett utlärningsmaterial för praktikanter (Ganeshan et al., 1994).

Historiskt sett har arkitekter alltid försökt förmedla DI med hjälp av olika verktyg. Förr kunde dessa verktyg vara fysiska modeller, texter och ritningar. Dessa var begränsningarna innan teknologin med digitala verktyg. Det gjorde att endast arkitekten förstod den slutgiltiga produkten, då den existerade i stor del endast i fantasin. Eftersom en byggnad i verkligheten är väldigt komplex med många, många, olika material samt befinner sig i olika platser och miljöer är allt detta svårt att visa med de verktyg som fanns då. En fysisk modell går inte att göra så pass specifik samt att ritningar inte nödvändigt vis ger en kund en bra tredimensionell uppfattning av rummen. De digitala verktygen som finns nu har förändrat strategin för modelleringar. Då det nu är möjligt att lägga till alla detaljer och få tredimensionella modeller som gör att kunden eller beställaren enklare kan förstå projektet och DI. Med de digitala verktygen som finns nu för tiden kan det även göras simuleringar i ett tidigt stadie. Dessa tidiga simuleringar resulterar i att arkitektens arbete inte blir lika beroende av

antagningar, utan mer utvärderingar. Därav kan en arkitekt se direkt om DI fungerar som tänkt eller ej. (Bernstein, 2018)

Att förmedla DI av hur designen fungerar vid förändringar och tankarna bakom, via CAD, har inte varit naturligt att inkludera. Utan det är nu som det har börjat utnyttjas i högre grad. Detta eftersom det inte varit tydligt exakt hur man ska göra det i CAD. Definitionen av DI är också något som är lite flytande och kan betyda lite olika beroende på vem du frågar, vilket även försvårar

implementeringen av DI i CAD. Då modelleringen och verktygen vi använder påverkar DI i hög grad är det viktigt att vara medveten om hur och formulera tydliga strategier för hur DI dokumenteras. (Otey et al., 2014)

3.3.2 Designrationalitet

DR definieras ofta som målet med designen och hur de olika valen som gjorts bidrar till att uppfylla målet. DR främjar också en god kommunikation och samverkan, speciellt mot bostadens framtida boende. Ofta förmedlas DR med hjälp av olika grafiska verktyg som kan hjälpa att kommunicera designprocesser eller lösningar inom arbetslag och mot slutgiltig kund. DI klassas som en del av DR, där DR beskriver helhet mer och DI beskriver hur delarna fungerar. (Otey et al., 2014)

19 • Argumentationsbaserat – DR används för att framhäva olika argument för designen. Varför

den ser ut som en gör, valen som gjorts och argumenten för och mot olika alternativ i designstadiet.

• Historiskt perspektiv – DR förmedlar designens historia, hur processen såg ut för designen vid framtagandet. Detta kan förvaltas genom sparande av designanteckningar,

mejlkonversationer eller andra typer av dokument som fångar processen.

• Enhetsbaserat – En modell av byggnaden används för att förvalta och förmedla DR. Modellen är tänkt att kunna simulera funktionen och syftet. Den som iakttar kan då ställa frågor kring designen och dess funktioner.

• Processbaserat – DR är integrerat som en del av processen och verkar som ett styrmedel för projektet. Utifall att projektet ändras, ändras också styrmedlet.

• Aktivt dokument-baserat – DR är förbestämt och förvaltas av systemet. När en arkitekt utvecklar designen definierar systemet valen utefter de givna parametrarna. Om något designval står i konflikt med den förvalda definitionen av projektet behöver antingen arkitektens val eller systemets värden ses över.

De olika typerna av DR behöver inte alltid existera utan den andra. Ibland kan flera av dessa typer av DR samverka samtidigt (De Jong, Van Der Werf, Jan Martijn E. M, Van Steenbergen, Bex, & Brinkhuis, 2019). För att ha en lyckad integration av DR bör det inte påverka arkitektens process för mycket(De Jong et al., Mar 2019). Därav brukar biprodukt-metoden tillsammans med process- och

argumentations baserat DR vara det optimala (De Jong et al., Mar 2019).

3.3.3 Från arkitekt till visualiserare

När arkitekten ska överföra projektet samt de värden och funktioner som ligger bakom är det vanligt att man använder sig av en blandning av olika kommunikationsplattformar. Att blanda muntligt, skriftligt och visuellt presentationsmaterial för att öka förståelsen hos mottagaren. Vanliga visuella presentationsmaterial kan vara olika ritningsmaterial som arkitekten har tagit fram under processen gång. Nu för tiden används också digitala modeller, kan vara CAD-modell eller BIM, för att överföra värdena från arkitekt till visualiserare. (Basiri, 2020)

De digitala verktygen kan överföra information om hur designen kommer fungera och vad tankarna är bakom dem. På så sätt kan man koppla ihop informationen mellan olika parter, genom att säkra

20 överföringen av all information på ett tydligt sätt. Denna process av tydlig information och förståelse resulterar i att risken i arbetet minimeras, att onödigt arbete och korrigeringar i sent skede möjligtvis kan undvikas. (Bernstein, 2018)

Ett exempel av hur informationsflödet skulle kunna se ut med hjälp av BIM illustreras i figur 11. Detta sätt att samverka existerade inte innan BIM med de traditionella 2D CAD-ritningarna. Då var

samverkan separerad på ett annat sätt, aktiviteter kunde inte ske parallellt på samma sätt. Om det uppkommer ändringar kommer det också att uppdateras för båda parter med BIM. Med icke integrerade processer kan ändringar innebära att personen efter i kedjan kanske behöver förändra redan gjort arbete eller börja om. Att ha ett konstant flöde av information gynnar de olika parterna i projektet och säkerställer att DI samt DR följer med hela vägen. (Al Hattab, M. & Hamzeh, 2013)

3.4 Visualisering

Visualiseringar används mest under de tidiga skedena (planering, utformning och konstruktion), se beskrivningen av designprocessens iterativa arbetssätt i figur 8, och sen även under utförandefasen. Användandet av visualiseringarna sker i majoritet i tidiga skeden och en liten del under utförandet. Visualiseringarna bidrar till fördelar som processöversikt och styrning av produktionens effektivitet. Visualiseringarnas fördelar värdesätts enligt följande: processöversikt – den största delen, styrning av produktionens effektivitet – en mindre del och resten till fördelar som konfliktdetektering, planering, projektdesign och säkerhet. Detta visar på att visualiseringarna har ett större användningsområde än det som används idag. Att inkludera visualiseringarna mer i utförandet, övervakning och kontroller. Den vanligaste och mest efterfrågade formen av visualiseringar är 3D-modeller kombinerat med 2D-material som ritningar, diagram och bilder. (Leite et al., 2016)

Under årens lopp har det funnits olika verktyg för att arbeta med visualiseringar och i dagsläget används fortfarande flera olika. Det kan vara skisser, illustrationer, fysiska modeller, renderingar från modell och interaktiva digitala miljöer. Figur 12 illustrerar några olika exempel av visualiseringar. Utifrån syftet och målgruppen med visualiseringen väljs en lämplig metod. Visualiseringen behöver lyfta fram det som behöver beslutas om nu eller kommuniceras till andra parter. Därför kan visualiseringar som är för specifika vara sämre när det inte ska beslutas eller presenteras detaljer,

21 samt för konceptuella visualiseringar kan vara irrelevanta då exakta detaljer är viktigt. (Olofsson, 2016)

Visualisering i 3D kan bättre beskriva detaljer av projektet. Det går att välja ut specifika delar som presenteras på ett enkelt sätt, utan att bli överväldigad. Visualiseringarna i 3D har förmågan att minska misstolkningarna av byggprojekten och kan därmed leverera information enklare till mottagaren, utan att denna behöver på förhand skaffa sig kunskaper för att tolka visualiseringen. Vilket skiljer sig från tidigare visualiseringar, där byggprojekt har visats i en 2D-visualisering. Där var det svårare för mottagaren att sätta sig in i projektet och det kunde uppstå misskommunikation. På senare år har även virtuell verklighet (VR) används för att beskriva byggprojekt. VR erbjuder en starkare närvaro- och upplevelsekänsla som bidrar till att mottagaren kan få en ännu starkare rumsupplevelse. (Basiri, 2020)

Hur en visualisering presenteras spelar roll. Det är inte bara vilken typ av visualisering man väljer som spelar roll utan även hur den enskilda visualiseringen presenteras. I fallet med renderade bilder från modell spelar ljuset en stor roll. Det kan exempelvis vara vilken tid det är på dagen och hur den tiden bidrar till ljusbilden. Generellt sett, hos kunder, finns det ett positivt intryck till renderingar med mycket färg. Kontexten till bilden och vilken miljö samt årstid det är spelar också stor roll. Där en gråare kontext anses vara tråkigare än en färgglad. (Erlandsson & Furbring, 2020)

Ljussättning och hur ljuset förändras påverkar vår uppfattning av rummet. Det påverkar även upplevelsen av rummets atmosfär och rummets rymlighet. Figur 13 visar hur olika ljus kombinerat med möbler kan anpassas för att stärka en viss upplevelse av rummet. Hur mycket av rummets atmosfär som påverkas av ljuset går inte att fastställa, mer än att det är en faktor. Samma gäller för uppfattningen av rummets rymlighet. Rummets utformning och möblers karaktär har också en stor påverkan på upplevelsen av rummet. Därav bör ljuset, utformningen och möblering anpassas efter den vision som finns i projektet samt dess målgrupp. (Ekstedt & Westerlund Jensen, 2019)

Visualiseringar lyfter fram människor och visar projekt ur olika perspektiv, därför är det viktigt att tänka normkritiskt. Normkritiskt arbete handlar om att analysera vad som anses vara normalt och har

22 en högre status i samhället för att lyfta fram andra perspektiv. Hur uppfattas visualiseringarna och vad kan de bidra till, genom dessa perspektiv är tanken att skapa mer inkluderande visualiseringar. För att arbeta normkritiskt med visualiseringarna har åtta tekniker tagits fram. En av dessa tekniker är synliggöra – vilka perspektiv lyfts fram, vilka grupper är med och hur syns grupperna. Lyfta fram och synliggöra flera sidor av den bebyggda miljön. (Jahnke, Fredriksson, & Crossler Ernström, 2019) De olika teknikerna behöver inte användas samtidigt, utan man kan välja en eller att kombinera några. Tekniken samskapa, som handlar om att inkludera intressenter i visualiseringen, passar bra att kombinera med någon av de övriga teknikerna. (Jahnke et al., 2019)

För att tillfredsställa kunden behöver byggindustrin anpassa sig och erbjuda bra service, möjligheter för kunden att påverka och bra informationsflöde (Ozaki, 2003). Den samverkande metoden kan erbjuda mer innovativa lösningar och bidra till att bostäderna formas efter slutanvändarens behov och önskningar (Ozaki, 2003). För att skapa mer inkluderande processer kan tekniken ”samskapa” användas (Jahnke et al., 2019). Däremot är branschen ännu inte redo för att införa att kunden kan skapa designen helt själv, då det varken finns nog mycket resurser eller tillräckligt välutvecklade system för att stötta det (Barlow & Ozaki, 2003).

De huvudsakliga barriärerna, ordnat efter den relativa utmaningen, för visualiseringarna anses enligt Leite et al. (2016) vara:

• Filformat och de medium som används för arbetet – Anses vara den största utmaningen då olika professioner använder olika format kan de inte enkelt användas av varandra. Vilket format som används skiljer sig beroende på profession och funktion. En konstruktör kan arbeta i IFC-filer (industy foundation classes) medan en visualiserare kan arbeta med en rendering i bildformat. En kund som bryr sig om designen och ytskikten vill ha en 3D-rendering, video eller VR-upplevelse. Medan produktionsplanerare och projektledare vill kunna ta ut arbetsmängd och mängda exempelvis material, för att kunna ta beslut. Därav behöver visualiseringarna kunna innehålla flera olika typer av information, kunna användas från olika typer av enheter, kunna kombinera den information som behövs och ha metoder för att effektivt visualisera den valda informationen.

• Budget – Näst största utmaningen. Här ingår kostnader för visualiseringsverktygen som delas in i mjukvaru-, hårdvaru- och driftkostnader. Den initiala kostnaden anses vara hög men på grund av vinster på långsikt anses det ändå vara lönsamt. I verksamheter där man redan har gjort den initiala kostnaden anses brist på erfarenhet vara ett större hinder än budgeten. • Realtidsmodell av byggnad på annan ort – Hur en fjärrplats kan genereras och visualiseras

med hjälpmedel. För att kunna utvärdera plats och utformning efter förhållanden i beslutsprocessen. Verktygen som används för att skapa modellen är laserskanners och fotomodeller. Svårigheterna ligger i att effektivt sortera all information som tas in samt att få exakt och tillförlitlig information för diagnostik i realtid.

• Skillnaden mellan användbarheten av visuella medium i teorin och praktik – Hur det påverkar effektiviteten att visualisera exempelvis ett produktionsschema grafiskt istället för i text. Det finns trender som visar på att industrin använder sig mer och mer av de visuella verktygen men att verktygen fortfarande behöver utvecklas mer efter industrins behov för att kunna användas fullt ut. Därmed hade gapet kunnat minskats.