Gruva i Jokkmokk. Ja eller nej? EXAMENSARBETE

EXAMENSARBETE

Gruva i Jokkmokk. Ja eller nej?

Analys av en Facebookdebatt

Viktoria Unnes

Filosofie kandidatexamen Sociologi

Luleå tekniska universitet

Gruva i Jokkmokk. Ja eller nej?

Analys av en Facebookdebatt

Viktoria Unnes

Luleå tekniska universitet C – uppsats

Sociologi

Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Vt: 2012

Förord

Efter tre intressanta år i skolbänken är det nu dags att ställa in siktet på framtiden. Det har varit lärorika år och mycket kunskap har jag med mig i bagaget. Jag vill särskilt tacka min handledare Mats Jakobsson som har ställt upp och varit en bidragande del i arbetet. Tack vare ditt engagemang, professionella feedback och konstruktiva kritik har jag tagit mig framåt. TACK! Jag vill även tacka alla andra som stöttat mig under vägen. Anna, du har varit ovärderlig, ett fantastiskt bollplank och inte minst vän. Jag vill även rikta ett tack till min familj och mina vänner som stått ut med mig, trots att jag varit lite grinig då jag känt mig stressad.

Tack!

Sammanfattning

Studiens syfte är att utföra en analys på de argument som förs på Facebook angående den eventuella gruvetableringen i Jokkmokks kommun och se om dessa kan relateras till olika perspektiv på social förändring i ett lokalsamhälle. Den valda metoden för studien är en kvalitativ textanalys och dess empiriska del baseras på debattinlägg hämtat från olika grupper på Facebook.

Jokkmokk är till ytan den näst största kommunen i Sverige och hälften av dess yta utgörs av ett vidsträckt fjällområde. Kommunen har under de senaste 50 åren minskat sin befolkning med 50 procent och idag är invånarantalet 5119. De tre största arbetsgivarna idag är Jokkmokks kommun, Vattenfall och Norrbottens läns landsting. Den tredje största näringen inom kommunen är rennäringen och den samiska näringen. Arbetstillfällena i kommunen var 2113 stycken under året 2010 och det var 244 som pendlade till andra delar av länet för att arbeta.

Under året 2011 började det spekuleras om en eventuell gruvetablering i kommunen vilket kom att bli ett omdiskuterat ämne bland lokalbefolkningen, på Facebook, i media och mellan personer i samhället.

Resultatet av studien visar på att den eventuella gruvetableringen väcker ett stort engagemang på valda forum på internet. De som är för gruvetableringen ser de fördelar som en gruva kan bidra med som; arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt och en stabil ekonomi. De som är mot etableringen anser att Jokkmokks varumärke inte går ihop med gruvdrift samt att en gruva skulle vara förödande för redan existerande näringar i området.

Abstract

The study aims to perform an analysis of the arguments put on Facebook regarding the potential mining establishment in Jokkmokk and see if these can be related to different perspectives on social change within a community. The method chosen for the study is a qualitative text analysis and the empirical part is based on the submissions taken from different groups on Facebook.

Jokkmokk is to face the second largest municipality in Sweden and half of its surface

consists of an extensive mountain range The municipality has during the past 50 years

reduced its population by 50 percent and today, the population is 5119. The three largest employers today are Jokkmokk Municipality, Vattenfall and Norrbotten County Council. The third largest industry in the municipality is the reindeer and the Sami industry. The jobs in the municipality were 2113 pieces in the year 2010 and it was 244 which were commuted to other parts of the county to work.

During the year 2011, it began to speculate on a possible mining establishment in the municipality which became a controversial topic among the locals, on Facebook, the media and among people in society.

The results of this study show that the potential mining establishment raises a lot of commitment on the selected forum on the internet. Those who are for the mining establishment sees the benefits that a mine can help with that, job creation, economic growth and a stable economy. Those who are against the establishment view that Jokkmokk brand does not go with mining and that a mine would be devastating for already existing businesses in the area.

Innehållsförteckning

1. En gruvlig framtid ... 7

1.1 Jokkmokk nästa gruvort? ... 8

1.2 Syfte och frågeställningar ... 9

1.3 Avgränsning ... 10

1.4 Disposition ... 10

2. Tidigare forskning ... 11

3. Metod ... 13

3.1 Val av metod ... 13

3.2 Analysredskap och tillvägagångssätt ... 14

3.3 Tolkning ... 15

3.4 Validitet och reliabilitet ... 16

3.5 Datainsamling och urval ... 16

3.6 Etik ... 17 4. Teoretisk referensram ... 18 4.1 Social förändring ... 18 4.2 Globalisering ... 18 4.3 Kulturens betydelse ... 19 4.4 Generationer ... 19

4.5 Materialism och postmaterialism ... 20

4.6 Tillämpning av den teoretiska referensramen ... 21

5. Resultat ... 23

5.1 Materialistiska argument för gruva ... 23

5.1.1 Arbetstillfällen ... 23

5.1.2 En basnäring behövs ... 24

5.1.3 Ekonomisk tillväxt ... 24

5.2 Postmaterialistiska argument för gruva ... 25

5.2.1 Samexistens/mångfald ... 25

5.3 Mönster i argumentationen; genus och generation ... 25

5.4 Materialistiska argument mot gruva ... 26

5.4.1 Främja en långsiktig stabil ekonomi ... 26

5.5.1 Förödelse för rennäringen och den samiska kulturen ... 27

5.5.2 Bevara naturen och miljön ... 28

5.5.3 Alternativ till gruvdrift ... 29

5.6 Mönster i argumentationen; genus och generation ... 30

7

1. En gruvlig framtid

Under senare år har det skett ett ökat intresse för att öppna gruvor, både nya och tidigare nedlagda gruvor är på väg att öppnas till följd av de höga världsmarknadspriserna på järnmalm. Samtidigt är intresset för prospektering, dvs. sökning efter mineralfynd en verksamhet som har ökat över hela landet. I Sverige har Bergstaten beviljat drygt 200 undersökningstillstånd om prospektering, mer än en

fjärdedel av dessa gäller Norrbotten (Nordkalottrådet, 2011

).

Den pågående gruvboomen i Norrbotten gör att under 2012 kommer länet att vara ett av de områden som har starkast efterfrågan på arbetskraft vid sidan av Göteborgs- och Stockholmsregionen. Fyrtio procent av företagen i länet räknar med en ökad efterfrågan på arbetskraft, men ett problem för företagens utveckling är svårigheten att hitta personal och bostäder (www.svd.se). På grund av att gruvbranschen expanderar satsar arbetsförmedlingen på en nationell förmedling av gruvarbeten. De ska hjälpa arbetssökande att hitta arbeten inom gruvindustrin samt hjälpa företagen att hitta kompetent arbetskraft. Inom bara några få år kommer branschen att behöva rekrytera upp emot 5000 personer (www.kuriren.nu). Även bemanningsföretaget Proffice satsar på gruvindustrin, de öppnar kontor i Pajala och under 2012 kommer de även öppna kontor i Kiruna och Gällivare (www.entreprenad.com).

I Pajala stod det klart under 2010 att Northland Resources skulle starta gruvbrytning i kommunen. Ett beslut som innebar en stor utmaning för kommunen, det krävdes mycket planering och förberedande för gruvverksamheten och dess kringeffekter. Utöver själva etableringen och driften av en gruva finns det en rad utmaningar som det planeras för, exempelvis hur bostadssituationen ska lösas, då det råder bostadsbrist i Pajala, hur man ska frakta malmen och utbyggnaden av vägnät. Tanken är att gruvan ska vara i full drift 2013 (www.pajala.se).

På grund av etableringen av gruvdrift och för utvecklingen av samhället har man bildat Pajala Utveckling AB. Orsaken är att den normala infrastrukturplaneringen inte klarar av att hantera den snabba utvecklingstakten som etableringen av gruvdriften innebär. Det är det lokala näringslivet och Pajala kommun som bildat ett utvecklingsbolag som ska stimulera och stödja utvecklingen för de traditionella och de nya näringarna. De har ett brett utvecklingsuppdrag, bland annat infrastrukturfrågor och företagsutveckling. Målet är att utveckla Pajala kommuns potentialer och att skapa en attraktiv och hållbar utveckling (www.pajala.se).

8 tillskott på arbetstillfällen för Pajala kommun där det idag bor ungefär 6300 människor fördelat på 80 byar (www.pajala.se).

1.1 Jokkmokk nästa gruvort?

Jokkmokks kommun är till ytan Sveriges näst största kommun med en total yta på 17 735 kvadratkilometer. Hälften av ytan utgörs av ett vidsträckt fjällområde och det finns fyra nationalparker och ett flertal naturreservat. I dagsläget är invånarantalet 5119 i kommunen och antalet invånare har minskat med mer än 50 procent de senaste 50 åren. Befolkningstätheten är 0,3 invånare per kvadratkilometer, detta kan jämföras med riket som har en befolkningstäthet på 22,9 invånare per kvadratkilometer. I kommunen finns tre tätorter; Jokkmokk, Vuollerim och Porjus. 2786 invånare bor i centralorten Jokkmokk (www.regionfakta.com).

De största arbetsgivarna är Jokkmokks kommun, Vattenfall och Norrbottens läns landsting (www.regionfakta.com). Den tredje största näringen inom kommunen är rennäringen och den samiska näringen som genererar cirka 280 årsarbetstillfällen (www.jokkmokk.se). Under 2010 var det 244 av invånarna i Jokkmokk som arbetspendlade inom länet och antalet arbetstillfällen inom kommunen var 2113 stycken (www.regionfakta.com).

Redan 1947, vid inventeringen av Norrbottens läns berggrund upptäckte Sveriges geologiska undersökning (SGU) malmfyndigheter i trakten omkring Björkholmen och vid sjön Skalka i Jokkmokks kommun. Kallakområdet som det kom att kallas blev föremål för en grundlig undersökning som bestod av grävningar och borrningar (www.sgu.se). Sedan 2006 har det engelska prospekteringsbolaget Beowulf Mining bedrivit prospektering i Kallakområdet och de har bedömt att det finns ungefär 575 miljoner ton i de två fyndigheterna, Kallak norra och Kallak södra. Provborrningarna de utfört indikerar på en god järnhalt (www.beowulfmining.net). Det fortsatta prospekteringsarbetet inför en framtida gruva kommer att utföras av Beowulf Minings svenska dotterbolag Jokkmokk Iron Mines AB (www.kuriren.nu).

Under 2011 publicerades en mängd artiklar i lokalpressen angående en eventuell gruvetablering i Jokkmokks kommun. Gruvplanerna gäller ett dagbrott cirka 40 kilometer nordväst om Jokkmokk som Beowulf Mining anser kan ge ett stort antal arbetstillfällen (www.nsd.se).

Debatten, för eller emot gruvdrift i Jokkmokks kommun är ett omdiskuterat ämne hos lokalbefolkningen, på Facebook, i media och mellan personer i lokalsamhället. De argument som hörts är bland annat rädslan för miljöförstöring och att renskötseln ska drabbas. Men även argument som att en gruva behövs för att Jokkmokk ska leva vidare och att kommunen är stor nog för både renskötsel och gruva.

9 Facebook är förhoppningen den att det ska vara möjligt att kunna sammanställa och analysera åsikter gällande den eventuella gruvetableringen. Varför valet föll på att studera Facebook är för att det förs en livlig debatt där om ett aktuellt ämne som berör många, de som bor i kommunen, utflyttade samt de som har anknytning till kommunen. Där får alla uttrycka sin åsikt, vare sig de är för en etablering eller mot och argumentera för sin sak.

Att det sker samhällsförändringar är inget nytt fenomen, det som är intressant ur ett sociologiskt perspektiv är att se hur människor i ett glesbygdssamhälle ser på kommande samhällsförändringar. Detta är ett tämligen outforskat område i Sverige. Vanligtvis har man studerat vad som händer i lokalsamhällen efter en förändring dvs. effekterna av det som skett, exempelvis företagsetablering eller företagsnedläggning där Jahodas Marienthalsstudie (Jahoda et al. 1971) är ett klassiskt exempel. Den gruvetableringen som eventuellt kommer att ske i Jokkmokks kommun är ur ett lokalt perspektiv en enorm händelse som berör många, invånare i kommunen samt de som har anknytning dit på ett eller annat sätt.

Ur en sociologisk synvinkel är det är det intressant att studera hur man i ett lokalsamhälle bemöter och hanterar de förändringar som sker och se om förändringarna stöds eller möter motstånd. Inom sociologin är människan som social varelse i centrum, men för att förstå vad som händer och påverkar en människas liv måste vi betrakta denne i ett vidare perspektiv. Genom globaliseringen får det som sker på annat håll i världen konsekvenser även för det lilla samhället som ligger geografiskt avlägset

(Giddens, 1996) från ekonomiska, politiska och kulturella centrum.

Världsmarknadspriset på järnmalm är högt vilket leder till att ett internationellt bolag intresserar sig för att prospektera och av att öppna en gruva i Jokkmokk. I den lokala kontexten där debatten angående en eventuell gruva pågår kan det finnas olika perspektiv på den förändring som är på väg att ske i samhället, de som vill forma sin egen framtid i kommunen och välkomnar förändringar samt de som värnar om det traditionella och räds för förändringar.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att utföra en analys på de argument som förs på Facebook angående den eventuella gruvetableringen och se om dessa kan relateras till olika perspektiv på social förändring i ett lokalsamhälle. Anledningen till att dessa Facebookgrupper (se kap. 3.1) valdes var att via den argumentation som förs i grupperna är det möjligt att studera olika förhållningssätt och perspektiv på social förändring. Det primära syftet är således inte att undersöka hur många i Jokkmokk som är för eller mot en gruvetablering. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar lyfts fram:

 Vilka fördelar ser medlemmarna att en gruvetablering kan medföra?

10

 Hänger synpunkterna ihop med olika bredare perspektiv på social förändring

bland dem som uttalar sig på Facebook?

 Vad kännetecknar de olika perspektiven?

1.3 Avgränsning

I min studie kommer jag inte att försöka att ta reda på vad hela Jokkmokk kommuns befolkning anser om en eventuell gruvetablering, utan bara vad delaktiga i debatten på Facebook anser. Grupperna studeras från och med att de startades och till ett valt slutdatum. Anledningen till att perioden 2011-11-30 till 2012-04-11 valdes är att det hela tiden kom in nya inlägg vilka inte hinner tas med i analysen. Följaktligen kommer jag att göra urval av inläggen som bäst belyser vilka argument som förs på för respektive mot sidan.

1.4 Disposition

Det första kapitlet började med en inledning som syftar till att ge en bakgrund till det problemområde jag valt att studera. Därefter kommer syftet som klargör avsikten med studien samt frågeställningar som används för att besvara syftet. Vidare följde en förklaring hur jag valt att avgränsa studien. I kapitel två redogörs för tidigare forskning inom området.

Kapitel tre innehåller metodavsnittet. Där finns en beskrivning av vilken metod jag har valt att använda och varför jag valde just denna. I metodavsnittet finns en beskrivning av hur jag gått till väga rent praktiskt för att besvara studiens syfte. I det kapitlet diskuteras även etiska överväganden samt reliabilitet och validitet.

11

2. Tidigare forskning

Forskning inom området kommande samhällsförändringar i lokalsamhällen är fortfarande en relativt outforskad del av sociologin i Sverige. Den befintliga forskningen rör främst det som skett i lokalsamhällen efter en förändring. Det finns emellertid forskning som berör ämnet kommande samhällsförändringar.

Mats Jakobssons forskningsrapport ”Preferences about present situation and future

expectations in Pajala and Kolari ”(2008) rör kommande förändringar i ett

lokalsamhälle. Forskningsrapporten var en delstudie om den socioekonomiska effekten av Northland Resources planerade gruvdrift i Pajala och Kolari. Studien utfördes under 2008 av en forskningsgrupp och består av 11 delstudier.

Syftet med studien var att undersöka de rådande tankarna, förväntningarna och preferenser människor boende i Pajala och Kolari området hade angående det planerade gruvprojektet. I studien framkom att det både fanns förhoppningar och farhågor. Förhoppningarna var att den rådande nedåtgående trenden skulle vända, att gruvindustrin skulle kunna bidra med en positiv social och ekonomisk utveckling i området, som ökad inflyttning och fler arbetstillfällen. Farhågorna var att det skulle bli föroreningar, ökad kriminalitet och att användningen av alkohol och narkotika skulle öka. Det planerade gruvområdet användes av en minoritet av befolkningen, till skogsbruk, renskötsel, bärplockning och turism samt till friluftsaktiviteter. Den generella slutsatsen som drogs var att befolkningen både i Pajala och i Kolari var positiva till en gruvetablering. Även de boende i Kaunisvaara där själva gruvområdet ligger var positiva (Jakobsson, 2008).

King (2009:83–196) har i sin avhandling tagit upp samhällsförändring i ett lokalsamhälle. Syftet med studien ”Människor, arbete och socialt liv i Haparanda och

Kiruna – förändring och jämställdhet”, var att beskriva kvinnors, mäns och ungdomars

12 Studien visade att det har skett förändringar i Haparanda efter Ikeas etablering, fler och nya arbetstillfällen har skapats, men alla förväntningar har inte infriats. Bostadsmarknaden har inte förändrats med ökande hus och lägenhetspriser, befolkningen har inte ökat, snarare minskat och ungdomsarbetslösheten är fortfarande densamma som innan Ikea öppnade. Arbetslösheten har till och med ökat, men det är något som skett över hela landet. Farhågorna i Haparanda inför Ikeas etablering var att brottsligheten skulle öka, det är något som inte skett. Endast bilolyckor har ökat på grund av tillströmningen av kunder från andra orter. I Kiruna har man ännu inte kunnat se resultaten av stadsflytten, då detta är en pågående process. Resultaten visar dock att det finns ett intresse för det som ska ske. Det som oroar majoriteten är bostadssituationen där en orsak anges vara att människor har investerat i sitt boende och att det finns en osäkerhet om vad som ska hända med bostadsmarknaden. Det framkom också att befolkningen i Kiruna har en bristande tillit till kommunpolitikernas visioner och att stadsflytten väcker både förhoppningar och oro över vad som ska ske. Reaktionen på stadsflytten är inte entydig, det är en blandning av positiva och negativa förväntningar (King, 2009:83–196).

13

3. Metod

3.1 Val av metod

I denna studie har jag valt att analysera olika Facebookgrupper där det pågår en debatt om den eventuella gruvetableringen i Jokkmokks kommun.

Facebook är ett så kallat socialt nätverk, där man umgås med andra över internet. Till skillnad mot många andra nätverk på internet utgår man på Facebook från att man uppger sitt riktiga namn och man bestämmer själv vad man delar ut och vilka som ska få tillgång till informationen. På Facebook kan man interagera och kommunicera med vänner, familj och kollegor genom att skicka meddelande, chatta eller skriva på varandras anslagstavlor. Det finns tusentals olika grupper på Facebook, som köp och sälj grupper, grupper som föreningar skapat, idolgrupper eller andra grupper som skapas runt ett gemensamt intresse. Vem som helst som är medlem på Facebook kan skapa en grupp. Skaparen av gruppen bestämmer namn på gruppen samt vilka som ska få tillgång till den, om det ska vara en öppen grupp som är tillgänglig för alla eller om det ska vara en sluten grupp, där det krävs att man är medlem. I en stängd grupp måste dess medlemmar bli inbjudna av gruppens administratörer. Alla som är medlem i en grupp kan skriva inlägg och lägga ut bilder. Hur grupperna används ser olika ut, det kan gälla allt från att hylla en favoritartist till att vädra politiska åsikter. Många skapar grupper för att markera sin ställning i en fråga samt att skapa opinion (facebook-faq.se). Facebook skapar på så vis ett demokratiskt forum där alla kan få sin röst hörd, förutsatt att de är medlemmar i Facebook. Det empiriska materialet i studien består av debattinlägg som är hämtat på internet ur valda Facebookgrupper.

14 skriftlig debatt är rollen som forskare inte påverkar de olika inläggen i debatten genom en medverkan som observatör vid tillfället för debatten.

3.2 Analysredskap och tillvägagångssätt

Genom att noggrant läsa textens delar, helhet och i den kontext den ingår kan man få fram textens väsentliga innehåll. Ett skäl till att välja den kvalitativa textanalysen kan vara att man inte anser att hela texten är viktig för att besvara studiens frågeställningar. Vissa delar av texten blir därför mer väsentliga än andra för att sedan knytas samman och skapa en övergripande förståelse. En kvalitativ textanalys syftar till att rekonstruera de olika tankeriktningarna som förekommer i texter, i det här fallet en debatt (Esaiasson et al. 2009). En genomläsning av hela materialet krävdes för att kunna välja ut de debattinlägg som var relevanta för att besvara syftet med studien.

Det finns två huvudtyper av textanalytiska frågeställningar: systematiserande och kritiskt granskande. De systematiserande undersökningarna brukar beskrivas som varianter på beskrivande analyser där syftet med undersökningen antingen är att klargöra tankestrukturen hos texternas författare, klassificera innehållet i texterna eller att logiskt ordna innehållet i texten. Eftersom syftet är att klargöra tankestrukturen bakom den aktuella debatten om den eventuella gruvetableringen i Jokkmokk snarare än att anta ett kritiskt förhållningssätt till huruvida argumenten lever upp till bestämda principer, lämpar sig denna studie för systematisk metodologi (Esaiasson et al. 2009). Enligt Esaiasson et al. (2009) är det viktigt att ha ett preciserande analysverktyg för att kunna utföra en systematisk undersökning, samt att man bör ha ett variabeltänkande för att få ordning i materialet. För att bringa ordning i mitt material utvecklade jag ett analysschema där analysenheterna var för gruva och mot gruva. De förhandsdefinierade kategorier som var utvalda var materialistiska argument och postmaterialistiska argument (se kap. 4). Efter att ha läst och gått igenom materialet ett flertal gånger började jag att fylla i analysschemat med de argumentationerna som passade in under respektive kategori och om de var för eller mot en gruvetablering. På ett separat papper skrev jag ned de citat som var talande. I slutskedet av min studie tillkom även ett genus- och generationsperspektiv som infogades i schemat.

15

3.3 Tolkning

Att tolka en text handlar i grund och botten om att förstå vad en text säger i förhållande till den fråga som ställts. Esaiasson et al. (2009) anger fyra faktorer som är avgörande för tolkningen vid en kvalitativ textanalys. Den första faktorn är frågans karaktär, där man måste reflektera över både det latenta och det manifesta budskapet i texten. Det manifesta budskapet är det man direkt kan utläsa i en text, medan det latenta budskapet är det som finns under ytan, det som kan gå förlorat om texten inte läses kritiskt och noggrant. Den andra faktorn är tankens klarhet, där man måste ha i åtanke att textens avsändare kan ha uttryckt sig oklart eller inte har en genomtänkt uppfattning i det aktuella ämnet. Den tredje faktorn rör tolkningsperspektivet, vilket innebär att man måste välja tolkningsperspektiv. Texter har olika betydelse för människor, för den som skrivit texten, för den tilltänkta läsaren samt för forskaren. Misstolkningar kan ske då texten kan ha olika betydelser för avsändare och tolkare. Den fjärde faktorn handlar om avståndet mellan text och tolkare, hur bekant forskaren är med den miljö där texten produceras, det vill säga vilken förförståelse forskaren har. Forskarens förförståelse har stor betydelse för han/hon tolkar en text. Här menar Eliasson et al. (2009) att medlet för att göra studiens resultat giltiga utanför oss själva är att ha probleminsikt och att vara öppen med dessa frågor.

I denna studie är det manifesta budskapet i fokus, då intresset är de argument som kan utläsas direkt i debatten, inte vad som kan ligga under ytan och inte uttalas direkt. När det gäller tankens klarhet, har utgångspunkten varit att alla har sina skäl för sin ståndpunkt, oavsett om de är insatta i frågan eller inte så har de rätt till sin egen unika åsikt. Vid tolkningen av texten har utgångspunkten varit vad texten betyder för avsändaren, vad den personen avser att förmedla med sin text. Samtidigt kan man säga att tolkningen sker i mellan både avsändarens och forskarens perspektiv då forskaren skapar ett analysinstrument för att lyfta fram avsändarens argument. Giddens (Månson, 2007:420) menar att samhällsvetenskapen bygger på den dubbla hermeneutiken, vilket innebär att forskaren måste förhålla sig till en värld som redan är tolkad av ett aktivt subjekt, dvs. människan, och dess verklighet. Alla människor tolkar sina handlingar och det samhälle i vilket de lever. Det är forskarens uppgift att tolka deras tolkningar.

16 sätt vilket gör att slutsatserna skulle kunna påverkas. Genom att det är det direkta budskapet i texten som analyseras och kategorierna är förhandsdefinierade är ambitionen att denna risk minimeras. Tolkningsaspekten av undersökningen kan vara en problematisk fråga. Genom att ha de fyra tolkningsaspekterna i åtanke genom studiens gång har mitt tolkningsarbete haft en grund att utgå från.

3.4 Validitet och reliabilitet

Dessa begrepp är centrala inom den samhällsvetenskapliga forskningen. En hög validitet uppnås om man mäter det man avser att mäta, det vill säga om forskaren besvarar det som ämnas undersökas (Esaiasson et al. 2009). För att uppnå hög validitet i studien har syftet varit den röda tråden som inte frångåtts, för att vara säker på att det som avsågs att mäta verkligen mäts.

En hög reliabilitet uppnås om studien är fri från slumpmässiga eller osystematiska fel samt att andra forskare ska kunna göra om studien för att sedan få fram samma resultat. Orsaken till otillräcklig reliabilitet är ofta slarvfel och slumpmässiga fel under datainsamlingen och bearbetningen av materialet (Esaiasson et al. 2009). För att uppnå en hög reliabilitet har materialet lästs igenom ett flertal gånger, dels för att undvika att inte allt relevant material kommer med men även för att på så vis undvika att tolkningen blir olika vid olika tidpunkter. Att inte dagsformen påverkar hur materialet tolkas. Trots detta finns alltid risken för felkällor i form av tolkning och bortsållat material (Esaiasson et al. 2009:70).

I studien har citat används för att visa på att det inte är mina förutfattade meningar som åskådliggörs, dock har inte citaten redovisats ordagrant, detta för att skydda deltagarnas identitet. De slutsatser som kommit fram i studien baserar sig på det insamlade materialet som finns presenterat i studien.

3.5 Datainsamling och urval

17 De studerade grupperna har följts sedan de startade och består av cirka 250 sidor utskrivna debattinlägg, antalen inlägg uppskattas vara mellan 1500-2000 stycken under den studerade perioden. Åldrarna på debattörerna är mellan 16-66 år och det är ca 100 män som är aktiva i debatten och 75 kvinnor. Dock är det en mindre kärna från både männen och kvinnorna som är väldigt aktiva. I de olika grupperna är det mellan 500– 700 medlemmar, men bara en liten del är aktiva i debatten.

3.6 Etik

Internet har på olika sätt utmanat de forskningsetiska riktlinjerna genom nya kontexter där kommunikation sker, vilket kräver nya etiska överväganden. Ågren (2000) diskuterar i sin artikel ”Forskningsetik i Cyberrymden ” frågan om diskussionsforums privata respektive offentliga sfär. Han menar att forum som man ansöker om medlemskap till men där ingen prövning görs kan ses som offentliga. Privata forum är endast tillgängliga för vissa utvalda, där medlemskapet prövas för att man överhuvudtaget ska få gå med i forumet

Perssons (2010) forskning bygger på att tjuvlyssna på samtal som förs i det offentliga rummet, oavsett om det sker på nätet eller i den fysiska verkligheten. Enligt honom är det etiskt försvarbart att genomföra studier på detta vis så länge man skyddar deltagarnas identitet.

Arbetet en forskare utför regleras av mer eller mindre tvingande regler och föreskrifter, men det är ändå forskarens egna etiska ansvar som ligger till grund för all forskningsetik. Forskaren har själv det yttersta ansvaret för att se till att forskningen är av god kvalitet och moraliskt godtagbar. När det gäller forskning med hjälp av internet krävs det nya överväganden. Förutom att människors integritet och personuppgifter måste skyddas är internetforskningen besvärlig vad gäller samtycket (codex.uu.se). Samtycke innebär att när forskning involverar människor skall de, med få undantag, informeras om forskningen och sin medverkan och själv ha rätten att bestämma om de vill medverka eller inte (codex.vr.se).

18

4. Teoretisk referensram

4.1 Social förändring

Social förändring är ett fenomen som enligt Giddens (2007) är svårt att definiera – eftersom allting i vissa avseenden ständigt förändras. Brante et al. (1998) definierar social förändring som de förändringar som sker i det sociala systemets form eller funktionssätt. Förändringarna kan vara utveckling, framsteg, anpassning, mognad eller tillväxt beroende på vilken samhällssyn och vetenskapligt perspektiv som ligger till grund för bedömningen (Brante et al. 1998). Förändringar ses inte nödvändigtvis som positiva, vid omfattande förändringar av omgivningen påverkas människans vardagsliv. När de dagliga rutinerna som gör det möjligt för individen att strukturera upp tillvaron inte längre kan upprätthållas på grund av omfattande förändringar kan det leda till otrygghet. De kan uppleva att de inte har kontroll över sin tillvaro i en värld där villkoren ständigt förändras (Månson, 2007:423–424).

Giddens (2007) menar att i modern tid har den vetenskapliga utvecklingen och det kritiska tänkandet som ett modernt synsätt rymmer varit viktiga faktorer när det gäller social förändring. Idag följer man inte vanor och traditioner bara för att de har traditionens makt, utan man kräver att ens livsstil ska vara relaterad till en förnuftsmässig reflektion över hur man vill leva sitt liv (Giddens, 2007). Traditioner är något som under större delen av mänskligheten präglat människans liv och kännetecknas enligt Giddens (2003) av ritualer och upprepning som tillhör grupper, samhällen eller kollektiv och dessa ger människans liv kontinuitet och form (Giddens, 2003). Idag kan man välja att följa traditionerna för att man uppskattar de värden de bygger på eller samhällsuppgiften de fyller. Att samhällen frigörs från traditionella gemenskaper och institutioner är inte enbart av ondo, det skapas då en möjlighet att tillsammans försöka komma överens om hur vi ska hantera etiska och moraliska frågor, som till exempel hur vi vill leva och hur vi bör behandla varandra (Engdahl & Larsson, 2011).

I de traditionella samhällena var de viktigaste primära sociala institutionerna religionen, familjen eller släktbanden, det var de som skapade stabilitet och minskade osäkerheten hos individerna, genom dessa institutioner hade medborgarna en gemensam livsvärld. I jämförelse med det traditionella samhället brukar moderna samhällen beskrivas som pluralistiska i den meningen att dess medlemmar lever i skilda livsvärldar, med olika värderingar, normer, tro och livsformer (Engdahl & Larsson, 2011).

4.2 Globalisering

19 ständigt i kontakt med människor som tänker och handlar annorlunda än vi. På många håll i världen utsätts traditionella livsmönster och kulturer för påfrestningar och traditionerna försvagas, töms på sitt innehåll och kommersialiseras och förvandlas till kulturarv eller kitsch (Giddens, 1996). En av de effekter som globaliseringen kan bidra till enligt Hall (1992) är att de lokala identiteterna stärks, samt att intresset för att skapa en lokal självständighet ökar (Hall, 1992).

Idag står vi på grund av globaliseringen inför en osäker framtid, de hot vi står inför är de sociala krafter som vi själva släppt lös, det är få sidor av den materiella miljön som inte har påverkats av människans ingrepp. Förr var riskerna förenade med svält, naturkatastrofer och farsoter. De faror vi skapat själva är exempelvis risken för global uppvärmning eller världsekonomins sammanbrott (Giddens, 2003).

I stället för att fokusera på de risker som finns kan man se ett samhälle som strävar efter förändring som dynamiskt. Det är ett samhälle som vill forma sin egen framtid i stället för att passivt luta sig tillbaka på traditionerna. Kärnelementet i en dynamisk ekonomi och ett innovativt samhälle är ett aktivt risktagande (Giddens, 2003). Att leva i ett risksamhälle kan skapa ett engagemang hos människorna, då de provoceras att engagera sig i olika samhällsfrågor och protestera mot orättvisor (Månson, 2007:446).

4.3 Kulturens betydelse

Kultur rymmer enligt Giddens (Johanson et al. 1996) de värderingar och normer medlemmar i en viss grupp värnar om. Värden utgörs av abstrakta ideal medan normer är de regler som människor förväntas följa. Kulturen rör människors sätt att leva i ett samhälle och kan skilja sig åt mellan olika grupperingar. Det kan vara vilka kläder man bär, vilka seder och bruk man har, fritidsvanor, arbetslivsmönster och religiösa riter. Det som är utmärkande för kulturen är den starka kopplingen mellan kulturen och det sociala, men även mellan individen och kulturen (Johanson et al. 1996). Kulturell identitet är enligt Hall (1992) den identitet som skapas i den kontext där människan lever och är således inte medfödd. Enligt honom skapar den nationella kulturen mening genom gemensamma historier och berättelser och detta skapar sedan identiteter. Även på en lokal nivå finns gemensamma historier och berättelser som bidrar till att individers arbete med att konstruera sin identitet (Hall, 1992).

4.4 Generationer

20 ställen, som på landsbygd eller i en storstad, ha olika utbildningserfarenheter eller ekonomisk bakgrund. Därför finns det enligt Mannheim olika undergrupper inom en och samma generation (Mannheim, 1952).

4.5 Materialism och postmaterialism

Den amerikanske sociologen Ronald Inglehart har i sin bok ”The Silent Revolution” (1977) beskrivit den förändringsprocess som sker i det västerländska samhället. ”Den tysta revolutionen” som den brukas kallas innebär att de grundläggande värderingarna i samhällena är under förändring (Inglehart, 1977).

Huvuddragen i hans teori är att människor i det västerländska samhället går i från att värdera materiell lycka och fysisk trygghet, till att mer uppskatta andra värden som livskvalitet och självutveckling. Den senare av dessa kallar han postmaterialism, där människorna betonar vikten av livskvalitet och frihetsvärden snarare än materialistiska trygghetsvärden och materiellt välstånd som karaktäriserar materialisten. Enligt honom kommer generationerna med materialistiska behov successivt ersättas av generationer med postmateriella behov och värderingar. Enligt Inglehart beror förändringarna på att de flesta som växer upp i dagens västerländska samhälle aldrig upplevt några materiella brister eller fysisk otrygghet (Inglehart, 1977).

Inglehart använder sig av två olika teoribildningar för att beskriva

värderingsförändringarna. Dessa är knapphetshypotesen och socialisationshypotesen.

Knapphetshypotesen utgår från Maslows behovstrappa, att människan tenderar att sträva efter det hon lider brist på. Maslows behovstrappa är en beskrivning på människans behov, från de grundläggande materiella behoven till trygget, tillhörighet, andras uppskattning av den egna personen till självförverkligandet. Beroende på vart i denna behovstrappa en människa befinner sig, strävar hon efter olika saker. Det är först när de den fysiska och ekonomiska tryggheten är uppnådd som en människa kan börja söka efter värden som inte är materiella. Vad en människa värderar högt beror alltså på vad hon saknar (Inglehart, 1977).

Med socialisationshypotesen menar Inglehart att de skeenden som påverkar en människa under uppväxten och ungdomsåren kommer att ligga till grund för hennes värderingsmönster livet ut. Det vill säga att individens värderingar härstammar från de förhållanden under vilka hon växte upp och de är relativt fasta under resten av livet. Det kan ske värdeförändringar under vuxenlivet, men efter uppväxttiden klingar förändringstakten av betydligt, en vuxen är sällan benägen att ändra sina tankemönster. De värderingar som bildats under knappa tider fortsätter att finnas även när tiderna blir bättre. Värderingsförskjutningarna sker inte främst av stora händelser i samhället, utan i och med generationsbyten, då gamla värderingar dör ut och nya föds med nya generationer (Inglehart, 1977).

21 Materialistiska värderingar Postmaterialistiska värderingar

Att bekämpa inflationen Att ha vackra samhällen och natur

Att prioritera ekonomisk tillväxt Att människors tankar och idéer räknas

och ses som viktigare än pengar

Att prioritera en stabil ekonomi Att värna om yttrandefriheten

Värna om lag och ordning Att sträva efter ett mer personligt och

mänskligt samhälle

Att bekämpa brottslighet Att människor får mer att säga till om i

arbetslivet och samhället

Att ha ett starkt försvar Att människor får mer inflytande i

politiska processer

I sin tvärkulturella studie upptäckte Inglehart (1977) att det fanns stora värderingsskillnader mellan unga och gamla. Äldre människor värderade i högre grad ekonomisk och fysisk trygghet än unga människor. Enligt Inglehart kan det bero på att de äldre i större utsträckning har erfarenhet av ekonomisk otrygghet än de yngre (Inglehart, 1977:31).

4.6 Tillämpning av den teoretiska referensramen

I denna studie betraktas människorna i lokalsamhället förhålla sig till globala influenser och påverkan i samhället utifrån ett lokalt kulturellt sammanhang där traditionella perspektiv är av betydelse likaväl som moderna influenser. Det leder sannolikt till att olika generationer kan ha olika synsätt på vad en gruvetablering kan innebära och att man utifrån olika bevekelsegrunder och motiv ställer sig för eller mot en gruvetablering. Argumenten som förs kan beskrivas som materialistiska och postmaterialistiska. Följande analys syftar till att visa på de olika perspektiven som finns angående en eventuell gruvetablering.

Nedan följer en redovisning av hur matrisen är utformad.

Materialistiska argument Postmaterialistiska argument För gruva  Arbetstillfällen

 En basnäring behövs

 Ekonomisk tillväxt

 Samexistens/mångfald

Mot gruva  Främja långsiktig stabil ekonomi

 Förödelse för rennäringen

och den samiska kulturen

22 miljön

 Alternativ till gruvdrift

De ovanstående argumentationerna knyts an till Ingleharts (1977) definition av materialism och postmaterialism på följande sätt:

Arbetstillfällen: Att värdera att kommunen får arbetstillfällen genom en gruvdrift kan ses

som ett materialistiskt argument genom att arbetstillfällena skapar en stabil ekonomi, men även tillväxt.

En basnäring behövs: Denna argumentation knyter an till den materialistiska

värderingen att man prioriterar en stabil ekonomi.

Ekonomisk tillväxt: Är en materialistisk värdering, då man i debatten argumenterar för

vikten av tillväxt.

Samexistens/mångfald: Att denna punkt ses som ett postmaterialistiskt argument är för

att det kan kopplas till den postmaterialistiska värderingen att sträva efter ett mer personligt och mänskligt samhälle. Genom mångfald och samexistens kan man uppnå ett sådant samhälle. Att värdera att leva i ett samhälle där alla har lika värde och rättigheter.

Främja långsiktig stabil ekonomi: Kan ses som ett materialistiskt argument genom att

man strävar efter att kommunen ska få en stabil ekonomi även utan gruvdrift.

Förödelse av rennäringen: Ses som ett postmaterialistiskt argument på grund av att man

värderar friheten mer än tryggheten samt att man även anser att det är viktigt att värna om individens tankar och idéer om hur de vill leva sina liv.

Bevara naturen och miljön: Är ett postmaterialistiskt argument genom att naturens

värde samt konsekvenser för miljön beaktas vid en gruvetablering, dock inte ur en ekonomisk aspekt.

Alternativ till gruvdrift: Kan ses som en postmaterialistisk värdering genom att

människorna vill att deras tankar och idéer om alternativ till gruvdrift räknas samt att man de få mer att säga till om när det rör arbetsliv och samhälle.

23

5. Resultat

I detta kapitel redovisas de resultat som framkommit ur den kvalitativa textanalysen. Redovisningen sker genom en sammanställning av de argument som förs på för- respektive motsidan och om de är av materialistisk eller postmateralistisk karaktär. I studien har jag även undersökt om det finns några generations- och genusskillnader. I debatten mot en gruva är det både män och kvinnor som är aktiva i debatten, bland förespråkarna för en gruva är det mest män som argumenterar. Det är dock på båda sidorna en bråkdel av medlemmarna som är aktiva, många väljer bara att hålla med föregående talare. Det är i grupperna en kärna av deltagare som är aktiva och som kommer med nya inlägg, man hänvisar bland annat till olika artiklar för att på så vis styrka sina argument eller försvaga den andra sidans argument. De hänvisar till andra gruvorter, vad som skett efter dessa etableringar, till artiklar om miljökonsekvenser på grund av gruvdrift osv.

5.1 Materialistiska argument för gruva

5.1.1 Arbetstillfällen

Ett av de främsta argumenten bland förespråkarna är de arbetstillfällen som en gruva skulle kunna bidra med. Det finns en stark tilltro att en gruva skulle ge en mängd arbetstillfällen under en lång tid, minst 30 år i alla fall. Tilltron grundar sig på att det är stora malmfyndigheter som hittats i Kallak norra och Kallak södra. En annan viktig faktor som en gruva skulle bidra med är att det blir positiva kringeffekter för samhället, arbetstillfällen skulle skapas i förberedandet inför uppstarten av gruvdriften.

”När det gäller en gruvetablering är det nog det enda alternativet som finns för att få tillräckligt med arbetstillfällen för att kunna förbättra infrastrukturen i kommunen så att det går att locka hit fler turister”

”Det är inget nytt med gruvdrift det håller jag med om, det som skulle vara lite nytt för

Jokkmokk är att man skulle få många arbetstillfällen under en lång tid framöver” ”Gruvbrytningen kommer att pågå i minst 30 år, eventuellt dubbelt så länge”

”Fler arbetstillfällen, de 150 personer som jobbar i Malmfälten idag kan bo kvar”

Att få ett arbete i den egna kommunen är en möjlighet som tas upp av dem som pendlar till arbeten på annan ort. För dessa skulle gruvdriften innebära en trygghet för hela familjen, de belyser vikten av att inte behöva bo borta från familjen utan kunna leva och arbeta hemma. För dem är det ett nödvändigt ont att behöva åka iväg och jobba, de gör det för att kunna försörja sig och sin familj. Men även de utan familj önskar ett arbete hemma, slippa åka iväg och bo borta.

24

5.1.2 En basnäring behövs

De som är för gruvdriften ser en mörk framtid för Jokkmokks kommun utan en ny basnäring, gruvan är ett sätt trygga kommunens framtid. De positiva effekter de tror etableringen skulle medföra är att handeln skulle öka då det skulle komma fler till Jokkmokk, de som arbetar i gruvan och de som arbetar med allt runt i kring gruvdriften. Detta skulle bidra till en stabil ekonomi för kommunen. En gruva skulle ge människorna tillförsikt och en framtidstro, en visshet om att Jokkmokk lever vidare och att man kan bo kvar och inte tvingas att flytta på grund av bristen på arbete.

”Gruvetablering handlar inte bara om att tjäna pengar, men orten krymper hela tiden och medelåldern ökar och ungdomarna ser inte någon framtid i att bo kvar”

De som har dessa argument för att det ska bli en gruva vill själva bo kvar i kommunen och de som har barn vill inte att de ska behöva ryckas upp från skolan och vännerna de har. Men för dem ser framtiden i Jokkmokk dyster ut, orten krymper hela tiden, ungdomarna flyttar iväg för att de inte ser någon framtid i att bo kvar och medelåldern stiger. Många är de som har tankar på att flytta om en gruvetablering inte blir av, de tror att kommunen dör ut om inte det blir en stor etablering.

”Om Jokkmokk ska överleva som en framtidskommun så måste jobben fram”

”Vi kan inte stanna utvecklingen utan göra det bästa av den, tiden går och vi med den”

En gruva skulle även kunna locka människor att flytta till Jokkmokk. De som har flyttat på grund av arbetsbrist skulle kunna återvända.

”Men utan jobb och bostäder så är det svår att flytta till eller bo kvar i Jokkmokk” 5.1.3 Ekonomisk tillväxt

Om det kommer en basnäring till kommunen ser man en ljus framtid för kommunen. Vid en gruvetablering är tron att det kommer det att bli en förbättring för befolkningen och kommunen. Infrastrukturen kommer att förbättras, bostäder kommer att behöva byggas och andra kringeffekter som vägbyggen och järnvägsdragningar kommer att ske.

Att få gruvdrift till kommunen handlar inte bara om att människor får arbete, utan att det genereras så mycket mer vid en stor etablering. Det blir större skatteintäkter, som i sin tur kan höja kvalitet på skola, vård, kulturarbete med mera.

”Ju fler som får jobb i detta land betalar skatt, skatten går till bland annat sjukvård, välfärd, skolor, länsstyrelse etc. Samhällsservicen är beroende av en skattebetalande kommunbefolkning, vilket en gruva kan bidra med”

25 Om kommunen har en stabil basnäring leder det till att fler kommuninvånare konsumerar, vilket bidrar till en bättre grund för nya näringsidkare, vilket kan leda till ännu mer arbeten. Det blir en positiv spiral och tillväxten i kommunen skulle öka. Vid en gruvdrift skulle de befintliga entreprenörerna i samhället som jobbar med kringeffekterna av gruvan skulle kunna nyanställa. För att människor ska vilja stanna kvar i kommunen krävs det en viss infrastruktur, som en etablering skulle kunna medföra. Vid en etablering i Jokkmokk finns förhoppningar om att det skulle bli en tillströmning av människor i kommunen som gynnar de befintliga näringarna.

”Tänk att det kanske startar en närliggande restaurang, bostäder byggs upp, resterande företag får högre omsättning och kan anställa mer folk, turismen ökar, allting ökar och Jokkmokk växer”

”Varje gruvis ger 2 andra kringjobb”

Citaten ovan belyser att om det blir en gruva så kommer det att bli många kringjobb, det vill säga indirekta arbeten som skapats på grund av gruvnäringen, vilket skulle betyda tillväxt för kommunen.

5.2 Postmaterialistiska argument för gruva

5.2.1 Samexistens/mångfald

Att förena gruvdrift med andra näringar anser man är möjlig tack vare kommunens stora yta, det finns plats för alla. De existerande näringarna som renskötsel, turism samt övriga näringar i kringliggande område kan även fortsätta att bedrivas om än en gruva öppnar i området. Genom att olika näringar kan samexistera i kommunen skapas de bästa förutsättningarna för att förhindra att Jokkmokk blir en utdöende ort. Det ena tar inte ut det andra om gruvetableringen sköts på rätt sätt. Det gäller för kommunen att förhandla med gruvbolaget och inte göra samma misstag som med Vattenfall. Kommunen måste förhandla för att se till kommunens bästa ur både en ekonomisk och en miljömässig synpunkt.

”Det är på en sådan liten del av naturen som gruvan ska vara på så de ska både räcka till en gruva och vi kan ha kvar vår vackra natur och även fortsätta satsa på turismen och rennäringen kan fortsätta att finnas”

”Det är tråkigt att alla inte ska få plats i Sveriges till ytan näst största kommun”

5.3 Mönster i argumentationen; genus och generation

26 menar att fastän det blir en gruva så ryms övriga näringar, det ena tar inte ut det andra. Samtliga åldersgrupper argumenterar för tillväxten som skulle ske vid en etablering, det skulle göra så att kommunen blommade upp. De män som inte bor i kommunen ser det viktigaste med en gruvetablering är att den skapar arbetstillfällen som bidrar till att Jokkmokk kan leva vidare. Det mönster man även kan se är att yngre män pratar om sin egen framtid, medan de som har barn tänker på barnens framtid i kommunen.

Bland kvinnorna skiljer det sig lite åt, kvinnor mellan 18-25 ser främst att en gruva kan bidra med arbetstillfällen. De mellan 26-40 tänker mest på framtiden för kommunen som en gruva skulle säkra. Kvinnor över 40 tycker att vid en gruvdrift måste det ske på så skonsamt sätt som möjligt för miljön. I samtliga åldersgrupper anser man att det finns en plats för både en gruva och andra befintliga näringar.

De kvinnor som inte bor i kommunen anser att framtid, tillväxt och att man värnar om miljön är lika viktiga när det gäller en etablering av en gruva. En aspekt som bara ett fåtal av de kvinnor som inte bor i kommunen argumenterar för är att ”alla ryms”. Det vill säga att det finns plats för andra näringar och en gruva inom kommunen.

Sammanfattningsvis kan man säga att de skillnader som fanns mellan generationerna när det gäller männen är att ”mellangenerationen” dvs. de mellan 26-40 år anser att miljöaspekten är mindre viktig vid en etablering samt att de argumenterar för att samexistens är möjlig. Män över 40 år skiljer sig från de andra generationerna genom att de värderar att få ett jobb i hemkommunen så de kan bo hemma. Mellan kvinnorna skiljer sig det åt mellan generationerna man har olika argumentationer om vad man anser är viktiga aspekter vid etableringen av gruvdrift. Mellan könen är skillnaden att kvinnorna oavsett ålder förespråkar att alla ryms, både en gruva och andra näringar kan samexistera. Männen tar upp att slippa pendla som något som är viktigt för dem, vilket kvinnorna inte gör. Dessutom skiljer det sig åt mellan åldersgrupperna mellan könen vad de anser är det viktigaste med en gruvetablering. De utflyttade männen anser att en gruva kan ge arbetstillfällen och de utflyttade kvinnorna anser att framtid, tillväxt och miljö är lika viktiga när det gäller en gruvetablering.

5.4 Materialistiska argument mot gruva

5.4.1 Främja en långsiktig stabil ekonomi

Det bedrivs idag näringar och människor lever av den mark där gruvan är tänkt att vara, det innebär att dessa människor blir av med sitt arbete och sitt levnadssätt. Vid en etablering skulle 100-tals arbetstillfällen försvinna, det skulle drabba renskötare, uppköpare av renprodukter, sameslöjdare, förädlare, slaktare och skinngarvare.

27

”Gruvan kommer inte ha någon större betydelse för samhällsekonomin, se på Arjeplog. De har så många arbetare inom biltestverksamheten, men har dålig ekonomi, kommunalskatten har bara höjts med en krona. Sambandet mellan jobb och samhällsekonomi är inte så enkelt”

Paralleller till Vattenfallsutbyggnaden tas upp. När det gäller kommunens förhandling med Vattenfall var den under all kritik. Kommunen tjänade och tjänar idag inte mycket på den affären och man är rädd för att samma sak kommer att ske igen. Ett stort företag kommer att mjölka ut vinsten och skatten betalas inte i kommunen.

”Vid vattenkraftsutbyggnaden blev naturen exploaterad och förstörd för all framtid, det är skrämmande att 50 år senare är samma sak på väg att hända igen”

I stället för att satsa på en gruva ska kommunen satsa på de befintliga näringarna samt på lugnare och renare företagsetableringar vilket skulle generera fler arbeten och pengar till kommunen. Pengarna skulle stanna i kommunen genom att företagen betalar sin skatt här och skulle på så vis leda till att kommunen får en stabilare ekonomi. I det långa loppet skulle kommunen inte tjäna på dem som kommer och bygger vägar, järnvägar samt planerar inför transport och markplaneringen, det kommer att vara entreprenörer med egen personal som inte tillför kommunen någonting. Om, gruvdriften i Kallak sköts av ett utländskt bolag kommer de inte att skatta i Sverige och kommunen tjänar inget på den affären.

”I dagsläget kan utländska bolag gräva upp malmen, ta med sig hela vinsten utomlands och lämna eviga sår bakom sig”

5.5 Postmaterialistiska argument mot gruva

5.5.1 Förödelse för rennäringen och den samiska kulturen

En stor del av de argument som tas upp när det gäller motståndet mot en gruva är den förödande effekt den skulle ha på renskötseln. Vid en gruvetablering i Kallak skulle Jåkkåkaska samebys vinterbetesland och flyttvägar förstöras och möjligheten att bedriva renskötseln skulle bli saboterade. Om en gruvetablering blir av blir det omöjlighet att bedriva renskötsel utanför nationalparkerna. I det tänkta gruvområdet är det många som lever av renskötseln, vid gruvdrift skulle många drabbas och i förlängningen eventuellt förlora sitt levebröd.

”En levande rennäring går inte ihop med dagens skogsbruk, vattenkraft, vägar, järnvägar,

Sveriges rovdjurspolitik OCH en intensiv gruvnäring på det. Och utan rennäring kan man inte räkna med en levande samisk kultur”

28 mer förståelse och intresse för näringarna som finns på det tilltänkta området. Blir det en gruva blir dessa människor fråntagna både sitt arbete och sitt livssätt. Renskötseln har redan varit nog utsatt av Vattenfall, på grund av dess bygge av dammar, järnvägar och den ökade trafiken. De som äger mark kring det tänkta gruvområdet värdesätter sina marker, att fritt kunna ströva där, plocka bär och fiska, vilket går förlorat om en gruva startas i området.

”Gruvnäringens utbredning i norra Sverige bygger på en gamma kolonial politik som

riskerar att utplåna Europas enda urfolks, samernas, möjlighet till att bedriva sina näringar och förvalta sin kultur”.

Ovanstående citat belyser att en gruvdrift skulle skada samerna och dess kultur, hela deras livsföring skulle få stå åt sidan för gruvan.

Jokkmokks kommun är känd för den samiska kulturen och kommunen arbetar intensivt med att stärka kommunens samiska varumärke. Jokkmokk betraktas av många som den samiska huvudstaden och detta rimmar illa tillsammans med en gruvetablering. Att satsa på kultur i stället för gruva kan ha en långsiktig och positiv inverkan på inflyttning och turism, då man i dagens samhälle uppskattar rena och unika upplevelser.

”Vetskapen om att gruvindustrin är det i särklass största hotet mot rennäringen och i slutänden även den samiska kulturen. Utan rennäring finns det inte en levande samiskt kultur, renen är grunden i den samiska kulturen. Utan renen har vi inte mycket till samisk kultur kvar, den är grundförutsättningen för både mjukslöjd, hårdslöjd samt stommen i matkulturen”

Under Jokkmokks vintermarknad 2012 demonstrerade över 200 personer mot gruvplanerna i Kallak.

5.5.2 Bevara naturen och miljön

När det gäller miljöförstöring anser man att de är ett faktum då allting ska ske så snabbt. Planering, miljökonsekvensbedömning och tillståndsförfarande är inget som bör skyndas på, vilket man tror är det som kommer att ske i Jokkmokk. Oron för konsekvenserna av vad som kommer att ske är stor.

Möjligheterna till jakt, fiske bär och svampplockning blir förstörda vid en gruvetablering på grund av allt damm som kommer att spridas. Ett öppet dagbrott sprider giftiga dammpartiklar som djur och människor suger ner i sina lungor. Att bevara Jokkmokk från gruvor är ett sätt att ge efterföljande generationer möjligheten att leva i ett friskt samhälle, att få dricka rent vatten, andas frisk luft och gå i en ren natur. Efter en gruvbrytning går det inte att återställa naturen till dess ursprungliga skick, naturen är sargad för tid och evighet.

29 Många av de argument som tas upp som gäller miljöförstöring drar paralleller till andra exploateringar som skett. Det dras bland annat paralleller till gruvprojektet i Pajala, där gruvbolaget Northlands metoder för att ta hand om miljöproblem i samband med brytningen av järnmalm får underkänt. De menar att om Beowulf Mining får tillstånd att etablera en gruva finns det inga garantier för att de följer de lagar och regelverk som förbinder dem vid utsläpp. Det måste därför göras ordentliga riskanalyser så att det säkerställs att Beowulf Mining har medel som säkerhet för sanering. En stor del av landskapet kommer att förstöras när vägarna kommer att rustas upp eller ännu värre att de kommer att dra en järnväg.

”Lastbilar som passerar husen i byarna runt omkring gruvområdet var och varannan minut innebär buller, smuts och en fara för alla, både djur och människor”

5.5.3 Alternativ till gruvdrift

Gruvdrift kan aldrig vara långsiktigt hållbar, engångsjobb och engångsuttag är inte heller hållbart på lång sikt.

”Det liv många lever idag är onödigt, det är destruktivt och jordens resurser mäktar snart inte mer, vi kan inte fortsätta att tänka kortsiktigt”

Det är dags att börja tänka mer på hållbar utveckling än ekonomisk tillväxt. Istället för att satsa på industrin, som kräver tillväxt för att hållas igång anser man att vi borde vi tänka på återväxt. När det gäller Jokkmokk borde man i stället för en gruva satsa på det som gör Jokkmokk unikt, satsa på marknaden och den samiska kulturen som hyllar vår fantastiska natur. Genom att vara kreativ kan vi skapa en hållbar bygd, med naturen inte mot den. Det kan vi göra genom hantverk, kultur i alla former, viss tillverkning, ekoturism, livsmedelsindustri och försöka få administrativa tjänster till kommunen från omlokaliserade, utlokaliserade tjänster av myndigheter och Vattenfall. I stället för en gruva ska vi satsa på små företag i olika nya och gamla näringar, turism och äventyrsprojekt i ordnade former som har stora möjligheter att växa, med Jokkmokks natur. Gruvdrift är helt emot klimatpolitiken, det går inte ihop att ha en gruva i en kommun som har som sin vision att vara:

”En framtidskommun med hög livskvalitet och god folkhälsa. Vårt unika kultur- och

naturlandskap ger kommunens invånare en attraktiv och inspirerande livsmiljö för både arbete och boende. Kultur–och naturmiljön i kommunen är en stor attraktionskraft för arbetare, boende och upplevelseindustri”.

30

5.6 Mönster i argumentationen; genus och generation

Det mönster man kan se i argumentationen mot en gruva är att samtliga som är delaktiga i debatten är eniga om de ödesdigra konsekvenser en gruvetablering skulle ha för miljön. När det gäller män och kvinnor samt olika åldrar skiljer sig inte argumentationerna sig åt. De viktiga för gruppen som helhet är att de näringar som finns i området måste värnas om, samt att man anser att en gruvetablering är att tänka kortsiktigt. De argumenterar för alternativa näringar som är hållbara och som inte skadar miljö, renskötsel och andra näringar. De ser till det som redan finns inom kommunen, att det är där man ska fokusera. Att man ska värna om det samiska varumärket som Jokkmokk har, att den kultur som finns är värd att bevara. De argumenterar för att det finns andra sätt för Jokkmokk att få en stabil ekonomi och ett levande samhälle än genom gruvdrift. Människans livsval och hur de vill leva sina liv är något som tas i aspekt i denna grupp.

31

6. Diskussion

Syftet med uppsatsen var att utföra en analys på de argument som fördes på Facebook angående en eventuell gruvetablering i Jokkmokks kommun och se om dessa kunde relateras till olika perspektiv på social förändring i ett lokalsamhälle. Anledningen till att dessa Facebookgrupper valdes var att via den argumentation som förs i grupperna var det möjligt att studera olika förhållningssätt och perspektiv på social förändring. Det primära syftet var således inte att undersöka hur många i Jokkmokk som var för eller mot en gruvetablering. De forskningsfrågor som ställdes i förhållande till syftet var;

 Vilka fördelar ser medlemmarna att en gruvetablering kan medföra?

 Vilka nackdelar ser medlemmarna att en gruvetablering kan medföra?

 Hänger synpunkterna ihop med olika bredare perspektiv på social förändring

bland dem som uttalar sig på Facebook?

 Vad kännetecknar de olika perspektiven?

I forskning som är gjord tidigare har Jacobsson (2008) kommit fram till att majoriteten av de boende i Pajala och Kolari var positiva till en gruvetablering. I denna studie har det visat sig att så är inte fallet i Jokkmokk, när det gäller en eventuell gruvetablering i kommunen är befolkningen splittrad. Den består av två olika läger, en sida som är för och en som är mot gruvdrift. Anledningen till att resultaten i dessa studier är olika kan bero på att det tänkta gruvområdet i Kallak berör många näringar. I Pajala/Kolari så var det endast en minoritet av befolkningen som nyttjade det tänkta gruvområdet.

32 projekt som fortfarande är pågående, så några resultat om förväntningarna har infriats är fortfarande okänt.

6.1 Förändring

Enligt Giddens (2007) är allting i ett visst avseende i ständig förändring. En gruvetablering är en händelse som skulle innebära att Jokkmokks samhälle förändras på ett flertal sätt. Utvecklingen och den eventuella tillväxten som skulle komma att ske i Jokkmokk vid en gruvetablering är enligt Brante et al. (1998) en social förändring som avser förändringar i det sociala systemets form eller funktionssätt.

I studien framgick att det råder delade meningar om gruvans vara eller icke vara. Det som dock framkom är att oavsett om det blir en gruva eller inte så kommer samhället att förändras. De som förespråkar en gruva anser att om det inte tillkommer en basnäring kommer den nedåtgående spiralen att fortsätta i kommunen, människor kommer att flytta och i och med det försämras servicen och välfärden. Om en gruvetablering skulle ske skulle denna grupp få en ny framtidstro och en positiv syn på framtiden. Både för egen del och för kommunens framtid.

Enligt Månson (2007) kan även förändringar ses som negativa. De kan förändra människors vardagsliv och göra så att de inte längre kan strukturera upp tillvaron, vilket kan leda till att de känner en otrygghet. En gruvetablering skulle leda till en förändring som inte ses som positiv för dem som är mot gruvdrift. För dem skulle det medföra en rad konsekvenser, som att renskötseln och andra näringar skulle påverkas negativt. Det är en konsekvens som skulle leda till stora förändringar i det vardagliga livet, deras arbete och arbetssätt skulle drastiskt förändras samt att den tradition som de har följt under lång tid skulle luckras upp. Enligt Giddens (2003) är traditioner något som ger människornas liv kontinuitet och form.

För att utveckla samhället finns det enligt motståndarna mot en gruva en rad andra sätt, kommunen kan välja att satsa på långsiktighet och hållbarhet. Förändringarna behöver inte betyda storskalig verksamhet, utan att man satsar på redan befintliga näringar i kommunen och utvecklar dessa.

6.2 Perspektiv i grupperna

Ingelhart (1977) menar att de grundläggande värderingarna i samhället är under förändring. Människor i det västerländska samhället går från att värdera materiell lycka och fysisk trygghet till att mer uppskatta andra värden som livskvalitet och självutveckling.

33 samhället och har idéer och en uppsjö med förslag som kommunen kan satsa på i stället för gruvdrift. De ser helt andra värden som är viktigare än pengar. Enligt Ingleharts (1977) teori har dessa människor uppnått fysisk och ekonomisk trygghet och kan därmed sträva efter mål som inte är materiella.

Att främja ekonomisk stabilitet är enligt Inglehart (1977) en materialistisk värdering. De som är mot gruvdrift ger förslag till alternativ till den tänkta gruvnäringen som kan främja kommunens ekonomi, de anser att kommunen bör satsa på hållbara näringar, rena företag och värna om de befintliga näringar som finns i kommunen för att på så vis få en långsiktig stabil ekonomi. För dem är en gruva inte lösningen för en långsiktig stabil ekonomi. De anser att en gruvnäring skulle förstöra många människors livssätt och även levebröd.

Trots att de flesta av förespråkarnas värderingar är materialistiska enligt Ingleharts (1977) definition har de även postmaterialistiska värderingar, de anser att i kommunen finns det plats för alla, att vid en gruvdrift kan det locka människor att flytta till kommunen vilket skulle bidra till mångfalden i samhället. Genom en ökning av olika människor i samhället skulle det kunna bidra till att samhället blir mer jämställt, vilket kan kopplas till Ingleharts (1977) postmaterialistiska värdering att man strävar efter ett mer personligt och mänskligt samhälle där alla olikheter välkomnas.

Enligt Ingleharts (1977) definition är övervägande delarna förespråkarnas värderingar av materialistisk karaktär. I debatten är arbetstillfällen viktiga för ja-sidan för att kommunen ska kunna leva vidare, genom dessa arbeten skapas en stabil ekonomi för kommunen samt att gruvdriften skulle skapa tillväxt.

Att värdera att ha ett arbete och en fast inkomst kan även det vara att ha livskvalitet, men är då enligt Inglehart (1977) ett mera materialistiskt sätt att tänka. För dem är det ett trygghetsvärde i att veta att de kan bo kvar i kommunen och eventuellt få ett arbete där vid en gruvetablering. De behöver uppfylla de materiella behoven för att kunna känna trygghet, Inglehart (1977) menar att vad en människa värderar högt beror på vad hon saknar. I detta fall är det ett arbete som en basnäring i kommunen kan ge och på så vis uppfylla det materiella behovet, vilket kan leda till att man känner en trygghet i förvissningen att man kan försörja sig och inte behöva flytta för att hitta ett arbete. Att kommunen kan leva vidare vid en etablering av en basnäring bidrar till att samhället kan växa och leva vidare, det kan även kopplas till Ingleharts (1977) postmateriella värdering att främja tillväxt.