• No results found

Barn och ungas psykiska ohälsa i media

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Barn och ungas psykiska ohälsa i media"

Copied!
64
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Barn och ungas psykiska ohälsa i media

En kvalitativ textanalys av tre svenska dags- och

kvällstidningars framställning av barn och ungas

psykiska ohälsa

Av: Maja Unnebo & Jessica Trajer

Handledare: Gudrun Elvhage

Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskap

Kandidatuppsats 15 hp

Examensarbete | Vårterminen 2020

(2)

Abstract

The purpose of this essay was to examine how mental illness among children and adolescents is conveyed in a few of the Swedish daily and evening newspapers in an attempt to create an understanding of the depiction. This was examined by analyzing 14 articles in three Swedish daily and evening newspapers, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter and Aftonbladet during the period 2015–2019. To answer the study's purpose and research question, a qualitative text analysis was used, which was supplemented with the social constructivist perspective and the framing theory. The conclusion of the study showed that these three Swedish daily and evening newspapers tended not to present a holistic perspective on the phenomenon of

children and adolescents' mental illness. The depiction was mainly about research and experts that were allowed to speak on the subject, which resulted in the description of children and adolescents' mental illness being primarily from a scientific perspective. The articles did not address the affected children and adolescents to the extent required, which meant that their perspectives were not communicated. Based on the framing theory and social constructivism, this can be interpreted as part of the maintenance of social constructions and norms around mental illness.

Title: ”Children and adolescents mental illness in the media”- A qualitative text analysis of

three Swedish newspapers presentation of children and adolescents mental illness

Authors: Maja Unnebo & Jessica Trajer

Key words: Mental illness, children and adolescents, newspapers, social constructivism,

framing theory.

(3)

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur psykisk ohälsa bland barn och unga beskrivs och framställs i några av de större svenska dags- och kvällstidningarna för att försöka skapa en förståelse och bild av framställningen. Det undersöktes genom att analysera 14 artiklar i de tre svenska dags- och kvällstidningarna, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter samt

Aftonbladet under perioden 2015–2019. För att besvara studiens syfte och frågeställning användes en kvalitativ textanalys vilket kompletterades med det socialkonstruktivistiska perspektivet och gestaltningsteorin. Studiens slutsats visade att dessa tre svenska dags- och kvällstidningartenderade att inte framställa ett helhetsperspektiv kring fenomenet barn och ungas psykiska ohälsa. Främst handlade framställningen om forskning och att sakkunniga fick komma till tals om ämnet, vilket resulterat i att beskrivningen av barn och ungas psykiska ohälsa främst är ur ett vetenskapligt perspektiv. I artiklarna kom inte de drabbade barnen och unga till tals i tillräcklig utsträckning vilket gjorde att deras perspektiv inte framställdes. Ur gestaltningsteorin och socialkonstruktivismen kan detta tolkas som en del i upprätthållandet av sociala konstruktioner och normer kring psykisk ohälsa.

Titel: ”Barn och ungas psykiska ohälsa i media” – En kvalitativ textanalys av tre svenska

dags- och kvällstidningars framställning av barn och ungas psykiska ohälsa

Författare: Maja Unnebo & Jessica Trajer

Nyckelord: Psykisk ohälsa, barn och unga, dags- och kvällstidningar, socialkonstruktivism,

gestaltningsteori.

(4)

Förord

Tack till våra närstående för att ni haft överseende med oss under denna intensiva period och stöttat oss genom arbetets gång. Vi vill även tacka varandra för ett gott samarbete.

Skribenterna Maja och Jessica har likvärdigt skapat den här studien och bär jämbördigt ansvar. Tillsammans har vi skrivit, korrekturläst, korrigerat och arbetat ytterligare med momenten i uppsatsen.

(5)

Förkortningar

ADHD- Attention Deficit Hyperactivity Disorder

BUP- Barn- och Ungdomspsykiatrin DN- Dagens Nyheter

IVO- Inspektionen för vård och omsorg SvD- Svenska Dagbladet

(6)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 2

1.1.1 Syfte ... 2

1.1.2 Frågeställning ... 2

1.2 Begreppsdefinitioner ... 2

1.2.1 Psykisk ohälsa ... 2

1.2.2 Barn och unga ... 3

1.2.3 Media ... 3

1.3 Avgränsningar ... 3

1.3.1 Barn och unga ... 3

1.3.2 Media ... 4

2. Tidigare forskning ... 5

2.1 Sökprocess ... 5

2.2 Medias framställning av psykisk ohälsa bland barn och unga över tid ... 5

2.3 Psykisk ohälsa som en viktig fråga i samtiden ... 6

2.4 Psykisk ohälsa framställt i media ... 7

2.5 Aktuella forskningsläget ... 11

3. Metod ... 12

3.1 Analysmetod ... 12

3.2 Urval, avgränsningar och insamling av empiri ... 14

3.2.1 Urval och avgränsningar... 14

3.2.2 Insamling av empiri ... 14

3.3 Trovärdighet, originalitet, resonans samt användbarhet ... 16

3.4 Forskningsetiska överväganden... 17

3.5 Metoddiskussion ... 18

4. Teoretiska utgångspunkter ... 19

4.1 Socialkonstruktivistiska perspektivet ... 19

4.2 Gestaltningsteorin ... 20

5. Resultat och analys ... 22

5.1 Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar ... 22

5.2 Självmord och självskadebeteende bland barn och unga ... 24

5.3 Att må dåligt är en del av livet ... 29

5.4 Förmedling av pojkar och flickors psykiska ohälsa ... 33

5.5 Psykisk ohälsa i samhället ... 37

(7)

6. Slutsats och diskussion ... 44

6.1 Tvetydighet i artiklarnas framställningar ... 47

6.2 Tidningarnas ideologiska utgångspunkter och digitalisering ... 47

6.3 Kopplingar till tidigare forskning ... 48

6.4 Relevans för socialt arbete ... 48

6. 5 Förslag till vidare forskning ... 49

Referenslista ... 50

Bilagor ... 53

Bilaga 1 ... 53

(8)

1

1. Inledning

Alarmerande siffror visar att psykisk ohälsa hos barn och unga har ökat kraftigt sedan början av 2000-talet (Socialstyrelsen u.å). Psykisk ohälsa anses idag vara en folkhälsosjukdom då det bedöms ha en stor inverkan på den rådande befolkningens hälsotillstånd samt påverkar

samhällets funktioner och ekonomi (Folkhälsomyndigheten u.å.a). Vi har uppmärksammat att det finns många definitioner av psykisk ohälsa av olika aktörer. Några exempel är World Health Organisation (WHO), Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) samt Uppdrag Psykisk Hälsa. WHO fokuserar främst på olika psykiatriska diagnoser, bland annat depression, bipolär sjukdom, schizofreni och andra psykossjukdomar, demens samt utvecklingsstörningar vilket även innefattar autism (World Health Organisation [WHO] 2019). BUP definierar psykisk ohälsa som ett samlingsbegrepp för psykiska besvär både i lättare och svårare grad. Exempel på lättare psykiska besvär är nedstämdhet och oro. De svåra besvären innefattar symtom vid psykiatriska diagnoser, vilket exempelvis kan vara depression, ADHD eller ätstörningar (Barn- och ungdomspsykiatrin [BUP] 2015). Uppdrag Psykisk Hälsa definierar psykisk ohälsa som ett paraplybegrepp för olika former av psykiska tillstånd. Dessa beskrivs med ett brett spektrum mellan lindrigare psykiska besvär som oro till allvarliga psykiska tillstånd såsom bipolär sjukdom. Vi har valt att använda oss av Uppdrag Psykisk Hälsas definition av psykisk ohälsa eftersom den innefattar eventuella orsaker till psykisk ohälsa. Bland annat framhävs det hur människor är konstruerade och det genetiska arvets påverkan samt trauman (Uppdrag Psykisk Hälsa u.å).

(9)

2 Dagens informationssamhälle präglas av medias stora roll. Under de senaste årtiondena har medieanvändningen ökat avsevärt, vilket resulterat i att barn och unga tar större del av det som förmedlas i olika former av media än tidigare. Samtidigt som det sker en ökning av barn och ungas medieanvändning, ökar också besvären som tyder på psykisk ohälsa

(Folkhälsomyndigheten 2015; Folkhälsomyndigheten 2018, s. 44–45). Forskning visar att media kan ha en makt att styra vilka sakfrågor som är värda att publiceras. Det sker för mycket i samhället för att allt ska kunna rapporteras om. Till följd av detta publiceras endast det som redaktionen uppfattat vara intressant för läsarna (Shehata & Strömbäck 2014, se Strömbäck 2015, s. 151). Tidningarnas ideologiska utgångspunkt kan även ha en inverkan på innehållet i det som publiceras. Det som kommuniceras i olika mediekanaler kan påverka individers verklighetsuppfattning samt opinionsbildningen (Strömbäck 2015, s. 151). Då barn och unga har stor tillgång till olika former av media samt då media har en makt att påverka individens uppfattning av sakfrågor skapades ett intresse för oss att undersöka hur några av de större svenska dags- och kvällstidningar framställer psykisk ohälsa bland barn och unga. I samband med detta skapades även ett intresse att försöka få en förståelse för och en bild av vad som förmedlas.

1.1 Syfte och frågeställningar

1.1.1 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka och försöka få en förståelse för och en bild av hur psykisk ohälsa bland barn och unga framställs i några svenska tidningar. Detta genom att analysera publicerade artiklar i några av de större svenska dags- och kvällstidningarna mellan åren 2015–2019.

1.1.2 Frågeställning

• Hur beskrivs psykisk ohälsa bland barn och unga i några av de större svenska dags- och kvällstidningarna?

1.2 Begreppsdefinitioner

1.2.1 Psykisk ohälsa

(10)

3 Hälsa definierar psykisk ohälsa som ett samlingsbegrepp för olika beteckningar av psykiska tillstånd. De olika psykiska tillstånden kan beröra lindrigare besvär såsom oro, nedstämdhet och mild ångest till svårare tillstånd som uppfyller kriterier för psykiatriska diagnoser såsom bipolär sjukdom, anorexia nervosa och schizofreni. Definitionen innefattar även eventuella orsaker av psykisk ohälsa. Det kan exempelvis handla om det genetiska arvet, upplevelser av trauma, ens livssituation eller hur vi är konstruerade som människor (Uppdrag Psykisk Hälsa u.å).

1.2.2 Barn och unga

I uppsatsen används Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) definition av barn. Socialtjänstlagen 1 kapitlet 2§ 3 stycket anger “Med barn avses varje människa under 18 år.” (SFS 2001:453). Då det saknas en klar definition av vad “unga” innebär inkluderas det i ovanstående definition.

1.2.3 Media

Media kan ses som ett samlingsbegrepp för olika kanaler att sprida information. Det innefattar massmedia samt sociala medier (Nationalencyklopedin u.å.). När begreppet media benämns i uppsatsen syftar det till tidningsartiklar från några av de större svenska dags- och

kvällstidningarna. Begreppet används även i vidare mening i redovisningen av den tidigare forskningen. I den tidigare forskningen finns inte en fast innebörd av begreppet, utan syftar då till olika former av media.

1.3 Avgränsningar

1.3.1 Barn och unga

(11)

4

1.3.2 Media

(12)

5

2. Tidigare forskning

2.1 Sökprocess

Sökprocessen för den tidigare forskningen genomfördes via databaser såsom SöderScholar, Scopus, ProQuest, SwePub samt GoogleScholar. Sökorden som användes i sökprocessen var: media’s representation of mental illness among children, media’s portrayal of people with mental illness, media's’ coverage of children's mental health, media's portrayal of mental illness, media’s presentation of mental illness, news media portrayal mental illness, psykisk ohälsa barn, psykisk ohälsa barn media, media barn och unga psykisk ohälsa, med flera. Somliga av sökorden inspirerades av nyckelord i artiklar, avhandlingar och uppsatser. Samtliga tidskrifter som artiklarna är publicerade i är refereegranskade.

Den tidigare forskning som presenteras nedan grundar sig i medias framställning av psykisk ohälsa bland barn och unga. Till följd av bristen på vetenskapligt granskat material inom området har även andra vinklar inkluderats. Bland annat inkluderas artiklar om medias framställning av psykisk ohälsa utan fokus på barn och unga, hur media kan påverka psykisk ohälsa samt hur media framställer psykisk ohälsa bland män respektive kvinnor.

Den tidigare forskningen är redovisad utifrån tre teman som identifierats i artiklarna och resulterat i följande; Medias framställning av psykisk ohälsa bland barn och unga över tid,

Psykisk ohälsa som en viktig fråga i samtiden samt Psykisk ohälsa framställt i media.

2.2 Medias framställning av psykisk ohälsa bland barn och

unga över tid

I doktorsavhandlingen Den offentliga hälsan (2020) av Peter Skagius undersöks medias framställan av psykisk ohälsa mellan åren 1968-2008. Syftet var att tillsammans med ett historiskt perspektiv bidra till att bredda förståelsen för debatten om barn och ungas psykiska ohälsa (Skagius 2020, s. 7).

(13)

6 Psykisk ohälsa har diskuterats både politiskt, medialt och vetenskapligt. Skagius menar att det gör att psykisk ohälsa blir svårt att greppa på grund av den breda debatten (Skagius 2020, s. 1-2). Analysen av materialet visar att framställandet av psykisk ohälsa skiftar beroende på tid och rum. Diskursen har varit aktuell länge och skiljer sig beroende på vilken tidning

materialet kommer från. En gemensam nämnare ter sig vara att psykisk ohälsa är ett oroväckande problem (Skagius 2020, s. 45). Det insamlade materialet var fråntidningar såsom Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, samt från tidningen Vi Föräldrar. Skagius betonar att tidningar kan ha olika ideologiska utgångspunkter, samt att debattartiklar söker att övertyga läsaren, vilket kan bidra till ett specifikt sätt att uttrycka sig. I exempelvis en

frågespalt kan frågor och svar se annorlunda ut jämfört med en nyhetsartikel. Framställandet av psykisk ohälsa kan också påverkas av redaktionens ekonomiska förutsättningar (Skagius 2020, s. 41-42).

Det framgår en gemensam svårighet att förklara psykisk ohälsa. Sätten att presentera psykisk ohälsa var under 1968-1980 inriktad till dimensioner inom folkhälsa och beteende. I artikeln med material från perioden 1980-2008 presenterades ofta psykisk ohälsa ur antingen ett psykodynamiskt eller ett neuropsykiatriskt perspektiv. I materialet från åren 2003-2008 presenterades psykisk ohälsa som mer än bara ohälsa, med fokus på en framtidstro och att barnets mående är en del i en naturlig utveckling. Medan materialet från 1968 och framåt var mycket alarmerande med fokus på barns skörhet visar sig materialet från 2000-talet vara inriktat mot att barn är tåliga, i den mån det finns skyddsfaktorer omkring dem som stöttar dem i uppväxten (Skagius 2020, s. 59-60). Tidigare har orsaker till barn och ungas psykiska ohälsa studerats utifrån olika perspektiv och således fått fram olika förståelser och definitioner av fenomenet. Avslutningsvis menar Skagius att det kan vara värdefullt att sammanväva historiska och samtida förståelser av ämnet för att bättre kunna hantera problematiken (Skagius 2020, s. 68).

2.3 Psykisk ohälsa som en viktig fråga i samtiden

(14)

7 maskulinitetsnormer, förminskande av kvinnors kroppar och sexuella uttryck i form av så kallad “slut-shaming” samt vuxnas frånvaro vid ungas psykiska ohälsa. Författarna beskriver hur vuxna diskussioner rörande serien har handlat om hur den kan vara skadlig för barn och unga samt leda till att fler barn och unga mår psykiskt dåligt och begår självmord. Författarna menar att i stället för att censurera och hindra barn och unga från att titta på serien borde diskussionen handla om varför serien och dess budskap är viktigt att prata om. Istället för att se serien som ett hot mot barns psykiska hälsa ska den ses som ett verktyg till att skapa konversation kring ämnet. Jenney och Exner-Cortens tar upp att serien speglar hur det kan vara att leva som ung tjej i dagens samhälle utifrån rådande maskulinitetsnormer och

förväntningar (Jenney & Exner-Cortens 2017, s. 410-411). I artikeln synliggörs och undersöks skadliga maskulinitetsnormer och dess påverkan på psykisk ohälsa. Ett exempel på detta är förväntningen att flickor är svaga, både fysiskt och mentalt. Jenney och Exner-Cortens uppmärksammar att de maskulinitetsnormer som speglas i serien är viktiga komponenter i både unga flickor och pojkars psykiska ohälsa. En del av slutsatsen är att dessa skadliga maskulinitetsnormer som förmedlas i serien har, tillsammans med andra aspekter såsom vuxnas frånvaro, en stor påverkan på barn och ungas psykiska mående samt uppfattning kring maskulinitet (Jenney & Exner-Cortens 2017, s.410- 411, 413- 415).

2.4 Psykisk ohälsa framställt i media

I artikeln Public discourse on mental health and psychiatry: Representations in Swedish

newspapers (2018) av Robert Ohlsson analyserades artiklar som publicerades i Svenska

Dagbladet samt Dagens Nyheter under 2009. Artikelns syfte är att undersöka hur sakkunniga och massmedia skildrar ämnet psykisk hälsa samt psykiatrin (Ohlsson 2018, s. 301). Ohlsson menar att media utifrån rollen som informationsmedel bidrar till struktureringen av den offentliga diskursen samt hur problem konstrueras i samhället. Detta då media når en stor mängd människor, samt styr vad som publiceras i tidningarna. Media har således en

(15)

8 till brott. Studien visar att rapportering av exempelvis gärningspersoner som begår våldsbrott i ett upprepat mönster förklaras med psykisk sjukdom som grund (Ohlsson 2018, s. 301).

Bland annat porträtteras depression som ett hot mot den svenska folkhälsan. För att förklara detta uttrycker Ohlsson bland annat att alla steg i livet likställs med risker för psykisk ohälsa. Materialet visar också att psykisk ohälsa presenteras som något vanligt förekommande i dagsläget (Ohlsson 2018, s. 302). Ohlsson redogör även för medias tvetydighet gällande den psykiska hälsan. En sammantagen bild av artiklarna i studien visar bland annat att många människor i dagens samhälle riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Ohlsson lyfter fram att

artiklarnas innehåll tyder på att barn är den mest sårbara gruppen i samhället samt att professionellt stöd är betydande. Å ena sidan bekräftas den här bilden i flertalet artiklar då psykiatrin bland annat presenteras som ett högprioriterat område. Å andra sidan framhävs även en bild av att det snarare handlar om att svenskarna har en orimlig förväntan på livet som smärtfritt, vilket resulterar i psykisk ohälsa (Ohlsson 2018, s. 304). Studien visar också att förhållningssättet gentemot psykiatrin skiftar. I flertalet texter framhävs expertisen som förtroendeingivande. Samtidigt visar sig även expertisen bli ifrågasatt i många texter (Ohlsson 2018, s. 306-307).

I de analyserade artiklarna synliggjordes även en allmän bild av fördomar och ignorans gällande psykisk ohälsa. I flera artiklar vittnar personer med egna erfarenheter av psykisk ohälsa om situationer då människor talar nedsättande om psykisk sjukdom. I texterna visar det sig att människor i allmänhet associerar psykisk sjukdom med skam och tystnad (Ohlsson 2018, s. 305). Ohlsson menar att detta även blir bekräftat av regeringens initiativ för att öka kunskap om psykisk ohälsa för att motverka tabun.Studien visar dock även att det i en liten utsträckning finns artiklar som talar om psykisk ohälsa som något som är normalt och vanligt med fokus på att minska tabut (Ohlsson 2018, s. 306).

(16)

9 unga. I studien definieras media som film, tv, böcker, musik, etcetera. Wahl räknar upp

exempel på hur psykisk ohälsa porträtteras i olika medier, bland annat från filmen “Dumbo” . I filmen framställs Dumbos mamma som galen (“mad”) när hon försöker skydda sin unge (Wahl 2003, s. 252). Wahl konstaterar även att dessa medier ämnade för barn och unga tenderar att generera en negativ stereotyp av psykisk ohälsa. De karaktärer som lider av psykisk ohälsa framställs ofta som oattraktiva, misslyckade, våldsamma, skrämmande och tenderar att behandlas illa och förlöjligas. Wahl menar att när barn och unga tar del av den här framställningen av psykisk ohälsa lär de sig att den negativa och stigmatiserande synen på psykisk ohälsa är den allmängiltiga uppfattningen (Wahl 2003, s.254-256).

Mental disorders Stigma in the Media: Review of Studies on Production, Content and Influences (2008) skriven av Anat Klin och Dafina Lemish är en litteraturstudie av artiklar

och böcker publicerade mellan åren 1985-2005 inom ämnet psykisk ohälsa, stigmatisering och media. Studiens syfte är att undersöka massmedias roll i att skapa och upprätthålla stigmatiseringen av psykisk ohälsa. De fokuserar även på hur medicinska diagnoser,

läkemedel samt individer med psykisk ohälsa framställs i massmedia (Klin & Lemish 2008, s. 434). Författarna kommer fram till att det finns tendenser till överdrivenhet, förvrängning och felaktig information i beskrivningar av psykiatriska diagnoser och individer med dessa

diagnoser. Klin och Lemish slutsats är att massmedia spär på stigmatiseringen av psykisk ohälsa (Klin & Lemish 2008, s. 443-444).

Hur media framställer psykisk ohälsa berörs även i artikeln Portrayals of Mental Illnesses in

Women’s and Men’s Magazines in the United States (2017), skriven av Yiyi Yang, Lu Tang

och Bijie Bie. Artikelns syfte är att jämföra hur psykisk ohälsa porträtteras i amerikanska livsstil-och hälsotidningar för män kontra kvinnor mellan åren 2009-2013. Detta då media som informationsmedel har en betydande inverkan på både den allmängiltiga kunskapen om, och det allmängiltiga förhållningssättet till psykisk ohälsa (Yang, Tang & Bie 2017, s. 794). I artikeln belyser författarna även att medias framställning av psykisk ohälsa ofta återspeglas i relation till traditionella könsnormer samt att ämnet ofta beskrivs i negativa termer vilket bidrar till stigmatisering och skapandet av stereotyper (Yang, Tang & Bie 2017, s.

(17)

10 vara en källa till att förmedla kunskap och information om hälsa, livsstil och skönhet.

Damtidningarna anses ofta påverka normbilden av både kvinnokroppen och hur en kvinna “ska” vara. Herrtidningarna tenderar ofta att upprätthålla och förstärka idealbilden av den manliga, muskulösa kroppen (Yang, Tang & Bie 2017, s. 797).

Studiens resultat visade att damtidningarna presenterade psykisk ohälsa med ett öppnare förhållningssätt. Exempelvis uppvisade damtidningarna oftare ett intresse för personliga upplevelser av psykisk ohälsa, sociala och kulturella orsaker etcetera. Herrtidningarna

citerade oftare sakkunniga i artiklar om psykisk ohälsa och presenterade ämnet frekvent ur en vetenskaplig synpunkt. Damtidningarna citerade personer som på något sätt drabbats av psykisk ohälsa, med syftet att ge psykisk ohälsa ett ansikte. Studien synliggjorde också att både dam- och herrtidningarna var benägna att beskriva orsaker för psykisk ohälsa ur ett individuellt och ofta kvinnligt format, istället för att framhäva exempelvis sociala orsaker. Herrtidningarna var dock mer benägna att inte presentera bakomliggande orsaker (Yang, Tang & Bie 2017, s. 805-806).

Artikeln “Good news? A Longitudinal Analysis of Newspaper Portrayals of Mental Illness in

Canada 2005 to 2015” handlar om hur psykisk ohälsa framställts under ett decennium i

Kanada (Whitley & Wang 2017). Syftet är att skapa en övergripande bild av medias skildring av psykisk ohälsa. I studien finns det tre komponenter som är särskilt intressanta att

undersöka. 1) den övergripande tonen och innehållet i tidningsartiklarna, 2) förändringar över tid samt 3) variabler förknippade med positivt eller negativt innehåll (Whitley & Wang 2017, s. 280). Resultatet bygger på en kodning av 25 000 artiklar. Det övergripande resultatet är att majoriteten av artiklarna har en negativ eller neutral ton i skildringen av psykisk ohälsa. Endast 21% av artiklarna har en positiv ton i framställningen av psykisk ohälsa. 15% av artiklarna benämnde rehabilitering eller behandling. I endast 20% av artiklarna är det någon med psykisk ohälsa som kommer till tals. Rob Whitley och JiaWei Wangs tanke att

(18)

11 behandlingar mot psykisk ohälsa. Trots att den positiva ökningen är synlig i analysen syns även en stigmatiserande trend. Det finns en signifikant ökning av artiklar som associerar psykisk ohälsa med kriminalitet och våld. Studien visar även att artiklar i “skvallertidningar” i högre grad tenderar att vara mer negativt vinklade angående psykisk ohälsa än

nyhetstidningar (Whitley & Wang 2017, s.283).

2.5 Aktuella forskningsläget

(19)

12

3. Metod

I studien har kvalitativ textanalys använts som metodologisk utgångspunkt för att analysera empirin i form av tidningsartiklar. I avsnittet beskrivs inledningsvis textanalys som metod. Därefter följer en beskrivning av urvalet, avgränsningar och insamling av empiri. Vidare beskrivs även studiens trovärdighet, originalitet, resonans och användbarhet samt

forskningsetiska överväganden. Avsnittet avslutas med en diskussion gällande metoden.

3.1 Analysmetod

Textanalys grundar sig i hermeneutiken, vilket handlar om att tolka och förstå texter. Huvudsyftet med textanalyser är att analysera, förstå och skapa kunskap av olika former av texter, exempelvis lagtexter, dagstidningar, skönlitterära böcker och facklitteratur. Inom textanalysen finns det tre olika discipliner, fokusområden. Dessa är den samhälls- och humanvetenskapliga, den beteendevetenskapliga samt den språk- och litteraturvetenskapliga disciplinen. Disciplinerna har olika syften med analysen och fokuserar på olika delar. Den samhälls- och humanvetenskapliga disciplinen syftar till att studera samhällsfrågor och strukturer, medan den beteendevetenskapliga disciplinen fokuserar på det mänskliga beteendet och psykologiska faktorer. Den språk- och litteraturvetenskapliga disciplinen

handlar om språket och den litterära innebörden i texterna (Widén 2015, s. 176-178). I den här uppsatsen används den samhälls- och humanvetenskapliga disciplinen då syftet med

uppsatsen är att undersöka och skapa förståelse kring några av de större svenska dags-och kvällstidningarnas framställning av samhällsfenomenet psykisk ohälsa bland barn och unga. För att tolka texter kan forskaren använda sig av tre olika analytiska dimensioner som grund för analysen. I den här uppsatsen kommer den andra och den tredje dimensionen att användas. Den andra dimensionen berör innehållet och formen av texterna som analyseras. I

dimensionen riktas fokus mot att undersöka språkliga och innehållsliga aspekter i texterna. Den tredje dimensionen fokuserar på att undersöka och skapa förståelse för vad texterna säger om omvärlden. Bland annat kan den här dimensionen synliggöra samhällsnormer och

värderingar (Widén 2015, s.179-180).

(20)

13 Bildandet av koder och teman kan ske induktivt, deduktivt eller abduktivt. Induktivt

förhållningssätt handlar om att bildandet av koder sker utifrån empirin, utan förutbestämda tankesätt att avläsa empirin. Deduktivt förhållningssätt handlar istället om att koderna skapas utifrån förutbestämda teorier som tillämpas på empirin (Hjerm, Lindgren & Nilsson 2014, s. 67). Skapandet av koderna i uppsatsen har skett abduktivt. De har bildats dels utifrån

förutbestämda teorier, i detta fall socialkonstruktivismen och gestaltningsteorin, samt utifrån återkommande fragment i empirin. Några av de koder som använts är: självskadebeteende, självmord, ökning, behandling, förebyggande, sömnproblem, psykosomatiska besvär,

depression, samhällskostnad, följer med till vuxenlivet, nedstämdhet och oro, tappad livslust, samhällskrav, ångest, ADHD, pojke samt flicka.

De teman som har identifierats i empirin är 1. Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar 2.

Självmord och självskadebeteende bland barn och unga 3. Att må dåligt är en del av livet 4. Förmedling av pojkar och flickors psykiska ohälsa samt 5. Psykisk ohälsa i samhället. I det

sista temat har även två underteman tagits fram; 5.1 Samhällsförväntningar samt 5.2

Gestaltning av psykisk ohälsa. Temana har baserats på de koder som identifierats i empirin

samt ytterligare värdefulla faktorer. De två första temana identifierades då båda ämnena ökning samt självskadebeteende och självmord var framträdande i större delen av empirin. Koderna som bildade teman var bland annat; ökning respektive självmord och

självskadebeteende. Temat Att må dåligt är en del av livet baserades på två faktorer vilka vi upplevde intressanta och av värde att belysa. Dels handlar temat om att psykisk ohälsa benämns som normalt, dels utifrån att det beskrivs som att psykisk ohälsa följer med från barnsben till vuxenlivet. Koderna som bildade temat var bland annat; följer med till vuxenlivet, psykosomatiska besvär, depression. Temat Förmedling av pojkar och flickors

psykiska ohälsa grundades i att se om psykisk ohälsa förmedlades olika beroende på kön. De

(21)

14

För att analysera empirin har analysfrågor använts. Dessa utgår från Kristina Boréus

analysfrågor i Handbok i kvalitativa metoder (2015). Frågorna ses som verktyg för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Den inledande frågan lyder “Vad påstås uttryckligen om

psykisk ohälsa i artikeln?” och syftar till att undersöka vad tidningarna skriver gällande

psykisk ohälsa. Därefter förflyttas fokuset från psykisk ohälsa i stort till vad de olika

tidningarna skriver om barn och ungas psykiska ohälsa, genom följande fråga som lyder “Vad

påstås uttryckligen om psykisk ohälsa bland barn och unga i artikeln?”. Efterföljande fråga “Hur uttrycks psykisk ohälsa i relation till kön i artikeln?” avser att undersöka hur artiklarna

uttrycker psykisk ohälsa i relation till flickor respektive pojkar. “Hur framställs personer med

psykisk ohälsa i artikeln?” syftar till att exempelvis undersöka hur personer med psykisk

ohälsa beskrivs, vilka eventuella egenskaper som tillskrivs personer med psykisk ohälsa, vad som publiceras i artiklarna gällande dessa personers handlingar. “Vem eller vilka får komma

till tals i artikeln?” syftar till vem det är som får utrymme att uttrycka sig i artiklarna (Boréus

2015, s. 172).

3.2 Urval, avgränsningar och insamling av empiri

3.2.1 Urval och avgränsningar

De tidningar som valdes ut är dags-och kvällstidningarna SvD, DN samt Aftonbladet. De valdes ut då de är rikstäckande och kan tänkas nå stora delar av allmänheten. Även det faktum att tidningarna har olika ideologier kan resultera i vidare spridning. SvD är oberoende

moderat, DN är oberoende liberal och Aftonbladet är oberoende socialdemokratisk

(Aftonbladet 2016; DN 2008; SvD 2003). Empirin består av tidningsartiklar som publicerats åren 2015-2019. Detta för att få ett perspektiv på den aktuella framställningen av psykisk ohälsa bland barn och unga.

3.2.2 Insamling av empiri

(22)

15 psykiska ohälsa. Därefter genomfördes en sökning efter material på respektive tidnings

hemsida. Nedan redovisas sökprocessen i en tabell.

Tabell 1.

Tidning Sökord Resultat Slutgiltigt antal

Aftonbladet "psykisk ohälsa bland barn och unga" 12 565 27 “barn och ungas psykiska ohälsa” 1071

Svenska Dagbladet "psykisk ohälsa bland barn och unga" 423 33 “barn och ungas psykiska ohälsa” 11

Dagens Nyheter "psykisk ohälsa bland barn och unga" 9 24 “barn och ungas psykiska ohälsa” 4

“barn och unga”+ “psykisk ohälsa” 100

(23)

16 syfte och frågeställning samt om de var tillräckligt långa för att kunna analyseras. Detta resulterade i 15 artiklar från respektive tidning.

Målet var att nå cirka 15 artiklar totalt, därför genomfördes ett sista urval. I detta steg lades det vikt på artiklarnas publiceringsår för att få en spridning mellan årtalen. För att få en jämn representation från respektive tidning blev även vilken tidning artikeln publicerades i en faktor i urvalet. Därefter övergick fokus återigen på artiklarnas innehåll och relevans till studien. Det slutgiltiga antalet artiklar som används i studien är 14.

3.3 Trovärdighet, originalitet, resonans samt användbarhet

Kvalitén på kvalitativa studier bekräftas genom trovärdighet, originalitet, resonans samt användbarhet. Trovärdighet handlar om studien har lett till en fördjupad kunskap inom området, om datan är tillräcklig för att kunna hävda det man hävdar samt om läsaren har tillhandahållits tillräckligt med information för att bilda sig en uppfattning som

överensstämmer med studiens resultat. Originalitet innebär att studien är nyskapande och leder till nya insikter inom området som studerats. Resonans innefattar att den teoretiska modellen i studien är begriplig, om sådant som tas för givet i materialet har förtydligats samt att analytiska kopplingar gjorts mellan strukturer och aktörer. Användbarhet innebär att studien bidrar med betydelsefull kunskap, som kan användas i vardagen samt i fortsatta forskningen. Det handlar även om analysen synliggör sociala processer som inte varit synliga innan (Lindgren 2014, s. 84-86).

I den här studien har varje moment av studien redovisats i den mån det varit möjligt. Detta för att vara transparenta och ge läsaren möjligheten att bilda sig en egen förståelse av materialet. Det finns flertalet kandidatuppsatser som berör ämnet, dock föreligger en viss avsaknad av vetenskaplig forskning gällande psykisk ohälsa bland barn och unga i relation till media. Trots bristen på liknande forskning har den här studien bekräftat somliga fynd från viss tidigare forskning. Huruvida studiens material är tillräckligt omfattande för att kunna hävda det vi hävdar är komplext. Materialet består av flertalet artiklar från tre av Sveriges större tidningar som kan tänkas vara rikstäckande vilket bör innebära att det är tillräckligt omfattande.

(24)

17 påverka graden av trovärdighet som uppsatsen uppnår då det är svårt att avgöra om materialet är tillräckligt. Även det faktum att det skiljde sig mellan de olika tidningarnas utbud av artiklar inom området kan innebära att trovärdigheten påverkas. Beträffande användbarheten är det svårt att avgöra om den tillför kunskap som kan användas av gemene man eller till vidare forskning. Dock kan det vara användbart för oss i vårt framtida arbetsliv.

3.4 Forskningsetiska överväganden

Studien har strävat efter att följa “God forskningssed” etiska principer, allmänna regler och krav för att kunna hålla en vetenskaplig kvalité (Vetenskapsrådet 2017). Under arbetets gång har stringens, transparens och överförbarhet eftersträvats (Vetenskapsrådet 2017, s. 16). Det vill säga att det finns en logisk följdriktighet, öppenhet och insyn samt igenkännbarhet av mönster som är möjliga att överföra till andra sammanhang. Forskningsetiken ställer även krav på projektets genomförande, därför har uppsatsen präglats av att hålla en tydlig struktur och klarhet (Vetenskapsrådet 2017, s. 12). De etiska principerna som bör efterlevas har även influerat arbetet. Dessa är exempelvis; ärlighet, tillförlitlighet, objektivitet, opartiskhet och oberoende (Vetenskapsrådet 2017, s. 69). Detta har bland annat skett genom tydliga beskrivningar av genomförandet av de olika momenten i studien. Objektivitetskravet har uppfyllts då vi genomgående kritiskt granskat vårt förhållningssätt till materialet. Vi har ständigt ifrågasatt de tolkningar vi gjort, att de varit sakliga och inte grundade i förutfattade meningar. För att uppnå god vetenskaplig kvalité ska bland annat den metod som används i den forskning som bedrivs hanteras kompetent, innebärande att den förklaras och hanteras korrekt (Vetenskapsrådet 2017, s. 25). För att uppnå det strävade vi efter att vägledas av kurslitteratur. Då studien är baserad på tidningsartiklar som redan är publicerade för allmänhetens beskådning uppstår det inte etiska dilemman. Artiklarna har granskats för att undvika att material av känslig karaktär inkluderas i studien.

(25)

18

3.5 Metoddiskussion

Studien har genomförts med hjälp av en textanalytisk metodansats för att kunna besvara syftet och frågeställningen. Med hjälp av metodens verktyg har vi kunnat skifta mellan att både analysera på ett övergripande plan samt på djupet gällande vad som beskrivs rörande psykisk ohälsa bland barn och unga i det omfattande materialet.

Metoden har varit fördelaktig då studien syftar till att få en uppfattning över hur barn och ungas psykiska ohälsa beskrivs i några av de större svenska dags- och kvällstidningarna. Kvalitativ textanalys ämnar till att analysera texter, såsom artiklar, för att få en förståelse för vad som skrivs. Därmed är det den metod som vi ansett bäst lämpad till det vi ämnat

undersöka. Ytterligare en fördel med metoden är att den strukturerar upp materialet genom kodning, tematisering samt genom att ställa frågor till materialet. Frågorna och dess svar bidrar även med stöd till en djupare analys. En nackdel med metoden är att den endast ämnar till att analysera det som syns i texten, bakgrundsinformation är inte till lika stort intresse, vilket gör att viss information kan förbises.

(26)

19

4. Teoretiska utgångspunkter

I detta avsnitt presenteras de teoretiska utgångspunkter som använts i den här studien. Dessa är det socialkonstruktivistiska perspektivet samt gestaltningsteorin. Teorierna valdes ut då de är tillämpningsbara på material från media. Gestaltningsteorin inriktar sig till att förstå media som kommunikationsmedel, medan socialkonstruktivismen inriktar sig på det sociala

problemet och de bakomliggande konstruktionerna. Dessa teorier i relation till varandra skapar möjlighet att förstå det sociala problemet, psykisk ohälsa bland barn och unga, i kontexten av medias gestaltningsförmåga. Det är av vikt att påpeka att dessa endast är två teorier och perspektiv som är tillämpbara på fenomenet. Vid tillämpandet av andra teorier och perspektiv skulle analysen och resultatet skilja sig från resonemanget i den här uppsatsen.

4.1 Socialkonstruktivistiska perspektivet

Det socialkonstruktivistiska perspektivet fokuserar inte på att någonting avviker från normen utan på att skapa en förståelse kring hur det avviker. När någonting avviker från normen och anses problematiskt kan det definieras som ett socialt problem. Utifrån socialkonstruktivismen kan man förstå hur sociala problem skapas, utvecklas, upprätthålls samt avvecklas

(Meeuwisse & Swärd 2013, s. 98-99). Socialkonstruktivism handlar om att all kunskap är socialt konstruerad. Det intressanta är vad som konstrueras, vem som gör det, hur det går till och vilka anspråk som finns i konstruktionen. Dessa konstruktioner sker inte i tomma intet, det finns otaliga mängder konstruktioner i samhället. Det skulle kunna ses som att det inte är konstruktioner som sker längre, utan det är rekonstruktioner av de befintliga konstruktionerna. I vissa aspekter skapas inte nya konstruktioner utan de befintliga konstruktionerna utvecklas. Exempel på sådant som konstrueras är identiteter, könsroller och världsbilder (Sohlberg & Sohlberg 2009, s. 248- 253). Ett socialt problem skapas genom konstruktioner och vad som anses vara problematiskt i ett samhälle. Det kan förändras över tid, dock behöver inte uppfattningen nödvändigtvis förändras. Orsakerna, konsekvenserna eller faktorer i det

definierade sociala problemet kan förändras vilket kan skapa en ovisshet över vad det sociala problem faktiskt består av (Sahlin 2013, s. 129-131).

(27)

20 Burr menar att alla dessa perspektiv på socialkonstruktivism är relevanta att se över då de tillför olika komponenter. De olika synsätten är; kritisk inställning till

“tagen-för-givet”-kunskap, historisk och kulturell specificitet, hur kunskap upprätthålls av sociala processer

samt hur kunskap och sociala handlingar samverkar. Kritisk inställning till

“tagen-för-givet”- kunskap handlar om att ifrågasätta kunskap som antas vara sanningen. Det som tas för

givet som kunskap ska granskas kritiskt. Historisk och kulturell specificitet handlar om hur vi ser och förstår vår omvärld. Kategoriseringar och begrepp som används är beroende av kulturell och historisk kontext. De kategoriseringar och konstruktioner som finns i ett samhälle behöver nödvändigtvis inte vara liknande i ett annat samhälle. I den här

uppfattningen är även tid en viktig aspekt, då en konstruktion kan förändras över tid. Hur

kunskap upprätthålls av sociala processer handlar om uppfattningen att människor

konstruerar allting genom sociala processer i form av dagliga interaktioner. Inom den här uppfattningen är språket en viktig faktor som inverkar på utvecklandet av konstruktioner. Hur

kunskap och sociala handlingar samverkar handlar om att varje konstruktion sker i samband

med en handling från människor. Konstruktioner upprätthåller vissa mönster av sociala

handlingar och utesluter andra, vissa handlingar anses som normalitet medan andra handlingar anses som avvikande. Konstruktioner är en följd av mänskligt handlande (Burr 1995, s. 3- 5).

4.2 Gestaltningsteorin

Robert Entman förklarar gestaltningsteorin som ett verktyg att dekonstruera en text för att synliggöra innehållets kraft i att influera det mänskliga tänkandet (Entman 1993, s. 51). Gestaltningsteorin präglas av socialkonstruktivististiska glasögon på sociala fenomen och ger forskaren verktyg i att förstå mediers roll i konstruktionen, upprätthållandet och förmedlandet av omvärlden (Shehata 2015, s. 353). Teorin bygger på kommunikationens roll i hur

(28)

21 berör att gestaltningar kan ses som kommunikativa uttryck, exempelvis i media. De bör också ses som mental vägledning för människors tolkning av sin omvärld. Det är gestaltningarna som hjälper till att mentalt kartlägga vår världsuppfattning och associationer etcetera (Shehata 2015, s. 361).

Även Erwing Goffman diskuterar gestaltning och framhåller att människors olika

kommunikationssätt beror på att alla har olika erfarenheter och perspektiv,vilket innebär att kommunikationsmönstret också ser olika ut från person till person. Således gestaltas även personer, ting eller händelser olika (Goffman 1986, s. 10). Gaye Tuchman beskriver media som en kommunikativ aktör vilken skildrar omvärlden genom ett fönster ut till mottagare. Tuchman förmedlar att vad som gömmer sig bakom en skildring kan se olika ut, bland annat beroende på vem eller vilka som är mottagare av skildringen. Det som avgör vad för form av kommunikation som sänds ut kan både vara medvetet och omedvetet. Bland annat kan det påverkas av hur aktören är konstituerad, vilka influenser den innehar etcetera (Tuchman 1978, s. 1). Tuchman menar även att media söker att skildra och sprida kunskap, förståelse och attityder om omvärlden. Detta resulterar i att media som organisation spelar en betydande roll i att forma läsarnas kunskap, förståelse och attityder om omvärlden (Tuchman 1978, s. 2). Jesper Strömbäck menar likt Tuchman att medias gestaltning påverkas av mottagarens

(29)

22

5. Resultat och analys

I detta avsnitt redovisas samt analyseras resultatet av empirin. För att strukturera upp avsnittet redovisas det i teman. Temana är: 1. Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar 2. Självmord

och självskadebeteende bland barn och unga 3. Att må dåligt är en del av livet 4. Förmedling av pojkar och flickors psykiska ohälsa 5. Psykisk ohälsa i samhället med underteman

Samhällsförväntningar och Gestaltning av psykisk ohälsa.

Temana bildades med stöd av de koder som skapats under bearbetningen av empirins 14 artiklar. Utöver det har aspekter såsom analysfrågor bidragit till bildandet av temana.

Huvudsyftet med temana har varit att identifiera gemensamma faktorer för att skapa förståelse för vad det är som skrivs angående barn och ungas psykiska ohälsa i tre av de större svenska dags- och kvällstidningarna.För att få fram resultatet av empirin har även analysfrågor nyttjats som stöd för analysen.

5.1 Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar

Detta tema grundar sig i att det huvudsakliga ämnet i en del av artiklarna är ökningen av barn och ungas psykiska ohälsa.

Tidningsartikeln Bris märker av ökad psykisk ohälsa (Svenska Dagbladet [SvD] 2016) behandlar att organisationen Bris uttrycker en ökning i antal samtal angående psykisk ohälsa. Från 2014-2016 har det skett en ökning på cirka 700 samtal angående psykisk ohälsa från barn. Samtalen handlar främst om tillfällig nedstämdhet och oro, depression,

självskadebeteende eller tappad livslust. Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog uttrycker att det krävs insatser för att fånga upp dessa barn och bryta trenden. Tidningsartikeln Unga

mår allt sämre - sömnbesvären ökar (SvD 2019a) handlar om hur psykisk ohälsa bland unga

(30)

23

I tidningsartikeln Ungas psykiska ohälsa ökar igen (Aftonbladet 2016) diskuteras

Folkhälsomyndighetens enkät av skolbarns hälsovanor där resultatet tyder på en ökning av tonåringar som uppger att de mår psykisk dåligt. Bland annat beskrivs besvär såsom

sömnsvårigheter, nedstämdhet och ont i magen. Christina Dalman, professor och överläkare vid Karolinska Institutet anser att ökningen inte endast ska ses som negativ då det tyder på att det finns en minskning i mörkertalen samt att stigmatiseringen kring psykisk ohälsa börjar minska. Kerstin Evelius, nationell samordnare för statens insatser mot psykisk ohälsa, uttrycker en oro för barn och ungas ökade konsumtion av öppen och sluten psykiatrisk vård. Trots en ökning av rapportering av psykisk ohälsa bland barn och unga anger majoriteten av respondenterna i artikeln att de upplever sin hälsa som bra eller mycket bra.

Ökningen av utskrivningar av antidepressiva läkemedel till barn beskrivs i tidningsartikeln

Kraftig ökning av antalet barn som får antidepressiva (Bolling 2018). Under året 2017 var det

431 barn under 10 år samt 5.200 mellan 10 och 14 år som vid något tillfälle fick

antidepressiva läkemedel utskrivet. Detta är en ökning på cirka 300 respektive 3500 barn från 10 år tidigare. Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, menar att ökningen tyder på att det är fler barn som mår dåligt och diagnostiseras, inte att det är lättare att få antidepressiva

föreskrivet. I tidningsartikeln Rapport: Ensamkommande unga mår sämre (Kullving 2017) beskrivs det hur ensamkommande barns psykiska ohälsa förvärras. 2016 genomfördes en undersökning av Barnombudsmannen som visade att många ensamkommande barn och unga upplevde psykisk ohälsa i form av sömnbesvär, magproblem och oro inför framtiden. 2017 genomfördes en ny undersökning för att se över eventuella förändringar. Undersökningen visade att ensamkommande barn och ungas psykiska ohälsa har förvärrats och utvecklats till depression, självskadebeteende, självmordstankar samt total uppgivenhet. Anna Karin

Hildingson Boqvist, utredningschef på Barnombudsmannen, uppmärksammade att väntetiden under en asylprocess är en av faktorerna som påverkar barnens mående. Hon beskriver även hur viktigt det är att fånga upp dessa barn och att insatser från BUP behöver sättas in tidigare.

(31)

24 kan det ses som en “faktiskt” ökning av barn och unga som upplever psykisk ohälsa. Å andra sidan kan det ses som faktorer som har förändrats runt omkring fenomenet (Sahlin 2013, s. 129-131). Faktorer som skulle kunna förändra förutsättningarna för psykisk ohälsa är bland annat en förändring i definitionen av psykisk ohälsa, eller en nyanserad syn på fenomenet. Benämningen att det är ett folkhälsoproblem kan eventuellt ha öppnat upp och tagit bort en del av stigmat. En ökad öppenhet och minskad stigmatisering av psykisk ohälsa kan vara en faktor till att fler pratar om det. Mer kunskap sprids eventuellt om ämnet, vilket kan resultera i att fler söker vård. Det kan även handla om att vården blivit mer lättillgängligt än tidigare. De barn och unga som mår psykiskt dåligt kanske har fått fler möjligheter till att få information om var de ska vända sig. Vården och elevhälsan kan ha blivit bättre på att fånga upp barn som mår dåligt. Detta är endast en liten del av de möjliga faktorer som kan ha påverkat ökningen som det rapporteras om i tidningsartiklarna. Sett utifrån socialkonstruktivismen sker ständiga förändringar av de konstruktioner som förekommer i samhället (Sohlberg & Sohlberg 2009, s. 251). Empirin fokuserar på att det har skett en ökning, hur ökningen kan bemötas samt på statistiken av ökningarna. Skildringen av ökningen påverkar hur mottagaren uppfattar psykisk ohälsa bland barn och unga.Beroende på hur ökningen, dess bakgrund samt konsekvenserna av ökningen förmedlas kan det påverka hur läsaren tar emot och tolkar det beskrivna

problemet (Shehata 2015, s. 360-361). I majoriteten av de ovanstående artiklarna förmedlas det att det har skett stora ökningar av barn och unga med psykisk ohälsa. I artikeln Kraftig

ökning av antalet barn som får antidepressiva (Bolling 2018) ifrågasätts dock ökningens

orsak och skapar ett nytt perspektiv för läsaren. I artiklarna framstår ökningen som markant utan att riktigt belysa orsakerna eller vad detta medför. Trots att allt fler barn och unga diagnostiserats med depression behöver det inte innebära att det är en förvärring i samhället, utan det skulle kunna innebära att fler vågar ta vårdkontakt.

5.2 Självmord och självskadebeteende bland barn och unga

(32)

25 I tidningsartikeln Läkare: “Antidepressiva har fått självmorden att minska” (Holmberg Karlsson 2017) presenteras självmord och självskadebeteende ur Ludmilla Rosengrens perspektiv som professionell samt som anhörig då dottern Linnéa drabbades av psykisk ohälsa. I artikelns inledning ges läsaren en beskrivning av Linnéas resa som kantats av en period av dåligt mående, diagnostiseringar, behandlingar, självmordsförsök och inläggningar på BUP. Slutligen begick Linnéa självmord, vilket framhävs som ett händelseförlopp som kan gå snabbt då psykisk ohälsa innebär oförutsägbarhet. I tidningsartikeln Elsas ångest är för

stor: “Vill inte leva om jag mår så här” (Törnkvist 2018) ges läsaren ett personligt

perspektiv. Artikeln erbjuder en inblick i psykisk ohälsa för Elsa och hennes familj.

Huvudsakligen berörs svårigheterna som Elsa och familjen gått igenom för att få bukt med Elsas psykiska mående. Både ur aspekten att det krävts flera olika utredningar men även att Elsa under tiden fortsatt mått dåligt, begått självmordsförsök och skadat sig själv. Artikeln presenterar även psykisk ohälsa ur ett barns perspektiv. Dock ges inte Elsas åsikter i stort, den som ges plats i artikeln är Elsas mamma. Detta kan bero på att hon inte vill delta eller att det inte anses vara lämpligt av föräldrarna. Det är viktigt att också framhäva att både artikeln om Elsa och artikeln då Ludmilla Rosengren pratar om sin dotter är exempel på när psykisk ohälsa får ett ansikte. Dock återstår faktumet att det genomgående i empirin i stor utsträckning är vuxna som pratar om barn och ungas psykiska ohälsa. De som faktiskt är drabbade av problemet ges sällan en röst, istället pratar sakkunniga, läkare, forskare och föräldrar om och till barnen - inte med dem. Med hjälp av gestaltningsteorin kan forskaren undersöka de redaktionella urval som sker med fokus på innehållet i det som väljs ut för publicering samt om detta bygger på några former av förutbestämda förhållningssätt. Enligt Entman grundar sig bland annat urvalet som sker med syftet att mottagaren av texten ska ta in det resonemang som följer i sitt tänkande (Shehata 2015, s. 361; Entman 1993, s. 52-53). Det kan således tolkas som att vuxnas förhållningssätt är av värde att gestalta, medan barn och ungas

(33)

26 Tidningsartikeln Självmordskunskap på skolschemat (Svenska Dagbladet 2015) behandlar psykisk ohälsa med fokus på självmord och vilka insatser som kan göras för att minska antalet självmord bland unga. I artikeln presenteras en metod som erbjuder förebyggande insatser som ska lära ungdomar hur de upptäcker psykisk ohälsa hos sig själv samt i sin närhet. Metoden planeras att testas genom att exempelvis affischera klassrum, ge ut broschyrer och ge föreläsningar om strategier för att hantera psykisk ohälsa. Ungdomarna ska också få testa rollspelför att träna på hur de handskas med svårhanterliga livssituationer. Artikel fokuserar främst på att presentera en förebyggande insats, vilket är värdefullt då den sprider kunskap om att stötta barn och unga rörande detta. En intressant aspekt i artikeln ur en språklig synvinkel är att Wasserman säger att ungdomarna själva ska kunna upptäcka psykisk ohälsa, både hos sig men även hos andra. Detta kan tolkas som att metoden syftar att ge ungdomar verktyg i att hantera detta problem, men det visar även att barn och unga lämnas ensamma att hantera det själva. Utöver den här artikeln förekommer även liknande resonemang i empirin där det går att uppfatta det som att barn och unga behöver verktyg att hantera känslor och dylikt. Dock framställs inte de vuxnas del i det hela.

I “Unga tror de tar kontroll genom att skada sig själva” (Törnkvist 2018) beskrivs

självskadebeteende som när en person skär sig eller skadar huden på andra sätt, men även som missbrukande av läkemedel, spel, mat och sex. Det uttrycks att självskadebeteende bland ungdomar ökar och att det kryper ner i lägre åldrar. I tidningsartikeln berättar forskaren Johan Bjureberg om att självskadebeteende bland ungdomar är vanligt idag och belyser internet och framförallt sociala mediers roll i detta. I artikeln berättar BUP:s verksamhetschef Göran Rydén att ungdomars självskadebeteende är ett sätt att reglera sina känslor och att det enligt många ungdomar ligger mycket skam bakom beteendet. Inledningsvis framhävs vuxnas syn på sociala medier som en negativ faktor genom att det är där ungdomar triggas till

(34)

27 ungdomen” som kan tolkas som en gestaltning som bidrar till stigmatisering. Detta genom att media i sin roll som aktör av människors förståelse av omvärlden även bidrar till att skapa en bild av “den självskadande ungdomen” och således påverkar läsaren till en specifik tolkning som framstår som den enda sanna (Shehata 2015, s. 361). Anat Klin och Dafina Lemish bekräftar synen på att media tenderar att upprätthålla och spä på stigmatiseringen av psykisk ohälsa (Klin & Lemish 2008, s. 443-444).

Vuxnas förhållningssätt gentemot dåligt mående diskuteras i tidningsartikeln Läkare:

“Antidepressiva har fått självmorden att minska” (Holmberg Karlsson 2017). Ludmilla

Rosengren betonar i artikeln vikten av att vuxna tar ansvar i att visa barn och unga att det är okej att må dåligt genom att visa och prata om känslor. Det som utmärker sig i artikeln rörande förebyggande insatser mot självmord och självskadebeteende är att Rosengren lägger vikt på vuxnas förhållningssätt till att må dåligt. Det framhävs att föräldrar behöver tänka på vilken bild av livet som de förmedlar till sina barn. Genom att våga visa känslor och hur de hanterar dessa tidigt kan barn lära sig att det är okej att må dåligt och att livet kan vara svårt ibland. Därmed kan barn ges möjligheten att se förbi den samhälleliga fasaden som ofta hålls upp idag. Vidare framhävs värdet i att stå bakom barnen när de mår dåligt och att hjälpa dem igenom svårigheterna för att barnen ska lära sig att hantera livet själva. Skolan är även ett fokus i artikeln. Detta utifrån att skolan kan agera som förebyggande insats genom att utbilda lärare om psykisk ohälsa, att våga prata om psykisk ohälsa med barn och unga, samt att förbättra läget för skolhälsan (Holmberg Karlsson 2017). Resonemanget att det är fördelaktigt med sociala medier samt att det är bra att öppna upp för en konversation om psykisk ohälsa framhävs även i studiens tidigare forskning. Jenney och Exner-Cortens beskriver hur vuxna menar att ungdomsserien “13 reasons why” är skadlig för barn och unga. Detta då den kan påverka till ökade självmord eller självskadebeteende bland barn och unga. Jenney och Exner-Cortens menar att seriens budskap istället bör ses som en möjlighet till att prata om psykisk ohälsa med barn och unga istället för att endast se den som ett hot mot deras hälsa (Jenney & Exner-Cortens 2017, s. 410-411).

(35)

28 genom dialog mellan barn och vuxna är, enligt socialkonstruktivismen, en början på en social process för att förändra de konstruktioner som finns kring uppfattningen av psykisk ohälsa, självmord och självskadebeteende (Burr 1995, s. 4). Genom dialogen kan stigmatiseringen kring psykisk ohälsa förminskas.

I detta tema presenteras självmord och självskadebeteende bland barn och unga i tidningsartiklarna med fokus på att det är ett omfattande och skadligt problem samt på förebyggande insatser. Detta är värdefullt då läsaren således får ta del av kunskap om ämnet ur flera perspektiv gällande samma problematik. Då psykisk ohälsa dock innebär mycket mer än “bara” självmord och självskadebeteende är det häpnadsväckande att andra diagnoser, tillstånd och dylikt som faller under uppsatsens definition av psykisk ohälsa inte har givits någon större plats i de olika tidningsartiklarna. Enligt Tuchman strävar media efter att skildra och sprida kunskap, förståelse och attityder om omvärlden (Tuchman 1978, s. 2). Strömbäck menar att sättet som media gestaltar fenomen påverkar människors bild av verkligheten. Hur beroende läsaren är av media som informationsmedel påverkar hur mycket läsarens

uppfattning av fenomen influeras av det som gestaltas i media (Strömbäck 2009, s. 122). Vi menar att beskrivningen av psykisk ohälsa bland barn och unga, i detta fall med fokus på självmord och självskadebeteende, är bristfällig. Detta då studiens empiri inte sprider

tillräcklig kunskap och förståelse. Enligt gestaltningsteorin har texter en kraft att influera det mänskliga tänkandet (Entman 1993, s. 51). Om bildensom skildras i tidningsartiklarna gällande psykisk ohälsa är självmord och självskadebeteende innebär det att läsaren kan uppfatta det som att psykisk ohälsa endast innebär självmord och självskadebeteende. Det går även att tolkas som ett kunskapsglapp då vad som ofta grundar sig bakom självskadebeteende och slutligen självmord inte framgår. De utvalda tidningsartiklarna ger således inte ett

helhetsperspektiv. Därmed påverkas också människors tänkande och attityder gentemot barn och unga som skadar sig själv eller värre. Ohlsson uttrycker likt gestaltningsteorin att media har en makt i att påverka hur människor förstår psykisk ohälsa utifrån vad som presenteras gällande ämnet (Ohlsson 2018). Ohlsson konstaterar även att media formar hur problem konstrueras i samhället (Ohlsson 2018, s. 298-299). Ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på detta resonemang uppstår tankar om varför det är just självmord och självskadebeteende som ges mest plats i materialet. Självmord och självskadebeteende framställs som markanta sociala problem i relation till barn och ungas psykiska ohälsa överlag. Med hjälp av

(36)

29 (Meeuwisse & Swärd 2013, s. 98-99). Dock är det av vikt att påpeka att

socialkonstruktivismen endast lyfter fram ett synsätt och att det finns flera sätt att förstå sociala problem. Tidningsartiklarna i fråga presenterar psykisk ohälsa utifrån självmord och självskadebeteende. Genom att de utvalda tidningsartiklarna inte sprider en djupare kunskap som också grundar sig i att sprida förståelse för bakgrunden till självskadebeteende är det också ett tecken på att artiklarna upprätthåller förståelsen av psykisk ohälsa på en bristfällig nivå.

5.3 Att må dåligt är en del av livet

Temat grundar sig i att flera av artiklarna beskriver hur psykisk ohälsa och att må dåligt kan försiggå under olika delar av livet, att det kan ses som normalt i vissa avseenden samt att det kan följa med genom livet.

I tidningsartikeln Må dåligt - naturlig del av livet (Aftonbladet 2018) uttrycker barnläkaren Sven Bremberg sina tankar kring psykisk ohälsa bland barn och unga. Bremberg beskriver att många mår dåligt men att detta är normalt. De flesta individer stöter någon gång under livet på oro, ångest och andra negativa känslor. Att skilja på att må dåligt och att ha psykisk ohälsa som är i behov av vårdinsats är betydande enligt Bremberg. Han menar att ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga som förmedlas i media är missvisande. Enligt Bremberg handlar ökningen inte om de barn och unga som mår så psykiskt dåligt att det krävs

vårdinsats. Bremberg menar att media har under de senaste 20 åren förmedlat en bild av att det är onormalt att vara orolig, det är svagt och om man mår dåligt behöver man vård. Istället bör det förmedlas att barn och unga behöver lära känna och förstå sina egna känslor. Även att detta kan göras genom att prata med vuxna, bevittna och reflektera över starka känslor och intryck från filmer, musik och litteratur.

I tidningsartikeln Forskare: Ungas vardagsproblem blandas ihop med psykisk ohälsa (Ejefalk 2019) beskriver forskaren Sofia Kvist Lindholm att det finns en risk att statistik från

(37)

30 frågorna i Folkhälsomyndighetens enkät är ställda på så sätt att individer som upplever

psykisk ohälsa klumpas ihop med de individer som endast upplever “vardagsproblem”. Detta riskerar leda till att det blir svårt att ringa in och fånga upp de som lider av psykisk ohälsa. Frågor ställs angående om barnen upplever problem med bland annat huvudvärk, magvärk, sömnsvårigheter, dåligt humör eller nedstämdhet. Detta gör att enkätens statistik kan bli felaktig och visa att fler barn och unga lider av psykiska besvär när det egentligen handlar om någonting annat. Detta medför, enligt forskarna, en risk att de barn och unga med psykisk ohälsa missas och inte får den vård och stöd de behöver.

Tidningsartikeln Depression i unga år kan prägla vuxenlivet (SvD 2019b) handlar om att psykisk ohälsa bland barn och unga kan påverka individens vuxenliv. Socialstyrelsen gjorde en utvärdering som tyder på att psykisk ohälsa bland barn och unga ökar, och att flickor drabbas i större utsträckning än pojkar. I samband med att den psykiska ohälsan ökar så är det även fler som söker hjälp från vården, vilket resulterar i längre vårdköer. Utvärderingen visade även att cirka 30% av de individer som under 2008 diagnostiserats med depression eller ångestsyndrom fortfarande hade vårdkontakt, hälften hade medicinering och nästan var fjärde person stod utanför arbetsmarknaden 10 år efter diagnostiseringen. Olivia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör uttrycker att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem som bör behandlas därefter.

Ny studie följer stress och hälsa hos 2.000 unga i tio år (Lerner 2019) är en artikel som

behandlar en studie som visar att många barn och unga upplever stress och ohälsa, hur kropp och själ kan påverka varandra samt hur detta följer med längre fram i livet. Den upplevda ohälsan bland unga har försämrats under de senaste åren. Flickor tenderar att uppleva sämre psykisk hälsa och uttrycker sömnbesvär och nedstämdhet medan pojkar uppvisar förhöjda blodtrycksvärden. Studiens syfte är att undersöka vad ohälsan bland unga kan föra med sig för effekter längre fram. Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, uttrycker att hennes

(38)

31 identifierats i studien är lägre socioekonomisk status och föräldrar som har låg utbildning samt lågavlönat arbete.

I artiklarna Forskare: Ungas vardagsproblem blandas ihop med psykisk ohälsa (Ejefalk 2019) samt Må dåligt - naturlig del av livet (Aftonbladet 2018) förs ett resonemang kring riskerna att vanliga problem och känslor blandas ihop med psykisk ohälsa. Dels handlar det om symptom som kan tyda på psykisk ohälsa men även vanligt förekommande problem bland barn och unga (Ejefalk 2019). Vidare nämns det att känslor som oro och ångest är obehagliga men normalt, däremot tas det även upp att det förmedlas en bild av att det är onormalt samt kräver medicinska insatser (Aftonbladet 2018). Ohlsson menar att svenskar tenderar att ha en orimlig förväntan på att livet ska vara smärtfritt och utan problem. Han uttrycker även att detta i sin tur kan leda till psykisk ohälsa (Ohlsson 2018, s. 304). Bilden som förmedlats av tidningsartiklarna, samt tidigare forskning är att de upplevda besvären inte är så allvarliga som det kan framstå. Trots att syftet med den här förmedlingen är att skapa en förståelse kring att alla negativa känslor och mående inte är samma som psykisk ohälsa riskerar det att istället generalisera och skapa en bild av att de som upplever negativt mående inte kan hantera eller förstå sina känslor. Beroende på hur läsaren uppfattar det som förmedlas kan artikelns innebörd skifta. EnligtGoffman kanerfarenheter och synvinklar påverka hur saker och ting uppfattas av olika personer (Goffman 1986, s.10). Dessa uttalanden kan framstå som

normaliserande av känslor av oro, ångest och obehagliga upplevelser. Samtidigt kan det tolkas som stigmatiserande av psykisk ohälsa, eftersom besvär som inte kräver vårdinsatser beskrivs som normala och vardagliga medan psykisk ohälsa som kräver medicinering eller vårdkontakt beskrivs som avvikande. Uppfattningen att livet inte ska innefatta obehagliga känslor och upplevelser kan ses som en social konstruktion. I samhället skapas en bild av fenomenet som därefter förmedlas ut till omgivningen. Bilden av att psykisk ohälsa, både bland barn och unga samt i stort, är onormalt och att obehagligt mående kräver medicinska insatser kan ses som konstruktioner som skapas och upprätthålls. Med hjälp av socialkonstruktivismen kan det förstås som att den stigmatiserade bilden av dåligt mående skapats genom en handling som har framställt dåligt mående ur ett negativt perspektiv och som därefter tagits till som sanning.

(39)

32 I tidningsartikeln Ny studie följer stress och hälsa hos 2.000 unga i tio år (Lerner 2019) beskrivs det att barn och unga som är stressade riskerar att få fortsatta problem senare i livet. Den här artikeln för fram en annan syn på psykisk ohälsa. Istället för att mena att det är normalt och ofarligt att uppleva negativa känslor och stress förmedlas bilden av att det kan vara skadligt längre fram. Stress påverkar barn och unga negativt, för flickor tenderar det att ta uttryck genom sömnbesvär och nedstämdhet medan det tar uttryck genom förhöjda blodtrycksvärden för pojkar. Förhöjda värden riskerar att följa med till vuxenlivet och skapa problem. Även tidningsartikeln Depression i unga år kan prägla vuxenlivet (SvD 2019b) behandlar ämnet psykisk ohälsa bland barn och unga som ett problem som kan följa med individen till vuxenlivet. Många av de individer som diagnostiserats med depression och/eller ångestsyndrom när de var barn hade fortsatt vårdkontakt och medicinering och somliga stod utanför arbetsmarknaden 10 år efter diagnostiseringen. I artikeln förmedlas det att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem och att tidiga insatser behöver sättas in för att få bukt med problemet. I båda artiklarna förmedlas det att barn och ungas psykiska ohälsa blir ett problem när det riskerar att påverka individens vuxenliv. Det framstår som att problemet inte är att barn och unga upplever psykisk ohälsa, snarare handlar det om att det kan påverka individen när den är vuxen. Fokus ligger inte på att sätta in tidiga insatser för att hjälpa de barn och unga som mår dåligt just för att de mår dåligt. Snarare framförs det i artiklarna vilka insatser som ska sättas in för att motverka eventuell påverkan på vuxenlivet. Inom

socialkonstruktivismen definieras ett socialt problem genom sociala konstruktioner, vad som anses vara fungerande och normalt i ett samhälle. Vad som fungerar och är normalt eller inte fungerar och är onormalt i ett samhälle är även det sociala konstruktioner som skapas och upprätthålls, och i vissa fall förändras (Burr 1995, s. 3-5).

I tidningsartikeln Må dåligt - naturlig del av livet (Aftonbladet 2018) uttrycker, som ovan nämnt, Sven Bremberg att media under de senaste 20 åren haft tendenser att visa upp en negativ och stigmatiserande bild av psykisk ohälsa. Skagius visar en motsatt bild av detta (2020). Skagius beskriver att det har skett en förändring i hur barn och ungas psykiska mående framställs i artiklarna. Under perioden 2003 till 2008 skiftades bilden av barn i relation till psykisk ohälsa från ett dynamiskt eller neuropsykiatriskt perspektiv till en bild av psykisk ohälsa som mer än ohälsa, det lades mer vikt vid framtidstro och att måendet är en del av den naturliga utvecklingen (Skagius 2020, s. 59-60). Den här framställningen har en

References

Related documents

Ja, där tror jag att denna typen av information är annorlunda än andra datorprogram… det kanske måste vara så att föräldern får ett stort ansvar att bära, att

Studiens syfte är att synliggöra och problematisera hur ensamkommande barn representerades i nyhetsartiklar i BLT, i ljuset av ”flyktingkrisen” 2015. Detta för

Medan man under den första perioden beskriver hur ungas psykiska ohälsa ökar, oroas man i de senare decenniernas texter över att flickors psykiska ohälsa ökar – en skillnad i

Mitt antagande var även att dessa barn kunde ha en mer medveten tanke kring sitt val av både kamrater och av leksaker än de yngre barnen i förskolan, vilket skulle kunna

Det finns alltså en tendens, om än svag, i vår studie som pekar på att lärare för yngre åldrar använder digitala medier för kunskapsinlärning medans lärare för äldre

Utifrån denna studie kan det innebära att tidningsartiklarnas framställning av psykisk ohälsa kan tolkas och förstås på olika sätt i olika kulturer och tider.

NYHETSRAPPORTERINGEN OM kriget på Gaza- remsan, i svenska och internationella medi- er, har urartat till att bli en förutsättning för att krigsbrotten ska kunna fortsätta.. Genom

In accordance with the colonial history of foreign correspondence and the hegemony that the Global North still enjoys within international news media, this study expect to find