I(YRI(OR I ÖSTERGÖTLAND

- ·~.· _/f~

t-·

I(YRI(OR I ÖSTERGÖTLAND GREBO, VÄRNA ocH BJÖRSÄTER

AV

ÅKE NISBETH

SVERIGES KYRKOR ^w

KONSTHISfORISKT INVENTARIUM

· PtA. UPPDR..AVKYITft Hl~ O . .ANP.AKA.D. , UTGIVET AV~IGURD CURMAN

OCH .ARMIN TUULSE

ÖSTERGÖTlAND

BAND l. H~FTE 3.

BANKEKINDS Hi\RAD

MELLERSTA DELEN

.. AV

AKE NISBETH

föreligger i följ ande delar 1963:

BLEKINGE. (22) Band l, h. 1. Ostra härad. Pris 13 kr.

(36) Band I, h. 2. Medelsta härad. Med register till Bd I. Pris 14 kr.

(51) Band II, Bräkne och Listers häraden. Med register till Bd II. Pris 13 kr.

(59) Band III, h. 1. Fredrikskyrkan i Karlskrona. Pris 5 kr.

(65) Band III, h. 2. Trefaldighetskyrkan eller Tyska kyrkan i Karlskrona. Pris 8 kr.

(86) Band III, h. 3. Amiralitetskyrkan i Karlskrona. Med register till Bd III. Pris 25 kr.

(85) Band IV, h. 1. Ronneby. Pris 25 kr.

(87) Band IV, h. 2. Karlshamn. Pris 17: 50 kr.

(93) Band IV, h. 3. Sölvesborg. Med register till Bd IV. Pris 40 kr.

(90) Band V, h. 1. Oversikt av landskapets kyrkokonst. Pris 30 kr.

BOHUSLÄN. (57) Band I, h. 1. Västra Hisings härad. Pris 8 kr.

(95) Band II, h. 1. Inlands Nordre härad, södra delen. Pris 25 kr.

DALARNE. (6) Ba nd I, h. 1. Leksands och Gagnets tingslag. Pris 4: 50.

(9) Band I, h. 2. Falu domsagas norra tingslag. Pris 12 kr.

(37) Band I, h. 3. Falu domsagas södra tingslag. Med register till Bd I. Pris 16 kr.

(52) Band II, h . 1. Falun. Pris 12: 50.

DALSLAND. (34) Band I, h. 1. Sundals härad. Pris 10 kr.

GOTLAND. (3) Band I, h. 1. Lummelunda ting (utom Tingstäde). Pris 4 kr.

(21) Band I, h. 2. Lummelunda ting (Tingstäde). Pris 5: 50.

(31) Band I, h. 3. Bro ting. Pris 12 kr.

(33) Band I, h. 4. Endre ting. Pris 12 kr.

(35) Band I, h. 5. Dede ting. Med register till Bd I. Pris 10 kr.

(42) Band II, Rute setting. Med register till Bd II. Pris 16 kr.

(54) Band III, Hejde setting. Med register till Bd III. Pris 26 kr.

(61) Band IV, h. 1. Lina ting. Pris 12 kr.

(66) Band IV, h. 2. Ralla ting, norra delen. Pris 18 kr.

(68) Band IV, h. 3. H alla ting, södra delen. Pris 20 kr.

(84) Band IV, h. 4. KräkUnge ting, nordvästra delen. Pris 25 kr.

(97) Band IV, h. 5. Kräk/inge ling, sydöstra delen. Pris 34 kr.

GÄSTRIKLAND. (39) H . 1. Gävle stads kyrkor. Pris 10 kr.

(44) H. 2. Landskyrkorna. Med register. Pris 17 kr.

HÄRJEDALEN. (91) Band I, h. 1. Svegs tingslag, nordvästra delen. Pris 23 kr.

MEDELPAD. (30) H. 1. Njurunda och Sicöns tingslag samt Sundsvalls stad. Pris 10 kr.

(47) H. 2. lndals, Ljustorps och Västra Domsagans tingslag. Med register. Pris 16 kr.

NÄRKE. (46) Band I, h. 1. Orebro stads kyrkor. Pris 12 kr.

(63) Band I, h. 2. Orebro härad. Pris 20 kr.

(92) Band I, h. 3. Glanshammars härad, sydvästra delen. Pris 41 kr.

SKÅNE. (38) Band I, h. 1. Kävlinge kyrkor i Harjagers härad. Pris 2: 50.

(96) Band II, h. 1. Luggude härad, sydvästra delen. Pris 38 kr.

SMÅLAND. (48) Band I, Jönköpings och Huslevarna kyrkor. Med register till Bd I. Pris 12 kr.

STOCKHOLM. (17) Band I, h. 1. Storkyrkan. 1. Församlingshistoria. Pris 11 kr.

(24) Band I, h. 2. Storkyrkan. 2. Byggnadshistoria. Pris 15 kr.

(25) Band I, h. 3. Storkyrkan. 3. Inredning och inventarier. Med register till Bd I.

Pris 20 kr.

(28) Band II, h. 1. Riddarholmskyrkan. 1. Byggnadshistoria. Pris 20 kr.

(45) Band II, h. 2. Riddarholmskyrkan. 2. Fast inredning, inventarier och gravminnen.

Med register till Bd II. Pris 38 kr.

(5) Band III, h. 1. Kungsholms kyrka. Pris 4: 50.

(10) Band III, h. 2. Hedvig Eleonora kyrka. Med register till Bd III. Pris 14 kr.

(26) Band IV, h. 1. Jakobs kyrka. 1. Församlingshistoria. Pris 13 kr.

(32) Band IV, h. 2. Jakobs kyrka. 2. Konsthistoria. Pris 13 kr.

(40) Band IV, h. 3. Johannes kapell och kyrka. S:t Stefans kapell. Med register till Bd IV. Pris 10 kr.

(20) Band V, h. 1. Adolf Fredriks kyrka. Pris 12: 50.

(55) Band V, h. 2. Gustav Vasa kyrka. Pris 5: 50.

(60) Band V, h. 3. Matteus kyrka. Pris 4 kr.

(23) Band VI, h. 1. Klara kyrka. 1. Församlingshistoria. Pris 12 kr.

(27) Band VI, h. 2. Klara kyrka. 2. Konsthistoria. Med reg. till Bd VI. Pris 12 kr.

(41) Band VII, h. 1. Maria Magdalena kyrka. Pris 12 kr.

(56) Band VII, h. 2. Katarina kyrka. Pris 16 kr.

(89) Band VII, h. 3. Sofia kyrka. Pris 12: 50.

(49) Band VIII, h. 1. Bromma kyrka och Västerledskyrkan. Pris 6 kr (83) Band VIII, h. 2. Spånga och Hässelby kyrkor. Pris 26 kr.

(53) Band IX, h. 1. Skeppsholmskyrkan. Pris 10 kr.

(Forts. d omslauets 3:e sida)

KYRKOR I ÖSTERGÖTLAND

BANKEKINDS HÄRAD

MELLERSTA DELEN

KONSTHISTORISKT INVENTARIUM

utarbetat av ÅKE NISBETH

Häfte 99 av

SVERIGES KYRKOR KONSTHIST. INVENTARIUM

på uppdrag av

KUNGL. VITT. HIST. OCH ANT. AKADEMIEN

utgivet av

SIGURD CURMAN ocH ARMIN TUULSE

Generalstabens Litografiska Anstalts Förlag

STOCKHOLM 1963

STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD

Å omstäende sida:

Bunkekind härads sigill

ESSELTE AKTIEBOLAG

FÖRORD

till

ÖSTERGÖTLAND, BAND 1:3

Föreliggande häfte av SVERIGES KYRKOR, Östergötland, omfattar beskrivningar av kyrkorna i Grebo, Värna och Björsäter belägna i Bankekinds härads mellersta del.

I ett snart utkommande sista häfte av band I skola häradets återstående kyrkor, Åtvids kyrkor, beskrivas, varjämte rättelser och tillägg skola lämnas till bandets tidigare publicerade häften, särskilt rörande de restaureringsarbeten, som under mellantiden genomförts i häradets tidigare beskrivna kyrkor. Detta häfte skall även innehålla ort-, sak- och personregister till band l.

I företalet till de båda första häftena av detta band, vilka utkommo 1921, uttalade utgivarna förhoppningen att inom kort kunna framlägga beskrivningarna av häradets återstående kyrkor. Avsikten var, att dessa skulle utarbetas av samme författare, då­

varande docenten ANDREAs LINDBLOM, som utfört beskrivningarna i de första häftena.

Genom att nya viktiga arbetsuppgifter lades i ANDREAs LINDBLOMs händer, uppgifter som togo honom helt i anspråk, blev det icke möjligt att fullfölja den nämnda planen.

Då även betydande ekonomiska svårigheter tvingade utgivarna att temporärt reducera publiceringsarbetet, har en lång paus tyvärr uppstått i utgivandet av Östergötlands kyrkobeskri vningar.

Sedan Statens Humanistiska Forskningsråd under en följd av år lämnat betydande anslag till vårt arbete, har publicerandet av SVERIGES KYRKOR så småningom kunnat omorganiseras och bedrivas i större skala än tidigare var möjligt. Utgivarna ha därför nu kunnat återupptaga arbetet i Östergötland och hoppas kunna fullfölja det­

samma jämsides med bearbetningen av andra påbörjade landskaps kyrkobeskrivningar.

Såsom författare härtill har vunnits antikvarien vid Riksantikvarieämbetet, fil.~lic. ÅKE NISBETH, som påbörjade sitt arbete i Östergötland 1957.

Vid arbetet i kyrkorna har välvillig hjälp lämnats av pastoratets prästerskap samt av kyrkavärdar och kyrkavaktmästare till vilka utgivarna uttala sin tacksamhet.

Vid bearbetningen av det insamlade materialet har värdefullt bistånd lämnats av landsantikvarien, fil. dr BENGT CNATTINGIUS samt av forskare på olika områden: an­

tikvarierna AGNES GEIJER och ANNE-MARIE FRANZEN (textilier), antikvarien ARoN ANDERssoN (träskulptur och silver), fil. lic. RuNE NoRBERG (träskulptur), professor BENGT HILDEBRAND (personhistoria), intendenten KERSTI HoLMQVIsT (silverstämplar), fil. dr EINAR ERIC! och fil. dr BERTIL WEsTER (orglar), fil. kand. SvANTE NYBERG (latinska inskrifter), konservator BERTIL BENGTssoN (kalkmålningar). ~.

Till dem alla rikta utgivarna ett varmt och uppriktigt tack för den betydelsefulla hjälp, som de så beredvilligtlämnat detta arbete.

Stockholm i november 1963.

SIGURD CuRMAN ARMIN TUULSE

övriga förekommande förkortningar i överensstämmelse med förkortningsregistret i Nordisk Familjebok, 3:e uppl.

ATA =Antikvariskt-topografiska arkivet i VHAA, Sthlm.

BROOCMAN = Carl Fredric Broocman, Beskrifning Öfver the i Öster-Götland Befintelige städer, Slott, Sokne-Kyrkor, . .. Norrköping 1760.

BSt = K. Byggnadsstyrelsens arkiv, Sthlm . dep. = deponerad, deposition.

DoMKAP. = Linköpings domkapitel och dess arkiv (till större delen förvarat på VLA).

ELGENSTIERNA = Gust. Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, I- IX, Sthlm 1925- 36.

HERDAMINNE = Linköpings stifts herdaminne af Johan Alfred Westerlund och Johan Axel Setterdahl, Linköping 1919­

B. E. HILDEBRAND = B. E. Hildebrand, Rese-Minnen 1828- 1829. Ms i VHAA.

HuLPHERS = Svenska Orgverks Beskritningar av Abraham Hi.ilphers, ms i VSB, sign. Cd 5.

IHRFORS = E. Ihrfors, Ostrogothia sacra. Ms i VHAA.

INV. = inventarieförteckning.

KB = Kungliga Biblioteket, Sthlm.

KIHLSTRÖM = Petrus Kihlström, Linköpings stifts krönika. Ms i LSB, sign. B 24.

KÄLLSTRÖM = O. Källström, Medeltida kyrksilver från Sverige och Finland förlorat genom Gustav Vasas konfiskationer. Ak. avh. Uppsala 1939.

LINDBLOM = Andreas Lindblom, Björsätersmålningarna, Sthlm 1953.

E. LuNDBERG = Erik Lundberg, Byggnadskonsten i Sverige under medeltiden 1000- 1400. Sthlm 1940.

LSB = Linköpings stifts- och landsbibliotek.

LUKI = Lunds Universitets Konsthistoriska Institution.

LöPGREN = A . Löfgren, Det svenska tenngjutarehantverkets historia. Del 1, bd 1- 3, Sthlm 1925- 50.

MANDELGREN, Beskr. = N. M. Mandelgren, Beskritning öfver Ritningar, samlade under en Resa inom fäderneslandet år 1846 och 1847. Ms i VHAA.

MANDELGREN, Saml. = N. M. Mandelgrens i LUKI förvarade samlingar av teckningar m. m.

ms = manuskript.

PROT. = protokoll.

RA = Riksarkivet, Sthlm.

RAÅ = Riksantikvarieämbetet, Sthlm.

RHYZEL!Us = A. O. Rhyzelius, Linköpings Stifts-Krönika. Ms i LSB.

RIDDERSTAD, Beskr. = Anton Ridderstad, Östergötlands beskrivning, Sthlm 1917.

RIDDERSTAD, Lex. = Anton Ridderstad, Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergöt­

land, I- II, Norrköping 1875- 1877.

RPB = Svenska Riksarkivets Pergaments Bref från och med år 1351 förtecknade med angifvande af innehållet. Sthlm 1886­

RÄK. = räkenskaper.

SBL ⁼ Svenskt Biografiskt Lexikon, Sthlm 1918­

SHM = statens Historiska Museum, Sthlm.

sn = socken.

SNABBINv. = en preliminär inventering av de svenska kyrkornas föremålsbestånd av konst- och kultur­

historiskt värde, utförd under åren 1917- 1932. Samtliga snabbinventeringslistor förvaras i ATA.

Ett ex. har tillställts varje inventerad kyrka samt vederbörande domkapitel.

stpl, stplr, stpld = stämpel, stämplar, stämplad.

ST. PROT. ⁼ sockenstämmoprotokoll.

SvK = Sveriges Kyrkor. Konsthistoriskt inventarium utg. på uppdrag av K. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Sthlm 1912­

SÄvE 1862 = P . A. Säves Berättelse för å r 1862. Ms i VHAA.

TrLAS ⁼ Sockne-Skrifware eller Swenska Rcsesamlingar, författade av Daniel Tilas 1751- 64, ms i KB, sign. M. 25: 1- 3.

UPMARK ⁼ Gustaf Upmark, Gule!- och silversmeder i Sverige 1520-1850, Sthlm 1925.

VHAA = K. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Sthlm.

'VIDEGREN ⁼ P. D. Widegren, Försök till en ny beskrifning öfver Östergöthland, I- II, Linköping 1817- 1829.

vrs. = visitation.

VLA ⁼ Landsarkivet, Vadstena.

VSB ⁼ Stifts- och Landsbiblioteket i Västerås.

ÖIÅ ⁼ Överintendents Ämbetet (efter 1918 BSt), Sthlm.

ÖIÅ skr. = Skrivelser från ÖIÅ till K Maj:t i RA.

I FÖRENING MED MÅTTUPPGIFTER

B = bredd, D = diameter, Dj = djup, H = höjd, L = längd. Aln, längdmått, här = 59,38 cm. Samt­

liga mått äro, där ej annat angives, i cm.

Väderstrecken förkortas: N S Ö V.

Silverstämplar tydda en!. UPMARK.

Tennstämplar tydda en!. LöFGREN.

Sid.

Grebo kyrka . .. ... . .. . . . . . . ... . . . .... . .... . . . ... . .... ... ... . ... 193

Värna kyrka .. . .. . .. .... . ... . . . .. . ... . . . ... . .. . .. ... . ... . ... . .. . .. · . . . . 259

Björsäters kyrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 307

REDAKTIONSSEKRETERARE: ERLAND LAGERLÖF FOTOGRAFIERNA ÄRO, DÄR EJ ANNAT ANG1VES, TAGNA AV NILS LAGERGREN 1957 och MARIANNE BRATT-GUSTAFSSON 1963

BILDMATERIAL, ANTECKNINGAR OCH EXCERPTER

FÖRVARAS I ATA

Fig. 178. Grebo kyrka från NÖ. Foto 1963.

Die Kirche von Grebo von NO. Grebo church from NE.

GREBO I(YRI(A

ÖSTERGÖTLAND,ÖSTERGÖTLANDSLÄN,BANKEKINDS HÄRAD, LINKÖPINGs STIFT, BANKEKINDS och SKÄRKINDS

KONTRAKT

Besl<rivningen utarbetad av Åke Nisbeth, avslutad 1962.

TnvcKTA KÄLLon: BJ:~OOCMAN, s. 246- 247. - \VmEGHEN, s. 577- 578. - RIDDEHSTAD, Lex. J, s. 156-157. - RIDDEHSTAD, Beskr., s. 121- 124.

HANDSKH. KÄLLOB OCH AVB.-SAML.: KB: teckning av kyrkan utförd på 1680-talet finnes i ^lllS.

F.1.6; TILAS, s. 469- 474. - ATA: InnFons, s. 244- 248; MANDELGHEN, Beskr., s. 203- 204; SÄvE 1862,s.

74-75; INV. 1829; hand!. rör. restaurerings- och konserveringsarbeten under 1900-talet; rapport av ÅKE NISBETH 4/2 1955 över undersökningarna av gamla kyrkan. - BSt: ritning till orgelfasad av J. WuLFF 1786; förslag till restaurering av E. FANT med 3 bl. ritn. 27/2 1925. - DoMKAP.: Acta visitationis qch inkommande hand!. (E IV-serien). - LSB: RHYZELIUS, s. 18f . - VSB: Hi.iLPHEHS.

K YHKAN S AHKIV ALlER: l Landsarkivet, Vadstena: ST.PROT. 1646- 1651 (Kl: 1), 1660- 1672, 1674- 1701 (i C 1), 1714- 1741, 1744- 1787 (i C 2), 1782- 1844 (Kl: 2), 1831- 1853 (Kl: 3); KR.PROT.

1853, 1863- 1864 (KIII: 1); RXK. 1615- 1651 (i Kl: 1), 1660- 1672, 1674- 1701 (i c 1), 1694- 1773

2- 310222

f=!

60K

z

---~-- Jrv!D4BE!I.G

10 o 10 zo 30 40 50

Fig. 179. situationsplan. 1: 2 000. Uppm. J. Söderberg 1954, komp!. 1960.

Lageplan. Plan of sitc.

(i C 2), 1748- 1796 (i C 1), 1773- 1796 (i C 2), 1796-1807 (i C 1), 1796- 1910 (LI: 1), 1807- 1874 (L l: 3), 1844- 1866 (LI: 4); VIS.PROT. 1668, 1676, 1686, 1694 (i C 1), 1696, 1729, 1748 (i C 2) och 1841 (i I 2); ^INV: 1622 (i Kl: 1), 1660 (i c 1), 1694, 1748 (i c 2), 1782, 1796 (i Kl: 2), 1818, 1866, 1879 (i LI: 1), 1829 (I 1) och 1841 (I 2); div. hand!. rör. kyrkan i 01: 1, 01: 2 och P 1; födelse-, dop- och dödböcker samt vigsellängder börja år 1661, samtliga serier med vissa luckor . - Yngre arkiva lier förvaras i kyrkan.

Grebo nämnes första gången i bevarade urkunder år 1364 (RPB nr 606). Kyrkoherde omtalas första gången år 1376 (RPB nr 1217). Socknen kallas då Grepabo. Församlingen har varit eget pastorat med Värna som annex åtminstone sedan 1600-talet, sannolikt betydligt t idigare. Den medeltida kyrkplat­

sen övergavs sedan en ny kyrka, den nuvarande, uppförts åren 1772-73 ett stycke NO om den gamla (fig. 179).

Följande i texten omnämnda gårdar och byar ligga i Grcbo socken: Björnlorp, Dala, J(alrineberg,

Kallorp, Lillmålen, Lundby, Melskng, Måien, Må/bäck, Norrby(lwlm), On·äng, Redinge_ Räds/en, S/äckö,

Tollslorp, Viggbyholm.

195

GREBO KYRKA

Fig. 180. Grundmurar till den gamla kyrkan efter utgräv ning 1953- 1954. Frän ö. Foto 1957.

Grundmaucrn d er mittelalterlichen Kirche nac h der Foundations of old church after excava tio n s 1953­

A usgrabung von 1953- 54. 1954.

GAMLA KYR!KAN KYRKOGÅRDEN

Den gamla kyrkan med sin kyrkogård var belägen ca 125 m SV om den nu­

varande kyrkan i en mot V starkt lutande backe vid sjön Erlångens SÖ ända (fig. 180).

Rester av en bogårdsmur visa klart kyrkogårdens utsträckning. Lämningarna efter kyrkan undersöktes åren 1953- 1954, varvid större delen av de bevarade murresterna frilad es och konserverades.

Kyrkan låg ungefär i kyrkogårdens mitt, men på grund av terrängförhållandena kunde endast en ringa del av kyrkogården användas för begravningar. Den nordvästligaste delen av kyrkogården har vid omläggning av vägen Grebo-Sturefors kommit att avskäras från kyrkogården i övrigt.

Av bogårdsmuren återstår särskilt i S betydande rester. Materialet är gråstenmed något inslag av tegel. stenarna äro lagda i bruk. Muren var täckt med ett tak av bräder, vars reparation omtalas åtskilliga gå nger i räkenskaper och andra kyrkans handlingar.

År 1674 beslöts således >>att muren kringom kyrkiog ården skal förferdigas med taak och

~~ - f ~

1

17

Fig. 181. Gamla kyrkan efter teckning fr än 1600-talets senare del (ms F. l. 6

i KB).

D ie mittclalterliche Kirche nach einer Skizze vom Ende des 17. Jh.

The old church; drawing from latter part of 17th century .

hufwan> (sT.PROT.). Likartade beslut fattades åren 1726 och 1735 (sT.PHOT.). Vid en visitation av biskop A. O. Rhyzelius år 1748 konstaterades, att bogårdsmuren var brist­

fällig, dels i V, dels i SÖ. Den V delen skulle lagas av församlingen, den SÖ av innehavaren av Rödstens kornettboställe. RÄK. för åren 1748- 1749 upptaga också betydande ut­

gifter för murens reparation.

Kyrkogården hade två ingångar, en i S - huvudingången - och en i N. Den senare omtalas stundom såsom porten, som vetter åt Lundby. År 1678 gjordes en ny kyrkaport på N sidan (RÄK.), och två år senare förfärdigades stora kyrkaporten (RÄK.). År 1701 förekomma utgifter för en ny kyrkaport och för murens lagande vid porten (RÄK.).

År 1719 fick Erik i Målen betalt för uppsättande av lilla porten (RÄK.). Utgifter för den sistnämnda portens reparation förekomma senare, bl. a. år 1731 (RÄK.). År 1749 utbetala­

des murmästarelön för S kyrkaportens uppmurande ånyo (nÄK. enl. beslut på stämma samma år).

K L o c KsT APE L Kyrkans klockstapel synes, att döma av bevarade grundmursrester, ha stått i

kyrkogårdens SV del. År 1633 fick Joseph byggmästare betalt för att han upprättat

stapeln med bjälkar (RÄK.). En ny stapel uppfördes åren 1666- 1667 av byggmästaren

GREBO KYRKA 197

Fig. 182. Gamla kyrkan. Pla n och sydfasad frå n tiden omkr.

1750 (i Rhyzelius, Linköpings Stifls-Krönika, ms i LSB).

Grun<lriss und S ' 'Vand der mittelal­

terlichen Kirche um 1750.

The old c hurch. Plan and south f ro nt, ca. 1750.

Pär Månsson ¹ i Linköping (RÄK.). Utgifter för denna stapels reparation förekomma senare ofta, bl. a. åren 1711, 1716 (då mäster Samuel Nilsson i Sturefors fick betalt för att han ansat ~tapelns stenfot), 1724 och 1738 (nÄK. och ST.PHOT.). Sedan stapeln synats av byggmästaren Bragner, ² fattade man år 1759 be~ lut om en mera omfattande repara­

tion och började också inköpa byggnadsmaterial (sT.PROT. och HÄJ-:.). Arbetet synes dock aldrig ha blivit utfört. År 1763 synades nämligen stapeln ånyo, denna gå ng av Petter Frimodig. ³ Denne fick också i uppdrag att montera ned och flytta stapeln, ett beslut som dock snart upph ävdes (sT.PROT.). Nytt beslut om stapelns flytt ande fattades år 1766. stapeln kvarstod emellertid till dess klo ckorna kunde överflyttas i d en nyupp­

förda kyrkans torn år 1773. BnoocMANS uppgift (s. 247) från år 1760, att stapeln då för icke länge sedan blivit flyttad till en höjd utom kyrkogården (sannolikt avses kullen Ö

1 PXR MÅNsso:-~ var en i bygden flitigt anlitad byggmästare, som bl. a. byggde klockstaplar i Skär­

kind, Järstacl och Västerlösa. Han var född i sistnämnda socken och dog i Linköping.

2 PETTER BRAGNER, son till en av 1700-talets stora byggmästare i Östergötland , GABRIEL BRAGNEH, som uppfört bl. a. tornspirorn a på Järstads och Brunneby l<yrkor samt b yggt klockstaplar i U lrika och Åtvid.

3 PETTER FHIMODIG, t 1766 i Linköping, 48 å r gammal. Han har bl. a. byggt tornspirorna på Ull­

kyrka, Vårdsbergs och Björkebergs kyrkor.

om kyrkogården, där gamla klockargården är belägen) vinner således intet stöd i kyrkans arkivalier.

Av de gravhällar, som legat på kyrkogården, ha några, bl. a. över kyrkoherdarna Nils Johannis och Nils Svenonis redan på 1700-talet överförts till den nya kyrkan (s. 244).

Kvar ligger endast en häll av rödaktig kalksten med ornering i relief. Inskriften är nu i det närmaste oläslig, men löd en!. TILAS (s. 473) och en uppmätning från år 1915 sålunda:

IESU ÄR .MIT LIF OCH l DÖDEN ÄR MIN WINNING l DEN RÄT ... l DÖD UT ... l HÄR UNDER HVILAR V.Ä.LBORNE l HERR LIEUTEN[ANTENj [wjOLMAH l v[oNj (HUDHEN) OCH DES ÄLSKE­

LIGA W.Ä.LBORNA FRU [LOVISAj SCHULMAN. ¹ På den ganska grovt utförda hällen finnas förutom texten två obeliskliknande ornament samt två änglar som emellan sig hålla en krona ^{2 •}

KYRKOBYGGNADEN

Kyrkan, vars murlämningar, såsom redan nämnts, till största delen frilades vid en undersökning åren 1953- 1954, bestod av långhus, kor och absid, sakristia vid korets nordvägg samt vapenhus utanför långhusets ingång i S. Med hjälp av de be­

varade grundmurarna (fig. 183), uppgifter ur kyrkans äldre handlingar samt två teck­

ningar, en från 1600-talets slut ³ (fig. 181) och en från tiden omkr. 1750 ⁴ (fig. 182), är det möjligt att bilda sig en ganska klar bild av den försvunna kyrkobyggnaden och dess historia.

Byggnadsmaterialet var övervägande gråsten, delvis stora, fasta markstenar (bl. a. i nordmuren) med något inslag av kalksten och tegel, det senare huvudsakligen i dörr- och med säkerhet också i fönstcromfattningarna. Vapenhuset var uppfört av trä, att döma av 1600-talsteckningen av liggtimmer. Taken över långhus och kor, sannolikt också över sakristian, voro enkla sadeltak, absidens tak halvkoniskt och vapen­

husets tak ett pulpettak. Samtliga voro spåntäckta. Längst i Ö på långhusets taknock fanns en liten spånklädd klockhuv, krönt av en järnsmidd flöjel. Ställningen saknas på 1700-talsteckningen och har således nedtagits dessförinnan. Takprydnader i form av

1 \VoLMAR voN RuDJIEN (RuDEN), f. 1688, t 1748 på Tallstorp (under Dala säteri) i Grebo; löjtnant, av livländsk adel; g. m. LovrsA ScHULMAN, t 1748 i Grebo, 80 år gammal. Den sistnämncia torde ha varit dotter till kaptenen JoHAN GusTAF ScHULMAN (från Estland) och ELisABETH CnoNMAN (t 1687) och i så fall syster till överstelöjtnanten FRANs EvALD FocKs (f. 1657, t 1738) till Näs (i Åtvids sn) första hustru, HEDVIG 0TTILIANA ScHULMAN, f. 1668.

2 Enligt en sägen, återberättad bl. a. i RIDDERsTAD Beskr. s. 128 skulle stenen ha lagts över ett brud­

par, som omkom vid hemfärden från vigseln. Att denna sägen helt saknar grund framgår fullt klart av de ovan i not 1 återgivna uppgifterna.

3 KB ms F.l. 6. Teckningen torde härröra från 1680-talet.

4 LSB, RHYZELIUS, s. 18 f.

GREBO KYRKA 199

- A IBJ B

,.- ---­

0

IU.Ak(

(J ur~wo

o o

o o ..

o ______________ _

~

~

" "

Fig. 183. Plan av gamla kyrkan. l: 300. Uppm. A Nisbeth 1954.

Grundriss der mittelalterlichen Ki rche. Plan of the old church.

smidesjärnskors funnas också längst i V på långhus et samt i Ö på koret. Reparation av taken omtalas ofta, bl. a. åren 1618, då >>rundelem - d. v. s. absiden - spånades (RÄK.), 1639 då vapenhuset spånades (RÄK.), 1699, 1746 och 1753 (RÄK.). År 1752 konstaterades, att taken voro så dåliga att de helt och hållet behövde omläggas (sT.PROT.).

Huruvida murarna från början varit putsade eller icke kan ej avgöras. År 1717 beslöt man, att kyrkan skulle vitlimmas helt och hållet utvändigt (ST.PROT.), och år 1718 utbetalades också arbetslön till murmästaren, som vitlimmade kyrkan (RÄK.).

Långhuset hade tre fönster på sydsidan, små och rundbågiga, att döma av 1600-tals- FöNsTER

teckningen. 1700-talsteckningen visar dessutom en liten, fyrkantig fönsterglugg längst i Ö på sydväggen, sannolikt upptagen för att ge ljus åt predikstolen, som var placerad i långhusets SÖ hörn. Beslut om upptagande av ett fönster på denna plats fattades år 1724 (sT.PROT.); kostnaderna skulle bestridas av baron G. Leijonhielm ¹ på Dala (sT.

PROT.). Av 1700-talsteckningen framgår också att det mellersta av de tre äldre fönstren förstorats efter 1600-talsteckningens tillkomst, att döma av RÄK. möjligen år 1725. I N fanns ett fönster långt åt Ö, knappast ursprungligt. År 1729 tillråddes församlingen att göra ännu ett fönster på N sidan >>på det kyrckan skulle få klarare lius>> (vis.). Försam- Iigen följde ej rådet. I västgaveln fanns ett fönster, upptaget år 1725 (RÄK.).

Koret hade ett litet, fyrkantigt fönster i S, absiden två små fönster, ett rakt i Ö, ett i SÖ. sakristian hade ett fönster i ö, vapenhuset två fönster, ett i S och ett i V. Utgifter för nya fönster eller för reparation av fönster förekomma ofta. År 1616 betalades 4 dlr för ett fönster i sånghuset (koret), och följande år fick Johan i Talstorp l dlr för ett kyrkans fönster han byggde (RÄK.). Utgifter för fönster förekomma också åren 1636, 1641, 1648, 1650 (då fönster byggdes i vapenhuset), 1680, 1688 (då det stora vapenhus­

1 GERHARD (GERT) LEIJONHIELM, f. 1695, t 1739; friherre, ryttmästare; g. m. friherrinnan ANNA

MARIA SINCLAIR, t 1771.

fönstret och sakristifönstret lagades), 1718 (i sakristian), 1737 (då fönstret i V lagades), 1743, 1750 och 1761 (RÄK.).

INGÅNGAR Långhuset hade en ingång i S, likaså koret. Den senare ingången var rundbågig med ett halvcirkelformat tympanonfält (se fig. 181). På 1700-talsplanen över kyrkan (fig. 182) finnes i södra innerväggen en nisch markerad, och i ett syneprotokoll över kyrkan från år 1751 (i 01: l) omtalas också en gammal igenmurad dörr. Långhusets S ingång har således tidigare varit placerad längre åt Ö, men i samband med en förlängning av kyrkan åt V (se nedan s. 202) har den flyttats till platsen, som den har på 1600- och 1700-talsteckningarna. Tröskelstenen till den ursprungliga långhusportalen påträffades vid utgrävningen 1953-1954. Ingången från koret till sakristian var försedd med en enkelt profilerad omfattning, murad i tegel. Ingången till vapenhuset var att döma av 1600-talsteckningen placerad i dess Ö vägg.

INTEmöR Invändigt var kyrkan putsad samt prydd med kalkmålningar (om målningarna se vidare nedan). Taken över långhus och kor voro plana brädtak; sakristian var för­

sedd med stenvalv ( enl. syneprotokoll 1751 ), absiden var med säkerhet täckt med ett hjälmvalv av sten.

Tribunbågen var rundbågig, medan triumfbågen enl. 1751 års syneprotokoll bestod >>icke af någon Cirkellbåge, utan [av] en gammalmodig Kiediebåge>>. Vad som menas med beteckningen >>Kiediebåge>> är oklart. Som framgick vid undersökningarna av grundmurarna åren 1953-1954 har triumfbågen vid något tillfälle breddats så att den i S gick i flykt med södra kormurens innerliv, medan den i N vidgats ända intill norra långhusmurens insida.

Golven voro lagda av bräder utom i kor och absid, där åtminstone delvis puts- och tegelgolv kommit till användning. I korgolvet torde dessutom ha legat åtminstone en, sannolikt två gravhällar. Nytt golv inlades i koret år 1721 (RÄK.), i långhuset år 1736 (RÄK.). År 1757 fattades beslut om nytt sakristigolv (sT.PROT.).

KALKMÅLNINGAR

Två lager kalkmålningar ha funnits i kyrkan. Vid utgrävningen åren 1953-1954 påträffades stora mängder putsfragment med spår av målningar i två skikt. Det undre skiktets art och karaktär gick icke att fastställa, emedan endast mycket små målnings­

fragment återstodo. Det övre lagret visade omisskännlig renässanskaraktär och var bättre bevarat; bl. a. förekommo stycken med vegetativa ornament (frukter och blad) som ha motsvarigheter bl. a. i Åtvids gamla kyrkas målningar. A v räkenskaperna framgår också, att kyrkan dekorerades år 1642 av en icke namngiven målare för en kostnad av 60 dir i penningar, varjämte Lars i Dala fick ersättning för målarens kost och logi (RÄK.).

Tilas, som besökte kyrkan år 1764, meddelar (s. 469) om målningarna följande: >>(kyrkan

GREBO KYRKA 201

är) af en stor klåpare och Bondemålare med allehanda figurer å wäggar och Tak öfwer­

kladdad, hvilket lärer skiedt ongefär i k: Carl den xctes tid, aldenstund samme Konungs Portrait med lika konstrijk hand blifwit målat på Södra wäggen bredewid Predikestolen, men högt up under Taket». Tilas' uppgift att Karl X Gustafs porträtt funnits bland målningarna är märklig, då målningarnas tillkomsttid genom notisen i räkenskaperna klart kan fastslås till år 1642. Som redan nämnts ha de, att döma av de bevarade frag­

menten, erinrat om målningarna i Åtvids gamla kyrka från tiden omkr. 1630.

Tilas ger också värdefulla upplysningar om det äldre lagret av målningar. Om detta säger han: >>Men en långt äldre skrift och målning ses på norra wäggen mitt i kyrckan up under Taket, af gammal och illa läselig abbrevierad munckestil, hvilcken werckeligen intresserar Prästebordet, at blifva aftagen, explicerad och i Authentiqvt Document förwarad, innan kyrckan snart torde komma at rifvas och ombyggas, emedan den wisar åtkomstentilet stycke jord och åker, som ännu i dag hörer under Prästebordet, och hvar­

på en grof ritning inom sielfwa inscriptionen är aftecknad, samt blifwit skiänckt af en wid namn Gunnar Galle, som skal ägt Wigbyholms säterie här i soknen. Det war ganska tydeligt, at denna inscription blifwit alt ifrån första tiden wäl förwarad, ty under wisst 2ne Hwitlimningar, hwarmed kyrckan blifwit upputsad, har altid hela denna fyrkanten blifwit orörd lemnad ... >> Tilas redogör sedan för hur han kalkerat inskriften med hjälp av oljat papper och sedan överlämnat den för tydning till kanslirådet Berch och assessor Broocman samt återger så dessas läsning av inskriften: Ego Gunnarus in Lundby do terci­

am partern attungi in Kathatorp et prati sextam partem; pro qua curatus ecclesie vigilia Sancti Andree pro animabus Gunnari !Jorson unam missam dicere debet annuatim cum antiphona. Scriptum est ho c per J acobum Anno Domini M°CCC ⁰ XCV ⁰ feria qvarta post omnium sanctarum in pace reqviescat Amen. O rate pro eo. ( = J ag Gunnar i Lundby skänker en tredjedels attung i Kathatorp och en sjättedel av ängen; för detta skall kyrkoherden årligen på Sankt Andreas-aftonen (29 nov.) läsa en mässa med växelsång för Gunnar IJorsons själ. Detta är skrivet av Jakob Herrens år 1395 onsdagen efter Alla helgons dag (l nov.). Må han vila i frid! Amen. Bedjen för honom!). Vilken omfattning dessa målningar från år 1395 ha haft är icke fullt klart. Den omständigheten, att tydliga spår av äldre målningar finnas under renässansmålningarna visar dock, att de måste ha omfattat mer än den av Tilas lästa inskriften. Att döma av färgspåren på de påträffade putsfragmenten, ¹ nämligen rödgult och grått, är det dock möjligt att målningarna ­ förutom inskriften - bestått endast av enkel kvadermålning kring fönster och dörrar samt kring triumfbågen. Att bestämt avgöra, huruvida inskriften och de övriga, äldre målningarna varit samtida, är icke möjligt.

Frågan om målningarnas (d. v. s. 1600-talsmålningarnas) överkalkning väcktes redan av biskop Spegel år 1696 (vrs .), och vid biskop Rudeens visitation år 1729 påmindes för­

samlingen om det beslut, som fattats >>at wäggen skulle rappas och hwitmenas, och

1 De tillvaratagna fragmenten förvaras nu i Östergötlands museum, Linköping.

målningarna således öfwerstrykas, efter de af ålder äro förderfvade>> (vrs.). Såsom fram­

går av Tilas' beskrivning kom någon överkalkning dock aldrig till stånd .

BYGGNADSHISTORIA

Den äldsta stenkyrkan i Grebo bestod av ett långhus med smalare, absidavslutat kor.

Fönstren voro små och rundbågiga, korportalen (sannolikt också långhusportalen) även­

ledes rundbågig och försedd med ett enkelt, halvcirkelformat tympanonfält. Någon utsmyckning av portaler eller andra delar av kyrkan med stenskulptur har icke före­

kommit. En säker datering av denna den äldsta kyrkan är med hänsyn till att i stort sett endast grunden återstår svår att ge. Icke heller de två teckningar av kyrkan, som finnas, ge härvidlag någon hjälp, de visa endast en enkel absidkyrka av ordinär typ. Med hänsyn till socknens läge i en utkant av den medeltida kulturbygden förefaller det mindre sannolikt, att kyrkan skulle ha hört till de tidigare absidkyrkorna inom landskapet. En datering till 1200-talets början torde vara den mest sannolika. Det förefaller icke ute­

slutet, att kyrkan ursprungligen varit en privat gårdskyrka -- icke minst dess ringa storlek tyder på detta - i så fall väl närmast för gården Lundby, vars ägor närmast gränsar till kyrkogården.

Långhuset har senare förlängts åt V med något mindre än hälften av sin ursprungliga längd. Förlängningens murar voro åtskilligt sämre murade än den ursprungliga kyrkans, varför numera icke mera återstår än obetydliga och vid undersökningen åren 1953-1954 icke frilagda delar av själva murkärnan. På grund av den betydande nivåskillnaden mellan kyrkans V och Ö delar hade den ursprungliga västmuren gjorts betydligt krafti­

gare än övriga murar för att motstå trycket från dessa. Tillbyggnadens murar gjordes däremot ganska klena, med det resultatet, att svåra sättningar uppstodo, som så små­

ningom nära nog framtvingade kyrkans rivning. En senare tillbyggnad till den ursprung­

liga kyrkan var också sakristian vid korets N vägg, vilket klart framgår därav att dess

murar icke äro uppförda i förband med korets. En säker datering av dessa tillbyggnader,

långhusets förlängning och sakristian, är icke möjlig att ge. De torde dock knappast

vara äldre än från 1300-talet, men kunna även ha tillkommit först mot medeltidens slut,

eventuellt (i varje fall långhustillbyggnaden) t. o. m. ännu senare. De behöva icke

heller vara samtidiga. Huruvida den målade inskriften från år 1395 eller någon annan

del av de äldre kalkmålningarna tillkommit i samband med någo n av dessa tillbyggnader

kan ej fastställas. I samband med långhusets förlängning tillkom också en ny sydportal,

varefter den gamla igenmurades, dock endast på utsidan. Vapenhuset utanför portalen i

tillbyggnaden torde vara senare än denna. -Under 1500- och 1600-talen företogas inga

mera väsentliga förändringar av kyrkan, icke heller under 1700-talet, då endast en del

fönster nyupptogos eller förstorades. Mot mitten av 1700-talet började dock kyrkans

skavanker bli alltmer framträdande. Av ett syneprotokoll från år 1751, upprättat av

GREBO KYRKA 203

byggmästaren J ohan Moberg ¹ frå n Stockholm (bl. a. i O I: l), framgår att kyrkans till­

stånd då var sådant, att en reparation knappast varit möjlig. I korabsiden var valvet över altaret sprucket och hela korbyggnaden var genom två sprickor, en på vardera sidan )>ifrån öfwerst alt nederst . .. skild ifrån sielfwa kyrkomurem. Triumfbågen var sprucken tv ärt igenom muren på ömse sidor om valvbågen. Långhusets sydmur hade två genom­

gående sprickor, en vid predikstolen och en mella n den igenmurade dörren och den använda. V gaveln var )>förmedelst 2ne Sprickor hwardera 3 tum breda innan til å hwar­

dera hörnet skild från södra och norra kyrkiomuren, men utan til grenar sig dessa sprickor uti må nga andra så att stora osatta gråstenar uti bägge hörnen ligga lösa ofwan ifrån alt til grundem. I N muren fanns två sprickor motsvarand e S murens, men ändå bredare och allvarligare. sakristian slutligen var ))medelst sprickor skild ifrån kyrkiomuren så att man ser dager genom sprickorna)>, och ur dess valv hade stenar börjat lossna och falla ned.

I drygt 20 år fick dock socknens kyrkoherde Chr. L. Lindblom (s. 204, not 4) bearbeta församlingen för att få den att besluta om en ny kyrkobyggnad. Efter långa och hetsiga diskussioner, som kortfattat refereras nedan s. 213, kunde år 1772 grunden läggas till en ny kyrka, omkring125meter NO om den gamla. Samma år revs den gamla kyrkan (RÄK.), och å r 1773 stod den nya kyrkan helt färdig. Åren 1953- 1954 framgrävdes, frilades och konserverades de kvarvarande lämningarna av den gamla kyrkans murar under ledning av fil. lic. Åke Nisbeth, och ett stort träkors restes inom murarna.

INREDNING OCH INVENTARIER

Kyrkans al t are var, såsom framgår av rester, påträffade vid utgrävningen, murat ALTARE av sten (fig. 183).

Ett )>kakaltare)> ² omtalas i ett tillägg till INV. 1662. D å kakaHaret oftast är identiskt med det m edeltida Maria-altaret, kan man förmod a att dess plats varit i långhusets NÖ hörn.

Inga uppgifter om kyrkans medeltida altarprydnad äro bevarade . År 1744 inköptes genom förmedling av kyrkoherden Samuel Follin ³ ett medeltida altarskåp från Ekeby kyrka (Ög), vilket samma år omgjordes och förs ågs med åtskilliga nytiiisatser

1 Någon murmästare med detta namn finnes ej upptagen i H. ALM, Murmästareämbetet i Stockholm, Sthlm 1935, och har icke heller kunnat återfinnas 1 bouppteckningsregistret i SSA. Där upptages emel­

lertid en murargesäll vie! namn JoHAN MoBERG, clöcl år 1764.

2 Kak altarc el. mataltarc, ett altare där barnsängskvinnorna brukade lägga dc bröd- eller ostkakor de mcclförcle vie! sin kyrkotagning. Den 16 okt. 1720 förbjöd K. M:t, att altarmaten finge inbäras i kyrkan, men det s tocle allmogen fritt att bära altarmat till prästgården. - Om liknande altaren se M. ÅMARK, KakaHaret i Överselö kyrka, i: Bidrag till Södermanlanels äldre kulturhistoria XXVII (1934), s. 14 f,

och SvK, Blekinge IV, s. 70, Upp!. V, s. 258.

3 SAMUEL FoLLIN, f. 1677, t 1745; kyrkoherde ⁱ Grebo 1715.

av en bildhuggare och en målare (icke namngivna i RÄK.) . Mittpartiets skulpterad e fram­

ställning av Kristus på korset mellan Maria och Johannes övertogs utan större föränd­

ringar från det medeltida altarskåpet och återfinnes nu i Värna kyrka (fig. 256), dit den kom år 1779 genom en målare Wickman, som samma år gjorde Grebo nya kyrkas predikstol. Såsom dellikvid för denna fick han den gamla kyrkans altartavla ¹ (se nedan s. 216). Krönpartiet samt en del ornament ha bevarats i den nuvarande kyrkan och beskrivas i det följande.

Kyrkans triumfkruxifix, en madonna- och en apostlabild överflyttades efter rivningen till den nya kyrkan där de ännu äro bevarade. De beskrivas närmare å s. 218.

PREDIKsToL Predikstolen var åtminstone på 1700-talet placerad i långhusets SÖ hörn . En!.

BROOCMAN (s. 247) var den >>gjord af Bildthuggare, och beprydd med Apostlarnas bilden>

samt skänkt till kyrkan år 1723 av överstemarskalken greve Carl Pipers änka, grevinnan Christina Törnflycht. ² En!. RÄK. uppsattes dock predikstolen redan år 1721 av mäster Samuel (Nilsson) från Sturefors. Den överflyttades till nya kyrkan och användes där till år 1779. Fyra figurskulpturer från denna predikstol äro bevarade i den nuvarande kyrkan och beskrivas närmare å s. 224.

Ett korskrank tillverkat år 1615 av Pätter snickare i Vadstena (nÄK.) nedtogs år 1721 samtidigt som korets inredning nygjordes (bl. a. byggdes ny altarring i stället för den gamla, som bestod av >>3 bräder, ändalångs lagde>>. HÄIL).

oRGEL År 1725 fattades beslut om anskaffande av en orgel genom sammanskott (sT. PHOT.), och nästföljande år inköptes en 6-stämmig orgel, som placerades på en läktare i kyrkans västparti (HÄK.). Orgeln avsynades samma år av rector cantus i Linköping, mag. Schiör­

ling3 (HÄK.).

En!. uppgift av kyrkoherden Chr. L. Lindblom ⁴ i H ULPHEns' sam!. ⁵ var orgeln byggd år 1727 >>icke af någon Orgelbyggare, utan af en Organist i Ö. Hargs Sochn, som hetat Carl». ⁶ De sex stämmorna voro en!. samma källa: Principal 4', Gedacht (8'), Fl e ut (4'), Quinta (2 2/ 3'), Octava (2') och Superoctava (1'). Orgeln målades år 1728 liksom altar­

disken och bänkinredningen (HÄK.) samt reparerades år 1751 (n.ÄK.). Den överflyttades till nya kyrkan och användes där intill år 1785.

1 BnoocMANS uppgift s. 247 att altartavlan skänkts av FoLLIN är felaktig.

2 CHRISTINA TöRNFLYCHT, f. 1673, t 1752, g. m. överstemarskalken och kungl. rådet greve CAHL PIPEH, f. 1647, t 1716 i rysk fångenskap . Ägde bl. a. sturefors i Vists sn (Ög), varunder ett antal gårdar i Grebo lydde, bl. a. Lundby och Viggbyholm.

3 ANDHEAS ScH(I)ÖHLING, f. 1690, t 1768; rector cantus i Linköping 1722, rector scholac 1728, kyrko­

herde i Horn 1734.

4 CHHISTER LARSSON LINDBLOM, f. 1715, t 1800; kkh i Grebo 1745, prost 1772; g. m. MARTA BEATA HOLLMAN, f. 1714, t 1781. L. var farbror till ärkebiskopen J. A. LINDBLOM.

5 HtiLPHEHS Samlingar till svenska org.verks beskrifningar, Linköpings stift, VSB.

6 CAHL HINDEnssoN (HINDRICKSSON) BJÖRLING, f. omkr. 1689, t 1743 som organist i Kristbergs sn

(Ög). Han har byggt ett flertal smärre orgelverk i Östergötland, de flesta dock nu förstörda.

GREBO KYRKA 205

Fig. 184. S kyrkogårdsingången med timsten från 1776 och grindar från 1815. Foto 1963.

S Kirchhofseingang mit Sonncnuhr von 1776 S cntrancc to churchyard with sundial from und Gittertilr von 1815. 1776 and gatcs fron1 1815.

Kyrkans b ä nk ar, vilkas placering i kyrkan framgår av 1700-talsplanen (fig. 182), ^BÄNKAll vorobyggda år 1664 (RÄK.). Möjligen ha vissa delar av dem kommit till användning i den

nya kyrkan (se därom s. 225). Präst- och klockarstolar i koret byggdes år 1721 av mäster Samuel från sturefors (RÄK.).

En d o p f u n t av icke angivet material omtalas vid biskop Samuel Enanders visitation noPnEDSKAP

år 1668, då man beslöt, att >>fundten förskaffas en ny och tienligare, och flyttas fram till Altaret på Norra sijdan, der then beqvämligast kan stå>> (vrs.). - En funtkittel av malm upptages i INV. 1622, 1660 och 1668. Denna antyder, att en dopfunt av sten funnits.

- En dopskål av mässing från år 1686 med tillhörande fot av trä användes ännu i den nya kyrkan (se s. 224).

Bland nattvardskärl, som överförts från den gamla kyrkan till den nya, märkas NATTvAnos­

K.~HL

två oblataskar, en av silver från 1646 och en av mässing inköpt 1731, samt en vinkanna av tenn från 1668. Dessa föremål beskrivas utförligt s. 229.

Ljuskrona av mässing för 12 ljus i 2 kransar skänkt 1653, ljuskrona av smidesjärn

för 6ljus sannolikt från 1726 samt ljusarm av mässing för 2ljus från 1685 beskrivas s.

232. Här redogöres även för äldre nu förkommna ljusredskap.

TEXTILlEn Mässhake av röd skuren och oskuren sammet skänkt 1632 samt korsformad besätt­

ning från mässhake med broderier i guld och silke, flandriskt arbete från 1500-talet, beskrivas s. 237. S. 242 lämnas uppgifter om äldre nu försvunna textilier.

GnAVMINNEN I kyrkans kor fanns en murad gravkammare, täckt av ett tunnvalv med anfang i N och S samt med nedgång i V. Vid undersökningen åren 1953- 1954 gjordes inga fynd, som möjliggjorde en identifiering av de i kammaren begravda. Det är icke heller möjligt att bestämt ange vilka av de i den nya kyrkans korgolv inlagda, äldre g r a v s t e n a r n a som möjligen kunna ha legat inne i den äldre kyrkan, än mindre, vilken som kan ha tillhört denna grav. ¹

Lösa inventarier från den gamla kyrkan beskrivas nedan i samband med den nya kyrkans inventarier.

NYA KYRKAN KYRKOGÅRDEN

Kyrkogården har fått sin nuvarande utsträckning efter två utvidgningar under 1800-talet, ² den första slutförd år 1858 (RÄK.), den andra år 1889 (RÄK.). B o gårds m u ren - en terrassmur av gråsten i kallmur - påbörjades sommaren 1775 (sT.PROT.) och stod sedan under arbete flera år samtidigt som kyrkogårdens planering pågick. Först år 1787 synes kyrkogården i sin helhet ha varit iordningställd. Bogårdsmuren har delvis omsatts under 1800-talet.

Tre ingångar finnas, i S, i Ö och i V, alla med enkla grindstolpar av sten och med grindar av järnsmide. Endast ingången i S är ursprunglig. Dess nuvarande grindar till­

kommo dock först år 1815 (sT.PROT. och RÄK.) och gjordes efter modell från Vårdsberg

1 Flera gånger under 1600-talet omtalas dock den Kaggska graven i koret, bl. a. är 1694, då där begrovos bröderna NILs och CARL KAGG, båda söner till friherre CARL JöRGEN .KAGG (se släkttabell s. 381). Vid detta tillfälle synes också ett begravningsvapen med Kaggska ättens vapen ha upphängts i kyrkan. En!. ett brev från kyrkoherden SAMUEL FoLLIN till biskopen år 1724 (DOMKAP.) hade nämligen år 1694 uppsatts ett baner >>hwilket berättas wara hämptat hijt [d.v.s. till Grebo] ifrån Lindkiöpings domkyrkia då saliga högwälborna Herrarne, Hr Niels och Hr Carl Kaggar Baroner, bägge kiötzliga Bröder, här i Gredboo kyrkia blefwit begrafne>>. År 1724 hade emellertid vapnet borttagits från kyrkan på friherre Didrik Kaggs vägnar. Den sistnämnde var en!. Fallin >>enda Broclren i Lifwet af elen Fami­

lien, och är nu sinnat låta clett uppsättia utj sin graf i Ringarums SockenKyrkia>>. Fallin anmälde detta förhållande och anhöll om råd. Det enda Kaggska begravningsvapen, som nu finnes i Ringarums kyrka, är uppsatt till minne av kammarjunkaren friherre Carl Jörgen Kagg, död 1686 i Norrköping. Huru­

vida det verkligen är detta vapen, som åsyftas i Fallins brev, lär knappast nu kunna bevisas.

2 Vid arbeten på kyrkogården år 1885 påträffades en järnåldersgrav. Fynden från denna förvaras i

SHM under inv.nr 7788.

207 GREBO KYRKA

Fig. 185. Kyrkan från S. Foto 1963.

Die Kirche von S. The church from S.

(jfr s. 101 och fig. 109). Den ena grindstolpen krönes av en timsten med årtalet 1776, den andra av en väderhane av järn, placerad liksom timstenen på ett stenklot (fig, 184).

Ingå ngen i Ö tillkom i samband med kyrkogårdsutvidgningen år 1858 (RÄK.), medan in­

gången i V upptogs först år 1925, då också en utanför denna ingång liggande byggnad, in­

rymmande bisättningsrum och materialbod, tillkom.

Kyrkogården var redan från början planterad med träd: lind, lönn och rönn enl. en uppgift från år 1782 (sT.PHOT.). Sju nya träd planterades år 1852 (RÄK.).

Bland kyrkogårdens äldre gravmonument kunna följande nämnas: - l. Rest sten av gråröd kalksten, triangulär med avskuren spets, med inskrifterna KONGL. l

HOFPREDIKANTEN PROSTEN OCH KYRKOHN l ÖFVER GREBO OCH WÄRNA l ISAC OLOF SCHARFF ¹

1 !SAC OLOF SCHARFF, f. ] 1762, t 1826; kyrkoherde i Grebo 1801, prost 1808; g. m. CHRISTINA MAR­

GAHETA KINMANSSON, f. 1766, t 1843, i hennes andra gifte.

l ^{FÖDD D.} 17 AUG. 1762. l ^{DÖD D:} 3 AUG. 1826. l EFTERLEFVANDE MAKA RESTE MINNES­

VÅRDEN samt HANS MINNE LEFVER I WÄLSIGNELSE. H 180. - 2. Rest sten av rödaktig kalksten, triangulär, över rusthållaren Carl And. Molander, ¹ t 1830 2512, 84 år gammal.

H 172. - 3. Häll av grå kalksten, inskriften nu nästan helt utplånad. Enl. INV. 1829 lagd

lo,

l

-1 ­

!J O 1 2 3 .J l! ~~

H J/.;

;"(:-j-i·••tt

r-=• l

= === = = _

:.:::;;-..::...-:::=..:;f....

Fig. 186. Plan. 1:300. Uppm. O. Lagergren och Th. Bergentz 1915, komp!. J. Söder­

berg 1954.

Grundriss. Plan.

över häradsdomaren Nils Johansson ² i Redinge, född den 2918 1731, och hans hustru Maria Hansdotter, född den 25111 1730, t den 2216 1800. Mått: 138 x 192. - 4. Häll av grå kalksten, inskriften nu nästan helt utplånad. Enligt INV. 1829 lagd över änke­

pastorskan Catharina Lindstedt, född Schenberg, till Katrineberg, född den 612 1723,

t den 2114 1786. ³ Mått: 122 x 192.

1 CARL ANDERS MOLANDER, rusthållare i Målbäck i Grebo sn, f. 1745, t 1830.

2 NILS JOHANSSON, f. 1731, t 1812, häradsdomare; g. 1:o m. MARIA HANSDOTTER, f. 1730, j" 1800, 2:o m. KJERSTIN MÅNSDOTTER, f. 1744, t 1827.

CATHARINA ScHENBERG, f. 1723, t 1786; g. m. kyrkoherden i Västerlösa (Ög) JoHANN Es LrNDSTEDT, f. 1703, t 1773. - Katrineberg är en gård i Grebo sn.

3

GREBO KYRKA 209

Fig. 187. Lä ngdsnitt mot N. 1:300. Upp m. O. La gergren och Th. B crgentz 1915, komp!.

J . Söderberg 1954.

Längsselmitt n ach N. Longitudinal section Jooking N.

Konstnären Johan Stålboms gravsten låg intill år 1925 öster om kyrkans kor men inflyttades detta år i koret (se s. 248).

Kyrkstallarna S om kyrkogården torde i sitt nuvarande skick icke vara äldre än KYnKsr ALLAR

fr ån 1800-talet. År 1788 lämnades majoren J. Gripenwaldtl tillstånd att bygga ett stall på kyrkvallen (sT.PROT.). Kyrkvallens planerande omtalas redan år 1774 (sT.PROT.).

E tt nu rivet sockenmagasin byggdes år 1836 (uppgift i Kl: 3).

1 JoHAK GnrPEN WALDT, f. 1719, t 1801; major vid Östgöta kav.r eg.; g. m. ANNA DonoTHEA Scmn­

TEH Löw, f. 1726, t 1799. Ägde D ala säteri i Grebo sn.

3- 310222

Fig. 188. Tvärsnitt mot V genom lå nghus och sakristia. 1: 300. Uppm.

O. Lagergren och Th. Bergentz 1915, komp!. J. Söderberg 1954.

Querschnitt nach W durch Langhans Cross seetian of nave and vestry,

und Sakristei. Jooking W.

KYRKOBYGGNADEN

PLAN OCH MA­ Kyrkan (fig. 185- 188) består av ett rektangulärt långhus med koravdelning i Ö.

TERIAL Vid V kortsidan ansluter ett torn, i NÖ en sakristia. Materialet är huvudsakligen grå­

sten. Murarna äro slätputsade frånsett de nedersta partierna, som med grå spritputs givits karaktären av sockel. Upptill avslutas murarna med en enkelt profilerad taklist av trä.

YTTERTAK Såvällånghuset som sakristian ha brutna, spåntäckta yttertak, långhusets är valmat åt Ö, sakristians åt N. Tornet avslutas med en karnissvängd huv som uppbär en liten, åttkantig lanternin, vars karnissvängda tak krönes av en förgylld glob med kors. Huven och lanterninens tak äro spånklädda, lanterninen ¹ målad i svart och vitt.

FöNsTER Långhuset med koret upplyses av två stickbågiga f önster i ö, tre likaledes stickbågiga fönster i S av vilka ett sitter över korportalen, två stickbågiga och två cirkelrunda fönster i V (de sistnämnda sitta högt upp för att ge ljus åt läktaren) samt två stickbågiga fönster i N. Samtliga fönster ha små glasrutor i målade träbågar samt inna-nfönster, de senare från år 1925. solbänkarna äro av plåt, svartmålade. sakristian har två fönster, båda stick­

bågiga, ett i N och ett i Ö med små glas i målade träbågar, innerfönster samt smidda järngaller mellan fönstren. Tornet har två stickbågiga fönster i bottenvåningen (som tjänar som vapenhus) - ett i N och ett i S - med samm a indelning som kyrkans fönster.

1 Lanterninen omtalas ofta på 1800-talet under beteckningen >>jungfrukammaren>>. Jfr SvK, Up VI,

s. 66 (Munsö kyrka).

GREBO KYRKA 211

I de därpå fö lj ande två våningarna finnas endast små muröppningar i N och S. I tornets tredje våning dessutom ett rundfönster i V samt i fjärde våningen en öppning i Ö mot långhusvinden. I klackvåningen slutligen finnas stora, stickbågiga ljudgluggar med svart­

målade träluckor åt samtliga väderstreck.

Kyrkans huvudingång är i tornet; en stor, i det närmaste rundbågig portal rNaÅNGAn med tvåsprångig omfattning och dubbeldörrar med mönsterpaneL Över portalen en

tavla av grå kalksten med förgylld inskrift: UTI KONG . GUSTAFS DEN ms l ^{WISA RE­}

GERINGS TID DÅ l LANDS HÖF: BAR: l C. H . STRÖMFELDT l STYRDE ÖSTGIÖTHA Ui.N OCH l

BISCOPEN D. P. FILENIUS l LINKÖPINGS STIFT l BYGDES THENNA KYRKA l UNDER PASTORIS

l ^{CHR. LINDBLOMS} l TIENSTETID j ÅREN 1772 OCH 1773. Tavlan inköptes år 1773 OCh >>illU­

minerades>> ( = förgylldes) första gången år 1778 (RÄK.). Portalen mellan kyrkan och tornet är av samma typ som torningången och har dubbla dörrar med mönsterpaneL Vid portalen ett vindfång från år l 925. Ingången från tornet till orgelläktaren är stickbågig, dörren med mönstrad panel är den ursprungliga. Korportalen i S är stickbågig med pro­

filerad omfattning samt försedd med två dörrar, av vilka den inre är samtida med kyrkan, den yttre från år l 925, båda med fiskbensmönstrad panel. sakristian har tre dörröpp­

ningar, alla stickbågiga - en i V med en dörr sammansatt av järnband och järnplåtar, enl. traditionen den gamla kyrkans sakristidörr, men dock med all sannolikhet nygjord för denna plats, samt två i S. A v de sistnämnda leder den ena till koret och är försedd med en mönsterpanelad trädörr, medan den andra, till vilken leder en trappa i sakristians SV hörn, för upp till predikstolen. Den är försedd med en dörr med fiskbensmönstrad panel.

Innertaket i kyrkan består av ett flackt trätunnvalv avvalmat åt Ö, utgående från rNNETITAK en enkelt profilerad taklist av trä. Taket är gråmålat, listen marmorerad i gråblått med

något rött. Sakristians innertak är en enkel träplafond med tillhörande taklist. I takets mitt ett enkelt, målat ornament, tillkommet år l 925, samtidigt som också taklisten marmorerades.

Golven i koravdelningen, långhusets gångar, tornets bottenvåning (samt ursprung- aoLv ligen också i sakristian) äro lagda med kalkstensplattor, vilka började inköpas år 1794

men som dock icke inlades förrän åren 1798- 1800. Golvet har omlagts och reparerats vid flera tillfällen, senast år l 925. I korgol vet, som ligger ett trappsteg högre än lång­

husets, äro sex gamla gravstenar inlagda, fem av dem redan på 1700-talet, en (Stålboms) år 1925. Det sistnämnda året fingo stenarna sin nuvarande placering. Golvet inom bänk­

kvarteren liksom i sakristian är av trä. - Samtliga golv i kyrkan voro från början av trä, men svåra angrepp av svamp framtvingade snart deras omläggande med kalksten

(ST.PROT.).

År 1950 infördes elektrisk uppvärmning, som ersatte en tidigare uppvärmnings-uPPvÄ nMN IN a anläggning för lågtrycksånga, installerad år 1925. Det sistnämnda året inreddes också

ett pannrum under sakristian, varvid en vinkällare byggd år 1801 (RÄK.) spolierades.

Fig. 189. In teriör mot ö. Foto 1957.

l{irchen inncrcs nach O. lntcrior looldng E.

Kyrkans första uppvä rmningsanordning var en värmeugn, inköpt å r 1878 (rNv. 1866). I sakristian finnes i NÖ hörn et en öppen spis, som är samtida med sj älva kyrkobyggnaden.

cMvKon Vid kyrkans östgavellåg intill tiden omkr. 1860 ett g ravkor (eg. två sammanbyggda gravkor), uppfört av tegel med spåntäckt tak, 7 alnar långt, 6 Yz ^alnar brett och 2 %

alnar högt (Brandförsäkringsinstr. i I 2). Det byggdes för majoren Johan Gripenwaldt (s. 209, not l) och kyrkoh erden Chr. L. Lindblom (s. 204, not 4). Tillstånd till dess upp­

förande lämnades å r 1778 (sT. PROT.). Två inskrifter på gravkoret lödo enl. INV. 1829 sålunda: - l. > >2 Timoth. 4 Cap. 7 v. - Majoren och Riddaren Johan Gripenwaldt, född d. 7 Dec. 1719. Dess Husfru Anna Dorothea Schmitterlöf, född d. 15 apr. 1726, med deras 9 Barn.> >Stenen synes också ha varit förs edd med Gripenwaldtska och Schmiterlöwska vap nen. - 2. >>Philipp(us) ¹ . . . Christer Larsson Lindblom, född d. 13 Oct. 1715 och dess fru Mar. Beat. Bollman född 1714, död 1781 och dess 3 Barn.>>

1 Skall man 1öma av den hä r citerade avskriften var varken ka pitel eller vers utskrivna.

213 GREBO KYRKA

Fig. 190. Interiör med V. Foto 1963.

l<irchcninncr cs nach \V. Interior look ing VV.

DEN NYA KYRKANS BYGGNADSHISTORIA

År 1745 tillträdde Christer L. Lindblom (s. 204, not 4) Grebo-Värna pastorat och redan från början blev han en ivrig förkämpe för att en ny kyrka, gemensam för de b åda församlingarna, skulle byggas på en ny plats belägen emellan de gamla kyrkorna. Han fick stöd från större delen av socknarnas ståndspersoner, men stötte på envist motstånd från allmogen. Christina Piper (s. 204, not 2), ägare bl. a. till Lundby och Viggbyholm, föreslog i ett brev år 1749 att den nya kyrkan skulle byggas på Rödstens ägo r och betecknade de gam la kyrkorna som >>Usla, eländiga, små samt ifrån öfwerst till nederst genomremnade, förderfwade och ohyggliga>> (avskrift i OI: 1). En syn år 1751 av mur­

mästaren Johan Moberg från Stockholm (s. 203, not l) visade också att kyrkan i Grebo

verkligen var ett miserabelt skick. År 1752 föreslog kornetten Gustaf Fock,l att en ny kyrka skulle byggas av trä, och han erbjöd sig skänka timmer och spik (sT.PROT.).

Året därpå sökte Lindblom utverka tillstånd till ett lotteri för kyrkan (en tredjedel av vinsten skulle tillfalla Landeryds kyrka) men fick avslag. I stället beviljades försam­

lingen år 1755 två stiftskollekter, och när dessa utbetalades till Grebo år 1760 började Lindblom ånyo med all kraft propagera för sitt sammanbyggnadsförslag. Han konstaterade dock, att han måste röna >>snart allmän motsägelse>> (sT.PROT.). Han gav emellertid icke upp, utan fortsatte att bearbeta församlingsborna, men utan resultat ­ särskilt V ärna-borna v oro omöjliga att övertyga. År 1763 vände han sig till domkapitlet för att låta detta bringa diskussionerna till en ända. Efter åtskilliga överläggningar förklarade domkapitlet den 1/2 1764, att man icke mot församlingarnas b estämda önske­

mål kunde ålägga dem att bygga gemensam ny kyrka, utan prövade skäligt, att kyrkorna

>>hwarken må ödeläggas eller raseras>> (sT.PROT.). Värna började samma år en genom­

gripande reparation av sin kyrka (s. 275), medan man i Grebo fortsatte diskussionerna, närmast om platsen för en planerad ny kyrka. Medel funnos. Förutom de två stiftskollek­

terna hade kyrkan år 1762 7/9 beviljats tre rikskollekter. År 1765 föreslog Lindblom, att den nya kyrkan för Grebo skulle byggas på Lundby gärde, men fortsatte samtidigt sin propaganda för ett sammanbyggande. Man beslutade, att murmästaren Anders Hansson i Kärna ² skulle tillkallas för att utstaka plats för en ny kyrka, 44 alnar lång och 20 alnar bred, placerad på den gamla kyrkogården. Anders Hansson infann sig på en sockenstämma den 5/1 1766 och medförde då två av biskopen från Stockholm anskaffade

>>kosteliga ritningar till en kyrka om 50 alnars längd och 25 dito bredd, utom Tornmur och Sacristia>> (sT.PROT.). Den stockholmske murmästare (ej namngiven), som författat förslaget, hade också förklarat sig villig att uppföra kyrkan för en kostnad av ca 10 000 dir kmt jämte dagsverken. Man ansåg dock förslaget alltför storstilat och betvivlade, att murmästaren, när han fick se den oländiga backe i vilken kyrkan avsågs att uppföras, skulle vidhålla sitt anbud. Man föredrog i stället att lämna uppdraget till Anders Hans­

son. På en stämma hösten samma år hade emellertid i stället byggmästaren Petter Bragner (s. 197, not 2) infunnit sig. Bragner förklarade sig villig att uppföra kyrkan efter de stockholmska ritningarna för en kostnad av ca 8 000 dir kmt. Kontrakt upprättades också med honom och insändes till domkapitlet och landshövdingen för granskning. Båda dessa myndigheter ställde sig tvekande, senare även Bragner, och diskussionerna om den lämpligaste kyrkplatsen började på nytt. År 1767 föreslog majoren Johan Gripenwaldt på Dala (s. 209, not l) att den nya kyrkan skulle byggas på den tidigare föreslagna platsen vid Röd sten, sägandes att >>denna oländiga, otjenliga och o hyggeliga platsen [d. v. s.

1 MÅRTEN G usTAF FocK, f. 1720, t 1798; korn ett vid Östgöta kav.reg.; g. m. friherrinnan MARIANA LEIJONHIELM, f. 1720, t 1773, dotter till ryttmästaren, friherre Gerhard L. och hans maka Anna Maria Sinclair (se ovan s. 199, not 1). Kornetten Fock ägde Stäckö i Grebo sn .

2 ANDERs HANssoN, f. omkr. 1713, t 1775 i Kärna; klockare och murmästarc.