• No results found

i i & pi pi

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "i i & pi pi"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

tet strandlopare. Allmlin fyrfliickig srrandlOpare ar ju ett nagot sverhanterligt namn. Denna namn- sattning bor inte tilliimpas i de fall di del redan finns andra namn, som t ex noshornsbagge, hum- lebagge eller djiivulens vagnshiist. De hiir f<ireslag- na familjenamnen btir diskuteras och i framtiden modifieras, exempelvis kan familjen tradsvamp- baggar uppfattas som ett slakte av svampbaggar.

En strevan bdr vara att fe ett helttickande system fcir svenska namn pe an- och slaktnivi, via en namnkommitt6 liknande den som har utarbetat svenska namn pi vira svampar (Lundqvist &

Persson 1987). Denna har listat 2 584 svenska

svampnamn varav I 170 iir nya, till antalet mot- svarande mer iin hiilften av vira skalbaggsarter.

Svenska namn pi skalbaggsarter fdrekommer lite hiir och dar ilitteraturen, och ivissa fall an- viinds olika namn fdr samma art. Minga svenska namn finns fdrutom i Lyneborg & Coulianos

(1979) ocksa i Lindroth & Notini (1949). Skade-

djur namnges t ex i Traigardh (1914), Tullgren (1937) och Mourier, Winding & Sunesen (1976)' Flertalet av de svenska barkborrarna (Scolytidae) har namnsatts av Spessivtseff (1922).

Ett stort tack riktas till Carl-Cedric Coulianos, Stockholm och Rickard Baranowski, Lund, som har bidragit med minga namnf<Srslag och viirde- fulla isikter. Detta galler ockse Anders Nilsson, Vindeln, som jag har varit i kontinuerlig kontakt med vid utformningen av denna artikel.

Svenska namn pd skalbaggsfamiljerna ll1 Litleralur

Anonym. 1982. Norske dyrenavn med tilhsrende vilen- skaplige navn. B. Insekter, edderkoppdyr og myria- poder.

- Fauna 35:l-48.

Bistrdm, O. & Silfverberg, H, 1983. Additions and cor- rections to Enumeratio Coleopterorum Fennoscan- diae et Daniae. - Notul. ent. 63:l 9.

- 1985. Additions and corrections to Enumeratio Co- leopterorum Fennoscandiae et Daniae. 2 Notul.

ent.65:l4l-154.

- 1988. Additions and corrections to Elumeratio Co- leopterorum Fennoscandiae et Daniae. 3 - Notul.

ent.68:49-60.

Henriksen, K. L. 1944. Danske insektnavne. Kdpen- hamn (Zoologisk museum).

Lindroth, C. H. (red.). 1960. Catalogus Coleopterorum Fennoscandiae et Daniae. Lund (Entomologiska sallskapet i Lund).

Lindroth, C. H. & Notini, C. (red.). 1949. Svenska djur, lnseklerna. Uppsala (Norstedts och Soners fdrlag).

Lundberg, S. 1986. Catalogus Coleopterorum Sueciae.

Stockholm (Entomologiska ftireningen i Stock-

holm).

- 1988. Catalogus Coleoplerorum Sueciae l9E6 - rat-

telser och tillagg. - Ent. Tidskr. 109:81-85.

Lundqvist, N. & Persson, O. 1987. Svenska svamp- namn. Stockholm (Svenska botaniska fdreningen).

Lyneborg, L. & Coulia[os, C.-C. 1979. Skalbaggar i

farg. Stockholm (Almqvist & Wiksell).

Mourier, H., winding, O. & Sunesen, E. 1976. Skade-

djur och andra gaster inomhus. Stockholm (Nor- stedt & Sttners fdrlag).

Silfverberg, H. (red.). 1979. Enumeratio Coleopterorunr Fennoscandiae et Daniae. Helsingfors (Helsingfors Entomologiska Bytesforening).

Spessivtseff, P. 1922. Bestamriogstab€ll 6ver svenska barkborrar. - Medd. fren Slatens Skogsfdrsoksan' srrlr 19(6): 453-492.

Triigirdh, t. 1914. Sveriges skogsinsekter' Stockholm (Hugo Cebers fOrtag).

Tullgren, A. 1937. Lantbruksviixternas Stockholm (Nordisk rotogravYr).

skadeinsekter.

Lokalfcireningarnas adresser och kontaktpersoner I hafte l-2 1989 iterfinns en mer omfattande

sammanstallning, som bl a redogdr f6r styrelser- nas sammansattning och foreningarnas verksam- het.

tlntomotogiska f0reningen i Dalarna, c/o Bjdrn

Cederberg, Kristinebergsg. 5 E, 792 00 Mora. Tel.

0250-169 18. Postgiro 2 44 29-3. Medlemsavgiti 30 kr, skolungd. l0 kr, familjemedl. l0 krlir.

Entomologiska fiireningen i Stockholm, Naturhi- storiska riksmuseet, Sektionen ftir entomologi, Box 50007, 104 05 Stockholm. Tel. 08-666 40 00 (Lars-Ake Janzon, Bert Custafsson). Postgiro 5 42 l3-4. Medlemsavgift l0 krlir.

Forts. pti sid. 120

(2)

l16 lEntomologisk Tidsknft Vol. 110 (3), 1989)

Notiser

Svartbaggen Cynaeus angustatus funnen i Sverige

[The first Swedish record of Cynaeus onguslalus (LeConte, I 851) (Coleoplera, Tenebrionidae)]

BORJE ANDERSSON & ruLIO FERRER

Pi kviillen den 30.viii.l988 var Borje Andersson ute och letade efter skalbaggar en mil sdder om Viisterhaninge i Sridermanland. Vid belysning av nigra bjorktickor pAtriiftades en svartbagge sakta krypande pi en ticka. Lokalen domineras av lov- rriid (bjork, ek och al) och har en frodig underve- getation. Senare bescik gav inga fler exemplar.

Arten skickades f<irst till Stig Lundberg for identitiering. Di den ej fanns med bland de arter som patraffats i Mellaneuropa skickades den vida- re till Julio Ferrer. Det framkom da att djuret frAn VAsterhaninge tillh6r ett frin Amerika beskrivet

slakte, vars representanter tidigare aldrig rappor- terats frin Europa. Exemplaret var identiskt med den Centralamerikanska arten Cynaeus angusta-

/rc (Leconte, l85l), beskriven frin Kalifornien.

De amerikanska exemplaren i Ferrers samling som legat till grund fdr artbestamningen har iden- tifierats av Prof. John T. Doyen vid universitetet i Berkeley, Kalifornien. Exemplaren var tagna pd palmen Yucca whipplei i Mexico, Baja California, La Paz 4-9.ix.1967 av J. Chemsak och M. Mi- chelbacher.

I den nya skalbaggskatalogen (Lundberg 1986) skall Cynaeus ongustatus (Leconte) infdras efier Mortianus dermestoides (Chevrolat) (se Ferrer 1988) med datakoden CYN ANGU och numret 3960b, samt beteckningen I ftjr 56. Exemplaret finns i B0rje Anderssons samling.

C. angustatus kan ej forviixlas med nigon an- nan mj0lbagge, eftersom den ar stdrre, bredare och mycket plattare iln de lve stdrsta Triboliunr artcrna. Mdjligen kan den tcirbises som Tribolium destruclor Uyttenboogart, som trots alt den ar mindre liknar Clnaeus nagot. Di C. angustatus ej tidigare avbildats illustreras hiir habitus och aede- agus (Fig. I

Sldktet Cynaeus -4). LeConte, 1862, beskrevs frAn USA och Mexico. Liksom andra kosmopolitiska Ulornini, har Cynaeus tppenbarligen spridits syn- antroDiskt. Miinniskans betydelse for en viss arts

Fig. l-4. Clnoeus angustat s (Leconre). -l-1.

Aedeagus. -1. Lareralt. -2. Ventralt. -3. Dorsalt.

-4. Habitus.

mcijligheter att pa sikt dverleva efter en passiv transport air mycket begrlinsad. Det avgorande ar artens egen euryapti eller stenapti (Jeannel 196l:

25), dvs fcirmigan att "hirra en ny plats under so-

len" och anpassa sig till de nya livsbetingelserna.

Cy noeus narstaende tenebrionider iir kosmopo- Iitiska och Iever pi all slags organiskt material i fe- gelbon, gnagarbon, mulret rra, magasinprodukter, osv. Tlibolium Macleay, Martionus Chevrolat och Alphitobius Stephens kan alla ibland upptrii- da i tusental och t o m angripa sjuka eller svaga djur. Si har t ex rapporterats hur Alphitobius dia- perinus (Panzer) reducerade en stor laboratorie-

kultur av Iarver av Tbnebrio molilor L. till nigra t? individer (Crook et al. 1980), liksom en rad massangrepp pi levande reptiler, faglar och dagg- djur. Skalbaggarna ar sjalva fdda fdr menga djur.

Liksom f6r Martianus (Ferrer 1988) verkar ur- sikterna fcir Cynaeus anpassning till svenska bio- toper vara relativt goda. Dessa arter kan tydligen anpassa sig till mycket skiftande miljcier och leva

pi praktiskt taget vad som helst.

Besliimningstabell

I Landins (1970:335-345) tabell till de svenska sl2iktena av familjen Tenebrionidae skiljs Alphito- bius ut under 24 pt de mot spetsen utvidgade

A

/ut il)

ffil) \:y

3

(3)

framtibierna. Sliiktena Murtianus och Cynueus kan laggas till genom f<iljande omskrivning av Landins (1970:345) bida alternativ under 31.

31. Trickvingarnas yttre strimmellanrum med smala

lAngskcilar Triboliunt

- Tackvingarnas yttre strimmellanrum mycket fint punkterade, utan smala ldngskcilar ...31a 3la. Baktarseroas l:a led knappt langre iin bred,

kortare dn 2:a+J:c tillsammansi sista leden minst sd lAng som de rre fdregaende tillsam- mans. Lengd: 2,5-3 mm ... -.... - -... - -.... - Pqlotus

- Baktarsernas l:a led minst dubbell se leng som bred, sa leng som eller nigot langre an 2:a + 3:e tillsammans; sista Ieden kortare aln de tre f<ire- g6ende tillsammans. Langd 5 mm eller mer ....31b 3lb. Kropp cylindrisk med dversidan tydligt valvd.

L,angd 5 mm ... Mqrtiotlus

- Kropp dorsoventrah tillplattad. Langd 6 mm el- ler mer ...-,.. ..-. Cynaeus

De tre arterna i slaktet C/r?ders kan skiljas it en-

Iigt fdljande tabell.

1. Kropp tvrifiirgad med tackvingarna klarrdda och huvud och halsskcild mtirkbruna. Kalifor- nien ..,,...,,..., C. depressum Horn - Kropp enfargat m6rkbrun till svart ...,.. 2

2. Tackvingarna mellan langsstrimmorna fullstan- digt plana, svagt valvda endast mol sidorna.

Halssk6ld bredast vid basen. Habitus och aede- agus som iFie. l-4. Arizona, Kalifornien, N.

Mexico. Infcird i Sverige.... C. ongustolus Leconle

- Tiickvingarna mellan lengsstrimmorna valvda.

Halsskdld bredast vid mitten, m€d sidorna jamnt avrundade fren basen lill framhornen.

Centralamerika C. opacls Champion

Litteratur

Crook, P.C., Novak, J.A. & Spilman, T.J. 1980. The lesser mealworm Alphitobius diaperinus in the scro- tum of Rattus norvegicus, with notes on other verte- brate associations. - Coleopts Bull. 34:393-396.

Ferrer, J. 1988. Svartbaggen Martianus dermestoides (Chevrolat, 109:48-49. 1878) funnen i Skdne. - Ent. Tidskr.

Jeannel, R, 1961. La Gondwanie et le peuplement de l'Afrique. - Ann. Mus. Roy. Afrique centrale, Aci.

Zool. 102: l-161.

Landin, B.-O. 1970. Faltfauna. Insekter. Del 2:1. Stock- holm (Natur och Kultur).

LeConte, J. 1851. Descriplions of new species of Cole- oplera from Californja. - Ann. Lyceum Nat. Hist.

N.Y.5:125-216.

Leconte, J. 1862. Classification ol the Coleoptera of North America, prepared for the Smithsonian Insti- turion. - Smiths. Misc. Col. 166:209 286.

Lundberg, S. 1986. Catalogus Coleopterorum Sueciae.

Srockholm (Entomologiska fdreningen & Naturhis- toriska riksmuseet).

Notiser ll7

Summary

The American tenebrionid beetle Cynaeus angus- /alrls (Leconte, l85l) is recorded for the first tinle from Sweden. It was tbund in August 1988 climb- ing a birch tree in Vasterhaninge (prov. Sciderman- Iand), cenrral Sweden.

B. Andersson, Pl 2180, S- 148 00 Osmo, Sweden. J. Fer- rer, Stora Hundens gata 631, 5-126 64 Honinge, Swe-

Cryphia ereptricula (Lepidoptera, Noctuidae) tillfalligt funnen i Sverige

lCryphia ereptricula (Lepidoptera, Noctuidae) accidentally found in Sweden]

GORAN PALMQVIST

Under arbetet med en till Naturhistoriska riksmu- seet av prof. E. Sylvdn donerad samling svenska

fjiirilar (delvis obestiimda) blev museiass. B. Cus- tafsson uppmirksam pi en Cryphia-art som snart kunde bestiimmas till C. ereplricula (Treitschke, 1825). Exemplaret, en hane, iir insamlad p6L ljus 23.8.1942 i Sk, Kiillstorp vid Svaltiv, av E. Sylven (Fie. l).

Arten betecknas som xerotermofil och dess nordgriins i Europa gir genom norra Frankrike,

sOdra delarna av Viist- och Osttyskland, Polen och

i sydost i riktning mot Svarta Havet (Heinicke &

Nauman l98l). Norr om denna griins finns en iso- lerad fdrekomst i Baltikum. I Lettland blev arten funnen 1963 (Sulqs 1968) och i Estland 1967 dAr

ocksa arten anges utbreda sig norrut (Mikkola

1978), men betecknas diir indi som lokal och siill- synt (Viidalepp 1977). Fran Finland f6religger ett

tillfalligt fynd frin Sibbo, Spjutsund 20.8.1965

(Mikkola 1978, Mikkola & Jalas 1979).

Enligt Urbahn & Urbahn (1939) antraffades C.

ereptricula ej saillsynt omkring 1870 si lingt norr- ut som Stettin vid Ostersj0kusten. Vid denna tid blev arten ocksi funnen i Mecklenburg och Ost- preussen. lntressant ar att det tidigare enda svens-

ka fyndet, det fren 1860-talet, Sk, Farhult leg.

(4)

l8 Nolrser

Wallengren, (Nordstrrim et al. 1969, Svensson et

al. 1987) sammanfaller i tiden med en nordligare utbredning hos arten i Mellaneuropa.

Cryphio ereptricala uppfattades liinge som en

underart eller form av C. ravula (Hiibner, I8l3) (Fig. 2-3). Boursin (1952) visade slutligen att det rOrde sig om tvi skilda arter. C. rovulo har fram- vingar med ljust griaktig grundfiirg, mittfaltet mOrkare grett, svarta tverlinjer, otydligt brunfiir- gad viglinje och ljusgri bakvingar. Arten dr dock variabel och former med r<idbruna och svarta framvingar forekommer. C. ereptricula karakteri- seras av ljusare bakvingar, pA framvingarna iir inre mellanfiiltet typiskt vitgront, mittfaltet rodbrun- aktigt och )'ttre mellanfaltet har inslag av grdnvita

fjall. Det skall siigas att lokalt i Spanien frirekom- mer C. ravula som ssp ereplriculoides som i det yttre liknar C. ereptricula lBoursin 1952). C. ravu-

/a raknas som atlanto-mediterran och har sin

nordgrans i Belgien, SV Vasttyskland och Schweiz (Forster & Wohlfahrt 1971, Koch 1972).

I detta sammanhanEb}r Crlphia a/gae (Fabrici- us, 1775) omnamnas som en art att se upp med (Fig. 4). Arten iir antrafthd i 5 ex i Danmark, niir- mast Kdpenhamn 1963 och Bornholm 1971 (Nord-

strdm et al. 1969, Fibiger & Svendsen l98l) och I ex i Finland vid Helsingfors 1963 (Mikkola 1978,

Mikkola & Jalas 1979). C. algae iir nigot mindre dn ravula och ereptricula, har mcirkgr{ bakvingar, framvingarna iir blekgrcinaktiga med mdrkare

mittfiilt, men Aven algae iir variabel och flera for- mer med avvikande fiirgteckning oftast igront iir beskrivna. I mittfiiltets form skiljer sig algae frin

erepticulo (Fig. 5-6).

Utbredningsgr,insen norrut iEuropa 16r algae ligger i linje frin Holland till Hamburg i Vasttysk- land, norra delen av Osttyskland och Polen, sOdra

Baltikum till Pskov-omridet. Under detta ar- hundrade har utbredningsgransen flyttats negot norrut, vilket kan tyda pA expansionstendenser (Heinicke & Nauman 1981).

Systematiskt frirs c/gae till und ersdktet Euthales Hiibner, 1820, vilket kiinnetecknas av att hangeni- talierna har spetsiga genitalklaffar. De tvA andra behandlade arterna, ravula och ereptricula rillhdr beda underslaktet Brlophila Treitschke, 1825, med rundade genitalklaffar. Hangenitalierna fdr

de tre arterna avbildas av t ex Forster & Wohlfahrt (1971). Arternas flygtider sammanfaller och anges

till juli-augusti (Koch 1972).

2 4

Fig. l-4. cryphio, habitls,2,3 x naturlig storlek. - l-2.. c. ereptricula (Treitschkc, 1825). -1. o, Sk: Kiillstorp 23:8.19421eg. E. Sylvdn. -2. e, Crekland, Peloponncsos, Aroraia, Mt. Chelmos 3.7.1981 leg. A. Moberg. -3. C- ru- ynla (Hiibner, 1813), 8, Spanicn, Albarracin, Teruel 23.7.1980 leg. A. Moberg. -4. C. algse (Fabricius., 1775), L

Crekland, Pindos, Aj. Paraskevi 3.8.1982 leg. A Moberg

(5)

Ett varmt tack riktas till prof. E. Sylven fOr till- letelse att publicera fyndet, museiass. B. Custafs- son och A. Moberg fdr hjiilp med fjiirilsmaterial och litteratur och H. Hellberg for hjiilp med foto- grafierna.

Litteratur

Boursin, C. 1952. Contributions a I'etude des Agroridae trifinae. XLIX. Synonymi-Notizen nebsl verschiede-

nen 11:49-69.Bemerkungen lll. - Z. f.lep. Krefeld,

Fibiger, M. & Svendsen, P. 1981. Danske natsommerfug- le. Dansk Faunistisk Bibliotek. Bind t. Klampen- borg.

Forster, W. & Wohlfahrt, T. A. 1971. Die Schmetterlinge Mitteleuropas. Eulen (Noctuidae). Stuttgart. (Fran- chische Verlagshandlung).

Heinicke, W. & Nauman, C. 1981. Beitrege zur Insekren- fauna der DDR: Lepidoptera - Noctuidae 2. Tl.

Beitr. Ent.3l:83-174.

Koch, M. 1972. wir bestimmen Schmetterlinge. Band 3.

Eulen. Neuman Verlag.

Mikkola, K. 1978. Cryphia ereprricula Tr. konsraterad i Finland. - Baptria 3/4:93.

Mikkola, K. & Jalas, l. 1979. Suomen Perhoset. Ydkk6- set 2. Olava.

Nordstrdm, E, Kaaber, S., Opheim, M. & Sotavalta, O.

1969. De fennoskandiska och danska nattflynas ut- bredning (Noctuidae). CWK Cleerup.

Sules, A. 1968. Neue und wenig bekannie Arten der Le- pidopteren - Fauna Lettlands. 4. Mitteilung. -

Arn. Ent. Fenn. 34:14-30.

Svensson, 1., Gustafsson, B., Imby, L., Elmquist, H., Hellberg, H. & Palmqvist, c. 1987. Catalogus Lepi- dopterorum Sueciae. Stockholm.

Urbahn, E. & Urbahn, H. 1939. Di€ Schmetierlinge Pommerns mit einem vergleichenden Uberbtick tiber den Ostseeraum. - Stertin. em. Zag. 100:185-826.

Viidalepp, J. 1977. Calalogus Macrolepidopterorum Es-

toniae - Eesti Suurlibtikate Nimestik. Abiks Loo- dusevaallejale Nr. 72. Tanu.

Summary

Previously, the only known Swedish record of Cry- phia ereptriculo (Treitschke, 1825) was from the middle of the 190fth century. However, another specimen is now presented found in Scania in 1942. A short description of the species and a comparison with the closely related C. ravula (Hiibner, l8l3) and C. algae (Fabricius, 1775) are given. The distribution of the three species in North Europe is discussed.

A. Polmqvist, Svortbiicksgrdnsen 651, 5-136 59 Hs- ninge, Sweden.

Notiser 119

Fig. 5-6. Crlphio, holer lramvinge med fargfaltens konturer, specielll mittfaltels form. -5. C. ?repqicula

(Treitschke, 1825). -6. C. a/sae (Fabricius, 1775).

Shape of the ante- and postmedian fascia. Redrawn from Mikkola (1978).

Oxyethira falcata (Tiichoptera, Hyd- roptilidae), en fdr Sverige ny natt- sliinda

lOxyethira falcata Motton, 1893 (Trichoptera, Hydroptilidae), a caddis fly species new to Swe- denl

BO CULLEFORS

Hydroptilidae iir en nattslendefamilj som iir d&ligt upprn,irksammad i Sverige (Gullefors 1985, 1988).

Trots att mAnga av arterna ar vanliga saknas helt noteringar i flera svenska landskap (Forsslund &

Tjeder 1942, Forsslund 1953, Gullefors 1988). Att de si helt har f6rsummats eller fcirbisetts torde i fdrsta hand bero pi deras ringa storlek. Langden av framvingen varierar hos hydroptiliderna frin

1,5 t ill 6,0 mm.

Den 3l juli 1988 fAngades vid Forsin (63'00'N, 17o32'E) i Angermanland en fdr landet ny natt- slindeart: Oxyethira falcato Morton, 1893. En ha- ne togs i en ljusfiilla placerad intill Akanten.

Hans Malicky har kontrollerat bestemningen.

Hanen Ar mindre iin jiimfcirda exemplar friln Bul- garien, Grekland, Spanien och Tunisien (Malicky i brev). Friimre vingen iir 2,2 mm l6ng. Mosely (1939) och Malicky (1982) uppger vingliingden fdr artcn till 3,5 mm och Kelley (1984) till 3,4 mm.

Oxyet hira folcata f<irekommer i siviil sjriar som rinnande vatten i Europa, IVlellauostcrn, Nordaf- rika och stora delar av Asien (t ex Indicn och Ti- bet) (Marshall 1978, Kelley 1984). I Norden har en-

(6)

staka exemplar noterats fran Danmark (Wiberg- Larsen 1985) och sodra Finland (Nybom 1960).

Aven i Sverige torde arten vara ovanlig. Av de mer iin 100 000 fAngade nattsliindorna lings Forsin iir drygt l0 000 hydroplilider och endast ett exemplar tillhdr O. lotcata. Arten bdr i den svenska katalo- gen (Cullefors 1988:73) placeras efter O. ecornuto Morton med nr 27b.

Jag tackar H. Malicky, Lunz, Osterrike for kon-

troll av min besttimning.

Litleratul

Forsslund, K.-H. 1953. Catalogus lnsectorum Sueciac.

Additamenta ad part Il. Trichoptera. - opusc. Ent.

l8:'12-1 4.

Forsslund, K.-H. & Tjeder, B. 1942. Caralogus lnsecto- rum Sueciae. II. Trichoptcra. - Opusc. Ent. 19:

173-189.

Gulletbrs, Ent. Tidskr. 106:l2l-128.B. 1985. Nattslendor i Angermanland. -

Gullefors, B. 1988. Fdrteckning dver Sveriges nallslan- dor (Trichoptera), med fyndangivelser ftir de nordli- ga landskapen.

- Ent. fidskr. 109:71-80.

Kelley, R. W 1984. The falcata-species complex of the genus Oxyethira (Trichoptera: Hydroptilidae). - rt:

Morse, J. C. (ed): Proc.4th Int. Symp. Trichoptera.

Ser. Ent.30:185-190. The Hague (Junk).

Malicky, H. 1982. Atlas of European Trichoptera. The Hague (Junk).

Marshall, Handbk ldenl. Br. J. E. I978. Trichoptera: Hydroptilidae. lnsects. I -

Mosely, M. E. 1939. The British Caddis -31. Flies (Trichopte- ra). A Collector's handbook. London. 320 pp.

Nybom, O. fenn. 6: l-56.1960. List of Finnish Trichoptera. - Fauna

Wiberg-Larsen, P 1985. Revision ofthe Danish Hydrop- tilidae (Tiichoptera). - Ent. Meddr 53:39-45.

Summary

One male specimen of the caddis fly species Oxy- ethira falcata Morton, 1893, was on 3l July 1988 captured in a light trap near the stream Forsan (63"00'N, l7'32'E) in the province of Angerman- land. The species has not earlier been reported from Sweden.

Bo Gullefors, Dept. of Zoology, Sect. ol Entolho- logy, Uppsala University, PO. Box 561, S-751 22 Uppsala, Sweden,

Forts. frdn sid. i115

Entomologiska fiireningen i Uppland, Entomolo- giska avdelningen, Box 561, 751 22 Uppsala. Tel.

018-18 29 34, 18 29 37 (Sten Jonsson resp Lars Hedstr0m). Postgiro 84 05 l4-4. Medlemsavgift 20 kr, skolungd. l0 krldr.

Entomologiska sillskapet i Lund, Zoologiska In- stitutionen, Helgonav. 3, 223 62 Lund. Tel.

046-10 93 33 (Olle Hammarstedt), l0 95 82 (Per Douwes). Postgiro 9 93 39-4. Medlemsavgift 50 kr / hr.

Fiireningen Siirmlandsentomologerna, c/o Inge- mar Struwe, Minsbov. I B,633 47 Eskilstuna. Tel.

016-11 47 89. Postgiro 495 34 2l-7. Medlemsavgift 50 krlir.

Nerikes Enaomologiska Slllskap, c/o Kenneth

Blom, TrAdgirdsg. 19, "102 12 Orebro. Tel. 019- l0 64 91. Postgiro 2697 06-8. Medlemsavgift 25 kr, skolungd. 15 kr /tr.

Norrlands Entomologiska Fiirening, Box 2083, 900 02 Umei. Tel. 090-18 77 89 (Ola Atlegrim).

Postgiro 46 52 88-9. Medlemsavgift 40 kr, skol- ungd. 20 krlAr.

Viistsvenska entomologklubben, Naturhistoriska museet, Box 7283, 402 35 Coteborg. Tel. 031- 14 56 09 (Torkel Hagstrom, Goran Andersson).

Postgiro 72 47 78-6. Medlemsavgift 30 kr, familje- medl. 5 krlir.

Ostergiitlands Enlomologiska Fiirening, c/o Kjell

Antonsson, Ekholmsv. 99,582 62 Linkdping. Tel.

013-15 69 75. Postgiro 496 34 59-5. Medlemsavgift 3O kr /itr-

GLOM INTE ATT PRENUMERERA PA ENTOMOLOCISK TIDSKRIFT!

Det kostar 90 kr per er f6r medlemmarna i lokal- foreningarna (se ovan). Prenumerationsavgiften betalas samtidigt som medlemsavgiften till en av lokalfdreningarna.

References

Related documents

inga vedertagna namn finns fdr det stora flertalet arter iir frestelsen stor, fcir den som skriver en po- puliir artikel eller en inventeringsrapport, att hitta pi

(1991) anser det troligt att fjiirilen har fcirsvunnit h?irifrin. Ocksi frin Polen finns uppgifter om en mdrkbar tillbakaging efter 1970,.. Per-Eric Betzholtz &amp; Mats

Oribatid mites associated with calcicolous lichens were collected on stone walls in the grass- landCreatAlvarontheBalticislandof Oland,sweden.Themites

Metrioptera roes e li (ej kand frin Skine) eller Metrioptera bicolor (kiind frin Vombsiinkan i Skine och nyligen rap- porterad frin Htillviken).. Rune Gerell och

Aven med mycket begrtinsade kunskaper om det ryska spriket har man stort utbyte av boken, och det iir fcireddmligt att si mycket information har samlats om denna

Kanske kan honans linga ben bidra till att det lyckas hen- nel Flera lepidopterologer har noterat att honan 16r sig mycket snabbt uppit stammarna och nar- mast

Trombidios iir vanligcn till si pass ringa besvlr och till tiden se bcgrdnsad att den inte fijranleder bes&lt;ik hos liikare och diirf&lt;ir kan tankas forbli

frin Danmark till Holland medfor nigon forind-.. ring