toides albithoracellus (Lepidoptera, Yponomeutidae),
i norra Sverige
SVEN HELLQVIST
Hellqvist, S.: Parasiter pA larver av vinbiirsknoppmal, Euhyponomeutoides albithoracellus (Lepidoptera, Yponomeutidae), i norra Sverige. [Parasitoids on larvae of Euhyponomeutoides albithoracellus (Lepidoptera, Yponomeutidae), in northem Sweden.l - Ent. Tidskr. 1 I l: 95-
97. UmeA, Sweden 1990. ISSN 0013-886x.
The occurrence of parasitoids on larvae of Euhyponomeutoides albithoracellus Gaj [syn.:
Kessleria rufella (Tngstr)1, a pest of cultivated black currant was investigated in northem Sweden. Chelonus sulcatus (Jurine) and Dolichogenidea gracilariae (Wilkinson) (Hymenop- tera, Braconidae) were both reared from larvae of E. albithoracellas, collected during early spring, in field-scale cultivations of black currant in northern Sweden. Parasitoids were only found in cultivations with high densities of E. albithoracellus lawae.
S. Hellqvist, SLII , Fdrsiiksavdelningen fdr norrltindskt vri.rtslcydd, Rtibtlcksdalen, P.O. Box 5097, 5-900 05 Umed, Sweden.
Parasiter pa larver av vinbflrsknoppmal, Euhyponomeu-
Inledning
VinbArsknoppmalen, E uhy p o nome ut o i de s albit ho' racellus Gaj [syn.: Kessleria rufella (Tngstr)], ar
en av de allvarligaste skadegdrama pA odlade svarta vinbhr i norra Sverige. Artens biologi be-
skrivs av Heikinheimo (1978) och Hellqvist (1981). Aggen liiggs pA bladen under hrigsomma- ren och efter kliickning sciker sig de unga larvema
till knoppar som de trenger in i och efter en kortare tids iitande civervintrar i. Vid knoppsprickningen ftiljande vlr ldmnar larven den knopp den 6ver-
vintrat i och angriper fler knoppar (Fig. 1-3).
Varje larv kan angripa och fcjrstcjra Atminstone tre knoppar. Fdrpuppningen sker sedermera i mark- fciman.
Vid stora fcirekomster av vinbdrsknoppmal kan skadoma bli mycket omfattande och av stor eko- nomisk betydelse frir odlama. Heikinheimo ( 1978) beriiknade det ekonomiska trdskelvardet ftir be- krimpning till en larv per 100 knoppar. En invente-
ring utfcird i Norrbotten och Viisterbotten aren 1978-81 visade att vinblirsknoppmal fcirekom i praktiskt taget alla undersrikta odlingar och i
mAnga av dem var angreppen mycket omfattande, med upp till 65 larver per 100 knoppar (Hellqvist
l98l). FOr att skydda odlingama frtn angrepp an- viinds ofta insekticider, huvudsakligen syntetiska pyretroider, vid knoppsprickningen fcir att dtida larvema nlir de liimnar sin rivervintringsknopp. Ett problem iir dock att en si tidig behandling iir svAr att genomfOra i mAnga odlingar p g a dflliga mark- fcirhillanden. Ett altemativ ar att i sffillet bekflmpa de fullbildade malama under deras sviirmningstid.
Vid Fdrsciksavdelningen fdr norrliindskt vaxt- skydd i Umefl har tidpunkten fcir det fullbildade stadiets kliickning underscikts sedan 1979. Vin- blirskvistar frAn en kraftigt angripen odling i UmeA har placerats i insektsburar utomhus och de fullbil-
dade vinbiirsknoppmalarna har samlats in efter- hand som de kliickt fram. Information om kliick- ningsperioden har sdnts till odlarna fdr att gijra det
mtijligt fdr dem att behandla sina odlingar vid liimplig tidpunkt. Sedan 1987 har emellertid fdre- komsten av vinbiirsknoppmal minskat pAtagligt i det fiilt som kvistama tagits frtn. Det Aret klAckte jiimfcirelsevis fA knoppmalar fram, men i stiillet desto fler parasitsteklar. Det beriknades att ca
85 7o av knoppmalslarvema var parasiterade. Pa- rasitstekeln bestlimdes sedermera till Chelonus
96 Sven Hellqvist
Fig. 1-3. Vinbärsknoppmal, Euhyponomeutoides albi- thoracellus, på svarta vinbär. — 1. Övervintringsknopp (förstörd) med larvens utgångshål i knoppfjäll. — 2. Näs- tan fullvuxen larv ca en vecka före blomningens början.
— 3. Larv dold i knopp angripen direkt efter att övervint- ringsknoppen lämnats. Foto: K.-F. Berggren.
Euhyponomeutoides albithoracellus on black currant. — 1. Hibernation bud (destroyed) with exit hole of larva.
— 2. Almost fullgrown larva, about one week before the onset of flowering. — 3. Larva hidden in bud attacked directly upon the leav ing of the hibernation bud.
sulcatus (Jurine) (Braconidae). Minskande an- grepp av vinbärsknoppmal har även noterats i många andra norrländska vinbärsodlingar under senare år. Effektiv kemisk bekämpning är säkert en av anledningarna till detta, men även andra faktorer, såsom parasitsteklar kan tänkas ha bety- delse.
Material och metod
För att undersöka om Chelonus sulcatus och andra parasitsteklar är regelbundet förekommande som parasiter på larver av vinbärsknoppmal genomför- des en mindre undersökning våren 1989. Svarta vinbärskvistar i vilstadium begärdes in från odlare i norra Sverige. Kvistarna ställdes i vatten i växt- hus till en vecka efter knoppsprickning. Knop- parna (ca 300-1000 st/prov) undersöktes därefter och angreppsnivån fastställdes. Påträffade larver föddes upp i petriskålar i rumstemperatur och full- bildade vinbärsknoppmalar och parasitsteklar samlades in efter hand som de kläcktes fram. Un- dersökningen omfattade total 17 prover, geogra- fiskt fördelade på Jämtland (4), Ångermanland (3), Västerbotten (4) och Norrbotten (6).
Resultat
Angrepp av vinbärsknoppmal konstaterades i 10 prover, med en täthet på upp till 22 larver/100 knoppar (Tab. 1). Generellt sett var angreppen låga i prov från odlingar där vinbärsknoppmal be- kämpats kemiskt föregående år och höga i prov från odlingar utan bekämpning. Ett undantag är provet från Tandsbyn, med endast 1 % angripna knoppar, trots att ingen bekämpning utförts. Två parasitstekelarter kläcktes fram ur larver av vin- bärsknoppmal, Chelonus sulcatus och Dolichoge- nidea gracilariae (Wilkinson) (Braconidae). En- dast en stekel utvecklades per värdlarv. Hanar och honor kläckte fram i ungefär samma antal hos båda arterna. Båda arterna påträffades tillsammans i fyra prover. Parasitsteklar påträffades endast i prover med stor förekomst av vinbärsknoppmal.
Ingen av larverna från den odling (Umeå 1) där så hög andel av larverna var parasiterade 1987, var vid denna undersökning parasiterade. Före- komsten av vinbärsknoppmal i den odlingen var dock relativt låg detta år. Ingen av de påträffade parasitstekelarterna är tidigare rapporterad som parasit på vinbärsknoppmal och D. gracilariae är ej tidigare känd från Sverige (K.-J. Hedqvist pers.
medd.).
Diskussion
C. sulcatus är känd som en parasit med vid värd- djurskrets och den har konstaterats som parasit på arter inom både Lepidoptera och Diptera (Shene- felt 1973). Dess biologi som parasit på vinbärs-
96 Sven Hellqvist
Material och metod
Fcir att underscika om Chelonus sulcatus och andra parasitsteklar iir regelbundet fcjrekommande som parasiter pA larver av vinbiirsknoppmal genomf<ir- des en mindre undersrikning viren 1989. Svarta vinbiirskvistar i vilstadium begiirdes in frAn odlare
i norra Sverige. Kvistama stiilldes i vatten i vdxt- hus till en vecka efter knoppsprickning. Knop- pama (ca 300-1000 st/prov) undersriktes dlirefter och angreppsnivfln faststilldes. PAtraffade larver friddes upp i petrisk6lar i rumsremperatur och full- bildade vinbiirsknoppmalar och parasitsteklar samlades in efter hand som de kllcktes fram. Un- derscikningen omfattade total l7 prover. geogra-
fiskt frirdelade pA Jiimtland 14), Angermanland (3), Viisterbotten (4) och Norrbotten (6).
Resultat
Angrepp av vinbiirsknoppmal konstaterades i l0 prover, med en tathet pe upp till 22 larverll}}
knoppar (Tab. l). Generellt sett var angreppen lAga i prov frAn odlingar diir vinbiirsknoppmal be- kiimpats kemiskt fcireg6ende Ar och h6ga i prov frAn odlingar utan bekiimpning. Ett undantag iir provet frAn Tandsbyn, med endast I Ea angripna knoppar, trots att ingen beklimpning utfdrts. Tve parasitstekelarter kliicktes fram ur larver av vin- biirsknoppmal, C he I o nu s s u I c at u s och D o I i c ho g e - nide a g raci larlae (Wilkinson) (Braconidae). En- dast en stekel utvecklades per vrirdlarv. Hanar och honor kliickte fram i ungefiir samma antal hos bAda arterna. Btda artema patraffades tillsammans
i fyra prover. Parasitsteklar pfltraffades endast i prover med stor fcirekomst av vinbiirsknoppmal.
Ingen av larvema frAn den odling (Ume6 l) diir si hrig andel av larverna var parasiterade 1987,
var vid denna underscikning parasiterade. Fcire- komsten av vinbdrsknoppmal i den odlingen var dock relativt lAg deua Ar. Ingen av de pAtriiffade parasitstekelartema ar tidigare rapporterad som parasit pA vinbiirsknoppmal och D. grat.ilariae ar ej tidigare klnd frAn Sverige (K.-J. Hedqvist pers.
medd.).
sulcatus (Jurine) (Braconidae). Minskande an- grepp av vinbiirsknoppmal har dven noterats i
mAnga andra norrtanista vinbiirsodlingar under Diskussion
senare ir. Effektiv kemisk bekiimpning iir siikert C. sulcatus iir kiind som en parasit med vid viird- en av anledningarna till detta, men dven andra djurskrets och den har konstiterats som parasit p6 faktorer, sisom parasitsteklar kan tiinkas ha bety- arter inom blde Lepidoptera och Diptera (Shene-
delse. felr 1973). Dess biologi som parasii pA vinbiirs_
fig. l-?, VinbZirsknoppmal, Euh.tponomeuroides olbi- thoracellus. pA svana vinbiir. - l. Overvintrinesknooo (fcirstdrd) med larvens utgAngshAl i knoppfiall. lZ. Uds'- tan fullvuxen larv ca en vecka ftire blomninsens b6rian.
- 3. Larv dold i knopp angripen direkt efter irr 6u.*inr-
ringsknoppen lamnats. Foto: K.-F. Berggren.
Euhyponomeutoides albithoracellus on black currant. -
l. Hibemation bud (destroyed) with exit hole of larva.
- 2. Almost fullgrown larva, abour one week before the onset of flowering. - 3. Larva hidden in bud arracked directly upon the leaving of the hibemation bud.
骰 ￨lilご ち
3Parasiter på larver av vinbärsknoppmal 97 Tab. 1. Täthet (ind./100 knoppar) av larver av vinbärsknoppmal, Euhyponomeutoides albithoracellus Gaj, i prover från norrländska svarta vinbärsodlingar och andelen larver parasiterade av braconiderna Chelonus sulcatus (Jurine) resp Dolichogenidea gracilariae (Wilkinson).
Density (inds/100 buds) of larvae of Euhyponomeutoides albithoracellus in samplen from north Swedish black currant cultivations, and the percentage of larvae parasitized by Chelonus sulcatus and Dolichogenidea gracilariae.
Provinces abbreviated as: JA = Jämtland, ÅN = Ångermanland, VB = Västerbotten and NB = Norrbotten.
Lokal/Locality
Larvtäthet/
Larval density
% parasiterade larver/% parasitized larvae
C. sulcatus D. gracilariae
JÄ: Krokom 10 0 0
JÄ: Tandsbyn 1 0 0
ÅN: Ramvik 22 2 12
ÅN: Långviksmon 1 1 0 0
ÅN: Långviksmon 2 21 0 0
VB: Umeå 1 3 0 0
VB: Umeå 2 20 55
VB: Umeå 3 21 48 2
NB: Älvsbyn 8 2 34
NB: Norrfjärden 1 0 0
knoppmal tycks överensstämma med vad som be- skrivits av Abdel-Malek (1947) om dess biologi i association med Ephestia kuehniella Zeller (Pyra- lidae). Äggen läggs i värddjurets ägg och larven lever som endoparasit i värddjurets larv. Värddju- ret dödas efter att det spunnit en kokong men före förpuppning och fullbildade parasiter kläcker fram ungefär samtidigt som fullbildade oparasiterade värddjur. Det bör därför vara möjligt för C. sulca- tus att klara sig med vinbärsknoppmal som enda
värddjur.
Biologin hos D. gracilariae är till största delen okänd. Den är känd som parasit på två arter av släktet Caloptilia (Gracillariidae) (Wilkinson 1940). I denna undersökning dödades vinbärs- knoppmalens larver innan de blivit fullvuxna och parasitstekelns kokonger kunde påträffas inuti knopparna. De fullbildade parasitsteklarna kläckte i rumstemperatur fram ca 10 dagar tidigare än de fullbildade oparasiterade vinbärsknoppmalarna och det är sannolikt att skillnaden i kläckningstid är ännu större under naturliga förhållanden. Efter- som utvecklingen hos vinbärsknoppmal och D.
gracilariae är så pass osynkroniserad är det troligt att D. gracilariae måste ha tillgång till även andra värddjur. Möjligen har arten två generationer per år där endast den andra har möjlighet att parasitera på vinbärsknoppmalens larver.
Sammanfattningsvis visar undersökningen att parasitsteklar ofta förekommer i odlingar med stor förekomst av vinbärsknoppmal och att parasite- ringsgraden i vissa fall kan vara hög. För en be- dömning av i vilken mån parasitsteklarna förmår reglera förekomsten av vinbärsknoppmal krävs dock fortsatta undersökningar.
Jag ber att få tacka Karin Hedqvist och Karl-Johan Hedqvist vid Naturhistoriska riksmuseet, Stock- holm, för hjälp med artbestämningar.
Litteratur
Abdel-Malek, A. 1947. A study of the biology of Chelo- nella sulcata Nees (Hymenoptera: Braconidae). — Ohio J. Sci. 47: 206-216.
Heikinheimo, 0. 1978. Om vinbärsknoppmalens (Kess- leria rufella (Tgstr.)) (Lep., Yponomeutidae) livshis- toria och betydelse som skadegörare. — Norw. J. Ent.
25: 94-95.
Hellqvist, H. 1981. Vinbärsknoppmal (Kessleria rufella Tngstr) (Lep., Yponomeutidae) — ett problem för norrländska svarta vinbärsodlare. — Växtskyddsnoti- ser 45: 190-198.
Shenefelt, R. D. 1973. Hymenopterorum Catalogus.
Pars 10, Braconidae 6, Cheloninae. Haag.
Wilkinson, D. S. 1940. New species of Apanteles (Hym.
Brac.). 1. — Proc. r. ent. Soc. Lond. (B) 9: 23-29.
Parasiter pd larver av vinbrirsknoppmal 97 Tab. l.Tathet(ind./l00knoppar)avlarveravvinbiirsknoppmal,Euhyponomeutoidesalbithoracellus Gaj,iprover frfin norrliindska svarta vinbiirsodlingar och andelen larver parasiterade av braconidema Chelonus sulcatus (Jurine) resp Dolichogenidea gracilariae (Wilkinson).
Density (inds/l00 buds) of larvae of Euhyponomeutoides albithoracellus in samples from nonh Swedish black currant cultivations, and thepercentage oflarvae parasitized by Chelonus sulcatus and Dolichogenidea gracilarioe.
Provinces abbreviated as: JA = Jdmtland, AN = Angermanland, VB = Viisterbotten and NB = Norrbotten.
Lokal/Locality
Larvtathetl Larval density
70 parasiterade larverl%o parasitized larvae
C. sulcatus D. gracilariae
熟
:酬潔
n会
￨ミ:七lli¥￨[:1:1:¥::Ul:::
N::Xl::∴
NB:NonfJarden
０ ０ ２ ０ ０ ０ ５５ ４８ ２ ０ ０
１ ２ １ １ ３ ０ １ ８ １
０ ０ ２ ０ ０ ０ １ ２ ４ ０
knoppmaltycks ёvcrensstamma rned vad som be―
skri宙ts av Abdel―Malek(1947)om dcSS bi01ogi i association llled ε′力′Sr′α々
“`力′′ι′′α Zeller(Pyra―
lidac).Åggen laggs i vardtturets agg och larven lever som cndoparasit i vardtturetS laⅣ.Vardttu_
ret dOdas efter att det spunnit en kokong incn fOre fOrpuppning och fullbildade parasiter klacker fram ungeねr samtidigt som fullbildadc oparasiterade vardttur.Det bOr dafёr vara m● ligt br c sガ εα―
′lrs att klara sig med vinbarsknOppmal som enda vardttur
Blologin hos D g″α6.′′α″ブα
`ar till stё
rsta delen okand. Den ar kand sOm parasit pa tva artcr av slaktet cα′ρρrf′Jα (Gracinariidac) (Wilkinson 1940). I denna undersё kning dёdades vinbars―
knoppmalcns larver innan dc blivit fullvuxna och parasitstckeins kokonger kunde patraffas inuti knopparna.De fuHbildade parasitstcklarna klackte i rumstcmpcratur fram ca 10 dagar tidigare an dc fullbildade oparasitcrade vinbなsknoppmalama
och det ar sann01ikt att sklllnadcn i klackningstid ar annu stёrrc under naturliga fOrhallanden.Efter―
som utvccklingen hos vinbarsknOppmal och D.
grαεJノα″Jα
`ar sa pass Osynkroniserad ar det tr01igt att 2) g″αc′′α″′α
`maste ha tillgang till aven andra vardttur MttligCn har anen tva generationer pcr ar dar endast dcn andra har malighet att parasitcra pa vinbarsknOppmalens larver.
Sammanfattningsvis visar undersdkningen att parasitsteklar ofta fdrekommer i odlingar med stor fcirekomst av vinbiirsknoppmal och att parasite- ringsgraden i vissa fall kan vara hdg. Ftir en be- ddmning av i vilken men parasitsteklama fdrmflr reglera fcirekomsten av vinbiirsknoppmal kriivs dock fortsatta undersdkningar.
Jag ber aft fe tacka Karin Hedqvist och Karl-Johan Hedqvist vid Naturhistoriska riksmuseet, Stock- holm, fdr hjiilp med artbestemningar.
Litteratur
Abdel-Malek, A. 1947 . A study of the biology of Chelo- nella sulcata Nees (Hymenoptera: Braconidae). -
Ohio J. Sci. 4'7:206-216.
Heikinheimo, O. 1978. Om vinbiirsknoppmalens (Kess- leria rufella (Tgstr.)) (Lep., Yponomeutidae) livshis- toria och betydelse som skadegrirare. - Norw. J. Ent.
25:94-95.
Hellqvist, H. 1981. Vinbtirsknoppmal (Kessleria rufella Tngstr) (Lep., Yponomeutidae) - ett problem frir
norrldndska svarta vinbarsodlare. - Vlixtskyddsnoti- ser 45: 19G-198.
Shenefelt, R. D. 1973. Hymenopterorum Catalogus.
Pars 10, Braconidae 6, Cheloninae. Haag.
Wilkinson, D. S. 1940. New species of Apanteles (Hym.
Brac.). 1. - Proc. r. ent. Soc. Lond. (B) 9:23-29.
