liv och rörelse i fria vattnet
havet 2013 / 2014
42
åter ett nederbördsrikt år
Under 2012 var avrinningen jämförelse- vis hög i större delen av landet. Egentli- gen var det endast den absolut sydligaste delen av landet, samt fjällkedjan som hade ett torrare år än normalt. Mest nederbörd föll i den nordöstra delen av Norrland, där det generellt föll över 50 procent mer nederbörd än normalt. Hög nederbörd resulterar vanligen i höga vattenflöden och med årets generellt sett höga flöden fördes också jämförelsevis mycket näringsämnen och organiskt material ut till havet.
svårt att se effekt av åtgärder Näringsämnesbelastningen varierar ofta mycket mellan åren. Det beror som tidiga- re nämnts till största delen på variationer i nederbörd och avrinning. Detta i kombi- nation med tämligen svaga trender över tiden gör det svårt att statistiskt säkerställa om belastningarna ökar eller minskar.
Därför är det också svårt att säkert säga om åtgärder, bland annat för att minska läcka- get av näringsämnen från jordbruksmark, verkligen har haft någon effekt på belast- ningen på havet. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att utan åtgärder skulle situa- tionen i våra havsområden sannolikt varit än värre. Den ökade belastningen av orga- niskt material som sker över hela landet är dock ett undantag. Ökningen av den flödesnormaliserade belastningen, det vill säga den belastning där man tar hänsyn till
variationer i avrinning, är statistiskt säker- ställd för samtliga svenska havsområden.
kväve minskar
Den flödesnormaliserade kvävebelast- ningen minskar på västkusten ner till och med Öresund, samt till Bottenviken. För västkustens del gäller detta både den totala kvävebelastningen och belastningen av oorganiskt kväve, den del av kvävet som är lättillgänglig för växtplankton och andra växter. I Västerhavet utgör just det oorga- niska kvävet det största övergödningspro- blemet. För perioden 1995–2012 verkar den flödesnormaliserade kvävebelastningen till Egentliga Östersjön minska något. Om det är en verklig nedgång får kommande års undersökningar visa. Det finns en viss osäkerhet i den statistiska analysen som gör att trenden inte längre är säkerställd om det senaste årets belastning tas bort från analysen.
fosfor ökar något
För fosfor verkar det framförallt handla om en svag ökning av fosfatfosfor som är är fosforsidans motsvarighet till oorga- niskt kväve, det vill säga en oorganisk och för växter lättillgänglig form av fosfor. I Östersjön är det vanligt att fosfatfosfor är den begränsade faktorn för vätplank- tonproduktionen. Statistiskt signifikanta ökningar av fosfatfosfor sker till Botten- viken, Egentliga Östersjön och Skagerrak, medan den totala fosforbelastningen till Egentliga Östersjön har minskat något.
LÄS MER:
SMHI, Årets och årstidernas väder och vatten.
www.smhi.se
Statistiska metoder inom miljöövervakningen på www.miljostatistik.se
Belastning på havet
Lars Sonesten, SLU
beLAstning på HAvet är en del av sötvattenprogrammet Flodmynningar. Syf- tet är att mäta och beräkna transporter av näringsämnen och andra substanser från vattendragen ut till Östersjön och Västerha- vet, för att kunna följa upp till exempel över- gödning. De 47 mätstationerna är placerade där Sveriges största älvar och åar mynnar i havet och täcker upp ungefär 90 procent av den årliga avrinningen från Sverige. Be- lastningsberäkningarna bygger både på de vattenkemiska provtagningar som görs inom programmet och på uppgifter om vattenfö- ring från SMHI.
Läs mer på sid. 108.
HUr stor nederbörden bLir Under ett år och hur den fördelas under året styr till mycket stor del hur mycket näringsämnen som förs ut genom våra vattendrag till havet. Detta gäller inte bara näringsämnen, utan även andra ämnen som exempelvis många metaller.
Överlag är tendenser till förändrad belastning av näringsämnena små, vilket gör det svårt att finna statistiskt säkerställda trender. Ett undantag är belastningen av organiskt material, mätt som totalmängden organiskt kol, som ökar till samtliga svenska havsom- råden
Foto: Christian Keller/iStock
Under det nederbördsrika 2012 fördes mycket näringsämnen och organiskt material med vårfloden mot havet.
miljö
Ö V E R V A K N I N G
2012
liv och rörelse i fria vattnet
43
havet 2013 / 2014
Medel-Q (m3/s)
fosforkvävetotalt organiskt kol Medel-Q (m3/s)
Kattegatt
fosforkvävetotalt organiskt kol Medel-Q (m3/s)
Skagerrak
fosforkvävetotalt organiskt kol
Öresund
fosfor Medel-Q (m3/s)
kväve
Bottenviken
Medel-Q (m3/s) Bottenhavet
fosforkväve
Egentliga Östersjön
Medel-Q (m3/s)
fosforkvävetotalt organiskt kol
fosforkväve
Alla havsområden
totalt organiskt kol Medel-Q (m3/s)
statistiskt signifikant trend (flödesnormaliserad) medelvattenföringen per år
totalkväve (ton/år) oorganiskt kväve (ton/år) totalfosfor (ton/år (ton/år)) oorganiskt fosfor (ton/år) totalt organiskt kol (ton/år)
totalt organiskt koltotalt organiskt kol
0 400 800 1 200
0 1 000 2 000 3 000 0
15 000 30 000 45 000
0 1 000 2 000 3 000
0 200 000 400 000
0 1 000 2 000 3 000
1970 1980 1990 2000 2010
0 15 000 30 000 45 000
0 1 000 2 000 3 000
0 400 800 1 200
0 1 000 2 000 3000
0 300 000 600 000
0 1 000 2 000 3 000
1970 1980 1990 2000 2010
0 50 100 150 200
0 10 20 30
0 5 000 10 000
0 10 20 30 0
3 000 6 000 9 000
0 10 20 30 40
1970 1980 1990 2000 2010 0
50 100 150 200
0 50 100 0
1 000 2 000 3 000 4 000 5 000
0 50 100 150
0 20 000 40 000
0 50 100
1970 1980 1990 2000 2010
0 400 800 1 200
0 500 1 000 0
15 000 30 000 45 000
0 500 1 000 1 500
0 100 000 200 000
0 500 1 000
1970 1980 1990 2000 2010
0 15 000 30 000 45 000
0 200 400 600 800
0 400 800 1 200
0 200 400 600
0 100 000 200 000
0 200 400 600
1970 1980 1990 2000 2010 0
40 000 80 000 120 000 160 000
0 2 000 4 000 6 000 8 000
0 500 000 1 000 000 1 500 000
0 2 000 4 000 6 000 0
2 000 4 000
0 2 000 4 000 6 000
1970 1980 1990 2000 2010
Den totala flödesnormaliserade belastningen av kväve, samt belastningen av oorganiskt kväve minskar för fem respektive fyra områden. Den totala belastningen av fosfor har inte förändrats nämnvärt sedan 1995, även om perioden 1995–2012 visar en svagt ökad belastning av fosfatfosfor för vissa områden. Belastningen av löst organiskt material (mäts som totalmängden organiskt kol, TOC) har däremot ökat för samtliga havsområden sedan 1995. All belastning styrs till stor del av vattenfö- ringen varför den statistiska analysen (trendlinjerna) endast utförs på flödesnormaliserade belastningar.
Staplarna visar dock på den uppmätta belastning- en, och är alltså inte flödesnormaliserade värden.
n Årlig belastning av näringsämnen och löst organiskt material via vattendragen på de olika havsbassängerna, samt totalt på havet. För kväve och fosfor visas både de totala belastningarna och belastningen av oorganiskt kväve (summan av nitrit-, nitrat och ammoniumkväve) respektive fosfatfosfor.
Medelvattenföringen per år (röd linje) visar generellt sett en stor mellanårsvariation.
beLAstningen på HAvet
