Fastställt datum 2014-12-12 Revideringsdatum 2016-02-05 Fakultetsstyrelsen för teknik Dnr 2016/626–4.1.1.2
Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och
Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå som universitetet har fastställt. I universitetets besluts- och delegationsordning framgår i vilka organ beslut fattas.
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematikdidaktik
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet matematikdidaktik är fastställd av fakultetsstyrelsen för teknik datum 2016-02-05 och börjar gälla från 2016-02-05.
1. Ämnesbeskrivning
Matematikdidaktik är det vetenskapliga fältet som söker att förstå och bidra till den vidare utvecklingen av matematikundervisning och matematiklärande på alla utbildningsnivåer från förskola till universitet. Detta inkluderar förståelse för den roll matematik spelar i
utbildningssystemet och i samhället mer generellt. Innehållsmässigt fokuserar
matematikdidaktik på matematikämnets karaktär och roll i institutionella sammanhang såväl som möjligheter och problem med att facilitera lärande och stödja utveckling av undervisning i ämnet.
2. Utbildningens mål 2a. Doktorsexamen
Mål enligt Högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För doktorsexamen skall doktoranden
- visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
- visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
För en doktorsexamen i matematikdidaktik kan detta innebära men är inte begränsat till - insikter i ämnets huvudområden och hur forskning bedrivs inom ämnet,
- didaktiska perspektiv på specifikt matematiskt innehåll (t.ex. tal och räkning, algebra, stokastisk) och specifika förmågor (t.ex. problemlösning, resonemang, kommunikation), - lärandeteoretiska positioner som används och utvecklas inom matematikdidaktik, - lärarkvalifikationer och lärarutveckling i matematik,
- kursplaner, läroböcker, övrigt material och dess relation till matematikundervisningen, - tekniska hjälpmedel i matematikundervisningen,
- matematikens filosofi och idéhistoria,
- matematikens roll i ett framtida förvärvsliv och utbildningssystem,
- kunskap om relationerna mellan forskningsfrågor, teoretiska ramverk, och metodologiska beslut,
- kunskap om kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder och hur de används i matematikdidaktik, och
- fördjupning inom en av de för närvarande aktiva forskningsinriktningarna vid lärosätet.
Färdighet och förmåga
För doktorsexamen skall doktoranden
- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer
- visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
- med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
För en doktorsexamen i matematikdidaktik kan detta innebära men är inte begränsat till - förmåga att på ett säkert sätt självständigt sätta sig in i litteratur på alla nivåer inom det specifika forskningsområdet,
- förmåga att värdera kvalitén av sådan litteratur, inkl. att granska vetenskapliga resonemang och upptäcka brister i dessa,
- förmåga att designa och genomföra en empiriska studier för matematikdidaktik, inkl. at ta kvalificerade beslut om forskningsfrågor, teoretiska ramverk och metodologi och om relationerna mellan dem,
- förmåga att förmedla sina resultat på ett sådant sätt att de väcker intresse och ger bred
återkoppling såväl bland forskare inom matematikdidaktiken och närliggande ämnen som, och - förmåga att förmedla sina resultat på ett sådant sätt att de väcker intresse och ger bred
återkoppling bland representanter för samhället i övrigt.
Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen skall doktoranden
- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
För en doktorsexamen i matematikdidaktik kan detta innebära men är inte begränsat till - förmåga att förhålla sig till teoretiska ramverk som är viktiga i matematikdidaktisk forskning och till hur de används inom ämnet,
- förmåga att se sina egna forskningsfrågor och resultat i ett vetenskapligt och samhälleligt sammanhang, inkl. att bedöma de etiska aspekterna av forskningen t.ex. om studierna rör sig om barn, och
- kunskap om samt förmåga att agera inom gällande regler och etiska riktlinjer vid
framställning samt publicering av vetenskapliga resultat på alla nivåer (författare, granskare och redaktör).
Utbildningsspecifikt mål
För doktorsexamen i matematikdidaktik skall doktoranden - vara förberedd för en tänkt kommande arbetsmarknad.
För en doktorsexamen i matematikdidaktik kan detta innebära men är inte begränsat till - kunskaper och färdigheter för att kunna arbeta med forskning och undervisning inom ett universitet eller en motsvarande institution,
- ämnesdidaktiska och/eller pedagogiska färdigheter för arbete med undervisning i andra sammanhang,
- kunskaper och färdigheter för att kunna arbete i utbildningssektorn i övrigt, t.ex. med at planera och genomföra utvecklingsarbeten i matematikundervisningen, och
- kunskaper i tekniska och/eller ekonomiska ämnen för kommande arbete med utveckling av tryckta och/eller digitala läromedel.
Innehåll och måluppfyllelse
En doktorsexamen kräver normalt fyra års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 240 hp omfattande en kursdel om 90 hp och en godkänd vetenskaplig avhandling om 150 hp. Utbildning på forskarnivå i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet är utformad så att samtliga mål uppfylls.
Utbildning på forskarnivå sker inom institutionens forskningsmiljö och bygger på studier som rör kommunikation och interaktion under matematiklektioner, matematisk problemlösning, undervisning och lärande av specifikt matematiskt innehåll, lärarstudenters och aktiva lärares lärande och professionella utveckling, och undervisningsplanering, inkludering och
bedömning. Miljön består av forskare med intresse för frågor om förhållandet mellan teori och verksamhet och som samarbetar med forskare i ämnet matematik och i
utbildningsvetenskapliga ämnen.
Institutionen säkerställer att en så stor del av personalen som möjligt är aktiva forskare och bidrar till en levande forskningsmiljö av betydelse för doktorandens avhandlingsarbete.
Huvudhandledare väljs bland de forskare som på senare år har uppvisat en särskilt framgångsrik publiceringsverksamhet. Doktorander väljs bland studenter som uppfyller urvalskriterierna, se nedan.
Utbildningen består av forsknings- och avhandlingsarbete, kurser, deltagande i seminarier, medverkan vid nationella och internationella konferenser. En del av studierna kan vara förlagda utanför den egna forskningsmiljön.
Kursdel
Kursdelen består av obligatoriska kurser 22,5 hp, kurser med begränsad valfrihet 22,5 hp, och valbara kurser 45 hp.
Obligatoriska kurser
- vetenskapsteori och etik 4 hp
- forskningsmetodologi och metoder i ämnesdidaktisk forskning 7,5 hp - teoretiska perspektiv och deras roll i ämnesdidaktisk forskning 7,5 hp
Kurser med begränsad valfrihet
Minst 22,5 hp ska representera områdena - matematik på universitetsnivå eller
- matematik på universitetsnivå i ämnesdidaktiskt perspektiv eller - matematikens filosofi och idéhistoria eller
- introduktion till matematikdidaktisk forskning.
Om doktoranden inte har läst kursen Grundläggande matematik 7,5 hp eller motsvarande är det obligatoriskt att läsa en matematikkurs med en motsvarande omfattning och matematiskt djup, möjligen en kurs som också har ett stoffdidaktiskt perspektiv. Om doktoranden inte har läst kursen Introduktion till matematikdidaktisk forskning 7,5 hp eller motsvarande är det obligatorisk att läsa en sådan kurs.
Valbara kurser
Övriga valbara kurser väljs inom områden som t.ex.
- ytterligare kurser i utbildningsvetenskapliga forskningsmetoder,
- utbildningsvetenskapliga kurser av särskild relevans för forskningsinriktningen, - kurser med fokus på et teoretiskt perspektiv med särskild relevans för
forskningsinriktningen,
- ytterligare kurser inom matematiska ämnesområden (t.ex. analys, algebra, talteori, geometri, eller matematisk statistik), eventuellt med ämnesdidaktisk inriktning,
- undervisningens relation till kursplaner, till läroböcker och andra materialer för matematikundervisningen och till bedömning,
- tekniska hjälpmedel inom matematikundervisningen.
Internationella summer schools för doktorander i matematikdidaktik eller annan utbildningsvetenskap kan också ingå som valbara kurser.
Kurser med begränsad valfrihet och valbara kurser fastställs i den individuella studieplanen, se nedan. Nivån på kurserna bestäms utifrån doktorandens grundexamen. Vissa grundexamina kan leda till att en del av de valbara kurserna blir obligatoriska.
Vilka valbara kurser doktoranden ska läsa bestäms av examinator i samråd med doktoranden själv och handledaren. Detta fastställas i den individuella studieplanen, se nedan.
Avhandlingsarbete och dess kvalitetssäkring
För doktorsexamen ska doktoranden författa en avhandling och ämnet för avhandlingen väljs så att det stöds av universitetets forskningsmiljö i matematikdidaktik. Preliminärt ämne väljs i samråd med handledaren redan vid antagning och ämnet preciseras och avgränsas sedan så tidigt som möjligt under forskarstudierna. Avhandlingen kan utformas som ett
sammanhängande verk (monografiavhandling) eller som en sammanfattning av publicerade uppsatser (sammanläggningsavhandling).
En monografiavhandling är normalt en enhetlig, sammanhållen ensamförfattad text, uppdelad i kapitel, som berör en och samma tematik och som baserar sig på tidigare opublicerade resultat från självständigt utförd forskning. Doktoranden är ensamförfattare till en monografiavhandling. En monografiavhandling ska uppfylla samma kriterier på vetenskaplighet som en sammanläggningsavhandling.
Sammanläggningsavhandlingar innehåller i normalfallet ett antal artiklar samt en
sammanläggningsdel (kappa). Artiklarna ska ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de ska kunna antas för publicering, efter eventuell omredigering. Några av dem bör vara publicerade eller accepterade för publicering i refereebedömda tidskrifter, välrenommerade
internationella konferenser, eller antologier av hög kvalitet. Doktoranden skall ha bidragit till de forskningsresultat som ingår i avhandlingen på ett omfattande sätt. Minst en artikel i en sammanläggningsavhandling skall ha doktoranden som ensamförfattare.
Sammanläggningsdelen skall innehålla en diskussion om arbetets teoretiska grund och anknytning till tidigare forskning och angränsande ämnen. Sambandet mellan uppsatserna diskuteras i denna del. Om någon av de ingående uppsatserna är samförfattad med andra personer, så ska doktoranden deklarera sina insatser i förordet.
För att progressionen i avhandlingsarbetet skall kunna följas steg för steg, sker en uppföljning av arbetet en gång efter halva tiden och en gång då avhandlingsarbetet bedöms nära nog fullbordat. Båda tillfällena kan göras i form av en ”intern disputation”. Det sista tillfället görs förslagsvis med en diskutant från ett annat lärosäte. Vid seminarierna redogör doktoranden för resultat i sin forskning och presenterar och diskuterar avsnitt i avhandlingen eller
artikelutkast. Syftet med detta är att erhålla nivå på framställningen som medger att arbetena kan publiceras i tidskrifter eller ved konferenser av hög kvalitet. Uppföljning av
avhandlingsarbete skall dokumenteras i den individuella studieplanen.
Avhandlingen ska företrädesvis skrivas på engelska för att underlätta internationell
bedömning. Avhandlingar som skrivs på engelska ska ha en sammanfattning på svenska. Om avhandlingen skrivs på svenska ska den ha en sammanfattning på engelska.
Måluppfyllelse
Doktoranden förvärvar bred kunskap och förståelse inom sitt forskningsområde genom de grundläggande kurskraven och genom att bli en del av institutionens forskningsmiljö.
Kursansvariga med mycket goda kvalifikationer väljs för kursdelen och bidrar med att ge en bred syn på ämnet.
Doktoranden förvärvar djup kunskap och förståelse inom sitt område genom att aktivt delta i relevanta konferenser och genom eget forskningsarbete. Doktoranden väljer aktivt ut förslag till fördjupningskurser som stödjer det egna forskningsarbetet i samråd med handledare och examinator. Fördjupningskurserna kan ordnas som sommarskolor eller som intensivkurser så att de kan attrahera framstående specialister och deltagare från olika delar av världen. Andra av fördjupningskurserna är läskurser, där doktoranden ska visa att han/hon på ett säkert sätt på egen hand kan sätta sig in i avancerad forskningslitteratur.
Doktoranden ska genom sitt avhandlingsarbete uppvisa de färdigheter och förmågor som beskrivs bland målen. Doktoranden utvecklar färdighet och förmåga at värdera relationer mellan forskningsfrågor, teoretiska ramverk, och metodologi, inklusive viktiga etiska
frågeställningar, genom egen forskning och genom samarbete med sina handledare och andra erfarna forskare. Kurser och avhandlingsarbete genomsyras av diskussioner om dessa
relationer.
Institutionen arbetar aktivt med att förbereda doktoranderna för en kommande arbetsmarknad.
De kurser som blir aktuella beror i stor utsträckning på doktorandens intressen och är därmed alternativt valbara. Eftersom matematikdidaktikämnet måste upprätthålla en betydande anknytning till matematikämnet så är en anpassad variant av kursen
Grundläggande matematik 7,5 hp är obligatorisk för samtliga doktorander som inte har läst matematikklassificerade kurser på universitetsnivå. Eftersom matematikdidaktik är ett eget forskningsområde, så är en anpassad variant av kursen Introduktion till matematikdidaktisk forskning 7,5 obligatorisk för doktorander utan motvarande bakgrund från tidigare utbildning.
2 b. Licentiatexamen
Mål enligt Högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För licentiatexamen skall doktoranden
- visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
För en licentiatexamen i matematikdidaktik kan det innebära men är inte begränsad till insikter i ett urval av ämnets huvudområden och hur forskning bedrivs inom ämnet, t.ex.
- didaktiska perspektiv på specifikt matematiskt innehåll (t.ex. tal och räkning, algebra, stokastisk) och specifika förmågor (t.ex. problemlösning, resonemang, kommunikation), - lärandeteoretiska positioner som används eller kan användas i matematikdidaktik, - lärarkvalifikationer och lärarutveckling i matematik,
- kursplaner, läroböcker, övrigt material och dess relation till undervisningen, - tekniska hjälpmedel i matematikundervisningen,
- matematikens filosofi och idéhistoria,
- matematikens roll i ett framtida förvärvsliv och utbildningssystem,
- en viss kunskap om relationerna mellan forskningsfrågor, teoretiska ramverk, och metodologiska beslut,
- en viss kunskap om kvalitativa och/eller kvantitativa forskningsmetoder och hur de används i matematikdidaktik, och
- fördjupning inom en av de för närvarande aktiva forskningsinriktningarna vid lärosätet.
Färdighet och förmåga
För licentiatexamen skall doktoranden
- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med
vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
För en licentiatexamen i matematikdidaktik kan detta innebära men är inte begränsat till - förmåga självständigt sätta sig in i vetenskaplig litteratur inom det specifika
forskningsområdet,
- förmåga att värdera kvalitén av sådan litteratur, inkl. att granska vetenskapliga resonemang och upptäcka brister i dessa,
- förmåga att designa och genomföra mindre empiriska studier i matematikdidaktik, inkl. att ta kvalificerade beslut om forskningsfrågor, teoretiska ramverk och metodologi och om
relationerna mellan dem,
- förmåga att förmedla sina resultat på ett sådant sätt att de väcker intresse inom matematikdidaktiken och/eller närliggande ämnen, och
- förmåga att förmedla sina resultat på ett sådant sätt att de väcker intresse och ger bred återkoppling bland representanter för samhället i övrigt.
Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall doktoranden
- visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
För en licentiatexamen i matematikdidaktik kan detta innebära men är inte begränsat till - förmåga att förhålla sig till teoretiska ramverk som är viktiga för matematikdidaktisk forskning och till hur de används inom ämnet,
- förmåga att se sina egna forskningsfrågor och resultat i ett vetenskapligt och samhälleligt sammanhang, inkl. at bedöma de etiska aspekterna av forskningen, och
- kunskap om samt förmåga att agera inom gällande regler och etiska riktlinjer vid
framställning samt publicering av vetenskapliga resultat på alla nivåer (författare, granskare och redaktör).
Utbildningsspecifikt mål
För licentiatexamen i matematikdidaktik ska doktoranden - vara förberedd för en tänkt kommande arbetsmarknad.
Detta kan innebära, men är inte begränsat till, att doktoranden utvecklar
- kunskaper och färdigheter för fortsatt forskningsarbete, t.ex. i doktorandstudier,
- ämnesdidaktiska och/eller pedagogiska färdigheter för kommande arbete med undervisning på universitetet eller i andra sammanhang,
- kunskaper och färdigheter för att kunna arbete i utbildningssektorn i övrigt, t.ex. med at planera och genomföra utvecklingsarbeten i matematikundervisningen, och
- kunskaper i tekniska och/eller ekonomiska ämnen för kommande arbete med utveckling av tryckta och/eller digitala läromedel.
Innehåll och måluppfyllelse
Licentiatexamen kräver normalt två års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om minst 120 högskolepoäng omfattande en kursdel om 45 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig uppsats om 75 högskolepoäng.
Kursdel
Kursdelen består av obligatoriska kurser 22,5 hp, kurser med begränsad valfrihet 7,5 hp och valbara kurser 15 hp.
Obligatoriska kurser
- vetenskapsteori och etik 4 hp
- forskningsmetodologi och metoder i ämnesdidaktisk forskning 7,5 hp - teoretiska perspektiv och deras roll i ämnesdidaktisk forskning 7,5 hp.
Kurser med begränsad valfrihet:
Minst 7,5 hp ska representera områdena - matematik på universitetsnivå eller
- matematik på universitetsnivå i ämnesdidaktiskt perspektiv eller
- matematikens filosofi och idéhistoria eller - introduktion till matematikdidaktisk forskning.
Om doktoranden inte har läst kursen Grundläggande matematik 7,5 hp eller motsvarande är det obligatorisk att läsa en sådan kurs. Om doktoranden inte har läst kursen Introduktion till matematikdidaktisk forskning 7,5 hp eller motsvarande är det obligatorisk att läsa en sådan kurs.
Valbara kurser kan väljas inom områden som t.ex.
- ytterligare kurser i utbildningsvetenskapliga forskningsmetoder,
- utbildningsvetenskapliga kurser av särskild relevans för forskningsinriktningen, - kurser med fokus på ett teoretiskt perspektiv med särskild relevans för
forskningsinriktningen,
- ytterligare kurser inom matematiska ämnesområden (t.ex. analys, algebra, talteori, geometri, eller matematisk statistik), eventuellt med ämnesdidaktisk inriktning,
- undervisningens relation till kursplaner, läroböcker och övrigt material för matematikundervisningen samt bedömning, och
- tekniska hjälpmedel inom matematikundervisningen.
Internationella summer schools för doktoranden i matematikdidaktik eller annan utbildningsvetenskap kan också ingå som valbara kurser.
Avhandlingsarbete och dess kvalitetssäkring
För licentiatexamen ska doktoranden författa en uppsats och ämnet för uppsatsen väljs så att det stöds av universitetets forskningsmiljö i matematikdidaktik. Preliminärt ämne väljs i samråd med handledaren redan vid antagning och ämnet preciseras och avgränsas sedan så tidigt som möjligt under forskarstudierna. Uppsatsen kan utformas som ett sammanhängande verk (monografiuppsats) eller som en sammanfattning av publicerade uppsatser
(sammanläggningsuppsats).
En monografiuppsats är normalt en enhetlig, sammanhållen ensamförfattad text, uppdelad i kapitel, som berör en och samma tematik och som baserar sig på tidigare opublicerade resultat från självständigt utförd forskning. Doktoranden är ensamförfattare till en
monografiuppsats. En monografiuppsats ska uppfylla samma kriterier på vetenskaplighet som en sammanläggningsuppsats.
Sammanläggningsuppsatser innehåller i normalfallet ett antal artiklar samt en
sammanläggningsdel (kappa). Artiklarna ska ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de ska kunna antas för publicering i refereebedömda tidsskrift, konferenser eller monografier, men grundad den korta tiden till licentiatstudier kan man inte förvänta att artiklarna redan har publicerats. Doktoranden skall ha bidragit till de forskningsresultat som ingår i uppsatsen på ett omfattande sätt. Minst en artikel i en sammanläggningsuppsats ska ha doktoranden som ensamförfattare. Sammanläggningsdelen skall innehålla en diskussion om arbetets teoretiska grund och anknytning till tidigare forskning och angränsande ämnen. Sambandet mellan uppsatserna diskuteras i denna del. Om någon av de ingående artiklarna är samförfattad med andra personer, så ska doktoranden deklarera sina insatser i förordet.
För att progressionen i avhandlingsarbetet skall kunna följas steg för steg, sker (vid
författande av monografier) en uppföljning av arbetet en gång efter halva tiden och en gång då avhandlingsarbetet bedöms nära nog fullbordat. Båda tillfällena kan göras i form av en ”intern
disputation”. Det sista tillfället görs eventuellt med en diskutant från ett annat lärosäte. I de åren var en sådan uppföljning inte finns, presenterar doktoranden sitt arbete på et seminarium på institutionen. Vid författande av sammanläggningsuppsatser ordnas ett minst seminarium årligen där doktoranden redogör för resultat i sin forskning och presenterar och diskuterar artikelutkast. Syftet med detta är att erhålla nivå på framställningen som medger att arbetena publiceras. Uppföljning av avhandlingsarbete skall dokumenteras i den individuella
studieplanen.
Uppsatsen ska företrädesvis skrivas på engelska för att underlätta internationell bedömning.
Uppsatser som skrivs på engelska ska ha en sammanfattning på svenska. Om uppsatsen skrivs på svenska ska den ha en sammanfattning på engelska.
Måluppfyllelse
Doktoranden förvärvar bred kunskap och förståelse inom sitt forskningsområde genom de grundläggande kurskraven och genom att bli en del av institutionens forskningsmiljö.
Kursansvariga med mycket goda kvalifikationer väljs för kursdelen och bidrar med att ge en bred syn på ämnet.
Doktoranden förvärvar djup kunskap och förståelse inom sitt område genom att aktivt delta i relevanta konferenser och genom eget forskningsarbete. Doktoranden väljer aktivt ut förslag till fördjupningskurser som stödjer det egna forskningsarbetet i samråd med handledare och examinator. Fördjupningskurserna kan ordnas som sommarskolor eller som intensivkurser så att de kan attrahera framstående specialister och deltagare från olika delar av världen. Andra av fördjupningskurserna är läskurser, där doktoranden ska visa att han/hon på ett säkert sätt på egen hand kan sätta sig in i avancerad forskningslitteratur.
Doktoranden ska genom sitt avhandlingsarbete uppvisa en stor del av de färdigheter och förmågor som beskrivs bland målen. Doktoranden utvecklar färdighet och förmåga att värdera relationer mellan forskningsfrågor, teoretiska ramverk, och metodologi, inklusive viktiga etiska frågeställningar, genom egen forskning och genom samarbete med sina handledare och andra erfarna forskare. Kurser och avhandlingsarbete genomsyras av diskussioner om dessa relationer.
Institutionen arbetar aktivt med att förbereda doktoranderna för en kommande arbetsmarknad.
De kurser som blir aktuella beror i stor utsträckning på doktorandens intressen och är därmed alternativt valbara. Eftersom matematikdidaktikämnet måste upprätthålla en betydande anknytning till matematikämnet så är en anpassad variant av kursen Grundläggande matematik 7,5 hp är obligatorisk för samtliga doktorander som inte har läst
matematikklassificerade kurser på universitetsnivå. Eftersom matematikdidaktik är ett eget forskningsområde, så är en anpassad variant av kursen Introduktion till matematikdidaktisk forskning 7,5 hp obligatorisk för doktorander utan motvarande bakgrund från tidigare utbildning.
3. Övrigt
I normalfallet ingår institutionstjänstgöring med 20 %, alternativt tjänstgöring ute i
näringslivet. Längden på forskarutbildningen förlängs då i motsvarande omfattning, i detta fall till 5 år för doktorander och 2½ år för licentiater. Inom institutionstjänstgöringen kan konferensarrangemang, arbete med kurser på grundutbildningsnivå samt arbete med innehållet i kurs- och utbildningsplaner förekomma.
4. Individuell studieplan och ansvarsfördelning
Den individuella studieplanen beskriver ansvarsfördelning, studiegång, kurser,
avhandlingsarbete, måluppfyllelse och handledning fram till examen. Planen upprättas av huvudhandledare och doktoranden i samråd med examinator och prefekt och ska följas upp minst en gång varje år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider.
Beträffande allmänna anvisningar, se HF 6 kap 29 §.
Huvudhandledaren ansvarar för den övergripande planeringen av utbildningen på forskarnivå och för att de givna problemställningarna är tillräckligt intressanta och kan sättas in i ett sammanhang. Syftet med detta är att avhandlingsarbetet ska fortgå oberoende om huvudhandledaren är tillfälligt frånvarande. Huvudhandledaren ansvarar också för att doktorandens avhandlingsarbete utgör en helhet i slutskedet av forskarutbildningen.
Examinator ansvarar för att den individuella studieplanen vid varje revisionstillfälle fastställer hur de olika examensmålen i denna allmänna studieplan, Linnéuniversitetets interna regler och HF kommer att uppfyllas för doktoranden. Examinator ansvarar för att doktoranden efter genomgången forskarutbildning uppfyller samtliga mål.
Prefekten för den institutionen till vilken doktoranden är knuten, i normalfallet genom anställning, ansvarar för att de krav som finns på forskningsmiljön och doktorandens
arbetsförhållanden är uppfyllda. Institutionens prefekt skall ta initiativ till uppdatering av den individuella studieplanen ifall väsentliga förändringar i forskningsmiljön påkallar detta.
Beslutande organ för doktoranders individuella studieplaner framgår av universitetets besluts- och delegationsordning. Beslutande organ skall vidta åtgärder ifall någon av de parter som undertecknat den individuella studieplanen inte uppfyller sina skyldigheter.
En aktuell individuell studieplan måste finnas tillgänglig under hela den tid forskarstudierna pågår.
5. Examination
Licentiatseminarium
Opponent och ordförande vid licentiatseminariet utses. Licentiatuppsatsen betygssätts av doktorandexaminatorn med undantag av de fall då examinator är doktorandens biträdande handledare. I dessa fall måste en annan betygssättare av licentiatuppsatsen utses.
Licentiatuppsatsen ska försvaras muntligt vid ett offentligt seminarium som leds av en ordförande.
Disputation
En betygsnämnd ska bestå av tre ledamöter. I betygsnämnden ska minst en ledamot ingå som inte är verksam vid Linnéuniversitetet. I betygsnämnden får högst en ledamot ingå som är verksam vid samma ämne/miljö som doktoranden. Samtliga betygsnämndsledamöter bör vara minst docenter eller ha motsvarande kompetens. Den som varit handledare för doktoranden får inte ingå i betygsnämnden. Båda könen ska vara representerade i betygsnämnden.
Bestämmelserna ovan om deltagande vid betygssättningen av doktorsavhandlingen gäller även då gruppsuppleant inträder i någon ordinarie ledamots frånfälle.
Utbildningens kurser bedöms med betygen Godkänd eller Icke godkänd av en av universitetet särskild lärare (examinator). Vid examination och betygssättning av doktorsavhandlingen tillämpas LnU:s Lokala regler för utbildning på forskarnivå.
Inför utfärdandet av examensbevis ska examinator skriftligen intyga att samtliga mål i forskarutbildningen är uppfyllda.
6. Behörighet
6a. Grundläggande behörighet
Behörighetsregler framgår ur HF 7 kap 35 § och HF 7 kap 39 §.
6b. Särskild behörighet
Behörighetsregler framgår ur HF 7 kap 40 §.
För särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i matematikdidaktik erfordras - godkända kurser inom ämnet matematik och matematikdidaktik om 90 hp, varav minst 30 hp på magisternivå, eller motsvarande kunskaper, och
- ett individuellt arbete om minst 7,5 hp på nivån magisternivå eller motsvarande.
7. Bedömnings- och urvalskriterier
Ansökan till utbildning på forskarnivå regleras i antagningsordningen.
Urval av sökande görs med hänsyn till de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå. Bedömningen tar hänsyn till den vetenskapliga skickligheten dokumenterad i vetenskapliga arbeten, särskilt på kvaliteten på uppsatser på grundnivå, avancerad nivå och andra vetenskapliga arbeten. Bedömningen tar vidare hänsyn till grundexamens bredd och sammansättning och till den bild som tänkt huvudhandledare, examinator och andra kollegor inom forskningsmiljön och ämnet får av den sökandens förutsättningar.
De sökande rangordnas av det berörda organet for forskarutbildning efter att yttrande från den tilltänkta huvudhandledaren erhållits med förslag på rangordning.
Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.
Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Se även (HF 7 kap 41 §)
8. Antagning
Antagning regleras i antagningsordningen och av HF 7 kap 36 §. Beslutande och beredande organ framgår av universitetets besluts- och delegationsordning.
9. Övergångsregler
Eventuella övergångsregler i förhållande till tidigare allmänna studieplane. En doktorand som antagits att följa en äldre allmän studieplan kan avlägga examen enligt denna under
förutsättning av aktuell högskoleförordning följs.
Doktorander antagna till äldre studieplan i forskarutbildningsämnet matematikdidaktik, Dnr:
2014/389 kan byta till gällande allmän studieplan.
10. Examensbenämningens förled
För forskarexamina inom ämnet matematikdidaktik används förledet filosofie om inte grundexamen anger annat förled.
11. Möjlighet att avlägga delexamen
Inom ämnet matematikdidaktik finns möjlighet för forskarstuderande med doktorsexamen som slutmål att avlägga licentiatexamen.