Det kulturella universitetet
Författare: Christina Dahlgren och Catta Torhell
Ett särtryck ur När nyfikenhet, driv och kreativitet möts : bibliotekariens roll som producent och utvecklare. Carina Heurlin och Christine Wallén (red), utgivare: Kungliga Biblioteket.
(ISBN: 97891700043159).
Det kulturella universitetet
Christina Dahlgren och Catta Torhell
I en tid av stora förändringar blir det allt viktigare att fundera över universitetens roll. Vilken tradition utgår vi från? Vilka värden vill vi förvalta? Hur bär vi dessa värden in i en samtid där vi vill stå i frontlinjen för att möta alla de utmaningar som vårt komplexa samhälle står inför? Linnéu- niversitet vill lyfta bildningens roll och utforska gränslandet mellan vetenskap och konstnärlig verksamhet – ett uppdrag för universitetsbiblioteket.
Ett kulturellt universitet?
I en värld där sanning och kunskap utmanas måste vi hitta nya vägar för att stå upp för det som under de senaste 200 åren kom- mit att framstå som universitetens grundläggande värden i den demokratiska kontexten, det vill säga utbildning på forskningens grund och ett tydligt bildningsideal. Hur kommer vi som uni- versitetsbibliotek in i detta? Varför inleder vi så här i en antologi om bibliotekariens roll som producent och utvecklare? Detta ska vi försöka utveckla i det följande och även försöka knyta ihop trådarna för att visa varför ett ”modernt, internationellt univer- sitet i Småland”, som vår slogan lyder, tycker det är så viktigt att lyfta fram bildning och kultur som en stark profil och identitet. Vi kommer i detta sammanhang främst att beskriva hur vi arbetar med ”Det kulturella universitetet” som ett av universitetets tyd- ligaste exempel på hur vi vill både lyfta fram bildningens roll och utforska gränslandet mellan vetenskap och konstnärlig verksam- het. Vi ska strax utveckla detta mera.
För oss på universitetsbiblioteket är det hedrande att uppdraget att driva ”Det kulturella universitetet” placerades i vår organisa- tion, och för oss har det i allra högsta grad medfört en möjlighet att ta vår blygsamma utställnings- och programverksamhet till nya höjder. Det ger också en möjlighet att få bidra till en verksamhet som ska utveckla, genomsyra och profilera hela universitetet.
”Det kulturella universitetet” startades på initiativ av rektor
Peter Aronsson. Inledningsvis var det ett projekt av lite mindre
omfattning men sedan 2018 är det en permanent och prioriterad
del av universitetet.
Vad är då ett kulturellt universitet? I vår version är det ett universitet där kulturen alltid är närvarande. Vi vill skapa en verksamhet där konstnärlig och kulturell praktik, i samverkan och samklang med andra aktörer i samhället, utvecklas. På detta sätt utvecklas också universitetet och vi bidrar till att ge med- arbetare och studenter många och nya perspektiv på olika frågor.
Rent konkret är vårt mål att erbjuda kultur till studenter och medarbetare, att stödja projekt där konst och vetenskap möts, och att samverka med kulturorganisationer i vår omvärld.
Akademin är en plats för att utmana gränserna för vårt vetande med förnyelse av frågor, metoder, teorier och uttryckssätt. Där ingår det kulturella universitetet. (Peter Aronsson, rektor Linnéuniversitetet)
Placeringen på universitetsbiblioteket
Varför placerades ”Det kulturella universitetet” på universitets- biblioteket? Hur hänger detta ihop med universitetsbibliotekets grundläggande uppdrag?
Vi börjar i traditionen. Biblioteksbyggnaden är på campus över hela världen oftast den byggnad som framstår som den mest synliga, i många fall den mest spektakulära och framför allt den byggnad som ofta står som symbol för universitetet. Oändliga är de bilder på studenter, lärare och forskare som befinner sig i eller utanför biblioteken när lärosätenas verksamhet ska visas upp på webben eller i andra sammanhang. Här samlas alla och här syn- liggörs kunskapen både i form av böcker och i form av pågående samtal eller intensiv koncentration. Det är ett symboliskt synlig- görande av kunskapsproduktionen. Traditionellt har biblioteken även fått rymma utställningsverksamhet och ett visst mått av föreläsningsverksamhet. Det är inte helt ovanligt att spikning av avhandlingar görs i biblioteken – så ock på Linnéuniversitetet.
Synligt och symboliskt!
Nu över till den roll som många av lärosätenas bibliotek fått
under senare år och som innebär att de blivit en allt mer integre-
rad del av universitetens verksamhet. För Linnéuniversitetets
del innebär det att många universitetsgemensamma verksam-
heter placerats vid universitetsbiblioteket. Det är en utveckling
som också skett på många andra håll och, liksom på Linnéuni-
versitetet, gäller det ofta verksamheter såsom stöd i akademiskt
skrivande, högskolepedagogisk verksamhet och ansvar för
digitala lärmiljöer men också ansvar för universitetets för- lagsverksamhet och annan publiceringsverksamhet. Ibland är det endast lokalmässig placering, och ibland, som i vårt fall, är biblioteken helt integrerade i universitetsbibliotekets organisa- tion. Detta är en utveckling som vi välkomnar eftersom den både vitaliserat de olika verksamheterna och bidragit till bredare kon- taktytor inom universitetet, men också stärkt utbytet mellan de olika professionerna inom universitetsbiblioteket. Vi blir bättre tillsammans när olika erfarenheter och kompetenser delas med och befruktar varandra inom verksamheten.
Arbetet med ”Det kulturella universitetet” inleddes med att rekrytera en ledare för verksamheten, en Director artium som det kom att kallas med en blinkning till en gammal akademisk tradition, och dessutom knöts de medarbetare som tidigare ansvarat för utställnings- och programverksamheten till teamet
”Det kulturella universitetet”. En arbetsgrupp på för närvarande fem personer under ledning av Director artium har på mycket kort tid etablerat en verksamhet med stor synlighet och hög kvalitet. Nedan vill vi, genom att ge exempel på en hel del av de aktiviteter som vi genomfört, ge en beskrivning av hur vi arbetar inom ”Det kulturella universitetet”. Välkomna till vår värld!
Konst, vetenskap och demokrati
När konst och vetenskap möts händer spännande saker. En avhandling kan illustreras med dans. En forskare och en regissör kan tillsammans arbeta fram en ”performance lecture”. Konst- närer och forskare kan mötas i en utställning eller en workshop.
Forskares resultat kan bli en installation. Vetenskapliga rön kan förstärka upplevelsen vid en konsert.
I dagens värld där allt fler människor befinner sig i infor- mationsbubblor behöver vi ta till alla medel för att nå ut med fakta, den typ av fakta som bara vetenskapen kan bidra med. Att använda kultur och kulturens metoder har många fördelar: dels är konstnärer väldigt duktiga på att få oss att se saker ur nya syn- vinklar – att ge mångdimensionella perspektiv, dels kan vi genom att använda oss av kulturens metoder, till exempel en utställning, göra forskningen tillgänglig på ett nytt sätt. Genom dessa arbets- sätt får vi dessutom möjlighet att nå ut till helt nya målgrupper.
Genom ”Det kulturella universitetet” har vi initierat en rad
olika kreativa sätt att kommunicera den forskning som bedrivs
vid universitetet. Vissa saker görs internt på campus, men många projekt görs i samverkan med kulturorganisationer i universitet- ets omvärld.
En av våra stora succéer är vår satsning på performance lectu- res. Det är en fusion mellan en föreställning och en föreläsning som vi gör i samarbete med Regionteatern Blekinge/Kronoberg.
Det är ett nytt sätt att utforska och kommunicera vetenskap med hjälp av scenkonstens form där kunskap förmedlas med teaterns redskap. Ett av våra första samarbeten i denna serie berättade den osannolika historien om Schistocephalus solidus, parasiten som manipulerar sitt värddjur storspiggen till att bli en självmordskandidat. Regionteaterns vd och konstnärliga chef Therese Willstedt tog på sig uppdraget att regissera forskaren Andreas Svensson och musikern Martin Ullits Dahl i ett myck- et underhållande framträdande där fakta och konst möttes till publikens stora förtjusning.
Performance lectures genomförs i första hand inför en live- publik, men vi har också filmat alla föreställningar och ger dem på detta sätt ett längre liv och möjlighet att nå fler människor.
Vi har, sedan start, genomfört två till tre performance lectu- res per termin, och tillsammans med Regionteatern Blekinge/
Kronoberg planerar vi för flera föreställningar. Regionteatern är en av våra största samarbetspartner. De delar vår vision av ett kreativt möte mellan konst och vetenskap, och idéer om olika samarbeten kommer både från oss på universitetet och från teatern. Regionteatern har till exempel infört något som de kallar Medborgarscen, och dessa följs oftast av ett samtal om det aktuella ämnet. Våra forskare blir inbjudna, vilket ger oss ytterligare möjlighet att sprida vår forskning och bidra med fakta till samhällsdebatten.
När konst och vetenskap möts händer också något annat.
Forskningen talar då inte bara till hjärnan utan även till hjärtat.
Varje år utser Linnéuniversitetet årets bästa avhandling och här
har vi också tagit ett nytt grepp. Vi låter helt enkelt en konstnär
tolka avhandlingen. Hittills har vi haft en koreograf som tolkat
entreprenöriellt lärande och en kompositör som tolkat en av-
handling om utsatta barn. Båda dessa verk har framförts vid vår
akademiska ceremoni där promovenden fått sitt pris. Avhand-
lingen om utsatta barn var baserad på barnens egna berättelser
och med musikens hjälp blev deras röster hörda på ett sätt som
var svårt att värja sig mot. Låten heter Turning point och vår avdelning för medieproduktion på Linnéuniversitetet har skapat en musikvideo som sedan den släpptes fått många nedladdningar.
Två andra samarbetspartner är Musica Vitae, en av Sveriges bästa kammarorkestrar, och dokumentärfilmklubben Doc Lounge. På samma sätt som vid Medborgarscen deltar våra fors- kare och bidrar med fakta och perspektiv. Tillsammans med Musica Vitae arbetar vi med ett projekt vi kallar ”Musiken och människan” där forskaren föreläser på samma tema som orkes- tern valt för sin konsert. Doc Lounge-filmvisningar avslutas oftast med ett samtal om ämnet som behandlats i dokumentären och i detta samtal kan våra forskare bidra. I båda dessa fall ska- pas mervärde och nya perspektiv för publiken, och vi får möjlig- het att berätta om nya forskningsrön.
Ett annat sätt att låta konst och vetenskap mötas är att bjuda in konstnärer till vår värld under en lite längre vistelse, att erbjuda så kallade konstnärsresidence. Anna Ekman och Cecilia Järdemar var våra första konstnärer inom ramen för Artists in Residence. De var knutna till universitetet under sex månader och arbetade då med sitt projekt Les Archives Suedoises. De verkade nära ett av universitetets spetsforskningscenter och höll workshoppar och seminarier med både forskare och studenter.
Projektet avslutades med en utställning på Kalmar konstmu- seum, där director artium invigningstalade.
Artists in Residence (AiR) innebär att konstnärer får möjlighet att under en tidsbegränsad period bo och verka i en annan miljö än den vanliga. Syftet med detta är att öka utbytet av kunskap, skapa samarbeten och utveckla nya idéer, men även att ge utrymme för reflektion och nya influenser och att utforska det egna skapandet i en ny kontext. Att ha AiR på ett universitet innebär många spän- nande möten och detta är något som vi planerar att fortsätta med.
Att använda konstens metoder för att kommunicera forskning
Att använda konstens metoder för att kommunicera forskning är något vi länge sysslat med på biblioteken. På Linnéuniversitetet har vi försökt att ta detta ett steg längre och göra större utställningar.
Vi har till exempel byggt något som vi kallar Kunskapskuben.
Det är en utställningsyta, på fyra gånger fyra meter, där vi låter
konst och vetenskap mötas med syfte att ge besökarna chansen att lära sig lite mer om frågor som ligger i tiden och som berör oss.
Vi jobbar med film, text, ljud och dekor. Utställningarna finns kvar i ett halvår i sänder och det är mycket glädjande att vi har fler förfrågningar och förslag till utställningar än vad vi hinner producera. Det finns alltså ett ordentligt tryck på att få visa upp sin forskning i detta format. Tilläggas kan att universitetsbiblio- teket som besöks av anställda, studenter och allmänhet är en idealisk plats för denna typ av utställningar.
Vår första utställning hette Mikroalger – vår tids miljöhjäl-
tar och var baserad på forskningsprojektet Algoland som ledsav professor Catherine Legrand. I utställningen fanns även en sektion som riktade sig till barn, för att ge människor i alla åldrar möjlighet att lära sig om biologiska och hållbara lösningar för att rena vatten och luft. Den delen som riktar sig till barn håller vi nu på att vidareutveckla till ett skolmaterial för förskola och lågstadium. Då lägger vi också till en nyskriven sång om vår lilla tecknade hjälte: algen Algo. Det finns även en saga, skriven av två av våra bibliotekarier, om den lilla algen.
Ett annat stort projekt där vi jobbat med konstens metoder för att kommunicera forskning är en utställning på Huseby Bruk i Småland. Utställningen handlar om de resultat som kommit ur ett stort internationellt forskningsprojekt som letts av en av univer- sitetets spetsforskningsgrupper. Utställning är speciell eftersom den visar vad forskning gör. Den visar vad vi visste innan pro- jektet och vad vi vet nu, med nya fakta som vänt upp och ned på många gamla sanningar. Och utställningen visar också hur vi vet detta, något som är extra viktigt i en tid då många människor ifrå- gasätter varför forskarnas fakta är mer korrekta än andras åsik- ter. Detta projekt genomfördes tillsammans med Huseby Bruk och utställningen är nu en permanent del av deras verksamhet.
Vi arbetar också med att skapa en mängd olika små museer/
utställningar runt omkring på universitetet. Först ut är ett opti- kermuseum där vi kommer att kombinera aktuell forskning med historiska artefakter.
Men vi jobbar även fortsatt med mindre utställningar i biblio-
teket. Här försöker vi fokusera på det dagsaktuella och lyfta fram
fakta och böcker om det som är extra uppmärksammat och ange-
läget just denna vecka. Detta arbete är inget nytt, men vi försöker
göra det på ett nytt sätt som ger mer synlighet.
Konst för konstens skull
Men att vara ett kulturellt universitet handlar ju inte bara om att kombinera konst och vetenskap. Även konsten i sig har en viktig plats på ett universitet.
Många studenter och medarbetare är otroligt kreativa, och vid sidan av det dagliga värvet skapar de konst i olika former. Vi har därför öppnat Galleri Linné för att ge studenter och medarbetare möjlighet till att ställa ut. Vi har två till tre utställningar per år och hittills har ett trettiotal studenter och medarbetare visat sina alster. Galleriet är placerat på universitetsbiblioteket mitt i en av våra mest populära studiemiljöer. Detta är ett medvetet val eftersom vi vill föra in konsten i vardagen.
Linnéuniversitet har också en stor konstsamling från Statens konstråd i sina lokaler. Nästa år inviger vi ett helt nytt univer- sitetsområde i Kalmar. Det är fem nya stora byggnader som ska fyllas med konst. Detta arbete pågår just nu och är enormt spän- nande. Grundtanken med samlingen är att det ska vara konst som väcker tankar, utmanar invanda föreställningar och står för nyfikenhet och nytänkande. Här har vi ytterligare ett exempel på en roll för ”Det kulturella universitetet” som, tillsammans med universitetets konstintendent och en extern konsult, har varit involverat i arbetet med Statens konstråd och på så sätt kunnat bidra till att formulera universitetets ambitioner vad gäller kon- stens och kulturens roll på Linnéuniversitetet. I samband med invigningen nästa år planeras en rad konstnärssamtal i samarbe- te med ”Det kulturella universitetet” och Statens konstråd i syfte att visa upp den nya konsten och ge ett akademiskt perspektiv på konsten och dess tillkomst.
Inom ramen för ”Det kulturella universitetet” bjuder vi också in teatrar och orkestrar till att ge föreställningar i universitetets lokaler. Ibland är det bara för våra studenter och medarbetare, och ibland säljer de gästande organisationerna en del av biljetter- na medan en del reserveras för oss. Lunchförställningar är också populärt. Det är ett väldigt enkelt koncept: Ta med din egen lunch och lyssna på antingen en inbjuden artist eller någon av våra musikstudenter.
För att få lite ordning på våra författarbesök har vi startat en
serie som vi kallar Kaffe och litteratur. Också här är konceptet
enkelt. Vi bjuder in antingen etablerade författare eller våra
studenter inom kreativt skrivande för att presentera sitt alster, allt medan publiken bjuds på en kopp kaffe och en kaka. Målgrup- pen är våra egna studenter och medarbetare, så eventen hålls alltid vid tid för eftermiddagsfika och har hittills genomförts i universitetsbibliotekets lokaler, men planer finns även för andra lokaler både inom universitetet och på caféer på stan.
Vi har också startat ett storband, Linnaeus University Big Band, som består av studenter, medarbetare och alumner. Bandet gjorde sin premiärspelning vid detta års akademiska högtid och var då förstärkta med jazzsångerskan Carin Lundin. ”Det kultu- rella universitetet” ansvarar också för den konstnärliga inram- ningen vid universitetsövergripande evenemang, till exempel nyss nämnda akademiska högtid, där nya doktorer promoveras och nya professorer installeras. Även här försöker vi vara innova- tiva och förstärka lärosätets identitet med artister som på något sätt symboliserar och stärker universitetets värden.
Nya arenor, nya sätt, nya medium
Ett mantra hos oss är att alltid leta efter nya sätt, nya samarbets- partner och nya arenor.
Gruppen som jobbar med ”Det kulturella universitetet” upp- manas att inte censurera sina tankar. Varje idé, hur galen den än kan låta i första stadiet, kan alltid leda framåt. Med viss anpass- ning kan idén bli genomförbar, någon annan kan bli inspirerad till att forma en ny tanke, och ibland är det galna just det rätta.
För att tala med Wittgenstein:
Den som vill sätta en gräns för tanken måste kunna tänka på båda sidor om denna gräns. (Hämtat ur Sverker Sörlin, Antropocen, 2017)
En ny arena i våra egna lokaler har vi döpt till OmniSpace. Vi ville skapa en plats som inbjöd till en mängd olika sorters event, en plats för allt. Det vi landade i blev en arena med en stor led- vägg. Platsen kan användas till event och föreläsningar, och när det inte är något bokat rullar filmer på denna stora skärmvägg.
Redan för tre år sedan, innan vi hade fått uppdraget för ”Det
kulturella universitetet”, gjordes ett pilotprojekt med en mindre
skärm. Vi hade här inspirerats av ett motsvarande arbete på
University of Colorado i Denver som vi haft ett utbyte med sedan
2011, och där de med ganska enkla medel byggt upp en digital
vägg i biblioteket för olika typer av event och föreläsningar och
för att exponera både universitetets och bibliotekets verksam- het. Pilotprojektet lärde oss massor och nu kommer vi, i vår nya biblioteksbyggnad i Kalmar, att skala upp projektet. Där utrustas vår OmniSpace med en cirka 16 kvadratmeter stor skärm. Där kommer forskare och studenter kunna visualisera sina rön och sina tankar, kanske till och med genomföra föreläsningar för att synliggöra vår verksamhet. Vi kommer även att kunna erbjuda event där film och bild är i fokus.
Våra samarbetspartner, museer, konsthallar, konserthus och så vidare, bjuder också på nya arenor. Som vi nämnde tidigare vill vi gärna samarbeta med kulturorganisationer i vår omvärld och då ibland i deras lokaler för att nå andra målgrupper. Det kan vara en pecha kucha på Kalmar slott, föredrag på Växjö konsthall, afternoon tea med Jane Austen-tema på ett lokalt café, utställning på Smålands museum, gregoriansk sång i domkyrkan och så vidare. Mycket av det vi gör filmas för att vi även ska kunna använda digitala och sociala arenor för vår verksamhet.
Som ni märker använder vi oss en hel del av filmen som medium.
Men det är inte allt. Stillbild, ljud, grafik, rörelse, text, musik, installationer, skulptur, arkitektur, konsthantverk, animering … inget är oss främmande. Vissa saker har vi prövat och vissa ligger framför oss. Kreativiteten hålls högt och allt är möjligt.
Bibliotekarien, bildningen och bibliotekets nya roll
Efter denna exposé över verksamheten inom ”Det kulturella uni-
versitetet” vill vi återknyta till artikelns inledning och påminna
om hur vi hela tiden strävar efter att utveckla denna verksamhet
utifrån universitetens grundläggande bildningsideal. Att få
verka på traditionens grund men i nya kreativa former och med
höga kvalitetskrav är det som driver oss. Att vi på detta sätt har
möjlighet att involvera både bibliotekarier och andra medarbeta-
re inom universitetsbiblioteket för att fullfölja vårt nya uppdrag
är en utmaning som vidgar både medarbetarnas och universi-
tetsbibliotekets traditionella roll och identitet. Detta är alltså ett
exempel på hur ett nytt uppdrag kan forma universitetsbiblio-
tekets nya roll. Vi har valt att inte problematisera de eventuella
spänningar som kan uppstå när nya verksamheter ska integreras
i en befintlig organisation. Grunden för vårt uppdrag måste
ständigt omförhandlas, så är det och så måste det vara. För varje
ny verksamhet som inlemmas ruckas och utmanas den ständiga
strävan efter att definiera var gränserna för den egna verksam- heten går. För att begripliggöra uppdraget krävs en ständig dialog både inom och utanför den egna organisationen. Det handlar om att leda i ständig förändring, men när denna ständiga förändring även leder till en möjlighet att få bidra till universitetets identitet och profilering är det bara lustfyllt.
Det kulturella universitetet
• https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/om-linneuniversitetet/
vision-och-vardegrund/det-kulturella-universitetet
