• No results found

Ekonomiska och politiska risker ipensionssystem en gång tillSvar till Leif Widén

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ekonomiska och politiska risker ipensionssystem en gång tillSvar till Leif Widén"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Det reformerade pensionssystemet inne- håller flera fördelar – och några skavan- ker. Den helt överskuggande fördelen är att vi lämnar ett omöjligt, ohållbart sys- tem för ett möjligt system.

I min ledare i Ekonomisk Debatt nr 7.

1997 reflekterar jag över ekonomiska och politiska risker med offentliga pensions- system. Jag menar att kombinationen av fördelningssystem och fonderat system i det reformerade systemet är en god till- lämpning av det gamla rådet ”att inte läg- ga alla ägg i samma korg”, d v s leder till en minskning av de ekonomiska riskerna.

Vidare menar jag att kopplingen mellan förmåner och avgifter minskar kostnader- na genom minskade skattekilar men ock- så att den minskar vissa politiska risker genom att öka genomskinligheten i syste- met.

De ekonomiska riskerna avser avkast- ningen på gjorda inbetalningar. Pensions- system är mycket långsiktiga; en individs inbetalningar i 20-30-årsåldern faller ut i form av pension kanske 50, ja upp till 70 år senare. Den förväntade avkastningen får naturligtvis stor betydelse. Generellt gäller att i ett fördelningssystem bestäms avkastningen av tillväxten i lönesumman, medan den i ett fonderat system bestäms av avkastningen på kapitalmarknaden. I min ledare behandlar jag inte vad som be- stämmer lönesummans tillväxt eller dess

komponenter befolkningsutveckling och produktivitetsutveckling. Inte heller be- handlar jag hur olika kombinationer av placeringar på kapitalmarknaden kan tän- kas påverka avkastningen, något som Leif Widén tycks sakna. Min poäng är, att pe- rioder med högre tillväxt än ränta (kapi- talavkastning) växlar med perioder där det omvända gäller. Oavsett val av system riskerer man därför att periodvis ha en lägre avkastning än med det alternativa systemet. Det finns risker oavsett system och det reformerade pensionssystemet minskar dessa risker avsevärt jämfört med dagens system.

I ledaren framför jag också några fun- deringar kring hur dåtidens utredare och politiker kan ha resonerat när de införde ett renodlat fördelningssystem. Leif Widén finner mina exempel ”osannolika”

och påpekar att den vanligaste förklaring- en, både här och utomlands är ”...att poli- tikerna frestades av att kunna erbjuda väl- jarna pensioner genast, utan någon smärt- sam sparperiod”. Naturligtvis, och jag är tacksam för detta påpekande. Det har va- rit så självklart och behandlats så många gånger, bland annat av mig, att jag helt enkelt förbisåg att det kunde behöva näm- nas igen.

1

Det jag ville lyfta fram med mina exempel (Ungerns sönderbombade

Ekonomisk Debatt 1998, årg 26, nr 2

139 AGNETA KRUSE

Ekonomiska och politiska risker i pensionssystem en gång till

Svar till Leif Widén

Fil dr AGNETA KRUSE är

universitetslektor i nationalekonomi vid Lunds universitet och forskar om pensionssystemets effekter.

1

Dock, till mitt försvar kan kanske anföras att

redan på nästa sida står: ”Den generation som

beslutar sig för att införa ett fördelningssys-

tem är alltid vinnare; de kan konsumera både

från sitt tidigare pensionssparande och från de

förmåner, som de yrkesverksammas inbetal-

ningar ger.”

(2)

Repliker och kommentarer

pensionsfonder, den tyska hyperinflatio- nen) och såg som viktigt att påpeka var att det finns risker, att det även fanns ris- ker förr och att inte ens staten kan garan- tera en given avkastning. Det var alltså inte tänkt att läsas så bokstavligt, utan mera tänkt som exempel på vad som his- toriskt faktiskt har raserat pensionssys- tem. Historien upprepar sig inte, men viss lärdom kan vi dra. En sådan lärdom är kanske den typ av riskspridning som vi ser i det reformerade pensionssystemet.

Enligt Leif Widén nämner jag ”...en enda vinst med vårt nya ATP-system: att förmånerna kopplas till inbetalningarna, de s k raka rören”. Det är ett märkligt på- stående när jag ägnar så mycket utrymme åt vinsten med riskspridning genom kom- binationen fördelningssystem och fonde- rat system. Det finns naturligtvis även andra vinster, som Leif Widén så riktigt påpekar. Jag vill inte alls göra anspråk på att i en ledare ha levererat något som kan liknas vid en fullständig lista på fördelar.

En fylligare diskussion finns i Kruse [1997] och i Kruse & Ståhlberg [1992].

Kombinationen av fördelningssystem och fonderat system minskar även den politiska risk, som jag påpekar är den främsta med ett helt fonderat system, nämligen att ”någon annan” generation ska gripa chansen och vara först vid infö- randet av ett fördelningssystem. Leif Widén gör ett felslut när han hävdar att den risken inte finns kvar ”när ett obliga- toriskt fonderat system väl är ikraft”.

Detta är en missuppfattning; ju mer upp- byggt det fonderade systemet är, desto större vinst kan initialgenerationen till- skansa sig genom övergång till ett fördel- ningssystem.

Låt mig avsluta med att påpeka det olyckliga i att kalla det reformerade sys- temet för ”vårt nya ATP-system”. Det nya pensionssystemet liknar inte alls ATP- systemet; det är ett helt nytt system, som principiellt ligger nära det vi skulle re- kommendera utifrån nationalekonomisk teori. I Nationalekonomiska Föreningens

förhandlingar, 1998-02-04 (refereras i ett kommande nummer av Ekonomisk Debatt) framgår detta liksom de skavan- ker, som finns i det nya systemet.

Referenser

Kruse, A, [1997], ”Pension systems and re- forms in Sweden” In Augusztinovics, M.

”Pension systems and Reforms in Britain, Hungary, Italy, Poland, Sweden”. Final re- port, European Commission’s Phare ACE Programme 1995. Reprint nr 236/97, Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet.

Kruse, A & Ståhlberg, A-C, [1992], ”Pensio- nerna i framtiden”, Ekonomisk Debatt, årg 20, nr 4, s 269–278.

140 Ekonomisk Debatt 1998, årg 26, nr 2

References

Related documents

2 Det bör också anges att Polismyndighetens skyldighet att lämna handräckning ska vara avgränsad till att skydda den begärande myndighetens personal mot våld eller. 1

I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i promemoria. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara

I promemorian föreslås att kravet att upprätta års- och koncernredovisning i det enhetliga elektroniska rapporteringsformatet skjuts fram ett år och att det ska tillämpas först

BFN vill dock framföra att det vore önskvärt att en eventuell lagändring träder i kraft före den 1 mars 2021.. Detta för att underlätta för de berörda bolagen och

Promemorian Eventuell uppskjuten tillämpning av kravet att upprätta års- och koncernredovisning i det enhetliga elektroniska

Regeringen föreslår att kraven på rapportering i det enhetliga elektroniska rapporteringsformatet flyttas fram med ett år från räkenskapsår som inleds den 1 januari 2020 till den

Om det står klart att förslaget kommer att genomföras anser Finansinspektionen för sin del att det finns skäl att inte särskilt granska att de emittenter som har upprättat sin

Yttrandet undertecknas inte egenhändigt och saknar därför namnunderskrifter..