Inkluderande turism

Umeå Universitet Institutionen för geografi

Kandidatuppsats

Kurs: Examensarbete kulturgeografi 15hp

Datum: 2020-06-04

Kursansvarig: Håkan Appelblad Handledare: Ulf Wiberg

Examinator: Kerstin Westin Namn: Joel Öhlén

Inkluderande turism

- En studie om de boendes möjlighet att påverka turismnäringen i Nordingrå,

Höga kusten -

Förord

Denna uppsats är avslutet på en treårig utbildning i kulturgeografi vid Umeå universitet. Tiden här har varit lärorik, ögonöppnande och väldigt rolig. Ett stort tack ska riktas till alla kursare och lärare som

bidragit till detta!

Denna uppsats hade inte varit möjlig om det inte varit för min handledare Ulf Wiberg som bidragit med många värdefulla åsikter och som skött sin del av samspelet mellan handledare och elev med bravur genom att alltid vara tillgänglig, min fästmö Signe Walter som delat med sig av sin talang i skrivandets konst och villkorslösa stöttande och slutligen alla klasskamrater som delat denna process

med mig och som varit ett mycket värdefullt bollplank.

- Joel Öhlén, 2020-06-07

Innehåll

Förord ... 2

1. Inledning ... 1

1.1. Problematisering ... 1

2. Syfte ... 2

3. Tidigare forskning ... 2

3.1. Entreprenörskap ... 2

3.2. Utbytesteori ... 3

3.3. Turismlivscykeln ... 4

3.4. Lokalbefolkningars åsikter om turismutveckling ... 4

4. Metod ... 5

4.1. Tillvägagångssätt ... 5

4.2. Urval ... 6

4.2.1. Boende ... 6

4.2.2. Destinationsbolag och kommun ... 6

4.3. Reliabilitet ... 7

4.4. Validitet ... 7

4.5. Etiska överväganden ... 7

4.6. Metodkritik ... 7

5. Områdes- och ortsbeskrivning ... 8

5.1 Norrfällsviken: ... 8

5.2 Häggvik ... 9

6. Resultat ... 10

6.1. Intervjusvar från Norrfällsviken ... 11

6.2. Intervjusvar från Häggvik ... 12

6.3. Intervjusvar i sin helhet ... 13

6.4. Resultatkritik ... 13

7. Diskussion ... 14

8. Sammanfattning ... 16

9. Vidare studier ... 16

10. Referenslista ... 17

11. Bilagor ... 19

11.1 Bilaga 1, Förfrågan om intervju: ... 19

11.2. Bilaga 2, Intervjufrågor: ... 19

Abstract

The purpose of this study is to describe local residents and second home owners relationship with tourism development in two villages in the parish of Nordingrå, Kramfors municipality. In the process of gathering information were ten residents interviewed by phone. The number of respondents were too few to make any real assumptions, but comparisons has been made between the respondent’s answers and the already existing literature. The respondents seem too have faith in the deciding organs in their municipality and about half of the respondents wished to have more influence in the tourism development. The other half of the respondents felt like their own knowledge were too small to consider a valid opinion.

Some of the respondents and the municipal officials pointed out the importance of entrepreneurs and the effect they could have. The same point was made by Koh (2000) who said that the entrepreneurs are a big part of the construction of a tourist destination. Whether the there´s a business-friendly climate in Nordingrå is unclear, but the people who live there seem to appreciate the entrepreneurial initiative´s that´s been done

The respondents are all positive to the two villages being tourist destinations. Half of the residents believe that the amount of tourist is good enough as things stand, and the other half says they don´t mind if the number of tourists increases even further. The responding second home owners are more positive to the increase of tourists than the local residents. Which is the direct opposite of Steadmans (2006) claims. He says that the second home owners have a tendency to oppose tourism development Keywords: Lokalbefolkning, boende, åsikter, turismutveckling.

Centrala begrepp

Definition av lokalbefolkning

Med lokalbefolkning, lokalinvånare eller heltidsboende menas de personer som är permanent bosatta på orten och med ordet ”boende” avses både de som bor på orten hela året men även fritidshusägare.

HK Dest

”Höga Kusten Destinationsutveckling är ett kommunalt bolag som bildades våren 2014, som har till uppgift att främja den strategiska utvecklingen av besöksnäringen i Höga Kusten. Totalt är vi fyra kommuner som tillsammans jobbar för framtidens Höga Kusten - Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik.” – (HK Dest, u.å.)

HKT

HKT eller Höga Kusten turism AB ägs av den ekonomiska föreningen Höga Kusten turistföretagare.

Detta är en förening drivs av företagare som jobbar för att skapa en långsiktig relation och ett starkt nätverk mellan entreprenörer och turismföretagare i Höga Kusten (HKT, u.å.).

1

1. Inledning

Ett ord som varit på många personers läppar den senaste tiden är ”Svemester”. Ett ord som syftar på att sommarens semester inte ska läggas vid en solig strand på till exempel Mallorca utan att

semesterveckorna istället spenderas genom att utforska sitt hemland och besöka platser i Sverige man inte varit på förut. I och med den ökade medvetenheten om att värna om miljön och minska sitt resande har denna trend gett mindre orter och landsbygd en chans att se en ökad turism. De platser som erbjuder ett vackert sommarlandskap kan agera som ett substitut till de platser som svenskarna vanligt vis spenderat sin semester på.

De platser som försöker att rida på denna våg av nya inhemska besökare står inför två utmaningar.

Den första utmaningen är att faktiskt skapa attraktivitet och få folk att vilja besöka platsen. Den andra utmaningen är att få med lokalbefolkningen på tåget genom att visa de fördelar turismen har att erbjuda. Det behövs ingen djupdykning i litteraturen för att inse vikten av initiativ från

lokalbefolkningen för att skapa en lyckad besöksnäring på landsbygden. Ett exempel är Faulkner och Tideswell (1997) som skriver hur viktigt det är att beakta lokalbefolkningens synpunkter. Genom att lyssna på lokalbefolkningens åsikter menar författarna att de som styr ortens utveckling har en bra måttstock för turismutveckling.

Ett ökande fenomen i dagens turistindustri är en mättnad av massturismdestinationer. När platser som Barcelona, Venedig och Mallorca fullkomligt svämmar över med turister börjar fler och fler känna att de vill utforska platser som inte är lika överexponerade. I hopp om att hitta någonting nytt och unikt har då intresset för landsbygden ökat (Cooper & Hall, 2013).

På landsbygden är det ofta upp till lokalbefolkningen att ta vara på möjligheter och genom egna initiativ skapa anledningar till turistande på just deras hemort. Von Freidrichs Grängsjö (2003)

beskriver hur aktörerna på mindre turistorter är konkurrenter samtidigt som de är beroende av varandra och att det är alla små företag som tillsammans skapar en destination. Att en ort ska bli framgångsrik inom turism handlar även om att tydliggöra en varumärkesidentitet. Hanna & Rowley (2011)

poängterar hur varumärkesidentiteten är kontentan av tron, idéerna och intrycken som både boende och besökare har av orten. Varumärkesidentiteten tas fram genom att analysera ortens styrkor och svagheter. När man sedan hittat den identiteten som upplevs ”rätt” ska denna lysa igenom alla de initiativ och projekt som genomförs och på så sätt vara en ständig påminnelse hos besökarna och de boende att det är detta som orten representerar (Hanna & Rowley. 2011).

I tidigare studier som gjorts på andra turistorter i Sverige framgår tydliga fördelar och nackdelar med utvecklingen av turistindustrin. Bensköld, Forsman och Westberg (2015) skriver att lokalbefolkningen i Marstrand är positiva till att turister kommer under sommaren och att orten blir levande under högsäsongen. Denna aktivitet bidrar även till att energi läggs på att förbättra och ständigt fräscha upp orten genom att upprusta hamnen, etablera nya vandringsleder och satsa på badplatser. Samtidigt finns det uppfattningar att turister tar över deras hemort. Vissa personer säger även hur de fått ändra sina vardagsrutiner på grund av mängden turister. Även i Åre är lokalbefolkningen också generellt positiva till turismen. Det som befolkningen där dock betonar är att de blivit tvungen att anpassa sitt beteende efter turisterna. Ett exempel på detta är att många ser till så att de aldrig handlar vid samma tid som skidliftarna stänger, eftersom man lärt sig att det är vid den tiden som många turister rör sig mot matbutikerna. Andra boende har tagit anpassningen steget längre och väljer att åka till matbutiker längre bort, endast för att undvika trängsel (Karlsson & Olsson. 2017).

1.1. Problematisering

Vare sig om det är Koh (2000) som skriver om entreprenörskap på turistorter eller Butler (1980) som beaktar befolkningen i en turistdestinations livscykel är båda inne på vikten av de boendes åsikter om ortens utveckling som en plats för turism. För att orten ska kunna lyckas locka till sig besökare behövs det engagemang och idéer från personerna som befinner sig i händelsernas centrum. För att hjälpa

2 dessa röster att skapa förändring underlättas det om de kommunala organen håller de boende om ryggen och ger en hjälpande knuff. Denna studie ämnar beskriva hur en kommun som jobbar för en ökad turism underhåller relationen mellan just boende och kommun. En fråga som borde tas på största allvar i alla kommuner som håller på med eller funderar på att göra en satsning inom turism.

2. Syfte

Syftet med denna studie är dels att beskriva hur de boende i två byar i Nordingrå socken, Kramfors kommun, ser på sin egen möjlighet till inverkan på turismutveckling och deras inställning till en ökad mängd besökare. Dels ämnar studien beskriva hur den kommunala förvaltningen, och

destinationsbolaget som kommunen är delägare i, har en nyckelroll i turismutvecklingen i hela kommunen och hur de använder sig av de boendes åsikter.

Syftet förtydligas i följande frågeställningar:

➢ Vad är kommunens och destinationsbolagets tillvägagångssätt för att använda sig av de boendes åsikter i turismutvecklingen?

➢ Upplever de boende att de har möjlighet att påverka turismutvecklingen?

➢ Är de boende för eller emot en ökad mängd besökare?

3. Tidigare forskning

3.1. Entreprenörskap

Det spelar inte så stor roll om en ort har en rik eller fattig befolkning, turism är alltid ett alternativ så länge det finns någonting som kan locka till sig besökare. Då turism inte kräver högt utbildade, gigantiska investeringar eller den senaste teknologin kan alla orter kliva in i matchen så länge man hittar sin nisch. Precis som andra näringar skapar turismen arbetstillfällen, inkomst, stimulerar infrastruktur och skapar incitament till försköningsprojekt. För att få allt detta att komma till stånd krävs dock entreprenörskap (Koh, 2000).

Landström och Löwegren (2009) beskriver hur entreprenörskap kan ta sin form i två olika typer av företaganden: nödvändighetsbaserad och möjlighetsbaserad. Det nödvändighetsbaserade har sitt ursprung i brist på arbetsmöjligheter och syns ofta i fattigare länder där företagande används som en sista utväg ut fattigdom. I länder som Sverige kan nödvändighetsbaserat företagande synas när en person tappat sitt jobb och vill hitta en alternativ sysselsättning. Det som författarna sett är att denna typ av företagande sällan håller i längden då företag som startats av negativa anledningar har en tendens att misslyckas. Möjlighetsbaserat företagande har dock goda möjligheter att lyfta en ort eller ett land. Denna typ av företagande kommer nämligen från att en person hittat en affärsmöjlighet som är värd att exploatera (Landström & Löwegren 2009).

McGehee och Kline (2008) beskriver en entreprenör som en person som är adaptiv eller kreativ. En entreprenör behöver inte vara en person som är egenföretagare eller jobbar inom den privata sektorn för den delen. De som är signifikant för en entreprenör är att hen föreställer sig någonting som inte funnits förut, skapar någonting nytt eller tillhandahåller en redan existerande produkt eller service med ett nytt tänk. Att vara entreprenör är ett angreppssätt som förlitar sig på kreativitet, ambition och tillväxt (McGehee & Kline, 2008).

Koh (2000) skriver hur entreprenörskap på en destination inte uppstår från ingenting utan är en produkt av personer som har en positiv inställning till turismutveckling och som har förtroende för sin

3 förmåga att driva företag, men som även är redo att ta risken att kliva in på en osäker marknad.

Författaren skriver även att denna typ av företagare sällan kliver fram om hen inte känner att orten har tillräcklig potential eller om hen inte sig uppbackad av bosatta i den lokala miljön samt lokalt

regelverk.

3.2. Utbytesteori

Utbytesteorin, eller Social exchange theory, grundar sig på att all interaktion mellan minst två personer baseras på en vilja till utbyte där varje person är ute efter att tjäna någonting (Nationalencyklopedin, u.å.). Ett exempel på detta kan vara en kärleksrelation där båda parter i grund och botten är ute efter en person som ger en bekräftelse och värme (Lawler & Thye, 1999). Samma författare sammanfattar utbytesteorin som följande:

“Social exchange theory assumes self-interested actors who transact with other self-interested actors to accomplish individual goals that they cannot achieve alone.” (Lawler & Thye, 1999, s. 217).

Inom utbytesteorin finns det två inriktningar, ekonomiskt synsätt och icke-ekonomiskt synsätt. De som vanligtvis diskuteras är det ekonomiska synsättet vilket är lättare att greppa och som kan upplevas som mer logiskt. Ett exempel på det är om vi har två företag som interagerar med varandra för att det ena företaget säljer någonting som det andra företaget behöver. Båda företagen tjänar på interaktionen genom att det ena företaget får en produkt den behöver och det andra företagen tjänar pengar. Om en person är anställd inom besöksnäringen kommer hen med största sannolikhet vara positivt inställd till ökad mängd turister då det betyder att hen tjänar mer pengar (Wang & Phfister, 2008). Wang och Phfister (2008) menar även att personer som inte har en direkt ekonomisk vinning i turismen ofta har en positiv inställning till turism. Detta eftersom de personer som tjänar pengar på turisterna gör sitt bästa för att få orten att se trevligare ut för att på så sätt lockar till sig fler besökare. De som inte tjänar några direkta pengar på turismen får bevittna initiativ och satsningar som gör orten mer levande och trevligare att bo i.

Turismen kan leda till att en ort upplevs som mer levande. Lokalbefolkningen blir glada av att se nya ansikten och får uppleva nya möten. Samtidigt blir turisterna glada av ett positivt välkomnande. I dessa fall betyder det att utbytesteorin tar sin form genom en förhöjd lycka hos både lokalbefolkning och besökare (Wang & Phfister, 2008; Chuang, 2010). Det är dock inte alla gånger som detta är fallet.

Utbytet mellan individer är inte alltid positivt och alla interaktioner är inte till gagn. I vissa fall känner lokalbefolkningen att turisterna stör, skräpar ned och förstör den lokala kulturen. Genom att göra platsen till sin egen och på så sätt radera den lokala kulturen som en gång gjort platsen speciell. Här är det upp till lokalbefolkningen att väga fördelarna mot nackdelarna och på så sätt utvärdera om man tycker att det är värt att satsa på turism (Wang & Phfister, 2008; Chuang, 2010).

4 3.3. Turismlivscykeln

Butler (1980) skrev en artikel som tourism area life cycel eller ”turismlivscykeln” som används för att beskriva en turistdestinations utveckling inom näringen se figur 1. Teorin har sitt ursprung från två nationalekonomiska teorier av W.W Rostow och P. Kotler & R.E. Turner (Kruczek, Krusczek & Szromek, 2018). Genom sju steg går en destination från att inte ha någon

turistverksamhet överhuvudtaget till att det börjar komma besökare, ett engagemang väcks hos lokalinvånarna, turismen blir mer och etablerad, antalet turister blir fler. Efter ett tag blir antalet turister under högsäsong mycket fler än antalet lokalinvånare. Mot slutet av livscykeln har turismen blivit den absolut största inkomstkällan, miljön börjar ta skada, mängden turister är så

många att lokalinvånarna blir irriterade och den stora exploateringen av platsen har lett till att destinationens popularitet och mängden turister börjar sjunka. Eller så hittar destinationen en ny inriktning och pånyttföds genom att locka till sig en annan typ av besökare (Butler, 2006).

Turismlivscykelns tidsförlopp kan variera betydligt från fall till fall. Med detta menas att en

destination exempelvis kan vara framgångsrik i 50 år och en annan kan vara överexponerad efter 10 år.

På motsvarande sätt klarar vissa destinationer av att ta emot miljontalsgäster varje år medan andra är fulla när det kommer enstaka 1000 tal under ett år.

3.4. Lokalbefolkningars åsikter om turismutveckling

Det har gjorts många studier på lokalinvånares syn på turismutveckling genom åren. Studierna kan sammanfattas genom att säga att det inte finns någon tydlig generell och entydig inställning.

En studie visar att lokalbefolkning som bott på en plats en längre tid tenderar vara mer negativ till turismutveckling. Att detta betyder att äldre människor generellt är mer negativa till turismutveckling är dock oklart (Harill, 2014). Harill (2014) ger exempel på olika studier med resultat som skiljer sig från varandra. Det som varierar mycket mellan olika studier är lokalinvånarnas inställning till

turismutveckling utifrån den tidslängd dom bott på platsen. Några påstår att negativiteten är större hos de som bott längre på orten, andra säger det motsatta.

Forskarna är även oense om hur man bäst mäter lokalbefolkningars åsikter om turismutveckling. En studie menar att mätningen ska genomföras genom att först ställa frågor som ger en bättre uppfattning av personerna bakom svaren och sedan fokusera på åsikterna. De första frågorna handlar då till

exempel om anställningsgraden inom turismbranschen, mängden kontakt med turister och kunskap om lokalekonomi. Sedan ställs frågor som handlar om den upplevda möjligheten till påverkan i

turismutveckling (Harill, 2014). En annan studie säger att fokus bör ligga vid att intervjua lokalbefolkningen där de tillfrågade får svara på frågor om hur olika aspekter av hemorten har förändrats och endast svara huruvida det anses som positivt eller negativt. På detta sätt får forskaren respondentens raka åsikter om turismutvecklingen (Harill, 2014).

Yuksel & Culha (2018) har undersökt studenters åsikter om turismutveckling. Där kommer författarna till slutsatsen att studenterna lägger stor vikt vid att turismutveckling i största mån ska ha fokus vid ekonomisk, ekologisk, och social hållbarhet och så länge utvecklingen går i en riktning som upplevs rätt kommer studenterna inte känna något intresse av att lägga sig i. Till skillnad mot Murphy, P. E., &

Figur 1. Butlers turismlivscykel (Butler, 1980)

5 Murphy, A. E. (2004) som skriver att lokalbefolkningen endast tänker på sina egna intressen och tenderar att bli irriterad över beslut som kan vara positiva för destinationen men som upplevs som negativ för den enskilde personen. Ett exempel kan vara att en ny camping öppnas. Det är positivt för orten då det skapar arbetstillfällen och ökar omsättningen på orten men de som bor bredvid den nya campingen blir missnöjda för att de blir störda av alla besökare.

En tes som de flesta författarna är överens om är att ju närmare man bor de mest koncentrerade turistattraktionerna desto mer negativt inställd är man till ökad turism. Det kan exempelvis betyda att de som har en nöjespark eller en stor camping som granne kommer vara negativ till att antalet besökare ökar (Harill, 2014).

4. Metod

4.1. Tillvägagångssätt

För att besvara syftet och frågeställningarna behövs någon form av insamling där invånarna får möjligheter att framföra sina åsikter. Den landsbygdsmiljön som kommer att undersökas är två byar i Nordingrå socken som i sin tur är en del av världsarvet Höga kusten i Kramfors kommun. Eftersom Nordingrå är en relativt stor socken till yta är det stor skillnad i turistpåverkan mellan de olika byarna.

Innan lokalbefolkningens syn samlades in gjordes semistrukturerade intervjuer med syfte att beskriva den kommunala strategin för att inkludera lokalbefolkningen i turismutvecklingen. Genom att intervjua båda parter kan relationen mellan lokalbefolkning och styrande aktörer lättare kartläggas.

Intervjuerna gjordes med Maria Lundkvist, verksamhetsledare på HK Dest, som är Höga kustens kommunalägda destinationsbolag, och Olle Lidgren, näringslivsutvecklare med inriktning mot besöksnäring och utvecklingsprojekt i Kramfors kommun. Båda dessa personer jobbar med besöksnäringen i Nordingrå på olika sätt. Maria och HK Dest har sitt fokus mot besökarna och har tillgång till en attitydundersökning som gjorts bland lokalbefolkningen i hela destinationen Höga kusten vilket är väldigt värdefullt för denna studie. Olle arbetar bland annat med utvecklingsprojekt där lokalbefolkningen ges möjligheter att få information och påverka utformning.

Det metodmässiga tillvägagångssättet i denna studie är induktiv. Insamlande av åsikter och intervjuer ligger som grund och det speglas sedan i den redan existerande litteraturen.

Insamlandet av åsikterna har gått till så att en förfrågan skickats ut genom en Facebookgrupp som riktar sig till de personer som är boende i eller har intresse i Nordingrå. Gruppen har drygt 2000 medlemmar. Hur många av dessa som är permanent boende eller har fritidshus i Nordingrå är oklart, men gruppens syfte är att sprida information om vad som händer i Nordingrå. I förfrågan efterlystes personer som bor heltid eller äger fritidshus i de två byarna (bilaga 1). Någonting som är värt att ha i åtanke är att litteraturen som redovisas i denna studie gör åtskillnad mellan permanentboendeboende och fritidshusägare och redovisar aldrig deras åsikter som en samlad åsikt för en ort. I föreliggande studie gick det inte att styra urvalet till enbart permanentboende. Flera av respondenterna är fritidshusägare. Av detta skäl har fritidshusägare betraktats som rotade på platsen till skillnad från tillfälliga besökare.

Ett alternativ till Facebook-inlägg hade varit att knacka dörr i de utvalda byarna och på så sätt

genomföra ett lämpligt antal intervjuer. Med den rådande Covid-19 krisen blev detta dock ett omöjligt alternativ då folkhälsomyndigheten avråder kontakt med personer i riskgrupper eller andra personer som upplever förkylningssymptom (Folkhälsomyndigheten, 2020). Efter genomfört Facebook-inlägg svarade 10 personer på förfrågan och gick med på en intervju. Under intervjun ställdes 11 frågor som

6 går att läsa i bilaga 2. Intervjufrågorna är indelade i två block. Det första blocket, fråga 1–6 är till för att skapa en bild av personen som blir intervjuad och för att kunna göra en noggrannare jämförelse mellan intervjusvaren. Det andra blocket, fråga 7–11 består av frågor som beskriver hur personerna påverkas av turismen, deras inställning till turismutveckling och huruvida de känner att de har möjlighet att påverka den eller inte. Med andra ord fråga två och tre i studiens frågeställningar. Exakt samma frågor har ställts till samtliga intervjupersoner utan följdfrågor för att behålla det

standardiserade elementet i intervjuprocessen. Allt detta för att maximera reliabiliteten och validiteten (Bryman, A., Nilsson, B. 2018, kapitel 14).

Utformningen av intervjuerna går att likna med en enkätundersökning då det är en rad strukturerade frågor som framförs likadant till alla respondenter. Skillnaden är att frågorna framförs genom ett samtal mellan författaren och respondenten, vilket gör att eventuella oklarheter i frågeställningarna kan klaras upp. Det finns tre tydliga fördelar med denna typ av metod. Ett, det är ett bra sätt att skapa sig en bild av sociala trender och attityder från flera personer. För det andra är det tidseffektivt då varje intervju inte tar mer än 10 minuter. För det tredje är det flexibelt med intervjuer som går snabbt

eftersom det är lättare att anpassa sig efter personerna som ska intervjuas och det är lättare att få folk att delta om intervjuerna går snabbt (Hay, I. 2016, kapitel 12). Valet att göra intervjuer istället för att skicka ut enkäter gjordes i samråd med handledaren. Med motivationen att en intervjustudie skulle ha en kortare insamlingstid jämfört med en enkätundersökning.

4.2. Urval

I föreliggande uppsats har gjorts en särskild insamling av de boendes åsikter i två utvalda byar i Nordingrå socken. Valet av de två byarna baserades på deras olika karaktäristika som turistorter. Båda byarna är framträdande inom Nordingrås turism men deras olika attraktioner leder till olika typer exponering av besökare. Norrfällsviken är den turisttätaste byn i Nordingrå tack vare att det största kommersiella boendet i Nordingrå finns här. Norrfällsviken camping och stugby är öppet mellan april och oktober och har en nettoomsättning på över 5 000 000 kr per år (Retriever business, 2019) I Norrfällsviken finns även en stor mängd fritidshus vilket gör byn än mer levande under

sommarmånaderna. I Häggvik är den enskilt största attraktionen ett friluftsmuseum vid namn

Mannaminne. Denna attraktion är endast öppen dagtid vilket gör att besökarna inte påverkar byn under kvällar och nätter och populationen består till största del av person som bor på orten hela året. En mer djupgående genomgång av byarna kan läsas i kapitel fem.

Totalt intervjuades 10 personer, sex kvinnor och fyra män. Fyra av dessa personer bor i eller har sitt fritidshus i Häggvik, sex personer i Norrfällsviken. Respondenterna hade i genomsnitt bott i sitt hus i 24 år. Medelåldern på respondenterna är 62 år, där den yngste är 30 år och den äldste är 85 år. Som spegling av den höga medelåldern är sex av de tio respondenterna pensionärer. Förutom enstaka medlemskap i hamnföreningar och turistmålet Mannaminne var det endast en respondent som verkade inom besöksnäringen och denna var endast sporadiskt bidragande vid enstaka evenemang.

4.2.2. Destinationsbolag och kommun

HK Dest som är ansiktet utåt för turismen i hela Höga kusten riktar sin verksamhet mot besökare, inte lokalbefolkningen (M, Lundkvist. Personlig kommunikation. 2020-04-14). Destinationsbolaget jobbar med att utveckla turistservice och marknadsföring bland annat för att underlätta besökarens vistelse genom att vara synliga för besökarna vid evenemang och genom 45 info-points som finns utplacerade på boendeanläggningar och större besöksmål. Info-pointsen är utrustade med kartor, broschyrer, magasin och kunnig personal finns på plats och agerar som ambassadörer för destinationen (Höga kusten. u, å.).

7 Från kommunen intervjuades Olle Lidgren, han är näringslivsutvecklare med inriktning mot

besöksnäring och är en av de personer på Kramfors kommun som är mest engagerad i besöksnäringen.

För att utvidga underlaget av kommunens arbete har jag även närvarat vid en föreläsning med stadsplaneraren Anderas Gylling. Han har varit mycket inblandad i de medborgardialoger som kommer att beröras senare i uppsatsen.

4.3. Reliabilitet

Denna studies stora svaghet ligger i dess reliabilitet. Antalet boende som intervjuats är helt enkelt för litet för att det skulle kunna vara representativt för befolkningen, denna svaghet kommer dock inte som en överraskning. Redan i starten av detta arbete togs beslutet att utföra studien genom

telefonintervjuer. Ursprungstanken var att använda sig av enkäter, men i samråd med handledare togs beslutet av göra telefonintervjuer på grund av att en enkätundersökning skulle vara för tidskrävande.

Tidsramen för detta är endast åtta veckor vilket betyder att tiden för insamlandet av empiri är begränsad och för att denna studie skulle vara reliabel skulle fler personer behövt bli intervjuade.

4.4. Validitet

En försämring av validiteten i denna studie skulle kunna uppstått i intervjuerna med de boende. Om respondenterna till exempel inte riktigt fullt förstått den fråga som ställts vilket lett till att de svarat på ett sätt som inte riktigt stämmer överens med deras egentliga åsikt. Ett annat exempel skulle kunna vara det faktum att studiens tillvägagångssätt fallit på telefonintervjuer. Skulle respondenterna gett sina svar genom en enkät kanske de skulle tänkt igenom sina svar lite extra och då valt att svara på ett annat sätt. Med en telefonintervju kan respondenterna känt sig stressade och inte riktigt tänkt igenom sitt svar fullt ut.

4.5. Etiska överväganden

Då denna studie inte behandlat några känsliga frågor har inga speciella åtgärder eller överväganden gjorts. De intervjupersoner som deltagit i studien har på förhand varit väl informerade om studiens syfte och de privatpersoner som blivit intervjuade förblir anonyma.

4.6. Metodkritik

Innan förfrågan skickades ut var en farhåga att de äldre skulle bli underrepresenterade eftersom de använder sociala medier i mindre utsträckning jämfört med andra åldersgrupper. I åldersgruppen 65–

74 använder nämligen endast 32% sociala medier och åldersgruppen 75–85 är det bara 23% (SCB.

2019a). Det visade sig dock att majoriteten av de som blev föremål för intervjuerna var pensionärer.

Detta betyder att det motsatta skett och att de äldre är överrepresenterade i studien. Varför detta skett går bara att spekulera kring. Kan det vara så att de äldre är mer aktiva i den typ av forum som använts?

Är det så att det endast är de äldre som är engagerade i denna typ av frågeställningar och känner sig villiga att delta? Eller är det helt enkelt så att den höga åldern på befolkningen i Nordingrå avspeglas?

Medelåldern i Kramfors kommun är 46,9 år, riksgenomsnittet på 41,3 år (SCB, 2020b) och genomsnittet på respondenterna i denna studie är 62,7 år.

En annan aspekt av urvalet som inte riktigt blev som planerat var fördelningen mellan fritidshusägare och lokalbefolkning. När insamlingen av respondenter var klar hade tio personer gått med på att delta, varav sex var fritidshusägare. Denna typ av studie vill inkludera båda typer av boende, men en merpart av heltidsboende hade föredragits då det är lokalbefolkningen som ska trivas på orten hela året.

8

5. Områdes- och ortsbeskrivning

Nordingrå socken är en 208 kvadratkilometer stor halv ö som består av 52 byar och har en befolkning på 1251 personer, ett antal som är ständigt sjunkande (SCB, 2019c). Socknen ingår i Kramfors kommun som ligger i Ångermanland, vilket man ser i figur två. Då Nordingrå är en del av världsarvet Höga kusten är turismen en viktig inkomstkälla och trots den lilla befolkningen finns stor tillgång på restauranger och

boendemöjligheter under sommaren. Turismen är en viktig inkomst för hela kommunen och antalet gästnätter har haft en ökande trend. Enligt Maria Lundkvist på HK Dest (personlig kommunikation, 2020-04-14) har antalet gästnätter i

Kramfors kommun ökat med 48% sedan 2010. Nordingrås ICA-butik är en av alla företag som förlitar sig mycket på turismen och en av butikens ägare berättar i en intervju att 43% av hela årets försäljning sker under sommarmånaderna juni, juli och augusti. Butiken går inte plus varje månad, men tack vare den starka sommarsäsongen går butiken inte bara runt utan har fått möjligheter att expandera, (Christer Jansson, butikschef ICA Nordingrå, personlig kommunikation, 2020-05-04).

5.1 Norrfällsviken:

Norrfällsvikens bebyggelse består till största del av fritidshus och ligger 17 km från Nordingrå centrum. Byn etablerades som fiskeläge redan under 1600-talet och i dess beskrivning som riksintresse betonas bebyggelsestrukturens tydliga anpassning till fisket. Sjöbodarna är placerade tät intill

varandra och så nära vattnet som möjligt. En del står även på pålar ute i vattnet. Lite längre från vattnet ligger de före detta bostadshusen och kokhusen. Här finns även en gammal gistvall som använts för att torka fiskenäten och på bästa platsen, tydligt synlig från vattnet, finns kapellet som även användes för vinterförvaring (Länsstyrelsen Västernorrland, 2014).

Som nämnt tidigare finns Nordingrås största kommersiella boende i Norrfällsviken, Norrfällsviken camping och stugby. Som namnet avslöjar erbjuds campingplatser för husvagn/husbil, tält och stugor.

Campingen erbjuder utöver detta även båtplatser i gästhamnen och ett fåtal hotellrum. Utöver Norrfällsviken camping och stugby finns även Norrfällsviken rum och kök som har verksamheten öppen under sommaren och har valt att rikta in sig på hotellrum. Förutom övernattningsmöjligheter finns det tre restauranger, en 18-håls golfbana, havsbad, lekpark, uppvärmd pool och ett naturreservat med vandringsleder. Detta tillsammans med den särpräglade byggda miljön har gjort att

Figur 2. Nordingrås lokalisering i Sverige

9 Norrfällsviken blivit en turistfavorit. Genom

turismens framgång och ortens negativa utflyttningstrend har Norrfällsviken blivit ett exempel på en av alla byar där bostadshusen till stor del gått från heltidsbonde till

fritidshus. Det finns fortfarande ett mindre antal hushåll som bor hela året runt i

Norrfällsviken, men de flesta husen fungerar i dagsläget som fritidshus och alla hus som byggs i Norrfällsviken idag är fritidshus.

5.2 Häggvik

Häggvik bebos till största del av hushåll som bor hela året på orten och är beläget endast 3km från Nordingrå centrum. I och med att Häggvik är så pass centralt beläget är restiden hit kort vilket öppnar möjligheter för besökare som inte är beredd att köra så långt. Häggvik är även genomfart för de som besöker Nordingrås mest populära strand Rotsidan och har en liten gästhamn för båtägare.

Häggvik är som Norrfällsviken en av de byar i Nordingrå som påverkas mest av turismen. I Häggvik är det största besöksmålet Mannaminne, som är öppet mellan den 31 maj och 27 september.

Mannaminne är endast öppet under dagtid, vilket leder till att turisterna kommer under dagen för att sedan åka vidare till andra platser. Verksamheten beskriver sig själv så här:

”Mannaminne är en helt unik plats där över 50 byggnader välkomnar dig till ett möte med natur och kultur, konst och teknik, lokalt och globalt, historia och framtid, smått och stort. Konstnären Anders Åbergs (1945–2018) fullskaliga allkonstverk kan liknas vid ett friluftsmuseum där det finns någonting

för alla intressen och åldrar.” - (Mannaminne. u.å.)

Utöver friluftsmuseet har Mannaminne även restaurang, café och det erbjuds ett fåtal hotellrum och ett litet B&B. Den största besöksfaktorn ligger dock i att besöka museet, de andra delarna fungerar mer som komplement till museet. För att skapa extra liv kring platsen arrangeras varje år mindre

evenemang under sommaren så som vernissager och, dragspelskvällar samt en populär New Orleansfestival i juli.

Om en lista skulle göras över de mest populära attraktionerna i Nordingrå skulle Mannaminne komma högt upp. Med sina 20–25 tusen besökare per år (Annika Wångby Statin, personlig kommunikation, 2020-05-04) är parkeringen ofta full. Mannaminne ligger även vid foten av en populär utsiktsplats som bland annat fått pryda reklamvinjetten på TV4. Med det sagt finns potential för utveckling inom både kultur och friluftsliv.

Figur 3. De två byarnas lokalisering i Nordingrå

10

6. Resultat

Även om HK Dests arbete inte är inriktat på lokalbefolkningen är de medvetna om lokalbefolkningens betydelse för destinationen. De har tagit initiativ till och bekostat en attitydundersökning för att stämma av om deras verksamhet uppfattas positivt av lokalbefolkningen och om de är lika intresserade av att se turismen expandera. Undersökningen gjordes av företaget Placebrander och gick till så att 600 personer över hela destinationen Höga kusten, som består av fyra kommuner, Kramfors, Örnsköldsvik, Härnösand och Sollefteå, intervjuades via telefon. Syftet med intervjuerna var att ta reda på invånarnas attityder till turismen i Höga Kusten. Resultatet av intervjuerna visade att 97% var positiva till turismen och 1 av 3 kunde tänka sig att arbeta inom besöksnäringen (M, Lundkvist.

Personlig kommunikation. 2020-04-14). Värt att nämna är dock att denna undersökning endast inkluderar heltidsboende, inte fritidshusägare. HK Dest inhämtar också synpunkter från

lokalbefolkningen med hjälp av kommunerna som var för sig genomför invånardialoger. Två gånger per år arrangeras möten mellan HK Dest, HKT (ett företagarägt, sälj- och marknadsbolag) och de enskilda kommunerna där bland annat invånaråsikter diskuteras. På detta sätt får HK Dest en

fingervisning hur deras arbete tas emot av invånarna (M, Lundkvist. Personlig kommunikation. 2020- 04-14).

I Kramfors kommun är det samhällsplanerare och näringslivsutvecklare som startar dialoger i samband med eller inför olika projekt som påverkar invånarna. När de kommunala tjänstemännen gör detta utgår de från kommunens riktlinjer för medborgardialog. Medborgardialogen har fyra steg: planering, genomförande, återkoppling och utvärdering. Det första steget sköts internt, kommunen planerar dialogen själva för att se till så att genomförandet går till så smidigt som möjligt. De boende närvarar endast vid genomförandefasen där en viktig del är att se till så att de boende är välinformerade kring syftet och deras möjlighet till påverkan redan innan medborgardialogen. Återkopplingen skickas till de som deltagit vid medborgardialogen för att visa vad som gjorts av de åsikter som samlats in. Den slutliga utvärderingen ser olika ut från projekt till projekt och styrs av dialogens syfte och mål. Det som är återkommande med utvärderingarna är att dess utformande planeras tidigt för att på så sätt kunna följa med som en röd tråd genom hela dialogsprocessen (Kramfors kommun, 2015).

”I Kramfors kommuns policy för styrning och ledning framgår bland annat att för att få kvalitet i verksamheten krävs möte och dialog mellan medborgare och företrädare för kommunen och att medborgarnyttan ska sättas i centrum vid förändringar. Det är därför viktigt att skapa förutsättningar

för ett aktivt deltagande i frågor som berör många människor i Kramfors kommun”

- (Kramfors kommun, 2015)

Andreas Gylling, samhällsplanerare på Kramfors kommun har i en föreläsning berättat hur de på Kramfors kommun har använt sig av medborgardialoger i samhällsplaneringen (Personlig

kommunikation. 2020-03-09). Ett exempel är deras satsning i Ullånger, grannsocken till Nordingrå där invånarna fick komma med åsikter om någonting som de ville förändra i sin miljö. Efter att ha haft medborgardialoger, gjort djupintervjuer och haft tätortsvandring kom man fram till att göra om lekparken i Ullångers centrum. Då tog samhällsplanerarna hjälp av barnen på Ullångerskolan som fick rita bilder av hur dom vill att lekparken skulle se ut. Av dessa bilder gjordes sedan en konceptskiss som användes som mall för byggandet av den nya lekparken.

För ett exempel från besöksnäringen berättar Olle Lidgren (Personlig kommunikation. 2020-04-17) om ett projekt han är engagerad i. Där planeras det att anläggas bryggor ut med Ångermanälven för att underlätta båttrafiken och förbättra möjligheterna för turistattraktioner på älven. För att ta invånarnas åsikter i beaktande hålls öppna möten för alla de personer som bor i närheten av dessa bryggor för att diskutera bryggornas syften och hur planerna ser ut för deras utformning.

11 Dessa två exempel visar hur Kramfors kommun arbetar med medborgardialoger både inom och utanför besöksnäringen. Några som ramlar mellan stolarna under denna process är dock

fritidshusägarna. Då fritidshusägarna endast befinner sig på orten under en kort tid av året finns inte samma möjlighet att delta på möten De har heller ingen rätt att rösta i kommunen vilket gör dem mer eller mindre maktlösa. Både Andreas Gylling och Olle Lidgren utrycker värdet av företagare för kommunens allmänna turistiska utveckling (Personlig kommunikation, 2020-03-09 & 2020-04-17). I Sverige finns 1 150 014 företag exkl. offentliga branscher (ekonomifakta, 2019) vilket ger ett genomsnitt på 3965 företag per kommun. I Kramfors finns det ca 2800 företag vilket är under genomsnittet bland Sveriges alla kommuner, men skulle kunna ses som ganska många då Kramfors befolkning endast är 18 282 (SCB, 2020c). För att få företagen att tillsammans skapa en så bra besöksnäring som möjligt skapades HKT (Höga kusten turism). HKT är ett nätverk för företag i Höga kusten som har som mål att skapa en långsiktig relation mellan företagarna inom besöksnäringen i kommunerna Kramfors, Härnösand, Örnsköldsvik och Sollefteå (HKT, u.å.). Andreas Gylling och Olle Lidgren berättar hur Kramfors kommun lägger mycket energi på att främja eget företagande och att det är en viktig del av den lyckade besöksnäringen i kommunen och destinationen (Personlig kommunikation, 2020-03-09 & 2020-04-17).

6.1. Intervjusvar från Norrfällsviken

Tre av de intervjuade i Norrfällsviken vill gärna se fler turister under högsäsong, men samtliga respondenter är samstämmiga om att turismen för med sig många fördelar. Byn blir levande under sommaren genom att det är mycket folk i rörelse och att alla turister gjort det möjligt att öka utbudet med till exempel fler restauranger. Några av de intervjuade känner sig störda av att det är mycket trafik. De personer som nämnt detta är dock medvetna om att den höga trafiken är ett måste om det ska vara så många personer i byn. Det var även en person som beklagade sig över att antalet turister som anländer med båt har minskat. Personen har ett stort båtintresse och sörjer att den typen av besökare minskat (Tabell 1).

”Min åsikt är att turismen i alla lägen genom åren varit positiv för området.”

- (fritidshusägare, Norrfällsviken)

Tabell 1. Förkortade svar på intervjuer i Norrfällsviken

Majoriteten av respondenterna från Norrfällsviken anser att de inte fått möjlighet att påverka turismutvecklingen. De flesta svarar dock att det hade varit trevligt att få chansen att göra sin röst hörd, men att intresset att framföra sina åsikter aldrig varit tillräckligt stort för att agera. Två respondenter från Norrfällsviken svarade på frågan om dom skulle vilja få mer inflytande i turismutvecklingen att dom har förtroende för de som sköter turismutvecklingen. De upplever att kommun och destinationsbolaget vet bäst och anger sin egen okunskap i ämnet som ett argument varför de inte känner något behov att påverka (tabell 1).

Kön Man Kvinna Kvinna Man Kvinna Man

Ålder 30 65 69 49 75 72

Heltidsboende/fritidshusägare Fritidshus Fritidshus Fritidshus Fritidshus Fritidshus Heltid Verkar inom turismen

Nej Nej Nej Nej

Medlem i

hamnföreningen Nej

Fler eller färre turister Fler Lagom Lagom Fler Fler Lagom

Förtroende för

turismutvecklingen Vet ej Ja Ja

Ingen

åsikt Ja Ja

Upplevd möjlighet att påverka

Ingen Ingen Ingen Ingen Ja

Ingen åsikt

Vilja till större inflytande Ja Nej Ja Ja Nej Nej

12

”Dom jobbar på bra och jag känner att turismen är i bra händer” - (fritidshusägare, Norrfällsviken)

”Jag kan ha åsikter, men inte så viktiga. Är positiv till turismen så känner inte att jag behöver göra mig hörd.” - (fritidshusägare, Norrfällsviken)

Dessa två citat beskriver åsikterna från Norrfällsviken bra. Personer kan ha kritiska synpunkter men känner sig trygga i att turismen går i en bra riktning. Då inget missnöje finns, finns inte heller något behov av att göra sin röst hörd. En respondent framför att det skulle vara uppskattat om det fanns ett forum där de på ett enkelt sätt kunde förmedla sina tankar och idéer. En respondent svarar att hen gärna kommer med idéer, men vet inte vart hen ska vända sig.

Då Nordingrå har en relativt hög medelålder (SCB, 2020b) och så även respondenterna i denna studie kan ett visst bekvämlighetsbeteende visa sig. Den yngste respondenten belyser just detta då han tycker att de äldre ofta hindrar utvecklingen för att de har ett ”bara för att det alltid varit så”-tänk. Han tillägger även att den yngre generationen som borde driva utvecklingen lika är bra som de äldre på att engagera sig och göra sin röst hörd.

6.2. Intervjusvar från Häggvik

I Häggvik skiljer sig åsikterna lite från de intervjuade i Norrfällsviken. En sak som skiljer är att de intervjuade i Häggvik är mer benägna att nämna dåliga konsekvenser av turismen. Byn upplevs som högtrafikerad och trång, snarare än att det blir mer liv och skapar arbetstillfällen. Detta betyder dock inte att de i Häggvik är mer motstridiga till att det gärna får komma fler besökare. Två av personerna tycker att mängden turister gärna får öka medan två tycker att det är lagom som det är i dagsläget, alltså samma resultat som i Norrfällsviken. En respondent som tycker mängden turister är lagom i dagsläget berättar att hen är öppen för en ökad besöksnäring, men påpekar att byn inte är redo för det.

Skulle det komma fler turister till Häggvik föreslår respondenten att det borde etableras fler

vandringsleder samt att det organiseras en städning på grund av den nedskräpning som turismen har medfört. Bland respondenterna i Häggvik framförs en önskan om att sprida ut mängden besökare under en längre tidsperiod. Häggvik blir väldigt exponerat under den dominerande semestermånaden juli då mängden turister är som störst på grund av aktiviteter och evenemang kring Mannaminne.

Två personer känner sig nöjda med kommunens och destinationsbolagets agerande rörande turismutvecklingen i byn. En av personerna har haft lite kontakt med kommunen genom sitt

medlemskap inom hamnföreningen vilket var en positiv erfarenhet. Då detta är det enda intrycket hen fått från de som jobbar med turismutveckling går det inte att vara annat än positiv. Precis som i Norrfällsviken är även Häggviksborna medvetna om sin egen okunskap inom turismutveckling.

De som är skeptiska till skötseln av turismutvecklingen grundar sina åsikter i beslut som de anser som negativa. Detta innefattar bland annat beslut som tagits rörande marknadsföring och utformning av turistservice. Personen som svarat ”Nja” grundar delar av det vacklande förtroendet i att

marknadsföringen av destinationen ger en missvisande bild av platsen och att fel saker prioriteras i turismutvecklingen. Han klargör dock att hans åsikt kan bero på okunskap och att de som jobbar med turismutveckling mycket väl kan göra rätt. Han har dock gjort försök att kontakta kommunen

angående bland annat föråldrade busstabeller som sitter uppe utan att få någon respons. Detta har gett en bitter eftersmak, vilket minskar förtroendet.

13

Tabell 2. Förkortade svar på intervjuer i Häggvik

De intervjuade Häggviksbornas upplevelser av om de haft möjlighet att påverka den lokala turismutvecklingen är både positiva och negativa. Två personer tycker att det finns möjligheter att påverka, varav en av personerna sökt kontakt med kommunen för att få bidrag till projekt inom besöksnäringen och fått bra hjälp. Bland de två som inte känner att de har möjlighet till påverkan har en försökt få kontakt med kommunen för att komma med synpunkter utan att få någon respons, vilket lett till ett missnöje.

Då respondenterna tillfrågats om de skulle vilja få mer inflytande i turismutvecklingen är svaret 50/50.

Det intressanta här är att jämföra de två personerna som svarat nej. Ena personen svarar att hen troligtvis har möjlighet att påverka turismutvecklingen, men inte är tillräckligt insatt för att veta hur tillvägagångssättet är för att göra sin röst hörd. Samtidigt vill hen gärna ha ett större inflytande. Sedan har vi en person som gärna skulle haft ett större inflytande. Hen har dock gjort försök att yttra sina åsikter utan att lyckas.

6.3. Intervjusvar i sin helhet

Ögonöppnande resultat från intervjusvaren i sin helhet var att samtliga personer som upplevde en möjlighet till påverkan i dagsläget är medlemmar i sin bys hamnförening. En av dessa respondenter svarade även att hen upplevde en möjlighet till påverkan genom sitt medlemskap i hamnföreningen, då kommunen gått in och stöttat deras verksamhet när de bad om det. En annan observation är att

lokalborna tycker att redan har möjlighet till påverkan i betydligt större utsträckning än fritidshusägarna. Detta kan länkas ihop med att endast en lokalbo gärna får mer inflytande i

turismutvecklingen. Medan majoriteten av fritidshusägarna uttrycker att de skulle uppskatta ett större inflytande.

6.4. Resultatkritik

Svaren som samlats in ger en bra beskrivande bild över några personers åsikter kring

turismutveckling. Skulle någon använda sig av samma frågeställningar och ställa dem till en betydligt större mängd personer skulle slutsatser dras från resultatet som i sin tur skulle kunna appliceras i verkligheten. Men då bara tio personer kunde intervjuas på grund av den begränsade tiden som fanns tillgänglig att leta respondenter och genomföra intervjuer så blev det svårt att få ett brett urval. Detta har lett till att medelåldern blev hög och fördelningen mellan heltidsboende och fritidshusägare i varje by blivit sned. Från Norrfällsviken svarade endast en person som bodde i byn på heltid och i Häggvik var det endast en person som ägde ett fritidshus. Det säger sig själv att det är omöjligt att beskriva vad samtliga heltidsboende i Norrfällsviken tycker om turismutveckling genom att endast prata med en person. Samma sak gäller för fritidshusägarna i Häggvik.

Kön Kvinna Kvinna Man Kvinna

Ålder 55 75 85 52

Heltidsboende/fritidshusägare Heltid Heltid Fritidshus Heltid

Verkar inom turismen Sporadiskt,

medlem i

hamnförening Nej Nej

Medlem i hamnföreningen och

Mannaminne

Fler eller färre turister Lagom Fler Fler Lagom

Förtroende för turismutvecklingen Nej Ja Nja Ja

Upplevd möjlighet att påverka Ja, dock inte

insatt i hur Ingen Ingen Ja

Vilja till större inflytande Ja Nej Ja Nej

14

7. Diskussion

För att skapa en förståelse av de båda byarnas situation kan en hänvisning göras till Butlers turismlivscykel (1980). De båda byarna bedöms befinna sig till största del i steg nummer två, Exploration. Men även till viss del i nummer tre, Development. I dessa steg har lokalbefolkningen hakat på turismtåget och det finns engagemang från entreprenörer som driver på utvecklingen.

Platserna har även börjat bli mer och mer allmänt kända och i Häggvik menar de intervjuade att tillfälliga trängselproblem har uppstått.

Utifrån de intervjuer som gjorts går det att av avläsa att respondenterna är eniga om att turismen är positivt för Nordingrå. Flera personer berättar hur härligt det är när bygden vaknar till liv och nya ansikten börjar visa sig. En person svarade till och med att hen valde att köpa sitt fritidshus i Norrfällsviken för att det var där det fanns mest människor. De som bor på orten hela året pratar knappast med alla besökare som kommer till Nordingrå, men i enlighet med utbytesteorin kan lokalinvånarna tycka om turisterna väldigt mycket utan att träffa dem. En av respondenterna sammanfattade den största fördelen med besöksnäringen i Nordingrå på ett simpelt sätt:

”Mycket turister=mycket intäkter” - (fritidshusägare, Norrfällsviken)

Som på alla turistdestinationer är pengar utan tvekan den det största fördelen med besöksnäringen i Nordingrå. Verksamheter som Mannaminne skulle inte kunna växa på samma sätt utan turismen, ICA- butiken har inte bara lyckats överleva utan kan till och med expandera tack vare turismen. Ponera att Nordingrå inte haft någon turism, vad hade hänt med bygden då?

När nu turismen finns i Nordingrå och blomstrar så mycket som den ändå gör, 48% ökning i gästnätter sedan 2010 (Maria Lundkvist, personlig kommunikation, 2020-14-04) har entreprenörerna fått

möjlighet att kliva fram. Anderas Gylling (personlig kontakt, 2020-03-09) berättar att företagandet är starkt i Kramfors kommun och poängterar vikten av ett friskt företagarklimat i kommunen. En av respondenterna som var negativ till skötseln av turismutvecklingen pratade väldigt varmt om den entreprenöriella andan som driver orten framåt. Enligt Koh (2002) är det väldigt viktigt för en turistdestination att denna typ av människor finns för att skapa ett driv. Ett flertal entreprenörer i Nordingrå har sett potentialen i det möjlighetsbaserade företagandet och har öppnat restauranger, caféer och boenden. I Nordingrå finns det även gott om den typen av entreprenörer som inte driver eget företag. Drivande personer som bland annat sett till så att det byggts en liten mack, dragits fiber genom hela socken och att en 10 mil lång vandringsled etablerats. Huruvida det finns en tydlig entreprenöriell anda i Nordingrå går endast att spekulera, men ska vi tro respondenterna till denna studie och de intervjuade tjänstemännen verkar entreprenörskapen spela en viktig roll i turismen Nordingrå. De verkar här som att Kramfors kommun och litteraturen är eniga om vikten av entreprenörskapet på orten. För att dra detta vidare kan vi gå till respondenternas svar om deras upplevda möjlighet till påverkan i dagsläget. De personer som ansåg att de hade möjlighet till påverkan i dagsläget var alla medlemmar i Hamnföreningar och baserade sin upplevda möjlighet till påverkan genom sitt engagemang i föreningen. Kan man då gissa att Kramfors kommun lägger större energi på att lyssna på och stötta föreningar än boende? Min gissning är att det helt enkelt är en smidigare kontakt mellan föreningar och kommun jämfört med boende eftersom föreningarna redan finns på kommunens radar och för att de har en större inverkan på orten än ”vanliga” medborgare.

Hälften av respondenterna tycker att mängden turister ska öka (tabell 1 & 2) och i HK Dests undersökning var 97% av Höga kustens befolkning positiva till turismen. Även om HK Dests undersökning innefattade mycket fler människor än bara de i Nordingrå är 97% en så pass stor majoritet att det är värt att nämna i denna diskussion och ska vi tro Olle Lidgren (personlig kontakt, 2020-04-17) är de boende i Nordingrå generellt sett mer positiv till turismen jämfört med resten av kommunen. De personer som utryckt att mängden turister ibland blir för många har sitt hus nära Mannaminne, vilket är helt i linje med det Harill (2014) skriver om hur negativiteten mot turism blir

15 större närmare stora attraktioner. Även om dessa personer inte är emot turismen och egentligen inte vill att den ska avta så uppstår irritation när trycket blir för stort.

Under våren 2020 har covid19-pandemin radikalt ändrat förutsättningar för turism både lokalt och globalt. Människor rekommenderas att stanna hemma och undvika onödigt resande för att minska spridningen av viruset. Vilket kan skapa stora problem för en ort som Nordingrå när sommaren och högsäsongen närmar sig med stormsteg. Maria Lundkvist på HK Dest (personlig kontakt, 2020-04-14) berättar att dom fått skjuta upp reklamkampanjerna för Höga kusten på obestämd tid för att dagsläget är väldigt olämpligt att uppmana folk till resande. Vad kommer att hända med alla små campingar, restauranger och småbutiker när det största inkomsten inte dyker upp? Och hur blir det med alla fritidshusägare? Kommer dom fly sitt hem i stan och försöka minska spridningen genom att göra en tidigare flytt till det mer isolerade fritidshuset? ICA Nordingrå tror och hoppas att sommarens

försäljning kommer att gå okej då många fritidshusägare reser till Nordingrå trots viruset, man är dock inställd på att mängden dagsbesökare kommer att minska drastiskt (Christer Jansson, personlig kommunikation, 2020-04-14). De på Mannaminne har svårt att förutsäga hur deras sommar kommer gå (personlig kontakt, 2020-05-04), gissningsvis kan denna typ av hinder vara tungt då många av Mannaminnes kunder troligtvis är dagsbesökare. Som nämnt tidigare finns det gott om entreprenörer i Nordingrå, en grupp som blir sårbar i dessa tider då de troligtvis inte har det största kapitalet att luta sig mot när grundförutsättningarna för företagande rasar. Även om detta inte är en del utav syftet med denna uppsats tycker jag att det måste nämnas då det skakat om vardagen så pass mycket, speciellt inom turismen.

Enligt Steadman (2006) är fritidshusägare ofta mer motstridiga till utveckling av turism än

lokalinvånare. Fritidshusägaren känner mycket för den ort hen valt att spendera sina semestrar på då det är där hen får slappna av och njuta av ledigheten. Det är även en plats som gärna får förbli den samma, en fristad som inte förändras utan är likadan som den alltid varit, kanske till och med sedan barnsben. Steadman (2006) menar också att den känsla fritidshusägaren känner för platsen inte alltid är i linje med den inställning som lokalbefolkningen har. Både grupperna vill att orten ska må bra, men lokalbefolkningen kan vara mer mån som att orten ska växa. Det ska skapas fler arbetstillfällen, fler ska flytta dit och förändringens vindar ska blåsa. I denna studie svarade majoriteten dock av

fritidshusägarna att de gärna skulle se en ökning både i mängden turister och mängden inflytande i turismutvecklingen. Som exempel var den respondent som argumenterade starkast för att byn skulle exploateras och byggas ut en fritidshusägare i Norrfällsviken. Lokalbefolkningen var däremot inte lika intresserade av att varken få mer inflytande i turismutvecklingen eller få fler besökare. De två frågorna fick endast ett ja vardera. Detta resultat går helt emot Steadmans (2006) forskning om

fritidshusägarnas motstridighet till ökad turism. Jag tror själv att en av anledningarna till att

Nordingrås fritidshusägare har en annan syn på turismutveckling än Steadmans (2006) är för att många av de personer som äger ett fritidshus i Nordingrå är född och uppvuxen på orten. Även fast de nu bor permanent på annan ort ser de Nordingrå som mer än bara en semesterort då några till och med använder sitt föräldrahem som fritidshus, vilket gör att de önskar en annan typ av framgång för orten.

Yuksel & Culha (2018) skriver om studenters vilja att yttra sina åsikter om turismutveckling. Där menar dom att studenterna, eller i detta fall de boende, inte kommer att känna något behov av att höja sin röst så länge turismutvecklingen går i en hållbar riktning. Murphy, P. E., & Murphy, A. E. (2004) skriver att de boende är nöjda så länge de inte upplever att besluts som tas påverkar dem personligen negativt. Huruvida teorierna från Murphy, P. E., & Murphy, A. E. (2004) stämmer överens med denna studie är svårt att säga. Jag skulle dock vilja påstå att Yuksel & Culhas (2018) teori får lite kontakt med denna undersökning då några boende svarade att de var nöjda med turismen såvida de upplever att naturen inte tar för stor skada av mängden besökare. Majoriteten av respondenterna i denna studie känner dock ingen stor vilja att själva skapa en kontakt för att påverka turismutvecklingen. Detta kan vara i linje med litteraturen då majoriteten av respondenterna har förtroende för kommun och

destinationsbolag. Med detta sagt betyder det inte att de boende inte skulle tacka nej till möjligheten

16 att själva bidra med tankar och idéer till utvecklingen av orten. Hälften av respondenterna skulle gärna få ett större inflytande över turismutvecklingen. Men då inget direkt missnöje har uppstått verkar de heller inte känna något större driv att försöka skapa inflytande.

Kommunen som i dagsläget sköter dialogen med lokalbefolkningen har som taktik att endast starta dialogen vid specifika projekt. Åsikterna som samlas in kommer från personer som projektet i fråga berör. Detta är förståeligt då de personer som blir berörd av ett projekt borde vara de som står först i kö att få yttra sina åsikter. På detta sätt genomförs projekten effektivt och förhoppningsvis på ett sätt som gör alla inblandade nöjda. Problemet som jag ser med detta upplägg är att då

medborgardialogerna hålls vid specifika projekt blir det betoning på frågor som ligger i kommunens intresse. Detta kan innebära att frågor som boende skulle vilja ventilera inte tas upp. Jag gissar att denna exkludering blir speciellt påtaglig för fritidshusägarna, baserat på att då de endast befinner sig på orten under en begränsad tid och för att endast en respondent upplevde möjlighet till påverkan. Ett förslag skulle vara att ha ett regelbundet forum där de boende får ventilera sina åsikter och idéer utifrån sina perspektiv. En annan organisationsform vore ett online baserat forum där förslag och synpunkter kan skickas in och besvaras regelbundet av kommunen. Detta för att ge fritidshusägarna en chans att påverka, men även för att sänka tröskeln för kontakt mellan boende och kommun.

8. Sammanfattning

Syftet med denna studie är att ”beskriva hur de boende i två byar i Nordingrå socken, Kramfors kommun, ser på sin egen möjlighet till inverkan på turismutveckling och deras inställning till en ökad mängd besökare”. Efter att ha gjort intervjuer med lokala tjänstemän, aktörer, boende i Norrfällsviken och Häggvik och speglat resultaten mot redan existerande forskning är detta min sammanfattning.

Kommunen har tagit på sig ansvaret att inkludera de boende i turismutvecklingen. Deras

tillvägagångssätt för att göra detta är genom att arrangera medborgardialoger där boende får komma med synpunkter på de projekt kommunen planerar att genomföra. De boende har förtroende för skötseln av turismutvecklingen och är därmed inte motstridiga till sin begränsade mängd inflytande.

Den uppleva bristen på kunskap inom turismutveckling är även en anledning till att de boende inte känner ett behov av inflytande. Trots detta skulle de boende inte vara motståndare till förbättrade möjligheter att ventilera sina tankar och idéer. Den sista frågeställningen handlar om de boendes inställning till en ökad mängd besökare. Enligt denna studie är respondenterna inte emot fler besökare.

Respondenternas svar delas lika mellan åsikterna att mängden besökare i dagsläget är lagom och att det gärna får komma fler.

9. Vidare studier

Som tidigare nämnt är kan resultaten av denna studie inte användas för att dra några klara slutsatser.

Denna studie kan dock vara en inspiration för liknande studier som har tid och resurser för att

genomföra metodformatet fullt ut. Jag anser att de boendes åsikter inte ska underskattas och att de kan göra fantastiska saker för en ort om man lyckas ta till vara på den. Så vidare studier i detta ämne är någonting som jag rekommenderar samtliga kommuner som antingen börjat utforska eller redan är etablerade inom besöksnäringen.

17

10. Referenslista

Bensköld, A., Forsman, J., & Westberg, L. (2015). Turismens påverkan – hur turismen påverkar individer i lokalsamhället. (Examensarbete, Borås Högskola, Borås). Hämtad från http://hb.diva- portal.org/smash/get/diva2:865880/FULLTEXT01.pdf.

Bryman, A., & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.

Butler, R. W. (1980). THE CONCEPT OF A TOURIST AREA CYCLE OF EVOLUTION:

IMPLICATIONS FOR MANAGEMENT OF RESOURCES. Canadian Geographer / Le Géographe Canadien, 24(1), 5–12.

Butler, R. W. (2006). The tourism area life cycle Vol. 1 Applications and modifications. Clevedon:

Clevedon Channel View.

Chuang, S. (2010). Rural tourism: Perspectives from social exchange theory. Social Behavior and Personality, 38(10), 1313–1322.

Cooper, C., & Hall, C. M. (2007). Contemporary tourism: An international approach. Contemporary tourism: An international approach.

Ekonomifakta. (2019). Antal företag I Sverige. Hämtad 2020-05-06 från

https://www.ekonomifakta.se/fakta/foretagande/naringslivet/antal-foretag-i-sverige/

Faulkner, B., & Tideswell, C. (1997). A framework for monitoring community impacts of tourism.

Journal of sustainable tourism, 5, 3–28.

Folkhälsomyndigheten. (2020). Skydda dig och andra från spridning. Hämtad 06-04-2020 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda- dig-och-andra/.

Grängsjö, Y. V. F. (2003). Destination networking: Co-opetition in peripheral

surroundings. International Journal of Physical Distribution and Logistics Management, 33(5), 427- 448.

Hanna, S., & Rowley, J. (2011). Towards a strategic place brand-management model. Journal of Marketing Management, 27(5–6), 458–476.

Harrill, R. (2004). Residents' attitudes toward tourism development: A literature review with implications for tourism planning. Journal of Planning Literature, 18(3), 251–266.

Hay, I. (2016). Qualitative research methods in human geography (Fjärde utgåvan). Don Mills, Ontario: Oxford University Press.

Höga kusten. (u.å.). Turistservice. Hämtad 2020-04-17 från https://www.hogakusten.com/sv/turistservice.

Höga kusten destinationsutveckling AB. (u.å.). Om Hk Dest. Hämtad 2020-05-28 från https://www.hkdest.se/sv/om-hk-dest.

Höga kusten turism. (u.å.). Om oss. Hämtad 2020-05-06 från https://hkt.hogakusten.com/omoss.

Karlsson, E., & Olsson, L. (2017). Turismen och dess effekter på lokalbefolkning – Case Åre.

(Examensarbete, Karlstad business school, Karlstad). Hämtad från http://kau.diva- portal.org/smash/get/diva2:1127285/FULLTEXT01.pdf.

Kramfors kommun. (2015). Riktlinje för medborgardialog. Hämtad från Kramfors kommuns webbplats.

18 https://www.kramfors.se/download/18.40c6617815791c9ed575c199/1478188996046/Riktlinje%20f%

C3%B6r%20medborgardialog.pdf.

Khoon, Y, K. (2000). Understanding community tourism entrepreneurism – some evidence from Texas. I Richards, G., Hall, D., & European Association for Tourism Leisure Education

(red.), Tourism and sustainable community development. (s. 205-207). London: Routledge.

Kruczek, Z., Kruczek, M., & Szromek, A. R. (2018). Possibilities of using the tourism area life cycle model to understand and provide sustainable solution for tourism development in the antarctic region.

Sustainability (Switzerland), 10(1).

Lawler, E. J., & Thye, S. R. (1999). Bringing emotions into social exchange theory doi:

10.1146/annurev.soc.25.1.217.

Länsstyrelsen Västernorrland. (2014). Norrfällsviken [Y 29]. Hämtad 2020-04-20 från

https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2e0f9f621636c8440272303a/1528103706544/Norrf%C3%

A4llsviken%20v%C3%A4rdebeskrivning%20%5BY29%5D.pdf Mannaminne. (u.å.). Vad är Mannaminne?. Hämtad 2020-04-14 från

https://www.mannaminne.se/uppt%C3%A4ck%20mannaminne/vad%20%C3%A4r%20mannaminne.h tml

Mcgehee, N. G., & Kline, C. S. (2008). Entrepreneurship and the rural tourism industry: A primer. Building community capacity for tourism development (pp. 123–141).

Nationalencyklopedin. (u.å.). Utbytesteorin. Hämtad 2020-04-21 från https://www-ne- se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/utbytesteori.

Retiever business. (2019). Norrfällsviken Turism Aktiebolag. Hämtad 2020-04-20 från https://web- retriever-info-

com.proxy.ub.umu.se/services/businessinfo/displayBusinessInfo?orgnum=5591080683&country=SE.

SCB. (2019a). Användning av internet (andel personer, procent) efter användningsområde, kön, redovisningsgrupp och år. Hämtad 2020-03-20 från

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__LE__LE0108__LE0108D/LE0108T16/ta ble/tableViewLayout1/.

SCB. (2020b). Befolkningens medelålder efter region och kön. År 1998 – 2019. Hämtad 2020-04-21 från

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101B/BefolkningM edelAlder/.

SCB. (2019c). Folkmängd efter region och år. Hämtad 2020-04-07 från

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/FolkmangdDi strikt/table/tableViewLayout1/.

Stedman, R. C. (2006). Understanding place attachment among second home owners. American Behavioral Scientist, 50(2), 187–205.

Wang, Y., & Pfister, R. E. (2008). Residents' attitudes toward tourism and perceived personal benefits in a rural community. Journal of Travel Research, 47(1), 84–93.

Yuksel, A., & Culha, O. (2018). An Assessment of the Acceptance of Government-Issued Tourism Strategies: A Case of Tourism Students. Tourism Planning & Development, 15(2), 166–187.

19

11. Bilagor

11.1 Bilaga 1, Förfrågan om intervju:

Hej!

Mitt namn är Joel Öhlén. Jag kommer från Västervallto och studerar sista terminen på Turismprogrammet vid Umeå universitet.

Jag skriver för tillfället mitt examensarbete och gör då en studie i lokalbefolkningars syn på turismutveckling och ökad besöksnäring. Som en del av min studie vill jag komma i kontakt med er som är bofasta eller fritidshusägare i Norrfällsviken och Häggvik, för att genom en kort telefonintervju

få reda på era tankar om ämnet. I telefonintervju, som tar ca 10 minuter, kommer jag ställa några frågor om hur du märker av turismen och hur den påverkar dig. Skulle du vara intresserad av att hjälpa

mig genom att delta, mejla då mig: joel.ohlen@gmail.com så bestämmer vi en tid.

Tack på förhand!

11.2. Bilaga 2, Intervjufrågor:

1. Hur gammal är du?

2. Vilken by bor/har du fritidshus i?

3. Är du heltidsboende eller fritidshusägare?

4. Hur länge har du bott/haft fritidshus i Nordingrå?

5. Vilken är din huvudsakliga sysselsättning?

6. Verkar du inom turismen på något sätt, till exempel genom volontärarbete eller medlemskap i förening?

7. Hur tycker du att turismen i Nordingrå har påverkat dig samt hur det påverkat byn? (trängsel, priser, arbetsmöjligheter, miljö?)

8. Om du fick önska, skulle mängden turister under högsäsong minska eller öka?

9. Har du förtroende för de som sköter turismutvecklingen?

10. Känner du att du har möjlighet att påverka de besluts som tas kring turismen?

11. Skulle du vilja ha större inflytande i de besluts som tas kring turismen?