• No results found

Målstyrning - Indikatorer

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Målstyrning - Indikatorer"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Målstyrning - Indikatorer

Peter Larsson

1

(2)

Förädlingskedjan

2

Indikatorer Effekter

Measures

Etappmål

Antal omkomna och allvarligt skadade

• Andel trafikarbete med nyktra förare

• Andel trafikarbete på statliga vägar med en hastighetsgräns

>80km/h med mittseparering

• Alkolås i

fordonsflottor/vid upphandling

• 2+1 vägar Planering, styrning

och uppföljning av resurser och verksamhet (t.ex.

ISO 39001)

Aktörsbidrag

Åtgärder Ledningssystem

Yttre faktorer

Drivkrafter Mål/indikatorer

CSR

Upphandling, avtal

Agenda 2030

Investerare

(3)

Indikator Nödvändig utveckling till mål 2020

1. Hastighet, statligt

2. Hastighet, kommunalt

3. Nykter trafik

4. Bältesanvändning 

5 a. Användning cykelhjälm

5 b. Användning mopedhjälm

6. Säkra personbilar 

7. Ökad regelefterlevnad mc Mäts inte ännu, mål saknas

8. Säkra statliga vägar

9. Säkra GCM-passager

10. Drift och underhåll av cykelvägar

11. Systematiskt trafiksäkerhetsarbete ISO 39001 Mäts inte ännu, mål saknas

Antal omkomna

Antal allvarligt skadade

 I linje

Inte i linje

(4)

Indikator Utgångsläge Nuläge 2019 Mål 2020 1 a. Hastighet, statligt, inom hastighetsgräns 43 %

47 % 80 % 1 b. Hastighet, statligt, genomsnittlig reshastighet

82 km/tim

78,1 km/tim 77 km/tim

2. Hastighet, kommunalt 64 % (2012)

65 % 80 %

3. Nykter trafik 99,71 %

99,75 % 99,90 %

4. Bältesanvändning 96 %

98,4 % 99 %

5 a. Användning cykelhjälm 27 %

47 % 70 %

5 b. Användning mopedhjälm 96 %

93 % 99 %

6. Säkra personbilar 20 %

79 % 80 %

7. Ökad regelefterlevnad mc – – mål saknas

8. Säkra statliga vägar 50 %

80 % 90 %

9. Säkra GCM-passager 19 %

28 % 35 %

10. Drift och underhåll av cykelvägar 18 %

19 % 70 %

11. Systematiskt trafiksäkerhetsarbete ISO 39001 – – mål saknas

Antal omkomna 440 st

221 st 220 st

Antal allvarligt skadade 5 400 st

3 800 st 4 100 st

I linje

Inte i linje

(5)

Andel observerade cyklister med cykelhjälm 1996–2019

5

0 10 20 30 40 50 60 70 80

1996 2000 2004 2008 2012 2016* 2020

Andel (%)

Cykelhjälmsanvändning Nödvändig utveckling

(6)

Genomsnittlig reshastighet på statligt vägnät

6

70 72 74 76 78 80 82 84

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 Km/tim

Genomsnittlig reshastighet Nödvändig utveckling Skattad nivå 2013-2015, 2017-2019

(7)

Andel trafikarbete med mötesseparering på statliga vägar över 80 km/tim

7

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Andel (%)

Andel mötesseparerat Nödvändig utveckling

(8)

Andelen trafikarbete inom hastighetsgräns på statligt vägnät

8

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 Andel (%)

Andel inom hastighetsgräns Nödvändig utveckling Skattad nivå 2013-2015, 2017-

(9)

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Antal

Självmord Omkomna EU-mål Nuvarande nationellt mål

Omkomna i vägtrafikolyckor 2006–2018

221

*Från och med 2010 exklusive självmord

*

(10)

Allvarligt skadade i vägtrafikolyckor 2006–2018

*På grund av

rutinförändringar har 2015-2018 justerats för internt bortfall 0

1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015* 2016* 2017* 2018 2019 2020

Allvarligt skadade (fallolyckor gående) Allvarligt skadade (exkl fallolyckor gående) Nödvändig utveckling

6800

3800

(11)

Utveckling av indikatorerna

• Vad krävs för att indikatorerna ska bli mer styrande?

‒ Mer åtgärdsnära och/eller aktörsnära?

‒ Indikatorer nedbrutna till regional/lokal nivå?

• Finns det andra sätt att redovisa indikatorernas utfall?

• Finns det indikatorer idag som har svaga effektsamband?

• Finns det andra indikatorer med starka effektsamband?

• Hur driver vi utvecklingen av indikatorerna vidare?

11

(12)

The 9 recommendations

12

Sustainable Practices and Reporting: including road safety interventions across sectors as part of SDG

contributions.

Procurement: utilizing the buying power of public and private organizations across their value chains.

Modal Shift: moving from personal motor vehicles toward safer and more active forms of mobility.

Child and Youth Health: encouraging active mobility by building safer roads and walkways.

Infrastructure: realizing the value of Safe System design as quickly as possible.

Safe Vehicles Across the Globe: adopting a minimum set of safety standards for motor vehicles.

Zero Speeding: protecting road users from crash forces beyond the limits of human injury

tolerance.

30 km/h: mandating a 30 km/h speed limit in urban areas to prevent serious injuries and deaths to vulnerable road users when human errors occur.

Technology: bringing the benefits of safer

vehicles and infrastructure to low- and middle-

income countries.

References

Related documents

A paradigm shift in personal mobility..

KEYWORDS: micro data, panel data, poverty, poverty traps, income distribution, inequality, top incomes, welfare state, household disposable income, income mobility,

Using educational attainment as a proxy for socioeconomic status, we find that the average correlation between parental and child education is approximately 0.56 for the whole

Beginning with the assumption that the practice of contemporary religiosity and the development of a religious identity are part of an ongoing process of habituation,

Data tabs reports OLS estimation of tuition and fees paid by US students, first time enrolled full time in college in the academic year 2003-04 below the age of 21 as

From the host country perspective, two questions dominate the debate (see de la Rica et al. 2015): i) what are the labor market effects of immigration? and ii) how well do

In particular, we show that an absorbing microsphere, suspended in a critical binary mixture and optically trapped, is able to perform rotational motion around the beam waist and

If possible, member states manage welfare and labour market related consequences of intra-EU mobility within existing governance structures. Consequences not