Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2020

årsredovisning 2020

Riksantikvarieämbetet 2020 Box 1114

Förord

Riksantikvarieämbetet är den nationella myndighet som leder och stödjer arbetet med att beva- ra, använda och utveckla kultur- arvet. Men många andra aktörer har avgörande roller för det kon- kreta kulturarvsarbetet runt om i landet: länsstyrelser och andra statliga myndighe- ter, museer, universitet och högskolor, civilsamhäl- lets organisationer, näringsliv, fastighetsägare och ytterst allmänheten.

Därför är det avgörande för måluppfyllelsen inom området att alla tar sitt ansvar för kulturarvet så att det är väl känt, använt och utvecklas i takt med tiden.

År 2020 var dock ett annorlunda år. På ett per- sonligt plan har vi drabbats olika hårt av pandemins konsekvenser, men effekterna för Riksantikvarie- ämbetet har trots allt varit begränsade, inte minst vid en jämförelse med många andra aktörer inom kulturarvssektorn. Genom en snabb digital om- ställning har vi i de flesta fall lyckats uppnå det vi har föresatt oss, även om vissa mål kommer att vara realiserade först en bit in på 2021.

I vissa fall har våra aktiviteter fått ett genomslag som vi inte har varit i närheten av tidigare. Antalet deltagare på många av våra webbinarier och digitala konferenser har vid flera tillfällen mångdubblats jämfört med tidigare år och våra besöksmål – Glimminge hus och Gamla Uppsala museum – har

Vår samverkan med andra har stärkts. En sys- tematisk dialog har förts med museisektorn under året, en sektor som i stora delar drabbats hårt av pandemin. Till Regeringskansliet har vi löpande re- dovisat lägesbedömningar om pandemins påverkan på landets samlade kulturarvsarbete. Det tvärsek- toriella arbetet med andra nationella myndigheter har utvecklats. Vi ser positivt på hur det regionala perspektivet kan integreras i denna samverkan så att kulturarvsfrågor ges större utrymme regionalt och i andra politikområden.

Vi har på olika sätt stöttat samhällskritiska funk- tioner under pandemin. Det har till exempel hand- lat om att under en kortare period ställa om verk- samheten i kulturarvslaboratoriet för att under ett kritiskt skede av pandemin tillverka handsprit för Region Gotland. Vi har även bidragit med hand- läggarresurser till andra myndigheter för att under- lätta deras arbete med att besluta om akuta stödåt- gärder och vi stödjer för närvarande Länsstyrelsen Gotland med kommunikationsresurser.

Ändå har vi, trots pandemin, i stor utsträck- ning nått våra mål. Nyckeln till det har varit dels snabbfotade och initiativrika medarbetare på Riks- antikvarieämbetet som möjliggjort den digitala omställningen, dels en nära dialog med våra samar- betspartners om deras behov. Utifrån det perspekti- vet har pandemin i flera avseenden gett oss en skjuts in i ett utmanande, men spännande år 2021.

Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2020

Innehåll

Resultatredovisning

Pandemins effekter ...8

Digital omställning av utåtriktad verksamhet ...8

Ökat intresse för kulturmiljön ...9

Effekter på museisektorn...9

Länsstyrelserna ...11

Strategisk plan ... 12

Kulturarv och samhälle ... 13

Detta görs inom Kulturarv och samhälle ... 13

Sammanfattning och måluppfyllelse ... 13

Kultur i hela landet ...14

Samverkan med länsstyrelserna ... 15

Programmet för tvärsektoriellt kulturmiljöarbete i staten (TVÄRS) ... 15

Internationell samverkan ... 17

Agenda 2030 ... 17

Kulturmiljöintegrering ...19

Gestaltad livsmiljö ...22

Kulturmiljöförvaltning ...22

Samlingsförvaltning och riskhantering ...23

Svensk Museitjänst ... 24

Besöksmål ...25

Evenemang ...27

Regler och bidrag ... 29

Detta görs inom Regler och bidrag ... 29

Sammanfattning och måluppfyllelse ... 29

Information och kunskap ...45

Detta görs inom Information och kunskap ...45

Sammanfattning och måluppfyllelse ...45

Forskning och utveckling ...46

Uppdragsarkeologi ... 50

Utvärderingsstöd i kulturmiljöarbetet ... 51

Digisam ... 51

Informationsförsörjning ...52

Kulturarvscentrum ... 56

Detta görs inom Kulturarvscentrum ... 56

Sammanfattning och måluppfyllelse ... 56

Kulturvårdsutveckling ...57

Standardisering ... 58

Utställningsteknik ... 58

Museiutveckling ... 58

Digital förmedling ... 59

Kulturarvsinkubator ... 59

Övrig redovisning ...60

Kommunikation ...60

Kompetensförsörjning ...60

Jämställdhetsintegrering ... 62

Funktionshinder ... 62

Ekonomi ...63

Lokalkostnader ...64

Redovisning av avgiftsbelagd verksamhet ...64

Finansiell redovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter ....66

Resultaträkning ...67

Riksantikvarieämbetet är den nationella myndighet som leder och stödjer arbetet med att bevara, använda och utveckla kulturarvet. Myndighetens uppdrag är i korthet att:

•

•

•

•

Myndigheten har valt att redovisa verksamheten i verksamhetsområden och avsnitten i årsredovisning- en följer denna uppdelning. Verksamhetsområdena omfattar uppgifter, ansvarsområden och styrmedel som ges i förordningen med instruktion, reglerings- brevet för myndigheten och i författningar som be- rör myndigheten. Verksamhetsområdena är Kultur- arv och samhälle, Regler och bidrag, Information och kunskap samt Kulturarvscentrum. Varje avsnitt in- leds med en beskrivning av verksamheten inom ra- men för området och en sammanfattning av bedömd måluppfyllelse.

Riksantikvarieämbetet fortsätter med ambitionen att utveckla mer analytiska avsnitt i årsredovisning- en och vi har försökt fördjupa redovisning och be- dömning inom några verksamheter. Vi har även höjt vår ambition vad gäller könsuppdelad statistik där det är relevant och där data finns tillgänglig – se framför allt avsnittet kring FoU-medlens använd- ning där vi jämför kvinnors och mäns beviljande-

Om årsredovisningen

grad. Myndigheten har under året arbetat med att ta fram en ny strategisk plan, vilket beskrivs i avsnit- tet Strategisk plan. Vi har medvetet avvaktat med att ta fram indikatorer tills planen färdigställts. Indi- katorer kopplade till strategiska planens genomför- ande ska tas fram under 2021. Av den anledningen är antalet resultatindikatorer som redovisas i årsre- dovisningen begränsad. Under året har emellertid ett arbete påbörjats vad gäller indikatorer koppla- de till delar av vår ärendehandläggning. Detta re- dovisas i avsnittet Nyckeltal och målvärden gällande lagtillämpning.

Avslutningsvis – detta år har i mångt och mycket präglats av pandemins effekter. Av den anledning- en har vi valt att ägna ett särskilt avsnitt kring det- ta, och då med huvudsakligt fokus på kulturarvs- sektorn. Konsekvenserna för myndigheten har varit begränsade jämfört med många andra aktörer, men de vi har identifierat redovisas löpande genom års- redovisningen.

Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2020

Tabell 1. Redovisning av intäkter och kostnader per verksamhetsområde, belopp (tkr)

2020 2019 2018

Övriga Övriga Övriga

Verksamhetssområde Anslag Intäkter Kostnader Summa Anslag Intäkter Kostnader Summa Anslag Intäkter Kostnader Summa Kulturarv och samhälle, exkl.

SMT och butiksförsäljning 65 514 1 992 -67 506 0 73 424 9 243 -82 667 0 74 028 6 554 -80 582 0 Regler och bidrag, exkl.

statliga utställningsgarantier 40 648 290 -40 938 0 40 689 296 -40 984 0 39 515 389 -39 904 0 Information och kunskap 107 657 3 931 -118 349 -6 761 113 638 5 877 -126 442 -6 927 109 278 5 665 -119 568 -4 625 Kulturarvscentrum 48 883 3 808 -52 691 0 39 261 4 556 -43 817 0 35 357 2 392 -37 750 0

Avgiftsbelagda verksamheter

Svensk Museitjänst 0 28 412 -27 280 1 132 0 31 209 -30 322 887 0 28 010 -25 131 2 880

Butiksförsäljning besöksmål 0 1 042 -1 230 -188 0 1 904 -1 993 -90 0 1 896 -1 696 199

Offentligrättslig verksamhet

Statliga utställningsgarantier

(fin 80) 0 1 084 -858 226 0 690 -991 -301 0 1 030 -952 78

Summa 262 702 40 559 -308 852 -5 591 267 012 53 775 -327 216 -6 430 258 178 45 937 -305 583 -1 469

Avvikelser mellan ovanstående sammanställning och resultaträkningen i årsredovisningens finansiella del förklaras av intern kostnadsfördelning mellan anslagsfinansierad och avgiftsfinansierade verksamheter. Delar av verksamheten har full kostnadstäckning som ekonomiskt mål och ska bära delar av gemensam ledning och administation. Totala summeringsbelopp för respektive år motsvarar årets kapitalförändring. Anslag och kostnader kopplade till transfereringar återfinns inte i ovanstående uppställning.

Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2020 | Resultatredovisning

Den pågående pandemin har haft en stor inverkan på det svenska samhället och så även på hur kultur- arvsarbetet gestaltat sig under det gångna året. Riks- antikvarieämbetet har i jämförelse med många andra kulturarvsaktörer påverkats i relativt lindrig omfatt- ning även om pandemin inneburit stora utmaning- ar för oss.

Riksantikvarieämbetets personal har i stor ut- sträckning arbetat hemifrån sedan i mars och myck- et av myndighetens utåtriktade verksamhet har fått söka nya former. Trots detta kan vi konstatera att myndigheten i allt väsentligt når de målsättningar som satts upp för verksamheten under 2020. De medel som frigjorts när bland annat resor och kon- ferenser ställts in har använts för att förstärka be- fintlig verksamhet och för att bekosta en accelererad omställning till mer digitala arbetssätt, en utveck- ling som kommer att gynna verksamheten även efter pandemin. Sjukfrånvaron vid myndigheten har un- der året inte av vikit från hur det normalt ser ut.

I det följande redovisas dels den omställning som Riksantikvarieämbetet genomfört av den utåtrikta- de verksamheten, dels pandemins effekter på några av våra målgrupper.

Digital omställning av utåtriktad verksamhet

Ett sätt att nå ut till våra målgrupper är genom kon- ferenser, seminarier och kurser. Pandemin har un- der året påverkat denna möjlighet. Under våren ställ- des många evenemang in helt då fysiska möten inte var förenliga med rådande restriktioner och ett an- svarsfullt smittskyddsarbete. Med lite längre om-

ställningstid har vi under hösten kunnat genom- föra planerade evenemang digitalt. Vissa planerade workshoppar har fått skjutas fram till 2021. Det är främst beroende på att samarbetspartners permit- terats eller varslats, att workshopparna inte kunnat förberedas på ett adekvat sätt eller att de haft fokus som inte lämpar sig för digitala former.

Hur framgångsrika vi varit i att nå andra med di- gitala workshoppar, event och visningar för till ex- empel skolbarn, beror till stor del på den digitala mognaden i vår egen och andras organisationer. Där den digitala mognaden är hög har vi lätt kunnat ska- la upp och nått väldigt många. Inom andra områden har vi kommit igång bra men inte nått ut lika snabbt.

Till viss del har dessa digitala evenemang nått en större publik, särskilt som de under hösten dessutom varit kostnadsfria för deltagarna. Evenemangen har även nått nya målgrupper, bland annat har högsko- lestudenter deltagit i större omfattning än tidigare.

Vi kan också se en större geografisk spridning hos deltagarna, även utanför landets gränser. Digitala möten innebär en större tillgänglighet och medför en tidsbesparing för deltagarna, vilket främjar del- tagandet. De digitala evenemangen har också inne- burit ett minskat resande, både hos deltagare och hos vår egen personal, vilket innebär ekonomiska och miljömässiga fördelar.

En skillnad mellan analoga och digitala evene- mang är att det kan vara svårt att veta exakt hur många som tar del av ett digitalt evenemang. En person kan ha anmält sig, men delar med sig av län- ken till flera, alternativt samlas flera personer fram- för en skärm. Att evenemangen filmas gör också att

Pandemins effekter

de kan tillgängliggöras längre tid på webben och därigenom få större spridning än ett fysiskt eve- nemang.

De digitala erfarenheter vi gjort detta år kom- mer naturligtvis att förvaltas även efter pandemin.

Många online-evenemang kommer att arrangeras även i framtiden, dels för att vi nu fått upp ögonen för de fördelar detta kan ge och dels för att våra målgrupper nu har de tekniska möjligheter de tidi- gare saknat eller inte varit så bekväma med. En vi- dareutveckling av det digitala formatet kräver ock- så bättre kunskap om det nya ”språk” detta innebär, för att göra det riktigt bra. Under hösten 2020 prö- vade vi oss fram efter bästa förmåga, men i fram- tiden kommer kraven att bli högre på bra produk- tioner och nya tänkesätt kring digitala evenemang.

Pandemin har, förutom att ge en skjuts i den di- gitala omställningen, även haft andra effekter på Riksantikvarieämbetet. Dessa redovisas löpande i årsredovisningen. De mest omfattande konsekven- serna av pandemin ser vi emellertid utanför Riks- antikvarieämbetet.

Ökat intresse för kulturmiljön

Pandemin har inneburit ett allmänt ökat intresse för olika typer av utomhusaktiviteter. Detta har inne- burit att kulturreservat, fornlämningsområden och andra kulturhistoriskt intressanta områden har be- sökts i betydligt större utsträckning än tidigare. Kul- turlandskapet har i detta avseende utgjort en viktig samhällsresurs för människors rekreation och hälsa.

Pandemin har också med stor sannolikhet lett till att delvis nya grupper fått upp ögonen för landska- pets kulturella värden.

Det ökade intresset av att vistas i naturen och att ta del av landskapets kulturvärden har till över vägande del positiva effekter, men har också inneburit ett ökat

slitage på vandringsleder och annan infrastruktur, liksom på mer lättillgängliga fornlämningsområden och andra kulturhistoriska objekt. Parkeringsplatser, toaletter och andra anordningar har på flera håll visat sig vara otillräckliga för att ta emot den ökade mäng- den besökare, och det finns också rapporter om ökat antal fall av skade görelse och oförsiktigt eldande. I något fall har detta lett till att skyltning och annan infrastruktur tagits bort på begäran av markägare.

Den publika verksamheten har i flera fall fått stå tillbaka av smittskyddsskäl. För förvaltningen av kulturreservat, fornvårdsområden och andra miljöer innebär minskade intäkter från publik verksamhet, i kombination med ökat slitage, en stor ekonomisk utmaning för flera aktörer. Möjlig- heterna att kompenseras för minskade intäkter och ökade underhållskostnader genom alternativa finansieringsformer är för majoriteten av aktörerna i praktiken små. Detta är särskilt tydligt i den ideella sektorn som tar ett stort lokalt ansvar för förvaltningen av vandringsleder och annan infra- struktur.

Effekter på museisektorn

Museerna i Sverige har drygt 26 miljoner besök un- der ett normalt år. År 2020 såg helt annorlunda ut.

De flesta centrala museer i Sverige stängde sin fy- siska publika verksamhet under våren till följd av pandemin. När det gäller regionala och kommu- nala museer – liksom den ideella sektorn – varie- rar bilden, men alla införde begränsningar i verk- samheten. Även om vissa lättnader var möjliga un- der sommaren då till exempel de centrala museerna var öppna för besökare, visar statistik från Riksför- bundet Sveriges Museer att museerna under som- marmånaderna i snitt hade 41 procent färre besök jämfört med 2019.

Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2020 | Resultatredovisning

Utanför storstadsområdena noterades en stor an- del inhemsk turism och vissa arbetslivsmuseer och hembygdsmuseer hade relativt höga besökssiffror, särskilt i juli och augusti. Under hösten försämrades läget med fortsatt smittspridning, skärpta nationella råd och förbud att anordna allmänna sammankoms- ter och offentliga tillställningar med fler än åtta per- soner. Museerna stängde för fysiska besök medan vissa friluftsmuseer och parker kunde hålla fortsatt öppet men med åtgärder för smittskydd.

Pandemin påverkar museernas verksamhet, främst som besöksmål. Museerna har under året arbetat med att ställa om sin verksamhet för att minska smittspridningen med anpassade öppettider, inställda aktiviteter, publikbegränsning och nya ut- omhusaktiviteter. Även om många museer stängde för fysiska besök fortsatte den publika verksamhe- ten i digital form och genom utomhusaktiviteter.

Riksantikvarieämbetet uppfattar att landets mu- seer har tagit ett stort ansvar för att lyssna in både målgruppernas och samhällets behov för att hitta nya sätt att fullfölja sina uppdrag. Detta har bland annat skett genom att erbjuda digitala lösningar och digital förmedling för att hjälpa till att bryta män- niskors isolering samt att vara ett stöd för skolan.

Digitaliseringen har ökat allmänhetens tillgång till museernas arkiv och samlingar. En viktig del i den digitala transformationen är tillgänglighet och mu- seerna har visat prov på stor kreativitet för att männ- iskor ska kunna ta del av kultur- och naturarvet.

Huvuddelen av museernas besöksstatistik består av att räkna fysiska besök. Pandemin har aktuali- serat frågan hur de digitala besöken ska räknas in i museistatistiken och nu pågår en en diskussion om denna fråga inom sektorn – både nationellt och internationellt.

När det gäller förvaltning av samlingarna uppger till exempel Länsmuseernas samarbetsråd att de ge- nerellt inte ser någon kortsiktig negativ påverkan.

På sikt kan dock verksamheten påverkas genom be- hov av omprioriteringar, permitteringar eller fortsatt hemarbete. Pandemin har också gjort att museernas arbete med samtidsinsamling och dokumentation har ökat. Flera museer dokumenterar hur samhäl- let och invånarna påverkas av och upplever pande- min genom att samla in människors berättelser, bil- der och föremål.

Museer som är beroende av entréintäkter drabbas hårt. I Sveriges Museers rapport Museer på margi- nalen, som bygger på en undersökning i maj 2020, uppges att 83 procent av museerna har en ansträngd ekonomi och att åtgärder vidtas för att minska kost- naderna. Den ideella musei- och kulturarvsverk- samheten är särskilt utsatt, som ideellt driven och beroende av entréintäkter och intäkter från olika ar- rangemang och fikaförsäljning. Många av de som är aktiva inom denna verksamhet tillhör dessutom en riskgrupp och det finns en farhåga att föreningar inom denna sektor inte kommer igång med sin verksamhet efter pandemin. Det finns även aktörer inom den regionala museistrukturen med mycket ansträngd ekonomi.

Krisstöd till kulturen har tilldelats statligt finan- sierade kulturinstitutioner, till exempel museer, för att täcka inkomstbortfall i publik verksamhet. När- mare två tredjedelar av regionmuseerna har fått del av det regionala krisstödet och majoriteten fick del av statligt stöd i någon form. I den första omgången av krisstödet hamnade ideellt drivna museer delvis utanför stödsystemen då stödpaketen inte omfattade uteblivna entréintäkter och bara gällde professionell verksamhet. Det krisstöd till kulturen som fördela- des via Statens kulturråd under hösten 2020 kunde

sökas för intäktsbortfall vid inställda arrangemang, omställningsstöd, särskilda behov och för att smitt- säkra evenemang. Kulturrådet fick in ca 4 400 an- sökningar om totalt 3,3 miljarder kronor och drygt 880 miljoner kronor fördelades.

Länsmuseernas samarbetsråd uppger att läns- museerna under 2020 hade ett kraftigt minskat an- tal timanställda och att många tjänster inte återbe- sattes. Dock verkar det som om det statliga stödet samt interna besparingar och åtstramningar skjutit varsel på framtiden.

Pandemin har medfört ett ökat behov av att sam- tala, samverka och utbyta erfarenheter inom musei- sektorn. Det har därför varit viktigt för Riksantik- varieämbetet att föra en nära dialog med museerna för att följa utvecklingen och ge det stöd som ligger inom myndighetens uppdrag. På initiativ av Sveri- ges Museer har också ett informationsforum bil- dats mellan de större museiorganisationerna. Här ingår utöver Sveriges Museer även Arbetslivsmuse- ernas samarbetsråd, Centralmuseernas samarbets- råd, Länsmuseernas samarbetsråd, Sveriges Hem- bygdsförbund samt företrädare för den kommunala museisektorn. Även Sveriges Kommuner och Re- gioner samt Riksantikvarieämbetet är represente- rade i forumet.

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna har sedan pandemin utbröt bedri- vit ett aktivt arbete för att hantera smittspridning- en. Detta har påverkat länsstyrelsernas förmåga att arbeta med andra frågor. Även om inga generella undanträngningseffekter har rapporterats ser situ- ationen olika ut vid olika länsstyrelser, bland annat beroende på resurser samt tilldelningen av pandemi- relaterade uppdrag från regeringen.

Länsstyrelserna har under 2020 inte lyft frågor som med anledning av pandemin kräver akuta åt- gärder från Riksantikvarieämbetet. Länsstyrelserna har även under 2020 i mycket stor utsträckning kun- nat betala ut beviljade bidrag från 7:2-anslaget om bidrag till kulturmiljövård. Åtta länsstyrelser har lämnat tillbaka medel till Riksantikvarieämbetet och de återbetalda beloppen från respektive läns- styrelse under året skiljer sig inte i någon större ut- sträckning från tidigare år.

Tre länsstyrelser har angivit att återbetalningen gjorts med anledning av pandemin. Värt att notera är en återbetalning som skiljer ut sig, där Länsstyrelsen Västerbottens län var tvungen att ställa in ett omfattande projekt på grund av pandemin. Riks- antikvarieämbetet har dock trots återbetalningar förbrukat hela anslaget, då årets fördelning inled- des med ett anslagsöverskridande.

Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2020 | Resultatredovisning

Riksantikvarieämbetet har fyraåriga strategiperio- der och den tidigare strategiska planen upphörde vid årsskiftet 2020/21. Myndigheten har därför un- der året utarbetat en ny strategisk plan för perioden 2021–2024. Den nya strategiska planen är ett led i att tydlig göra myndighetens mål på längre sikt för medarbetare och samarbetspartners, för att under- lätta samverkan och ett aktivt medarbetarskap. Ar- betet har bedrivits brett med stor delaktighet bland myndighetens medarbetare. Diskussionerna under arbetets gång har gjort den långsiktiga planeringen tydlig och visat på gemensamma utvecklingsbehov.

Planen tar avstamp i samhällsutvecklingen, i för- valtningspolitiken och i våra olika uppgifter enligt myndighetens instruktion. Den samlade effekten av måluppfyllelsen svarar mot regeringens kulturarvs- politik inklusive de nationella kulturmiljömålen.

Den strategiska planens målbilder är:

•

•

•

•

•

Från 2021 kommer årsredovisningen att redovisas enligt dessa målbilder, istället för i verksamhets- områden som i denna årsredovisning. På så sätt blir kopplingen mellan myndighetens instruktion, målbilder och resultatuppföljning tydligare. Dess- utom kommer vi tydligare kunna visa vårt bidrag till Agenda 2030.

Strategisk plan

Mål för verksamhetsområdet

Genomslaget för kulturarvet har ökat inom andra samhällsområden, tillgängligheten till det har ökat och förvaltningen har utvecklats genom tydliga uppdrag och roller, samordning och relevant stöd.

� Kulturarv och samhälle

� Regler och bidrag

� Information och kunskap

� Kulturarvscentrum

Detta görs inom Kulturarv och samhälle För att nå de nationella kulturmiljömålen och målen för kulturpolitiken krävs många aktörers insatser, såväl offentliga som privata. Inom verksamhetsom- rådet Kulturarv och samhälle samarbetar och samver- kar Riksantikvarieämbetet med dessa för att utveck- la kulturarvsarbetet och skapa förutsättningar för att bevara, använda och utveckla kulturarvet.

Verksamhetsområdet innefattar samverkan med andra nationella myndigheter, länsstyrelser, muse- er och regioner, samt medverkan i arbeten i EU och Europarådet. Tvärsektoriellt arbete är avgörande för att integrera kulturmiljöperspektivet i andras verk- samheter inom relevanta samhällsområden. Exem- pel på detta kan vara planeringen av bebyggelse och infrastruktur, det regionala tillväxtarbetet, land- skaps- och stadsutveckling, förvaltning och risk- hantering av kulturarv samt främjande av kulturella och kreativa näringar. Samarbete och utveckling av kunskap för förvaltning av kulturarv bedrivs utifrån prioriterade behov inom bebyggelse, landskap, före- målssamlingar och annat kulturhistoriskt material.

Myndigheten driver flera nationella nätverk och medverkar i nordiska, europeiska och internatio-

Kulturarv och samhälle

nella sammanhang. I samarbete med museer, läns- styrelser och myndigheter utvecklar vi arbetsmeto- der, standarder och råd samt tar fram och förmedlar stöd.

I verksamhetsområdet ingår även Svensk Musei- tjänst, som tillhandahåller klimat- och säkerhets- anpassade lokaler för föremålsförvaring åt museer, samt den publika verksamheten vid besöksmålen Glimmingehus och Gamla Uppsala museum.

Sammanfattning och måluppfyllelse För att de nationella målen för det statliga kultur- miljöarbetet ska kunna nås behöver många aktö- rer inom olika samhällsområden bidra. Därför har vi under året haft fokus på roller och ansvar i kom-

67,5

40,9

118,3 52,7

Diagram 1. Verksamhetsområdets andel av det totala kostnadsutfallet (mnkr)*

* Diagrammet kommenteras i avsnittet Ekonomi, s. 63.

Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2020 | Resultatredovisning

bination med samordning och stöd inom det tvär- sektoriella arbetet. Det har till viss del skett inom miljömålssystemet och sedan 2017 prioriterar Riks- antikvarieämbetet utveckling av kulturmiljöaspek- terna inom miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Levande skogar och Levande sjöar och vattendrag. Det sker också genom Agenda 2030 och internationellt arbete.

På strategisk nivå samverkar myndigheten direkt med flera av de centrala myndigheterna inom ra- men för verksöverläggningar och i arbetet kopplat till myndighetens program för tvärsektoriellt kultur- miljöarbete i staten (TVÄRS). Sammantaget har detta bidragit till ett mer effektivt, strukturerat och samlat samverkansarbete, goda myndighetsrelationer samt en god överblick över framtida utvecklingsmöj- ligheter. Med utgångspunkt i det som gjorts under året ser vi stora möjligheter att i samarbetet med läns- styrelserna länka samman samverkan med nationel- la myndigheter med utvecklingen på regional nivå.

Länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet sam- verkar för att åstadkomma ett tvärsektoriellt ge- nomslag för kulturmiljömålen på regional nivå.

Samordningen av samverkan med länsstyrelserna bedrivs kontinuerligt genom dialog på lednings- nivå och bedöms ha varit framgångsrik.

Till följd av världsarvsstrategin har Riksantikvarie- ämbetet under 2020 fortsatt att utveckla världsarvs- arbetet genom framtagandet av en handlingsplan för de tre kommande åren. Handlingsplanen har tagits fram i samarbete med Naturvårdsverket och Svenska Unescorådet, i dialog med länsstyrelserna, världsarvssamordnarna och övriga berörda aktörer och har bidragit till tydligare roller.

Riksantikvarieämbetet har under året gjort insat- ser med särskild koppling till Agenda 2030, vilket har skett genom:

– samråd om nationell indikator för kulturmiljöaspekter,

– utveckling av myndighetens strategiska plan och det tvärsektoriella arbetet, – kompetensutveckling,

– samverkan kring en forsknings utlysning, – arbete i forumet Rådet för hållbara städer, – regeringsuppdraget att kartlägga kultur-

arvsarbetets betydelse för skolan, – att främja samverkan mellan skola och

kulturarvsinstitutionerna.

Riksantikvarieämbetet har varit aktivt på flera områ- den internationellt, däribland kring frågor om import och export av kulturföremål, världsarvsfrågor samt klimat och hållbarhet. Myndigheten har till exem- pel fått i uppdrag att vara fokalpunkt i förhållande till Unesco vad gäller konventionen om åtgärder för att förbjuda och förhindra olovlig införsel, utförsel och överlåtelse av äganderätten till kulturegendom.

Myndighetens publika verksamhet har påverkats av pandemin och långa perioder har det varit stängt för fysiska besök på Glimmingehus och Gamla Upp- sala museum. Situationen har dock även lett till po- sitiva effekter. Båda besöksmålen har snabbt växlat om till digital verksamhet i form av livesändningar, filmer och föreläsningar. De har därigenom nått en mångdubbelt större publik i alla åldrar, betydligt fler än antalet fysiska besökare ett vanligt år. Besöksmå- len har även fått en publik som är mer geografiskt spridd är tidigare. Sammantaget har detta bidrag till ökad tillgänglighet och ökat genomslag.

Kultur i hela landet

Riksantikvarieämbetets verksamhet bidrar på olika sätt till kultur i hela landet. Dessa verksamheter lyfts mer specificerat under olika avsnitt i denna årsredo visning.

Som utgångspunkt kan sägas att kulturarvet i landskapet, på museer och i andra kulturarvsverk- samheter är en resurs för kunskap, bildning och upplevelser i hela landet och en platsbunden infra- struktur för attraktivitet och hållbar tillväxt. Riks- antikvarieämbetet arbetar för att denna resurs och infrastruktur ska tas till vara främst genom arbe- tet med digitalisering och tillgängliggörande, men också genom arbetet med olika finansiella styrme- del, både myndighetens egna och andras.

Exempel på detta är det omställningsarbete som gjorts vid Glimmingehus och Gamla Uppsala mu- seum där de digitala satsningarna nått en mer geo- grafisk spridd publik. Andra exempel är samarbe- tet inom samverkansplattformen för digitalisering inom kulturarvsområdet (Digisam), stöd till digi- talisering av samlingar, utvecklingen av myndighe- tens olika digitala söktjänster samt utveckling av di- gital information.

Vi bidrar också till kultur i hela landet genom samarbetet inom ramen för en sammanhållen lands- bygdspolitik, samarbete inom ramen för lands- bygdsprogrammet, fördelning av bidrag till kul- turmiljövård, bidrag till ideella organisationer och Kulturarvs-IT. Nämnas kan också resultat av reger- ingsuppdraget att kartlägga kulturarvsarbetets be- tydelse för skolan samt att främja samverkan mel- lan skola och kulturarvsinstitutionerna, liksom det fortsatta arbetet att utveckla stödet till museer och andra kulturarvsaktörer i hela landet.

Samverkan med länsstyrelserna

Under 2020 har samverkan skett i både linjeverk- samheten och programmet TVÄRS. De löpande mötena i den gemensamma samverkansgruppen har fortsatt. Arbetet med att uppdatera samverkans- överenskommelsen mellan Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna har påbörjats eftersom över-

enskommelsen löper ut 2020. En ny samverkans- överenskommelse för 2021–2024, med tillhörande utvecklingsplan, förväntas vara klar i början av 2021.

Arbetet med att ta fram samverkansöverenskom- melse och utvecklingsplan bidrar till att precisera vad som ska åstadkommas i det gemensamma ar- betet. Den tar tillvara de synpunkter på samarbe- tet som redovisas i den myndighetsanalys av Riks- antikvarieämbetet som Statskontoret publicerade våren 2020. Länsstyrelserna har deltagit i Riks- antikvarieämbetets verksöverläggningar med Havs- och vattenmyndigheten, vilket fördjupat samverkan med länsstyrelserna. Samverkansöverenskommel- sen kommer också att bidra till det tvärsektoriella kulturmiljöarbetet på regional nivå och för Riks- antikvarieämbetets och länsstyrelsernas samverkan i uppdraget att stödja regional implementering av kulturmiljöstrategier.

Programmet för tvärsektoriellt kulturmiljöarbete i staten (TVÄRS)

Riksantikvarieämbetet bedriver sedan mitten av 2018 programmet TVÄRS. En initial uppgift för programmet var att driva myndighetens arbete med att stödja och följa tio myndigheters framtagande och genomförande av vägledande strategier för kul- turmiljöfrågor. Programmet ska se till helheten i det statliga kulturmiljöarbetet och arbetar mot visionen att ”Statliga myndigheter har ett strategiskt förhåll- ningssätt till de nationella kulturmiljömålen och tar till vara kulturmiljöns potential för ett hållbart sam- hälle”. Utöver att stödja de tio myndigheterna ska programmet även utveckla Riksantikvarieämbetets egna tvärsektoriella förhållningssätt och arbetssätt.

I detta ingår att förstärka myndighetens agerande för Agenda 2030 och miljökvalitetsmålen. När pro- grammet avslutas 2021 är målet att Riksantikvarie- ämbetet hittat framgångsrika former för ett konti-

Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2020 | Resultatredovisning

nuerligt tvärsektoriellt arbetssätt och integrerat det i myndighetens ordinarie verksamhet.

I början av 2020 slutredovisade Riksantikvarie- ämbetet uppdraget att stödja och följa tio myndig- heters framtagande och genomförande av vägle- dande strategier för kulturmiljöfrågor. I rapporten redovisas hur myndigheten tagit sig an uppdraget, vad arbetet har lett till samt vilka lärdomar och slutsatser som framkommit i genomförandet. Rap- porten sammanfattar också de tio myndigheternas strategier och diskuterar dem i förhållande till upp- dragets utgångspunkter. Slutsatserna har legat till grund för myndighetens fortsatta arbete gentemot de tio myndigheterna.

Fortsatt och fördjupad samverkan

För att fortsätta och för att fördjupa samverkan med de tio myndigheter som utarbetat vägledande stra- tegier för kulturmiljöarbete har Riksantikvarieäm- betet under året gjort insatser relaterade till tre om- råden: verksöverläggningar, kompetensutveckling och utveckling av kulturmiljöaspekterna inom miljö målssystemet.

Verksöverläggningarna med andra nationella myndigheter är ett forum för att lyfta strategiska samverkansfrågor på ledningsnivå och är en vik- tig del av det tvärsektoriella kulturmiljöarbetet.

En målsättning är att överläggningarna ska bidra till ett mer samlat och systematiskt kulturmiljöar- bete i staten. Under 2020 har verksöverläggningar hållits med Statens fastighetsverk, Naturvårdsver- ket, Boverket, Havs- och vattenmyndigheten samt Skogsstyrelsen. Viktiga resultat av årets verksöver- läggningar är samverkansmål med fyra av dessa.

Genomförandet av dessa och uppföljningen av re-

sultat och effekter förväntas bidra till arbetssätt för ett kontinuerligt förbättringsarbete.

För att öka kunskapen om de tio myndigheter- nas kulturmiljöstrategier, deras kärnuppdrag, roller och styrmedel i det statliga kulturmiljöarbetet, an- ordnade Riksantikvarieämbetet under hösten 2020 webbseminarier med myndigheterna. Utvärdering- en av webbseminarierna visar att de uppfyllt syftet att både bredda och höja den interna kunskapen om andra nationella myndigheters kulturmiljöarbete.

De tio myndigheterna gav även positiv återkopp- ling vad gäller seminariernas värde för att etablera relationer för samverkan med Riksantikvarieämbe- tet och som ett effektivt sätt att ”hålla liv” i de stra- tegier som tagits fram.

Sammanställningen av de tio myndigheternas strategier för kulturmiljöarbete har bekräftat att många av myndigheterna arbetar med kulturmiljö- frågor inom ramen för miljömålssystemet. Riks- antikvarieämbetet delar bedömningen som flera av myndigheterna gör, att miljömålsarbetet har poten- tial att förstärka kulturmiljöarbetet, men ser även behov av att kulturmiljöaspekterna inom miljö- målssystemet förstärks. För att stödja de uppfölj- ningsansvariga myndigheterna inom miljömålssys- temet har Riksantikvarieämbetet under året tagit fram och publicerat Kulturmiljööversikt 1 samt på- börjat Kulturmiljööversikt 2 (se avsnitt Miljömålen och generationsmålet). Under året har Riksantikva- rieämbetet och Naturvårdsverket även beslutat om ett gemensamt samverkansmål för att undersöka hur ett eventuellt etappmål om kulturmiljö inom ramen för miljömålssystemet också kan främja de nationella kulturmiljömålen.

Internationell samverkan

Myndigheten bedriver ett brett internationellt arbe- te och är aktiv på såväl internationell, europeisk som nordisk nivå. Det internationella arbetet sker både på uppdrag av Kulturdepartementet och på eget in- itiativ. Engagemanget spänner över att inhämta och bidra med erfarenheter och expertis, såväl som att representera Sverige. Myndigheten är också aktiv på olika tematiska områden, däribland frågor om im- port och export av kulturföremål, världsarvsfrågor, forskning och utveckling samt klimat och hållbar- het. Nedan följer en kort redogörelse för delar av det internationella arbetet under 2020.

The European Heritage Heads Forum (EHHF) är ett informellt nätverk för motsvarigheten till positionen riksantikvarie i andra europeiska länder. Sedan 2006 har man mötts en gång om året för att utbyta erfa- renheter. Konstellationen har mötts två gånger un- der 2020 i digitalt format med fokus på pandemins effekter på kulturarvs- och miljöområdet.

Vidare har medarbetare vid myndigheten repre- senterat Sverige inom ramen för fyra av EU:s ex- pertgrupper, bland annat med fokus på import och export av kulturföremål samt digitalisering. Riks- antikvarieämbetet är också aktiv i olika Europa- rådsrelaterade forum och under 2020 har myndig- heten utsetts som kontaktpunkt för Sveriges arbete inom The Enlarged Partial Agreement (EPA) on Cul- tural Routes. Riksantikvarieämbetet har även varit nationell samordnare i förhållande till Europarådet vad gäller arrangerandet av Kulturarvsdagen, en del av Europarådets och EU-kommissionens gemen- samma program European Heritage Days.

Medarbetare vid Riksantikvarieämbetet har även deltagit vid flera Unesco-möten, bland annat stats- parts- och kommittémöten kopplade till Världs- arvskonventionen, Konventionen om åtgärder för att

förbjuda och förhindra olovlig införsel, utförsel och över- låtelse av äganderätten till kulturegendom samt Kon- ventionen om skydd av kulturell egendom i händelse av väpnad konflikt. Myndigheten har även fått i upp- drag att vara fokalpunkt i förhållande till Unesco vad gäller Konventionen om åtgärder för att förbjuda och förhindra olovlig införsel, utförsel och överlåtelse av äganderätten till kulturegendom. Myndigheten är också kontaktpunkt för Unescos världsarvscenter i förhållande till de svenska världsarven med fokus på förvaltningsärenden.

Nordic Heritage Heads Forum (NHHF) är ett nät- verk som en gång årligen samlar de nordiska mot- svarigheterna till riksantikvarien. Under 2020 genomfördes två digitala möten. Båda mötena fo- kuserade på klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljö och kulturarv. Under 2020 har Riks- antikvarieämbetet också varit ordförande i Nord- isk arbetsgrupp för Biologisk Mångfald inom Nordis- ka ministerrådet, deltagit i Interreg-projektet Adapt Northern Heritage samt tagit plats i styrgruppen för det efterföljande projektet Adapt Northern Herita- ge Forum.

Myndigheten har under 2020 också gått med i nätverket Climate Heritage Network samt deltagit i arbetet inom kommittén för bevarande av kultur- arv, Conservation of Cultural Property CEN/TC 346, kopplat till den europeiska standardiseringsorgani- sationen CEN (Comité Européen de Normalisation).

Agenda 2030

Riksantikvarieämbetets bidrag till genomförandet av Agenda 2030 kan ses ur två perspektiv; dels ge- nom det arbete som myndigheten gör utifrån sin in- struktion som bidrar till Agenda 2030-målen och dels genom insatser som har en mer direkt kopp- ling till de 17 globala målen.

Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2020 | Resultatredovisning

Bidrag utifrån instruktion

Riksantikvarieämbetets bidrag till genomförandet av Agenda 2030 kan sammanfattas i fyra övergri- pande punkter:

•

•

•

•

Direkta insatser

Riksantikvarieämbetet har under året gjort insat- ser med särskild koppling till målen i Agenda 2030:

•

För att kartlägga Riksantikvarieämbetets ageran-

de för Agenda 2030 har den hållbarhetsbarometer som tagits fram av GD-forum använts och iden- tifierat fyra områden för fortsatt utveckling. I myndig hetens strategiska plan för 2021–2024 tyd- liggörs även hur verksamheten bidrar till målen i Agenda 2030. Aktiviteterna har tillsammans stärkt myndig hetens förmåga att bidra till Sve- riges genom förande av Agenda 2030.

•

•

•

Rådets medlemmar samverkar kring åtgärder av olika slag. Flera av åtgärderna är kopplade till mål 11 om hållbara städer och samhällen. I oktober 2020 genomförde Rådet för hållbara städer och Formas den så kallade mål 11-veckan under rubri- ken Så når vi Agenda 2030-målen om hållbara städer och samhällen och totalt hölls 19 sessioner. 19 orga- nisationer medverkade och uppemot 2 000 perso- ner deltog, varav många anställda vid kommuner.

Riks antikvarieämbetet var medarrangör och med- verkande i sessioner rörande gestaltad livsmiljö.

•

•

Genom utvecklat partnerskap och samverkansfor- mer för kulturmiljöfrågor mellan såväl nationella myndigheter som mellan nationella och r egionala aktörer bidrar vi till mål 17 om genomförande och globalt partnerskap.

•

Kulturmiljöintegrering

För att de nationella målen för det statliga kultur- miljöarbetet ska kunna nås behöver många aktörer inom olika samhällsområden bidra. Det sker till stor del inom miljömålssystemet med myndigheter som berörs av kulturmiljömålen. Riksantikvarieämbetet prioriterar sedan 2017 särskilt miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Levande skogar och Levande sjöar och vattendrag.

Miljömålen och generationsmålet

Riksantikvarieämbetet verkar för generationsmålet och miljömålen genom både den egna verksamheten och stöd till andra myndigheters genomförande och uppföljning. Arbetet sker enligt den modell som togs fram 2015.

Riksantikvarieämbetet är en av 18 myndigheter i miljömålsrådet. Under 2020 har Riksantikvarie- ämbetet medverkat i tre av rådets programområden:

Grön infrastruktur, Ramverk för nationell planering samt Staten går före, men har inte haft något eget ansvar för några delar inom områdena. Myndighe- ten har även deltagit i Trafikverkets åtgärd Miljö- kompensation, vilken avslutats under året.

Till detta kommer egna insatser vilka förväntas bidra till att uppnå generationsmålet och miljö- målens preciseringar om ett hållbart nyttjande av natur- och kulturmiljön. Det gäller bland annat fördelningen av bidrag till länsstyrelser, arbetslivs- museer och ideella organisationer, åtgärder för att minska myndighetens direkta miljöpåverkan samt samverkan med andra statliga myndigheter, exem- pelvis kring gestaltad livsmiljö (se även avsnittet Ut- värderingsstöd i kulturmiljöarbetet under verksam- hetsområdet Information och kunskap).

För att stödja de uppföljningsansvariga myndig- heterna inom miljömålssystemet att utveckla sätt att följa kulturmiljöaspekterna av miljökvalitets- målen har Riksantikvarieämbetet under året tagit fram och publicerat Kulturmiljööversikt 1. Denna är en kartläggning över hur kulturmiljöns tillstånd och förändring följs upp inom miljömålssystemet.

Resultatet visar att uppföljningen av kulturmiljön ofta är otillräcklig för flera miljökvalitetsmål. Tre områden för fortsatt utveckling identifierades: att

utveckla befintliga kärnindikatorer, att utveckla be- fintliga dataunderlag och rutiner för datainsamling samt att ta fram förslag på nya indikatorer. Rappor- ten har använts som utgångspunkt för diskussioner vid verksöverläggningar och även bidragit till eta- blerande av samverkansmål.

Under hösten har det efterföljande projek- tet Kultur miljööversikt 2 påbörjats. I det samverkar Riksantikvarieämbetet med uppföljningsansvariga myndigheter för att utveckla några av miljökvalitets- målen så att de tydligare belyser kulturmiljöns till- stånd och förändring.

Samråd och samverkan med andra statliga myndigheter

En ärendegrupp som ökat något under 2020 är ytt- randen till domstolar i samband med rättsprocesser.

Dessa rör vanligen riksintressen och ofta detaljpla- ner kopplade till rivnings- och bygglov. Även ären- den kopplade till världsarv har ökat, vilket förmod- ligen beror på den nationella strategin för världsarv som avrapporterades till regeringen 2019.

För att utveckla det statliga kulturmiljöarbetet har vi under året tagit fram en modell för att till- sammans med andra nationella myndigheter ut- veckla samverkansmål. Syftet är att utveckla en mer strukturerad och verkningsfull samverkan som le- der till ett ökat ansvarstagande av kulturmiljöfrå- gorna i de andra myndigheternas beslutsfattande och verksamhet. Samverkansmålen berör områden som både Riksantikvarieämbetet och den samver- kande myndigheten ser som angelägna, till exempel skogsbrukets skador på kulturmiljön och ompröv- ningen av vattenkraft enligt moderna miljövillkor.

Samverkansmål har under 2020 tagits fram med Naturvårdsverket, Boverket, Havs- och vatten- myndigheten samt Skogsstyrelsen. När det gäller

samverkansmålet med Skogsstyrelsen medverkade även länsstyrelserna.

Riksantikvarieämbetet har fortsatt fokus på vat- tenområdet, bland annat genom att medverka i väg- ledningsarbete och delta på seminarier och kon- ferenser. Exempelvis anordnade myndigheten seminarier med ca 110 deltagare kring kulturmiljö i miljöbalken för länsstyrelsernas vatten- och kultur- miljöhandläggare. Detta har lett till att kulturmil- jön oftare uppmärksammas i samband med stöd till och styrning av olika åtgärder vid vatten.

Riksantikvarieämbetet medverkar i Skogsstyrel- sens nationella sektorsråd och deltar även i arbetet med att ta fram målbilder för skogsbruket. Sam- verkansformerna mellan Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna har utvecklats under 2020 till följd av arbetet med att utveckla samverkansmål.

Under 2020 har Riksantikvarieämbetet även medverkat i Naturvårdsverkets och Energimyndig- hetens arbete med att ta fram vägledande plane- ringsunderlag för en hållbar utbyggnad av vind- kraften. Vi har också deltagit i Naturvårdsverkets myndighetsgrupp för grön infrastruktur och eko- systemtjänster.

Riksantikvarieämbetet deltar som en av 13 med- lemmar i forumet Rådet för hållbara städer som till- satts av regeringen. Rådets medlemmar har under 2020 samverkat kring ett trettiotal åtgärder.

Inför en ny programperiod för EU:s struktur- och investeringsfonder samt landsbygdsprogrammet har Riksantikvarieämbetet under året intensifierat ar- betet kring hur kulturarvsaspekter kan integreras i genomförandet av programmen. Vi har deltagit i Tillväxtverkets regeringsuppdrag att ta fram förslag till nationellt regionalfondsprogram rörande hållbar stadsutveckling samt bistått Tillväxtverket och re-

gionerna i arbetet med att ta fram förslag på pro- gram för Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Riksantikvarieämbetet medverkar även i över- vakningskommittén för landsbygdsprogrammet.

Myndigheten har även gett inspel till strategin för kommande programperiod samt deltagit i Natur- vårdsverkets uppdrag att utveckla hanteringen och det nationella stödet till värdefulla ängs- och be- tesmarker.

Till följd av världsarvsstrategin har Riksantikva- rieämbetet under 2020 fortsatt att utveckla världs- arvsarbetet genom framtagandet av en handlings- plan för de tre kommande åren. Handlingsplanen har tagits fram i samarbete med Naturvårdsverket och Svenska Unescorådet i dialog med länsstyrel- serna, världsarvssamordnarna och övriga berör- da aktörer. Vi har under året även samarbetat med Tillväxtverket kring ett pilotprojekt i världsarvet Falun och Kopparbergslagen. Syftet är att pröva Unescos metod för hållbar turism i ett världsarv i Sverige.

Myndigheten har regelbundet samråd med Svens- ka kyrkan genom den centrala samrådsgruppen samt genom handläggarmöten. En fördjupad om- världsbevakning rörande det kyrkliga kulturarvets förvaltning har genomförts under året i form av en förstudie som pekar ut ett antal problemområden att arbeta vidare med.

Riksantikvarieämbetet deltar i Kulturrådets sam- verkansråd kopplat till kultursamverkansmodellen.

Den årliga uppföljningen av de regionala museer- nas verksamhetsberättelser och årsredovisningar vi- sar på god måluppfyllelse och ger myndigheten en överblick av museernas breda verksamhet och de insatser som görs för en ökad delaktighet. Därtill utgör samverkan och dialog med de regionala re- presentanterna en viktig del av den kunskapsupp-

byggnad som behövs för att Riksantikvarieämbetet ska kunna vara en aktiv part i samverkansrådet och utgöra ett kvalificerat stöd i beredningsprocessen.

En sammanhållen landsbygdspolitik

Riksantikvarieämbetet är en av de myndigheter som pekas ut som betydelsefull för det regionala till- växtarbetet och en sammanhållen landsbygdspoli- tik. Myndigheten ingår i flera av de myndighets- nätverk som anordnas av Tillväxtverket med kopp- ling till dessa frågor. Under 2020 har myndigheten även drivit ett utvecklingsarbete för att tydliggöra myndighetens roll och ansvar inom området regi- onal tillväxt.

Riksantikvarieämbetets verksamhet ligger väl i linje med de intentioner som lyfts i den samman- hållna landsbygdspolitiken. Kulturarv befinner sig i skärningspunkten mellan olika politikområden och investeringar i landsbygdens kulturarv gör det möj- ligt att uppnå synergieffekter mellan olika mål och finansieringskällor. Riksantikvarieämbetet verkar för att kulturarv ska ses som en strategisk utveck- lingsresurs i samhällsbyggnadsprocesser och vid olika typer av investeringar. Den platsbundna infra- struktur som finns i form av kulturmiljöer, kultur- arvsplatser och museer samt de verksamheter som bedrivs inom kulturarvssektorn, utgör en väsentlig bas för attraktivitet och hållbar tillväxt i hela landet.

En stor del av myndighetens uppdrag har en direkt bäring på landsbygdspolitiken, exempelvis det arbe- te som bedrivs kring världsarv, riksintressen, biolo- giskt kulturarv eller vattenanknutna kulturmiljöer.

Myndighetens årliga arbete med att fördela kul- turmiljövårdsanslaget (KMV-anslaget), bidrag till ideella organisationer inom kulturmiljöområdet och bidrag till arbetslivsmuseer har en direkt bäring på målen för landsbygdspolitiken. Anslagen har en