• No results found

Det krypterade nätverket EncroChat

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Det krypterade nätverket EncroChat"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för humaniora

Det krypterade nätverket EncroChat

En kvalitativ intervjustudie av integritetsförhandlingens inverkan på

kommunikationsvanor

Ellenor Sundqvist

2021

Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Medie- och kommunikationsvetenskap

Kommunikationsprogrammet: Inriktning professionellt skrivande MKV C

Handledare: Anna Edin Examinator: Anna Edin

(2)
(3)

Abstrakt

Den digitala utvecklingen har kommit att omfamna mänsklig kommunikation och vardag i en form som gör att det mesta vi företar oss lämnar spår i form av avläsbara data. I diskursen kring integritet och övervakning omtalas ofta konflikten mellan

kommersiella intressen och individens rätt att förvalta och skydda sin data. Under våren 2020 skapade den franska polismyndighetens hacking av den krypterade tjänsten EncroChat stora rubriker i media när det uppdagades EncroChat användes nästan uteslutande av kriminella grupperingar i Europa. Samtidigt våren 2020 antogs en ny lag om dataavläsningslag i Sverige. Den är uppsatsen anlägger ett användarperspektiv som med hjälp av intervjustudier syftar till att belysa de drivkrafter och faktorer som placerat användare på EncroChat. Studien bekräftar den mediala bilden av EncroChat som ett verktyg för att skydda kriminell verksamhet och kommunikation. Resultatet visar också att övervakning har en viss disciplinerande effekt, dock begränsad till en påverkan utav användarens kommunikationsvanor. Studien antyder också att EncroChats fall har påverkat kriminella kontaktnät och affärer negativt, en tes som kan prövas genom framtida studier.

Nyckelord: digital övervakning, media, integritet, anonymitet, hacking, datalag, kommunikation, sociala medier.

Abstract

Digital development has come to embrace human communication and everyday life in a form that means that most of what we do leaves traces in the form of readable data. In the discourse on privacy and surveillance, the conflict between commercial interests and the individual's right to manage and protect their data is often mentioned. In the spring of 2020, the French police authority's hacking of the encrypted service EncroChat made headlines in the media when it was discovered that EncroChat was used almost

exclusively by criminal groups in Europe. At the same time, in spring 2020, a new data reading law was adopted in Sweden. This study found a user perspective that with the help of interview studies aims to highlight the driving forces and factors, helping to place users on EncroChat. The study confirms the media image of EncroChat as a tool for protection of criminal activity and communication. The results also show that monitoring has a certain disciplining effect but is limited to an influence on the user's communication habits. The study also suggests that EncroChat's case has negatively affected criminal networks and business, a thesis that can be tested through future studies.

Keywords: digital surveillance, media, privacy, anonymity, hacking, data law, communication, social media

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1 1.1 EncroChat ... 1

(4)

2. Bakgrund ... 2

2.1 Lagen om hemlig dataavläsning ... 2

2.2 Surveillance studies ... 3

2.3 Problemformulering och syfte ... 4

2.4 Frågeställningar ... 4

3.0 Tidigare forskning ... 5

3.1 Encryption for the masses – an analysis of the PGP key usage ... 5

3.2 Hacking Surveillance ... 6

3.3 Sammanfattning ... 6

4. Teoretiska utgångspunkter ... 7

4.1 Diskursens ordning ... 7

4.2 Panoptismen ... 9

4.3 Integritet ... 10

5. Metod och material ... 12

5.1 Intervjustudie ... 12

5.2 Urval av intervjupersoner och kommunikationsverktyg ... 12

5.3 Avgränsning ... 13

5.4 Genomförande ... 13

5.5 Metoddiskussion ... 13

5.6 Reliabilitet och validitet ... 16

5.7 Etiska aspekter ... 17

6. Resultat ... 17

6.1. Hur upplever användarna kommunikationen på EncroChat? ... 17

6.2. Vilka faktorer gör att användare söker sig till krypterade plattformar så som EncroChat? ... 18

6.3. Hur upplever användarna diskursen kring integritet och övervakning? ... 20

6.4 Sammanfattning av resultat ... 22

7. Analys ... 22

8. Diskussion ... 24

9. Sammanfattning ... 26

10. Referenser ... 27

Bilagor ... 28

(5)

1

1. Inledning

Här följer en sammanfattning utav den litteratur och media som kom att utgöra grunden för denna uppsats.

1.1 EncroChat

Våren -20 kom en hittills relativt okänd och ljusskygg användargrupp av den krypterade meddelandetjänsten EncroChat att motvilligt hamna i rampljuset. Efter den franska polisens initiativ tillsammans med Nederländerna, inleddes en operation genom Europol mot företaget EncroChat. Tillslaget gav upphov till en medial följetång efter att det uppdagats EncroChats användare blivit buggade under 74 dagar. Samtlig korrespondens på chatten sparades, vilket ledde till flera uppmärksammade polisinsatser och gripanden på internationell nivå1.

EncroChat finns i telefonen Encro, som ser ut som en vanlig smartphone. Men telefonen har vissa specialfunktioner som vanliga telefoner inte har, till exempel en panic-code som omedelbart raderar all data som finns på enheten, utan möjlighet att rekonstruera2. Chattfunktionen EncroChat som utgör krypteringen ligger gömd i telefonen och framkallas med hjälp av en specifik knapptryckning. Telefoner konfigurerade med Encrochat OS började tas i beslag under år 2017, och har allt sedan detta försvårat polisutredningar då enheten visat sig mycket svår att ta sig in i.

I Sverige var Göteborgs tingsrätt bland de första i landet att väcka åtal till stor del baserat på bevismaterial ur EncroChat. Men Göteborgsmålet gav snart upphov till en del relevanta juridiska frågor. Buggarna den franska polisen använt sig utav avläste samtlig trafik på EncroChats servrar vilket resulterade i att även personer som inte var

misstänkta för brott avlyssnats, något som strider mot svensk lag3.

Enligt Aftonbladet som bevakade rättegången hävdade försvarsadvokaterna Bergdahl och Johansson att franska polisens agerande saknar juridisk grund i Sverige, samt att svenska myndigheter måste besluta om avlyssning i Sverige. Mot den juridiska

1 https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/R9K6RJ/encrochat-bevisen-kan-vara-olagliga

2 https://encro.co.uk

3https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-202062- om-hemlig-dataavlasning_sfs-2020-62

(6)

2 bakgrunden ifrågasatte försvarsadvokaterna om bevismaterialet faktiskt kan användas i svensk domstol över huvud taget4.

2. Bakgrund

2.1 Lagen om hemlig dataavläsning

Sedan början av 2000-talet har övervakningslagarna klubbats i rask takt världen över, även i Europa och Sverige. Ofta pekas terrorattentatet 9/11 i New York ut som startskottet i utvecklingen, men flera experter menar att lagarna är ett svar på den digitala utvecklingen i sig.

I en artikel från Sveriges radio hävdar Töllberg, professor i rättsvetenskap vid

Göteborgs universitet, att övervakningslagarna är en direkt konsekvens av den digitala revolutionen som började redan någon stans kring år 1998. På reporterns fråga om hur vida Töllberg tror att lagarna skulle tillkommit även utan terrorattentatet i USA svarar Töllberg att händelsen 9/11 förmodligen bidrog till att snabba på processen, legitimera och legalisera det man ändå hade gjort. Att buggning är en kostnadseffektiv metod pekas också ut som en starkt bidragande faktor5.

I Sverige finns en rad lagar som tillkommit särskilt riktade mot terrorism, flera som ett resultat av EU-lagstiftning. Men i februari år 2020 godkände regeringen lagen om hemlig dataavläsning, som inte är något terrorlag. I praktiken innebär lagen att:

”…uppgifter, som är avsedda för automatiserad behandling, i hemlighet och med ett tekniskt hjälpmedel läses av eller tas upp i ett avläsningsbart

informationssystem.”6

Den nya lagen innebär att polisen kan använda sig av trojaner för att avläsa datatrafik.

Trojaner består utav en mjukvara som tar sig in i systemet som ska avläsas, och i bästa fall upptäcks den aldrig av enheten som avläses. Andra stater som använder trojaner är bland andra Saudiarabien och Marocko, enligt en artikel från SVT7.

4 Ibid.

5https://sverigesradio.se/artikel/4684679

6 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-202062- om-hemlig-dataavlasning_sfs-2020-62

7 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sapo-vill-kopa-kontroversiella-trojaner

(7)

3 2.2 Surveillance studies

Surveillance studies, eller på svenska övervakningsstudier (e. ö.), är ett område som flyttat allt närmare media- och kommunikationsvetenskapen. Anledningen är framförallt att en allt större del av vardagslivet digitaliseras och flyttar in i medier, vilket bidragit till en digitaliserad övervakningstrend. Begreppet surveillance kommer från det franska verbet surveiller, och kan översättas ungefär; ”vaka över” (e. ö.). Övervakning kan idag handla om allt ifrån registrerade kortköp, GPS-tracker i fordon, övervakningskameror på gator, tunnelbana och köpcentrum, sökhistorik på internet, appar som läser av

bakgrundsdata och sociala medier som köper och säljer information om sina användare.

En framstående forskare inom området är David Lyon vid Surveillance Studies Centre.

Lyon definierar övervakningsprocessen som ”fokuserade, systematiska och

rutinmässiga uppmärksamheten på personuppgifter i syfte att påverka, hantera, skydda eller vägleda”8 (e. ö.). Det tidigaste moderna exemplet på övervakning menar Lyon är militären, som också i stor utsträckning bidragit till den teknologiska utvecklingen av de övervakningssystem som breder ut sig idag9.

Men övervakning sker inte enbart i syfte att bekämpa brott eller terror.

Konsumentövervakning är minst lika centralt. Konsumtionsrelaterade

marknadsundersökningar pekas ut som startskottet för den boom av platsdatainsamling som online-marknadsföring idag många gånger är beroende utav10. Som en direkt konsekvens av en marknadsanpassning efter det mobilburna samhället ligger idag många kommersiella aktörers vinst i den personliga databanken.

Konsumentövervakningen är enligt Lyon den utan tvekan mest rutinmässiga och snabbast växande domänen där personliga data samlas in och analyseras11. Enligt Lyon utgör byråkratisk och statlig administration av medborgare idag tillsammans med polisväsendet, arbetsplatsen och konsumtion ett kluster utav övervakningssystem som kommit att stå i relation till varandra i allt högre

utsträckning12, vilket kan bli problematiskt. Bland annat riskerar övervakningssystemen att bidra till social sortering, vilket kan leda till en inkludering och exkludering utav

8 Lyon, D. (2007). Surveillance studies: an overview. Cambridge: Polity Press, s 14.

9 Ibid, s 2.

10 Ibid, s 2.

11 Ibid, s. 40–44.

12 Ibid, s2.

(8)

4 människor i olika sammanhang. Detta menar Lyon, kan påverka individens

levnadsvillkor13.

Vidare kan sorteringen resultera i ett kontroversiellt urval av individer, där vissa grupper fråntas grundläggande demokratiska rättigheter så som socialt eller politiskt deltagande14. I USA har till exempel många stater reglerat rösträtten för dömda brottslingar, vilket resulterade i att 2,3% av amerikanska väljare uteslöts från presidentvalet år 202015.

2.3 Problemformulering och syfte

I bakgrunden framgår varför det kan ligga i staten, myndigheten och kommersiella aktörers intresse att avläsa datakommunikation. Den här studien syftar till att ta reda på vilka faktorer och drivkrafter som bidrar till att vissa användare söker sig till

meddelandetjänster så som EncroChat, och hur denna synnerligen privata kommunikation ser ut.

Uppsatsen anlägger ett användarperspektiv. När det gäller användarperspektiv har tidigare forskning framför allt fokuserat på relationen mellan användare och teknik. I min studie står istället de sociala och psykologiska aspekterna av den digitala

kommunikationens betydelse för användaren i fokus. Mer specifikt anläggs ett diskursanalytiskt perspektiv av attityder och uppfattningar om övervakning och dess effekter på användarens kommuniaktionsvanor – något som sällan tas upp i tidigare studier.

2.4 Frågeställningar

• Hur upplever användarna kommunikationen på Encrochat?

• Vilka faktorer gör att användare söker sig till krypterade plattformar så som Encrochat?

• Hur uppfattar användarna diskursen kring integritet och övervakning?

13 Ibid, s 99–102.

14 Ibid, s 184.

15 https://www.gp.se/nyheter/världen/över-fem-miljoner-vuxna-amerikaner-får-inte-rösta- 1.35622120

(9)

5

3.0 Tidigare forskning

3.1 Encryption for the masses – an analysis of the PGP key usage Braun och Oostven fokuserar i sin forskningsstudie Encryption for the masses på konkreta åtgärder för att undvika övervakning. Studien fokuserar särskilt på

användningen av PGP (pretty good privacy) för att skydd e-post. Författarna uppger att e-post är den mest använda tjänsten online16, och att PGP är förstahandsvalet för att kryptera samma e-post17.

Studien genomfördes i ett makro-perspektiv och baserades på en officiell bank av använda och signerade krypteringsnycklar, samt ett frågeformulär online, anpassat för internationella respondenter. Krypteringsnycklarna användes i första hand för att kartlägga mängden krypteringar samt för att slumpa fram de 200 000 mejladresser som fick förfrågan om deltagande i studien18.

Deltagarna delades i under variabler så som ålder, kön, etnicitet, nationalitet, utbildning och jobb19. Studien avslöjade att PGP långt ifrån är en universell integritetsskyddande teknik. En i huvudsak homogen lite grupp västerländska, tekniskt skickliga män visade sig i studien utgöra en klar majoritet PGP-användarna20. Författarna medger dock att en tänkbar orsak kan vara att till exempel Kina främst använder direktmeddelanden och inte mejl21, vilket kan ha påverkat resultatet.

På frågan om varför användarna valt att använda PGP uppgav 71% att de helt enkelt var nyfikna på systemet. Den näst största gruppen på 31,2% uppgav att det var för att undvika statlig övervakning22.

Braun och Oostven betonar att eftersom PGP i likhet med många andra krypteringstekniker kräver en viss nivå tekniska färdigheter, är en kunskap,

medvetenhet, färdighet hos användarna i dessa frågor viktig. Integritet och övervakning

16

https://www.researchgate.net/publication/334200564_Encryption_for_the_masses_An_analysis_of_PG P_key_usage, s 69.

17 Ibid, s 70.

18 Ibid, s 72–73.

19 Ibid, s 76.

20 Ibid, s 71.

21 Ibid, s 80.

22 Ibid, s 77.

(10)

6 kommer alltid att vara relevant inom dessa områden menar författarna, och dessa

kunskaper bär ett politiskt och kulturellt kapital genom teknikens möte med marknad, politik och människors vardag23.

3.2 Hacking Surveillance

Ett bidrag från en väl teknisk medveten grupp kommer från Kaufmann som publicerat den kvalitativa intervjustudien Hacking surveillance. Studien undersöker personer som identifierar sig som hackers och hackar online-övervakning24. Hacking i studien kan ske genom att exempelvis undvika identifiering och delning utav personliga data som skapas online.

Intervjupersonerna uppgav bland annat att huvudmålet med hacking var att skydda sin personliga data och kommunikation, och således göra det mer kostsamt att övervaka.

Kaufmann tolkar agerandet som ett sätt att återta värdet av den personliga datan25.

Kaufmann menar där till att jakten på praktiska funktioner och en digitalt organiserad vardag har gjort att den allmänna diskursen i frågor om övervakning online negligerat det faktum att de digitala spåren spelar rakt i händerna på de större aktörerna. Kaufmann benämner dessa aktörer som ”de med en priviligierad översyn”26.

Individens önskan om integritet står enligt Kaufmanns tolkning i strid med många av de övervakningssystem som uppkommit. Dock tolkar Kaufmann resultatet av sin studie som att hacking inte enbart handlar om att komma till ett avslut i konflikten kring övervakning, snarare tycks det röra sig om en generell stävan att ständigt omvärdera accepterade beteenden, standards, och värden online27.

3.3 Sammanfattning

23 Ibid, s 81.

24 Kaufmann, M. (2020). Hacking surveillance. First Monday,.

https://doi.org/10.5210/fm.v25i5.10006

25 Ibid.

26 Kaufmann, M. (2020). Hacking surveillance. First Monday. https://doi.org/10.5210/fm.v25i5.10006

27 Ibid.

(11)

7 För att summera den tidigare forskning som hittills presenterats, har den främst lyft fram en teknisk kunskapsklyfta som försätter personuppgifter i ett svåråtkomligt läge utan insyn för den som inte behärskar den digitala tekniken i tillräcklig utsträckning. I Surveillance abd privacy as emergin issues in communication and media studies belyser Möller och Novowak denna tekniska kunskapslucka ytterligare genom Attender och Collini-Nockers studie av kunskaper gällande platsdatainsamling28.

Enligt Möller och Novak visade studien av Attender och Collini-Nocker att användare med högre utbildning oftare kände till den så kallade opt-out funktionen, vilket ger användaren möjlighet att begränsa registrerade platsdata29. Studien framhäver både bristande kunskaper kring övervakning generellt, samt begränsande kunskaper kring möjligheter att begränsa datadelning.

Användning av teknik så som Encrotelefoner skulle kunna tyda på en teknisk kunskapslucka hos användare som vill skydda sin integritet. Encro är en form av förenklad helhetslösning som inte kräver mer teknisk färdighet än en smartphone.

Tidigare forskning visar på både en mänsklig drivkraft att skydda den egna integriteten, såväl som bristfälliga kunskaper för att kunna vidta önskade åtgärder. Frågan om hur krypterade nätverk påverkar kommunikationen kvarstår, samt vilka attityder till integritet och övervakning som finns och utvecklas i dessa forum.

4. Teoretiska utgångspunkter

Nedan följer en sammanfattning av definitioner som är relevanta för studien, samt de bredare teoretiska utgångspunkter som analysen vilar på.

4.1 Diskursens ordning

Diskursen kring övervakning och integritet sträcker sig bortom den vetenskapliga disciplinen surveillance studies, genom maktbärande institutioner i samhället så som myndigheter och media och ut på individnivå i samhället. Denna dynamiska förflyttning utav ordet och ordets makt har teoretiserats av bland annat den franska filosofen

Foucault, som redogör för vad han menar utgör diskursens ordning.

28

https://www.researchgate.net/publication/334201395_Surveillance_and_privacy_as_emerging_issues_

in_communication_and_media_studies_An_introduction, s 9.

29 Ibid, s 10.

(12)

8 Foucault tillskriver ordet, talet, det sagda en makt som färdas genom samhället och ventileras genom de talande. Det sagda inbegrips snart i en diskurs, som enligt Foucault inte produceras helt slumpmässigt. Diskursen, enligt Foucault, kontrolleras, väljs ut, organiseras och fördelas genom ett par procedurer som har till uppgift att reglera dess makt, hot, och motverka dess slumpmässighet30.

Detta sker bland annat genom vad Foucault beskriver som utestängningsprocedurer.

Den mest välkända är förbudet, som dikterar vad som får och inte får sägas, och vem som får säga något31 . Foucault identifierar ytterligare två förbud, avskiljandet mellan förnuft och vansinne, och viljan till sanning32. Foucault medger att uppdelningen mellan sant och falskt förvisso inte är godtycklig eller modifierbar, men föreslår att betrakta sanningen som avskild sökandet efter kunskap33. På så vis skulle viljan till sanning utgöra något annat än det kunskapssökande, spunnet ur den naturvetenskapliga ådran som annars kommit att prägla begreppet.

Viljan till sanning menar Foucault, går att tyda redan i diskursen i sig, och sanningen ligger således i den rådande diskursen, en diskurs som uttalats av rätt person34. Vidare menar Foucault att viljan till sanning, precis som förbudet och förnuftet är i behov utav institutionellt stöd. Den förstärks och rekonstrueras av en inneboende tröghet inom praktikerna, pedagogiken, litteraturen och laboratoriets. Viljan till sanning, med stöd av institutionerna och deras vidare distribution, menar Foucault har en tvingande makt och effekt på andra diskursformer35.

Insidan av diskursen bygger på egna procedurer som kontrollerar och styr

utformningen, något Foucault beskriver utifrån tre huvudsakliga processer. Den första är kommentaren. Foucault menar med det att varje samhälle bär på viktiga berättelser som upprepas, med viss variation. Variationen definierar Foucault som det vardagliga, det som passerar, medans en kärna i diskursen är bestående därför att man tror att den döljer någon slags sanning36. På så vis omformuleras diskursen till vis del, och tar nya

30 Foucault, M. (1993). Diskursens ordning: installationsföreläsning vid Collège de France den 2 december 1970. Stockholm: Stehag, s 7.

31 Ibid s, 7.

32 Ibid, s 10–11.

33 Ibid s 11.

34 Ibid, s 11.

35 Ibid, s 13.

36 Ibid, s 16.

(13)

9 former, medan en del utav den är bestående, som en slags standardisering eller

vedertagen sanning.

Den andra proceduren är disciplinen, vilken också inskränker diskursens makt genom att den inneboende kunskapen legitimeras och bevaras inom disciplinen själv37. På så vis dikteras gränserna för diskursen utifrån disciplinen, snarare än genom diskursen själv.

Den tredje proceduren är det talande subjektet. Foucault menar att diskursens ordning inte ger vem som helst tillträde om hen inte uppfyller vissa krav eller inte anses förmögen att uppfylla dessa38.

4.2 Panoptismen

I Övervakning och straff beskriver Foucault panoptismen i sammanhang av den stora pestsmittan i slutet av 1600-talet. En institutionell maktutövning arrangerade invånarna i den stad där smittan bröt ut under omfattande övervaknings- och rapportsystem, och spärrade helt enkelt in de invånare som bar på smittan under dödshot om de bröt mot reglerna39.

Pestsmittan, menar Foucault, lade grunden för den politiska drömmen att etablera ett reglemente som obehindrat och genom en väl utarbetad hierarki tillsåg att makten fungerade i den mest intima tillvaro hos invånarna40.

Det arkitektoniska begreppet anspelar på en byggnad designad för effektiviserad övervakning och består utav konceptet av ett centralt torn, i cirkulär utformning

omgiven utav rum eller celler, där brottslingen, dåren eller den sjuke kan övervakas från tornet i mitten utan att hen kan se om hen är övervakad eller inte41.

Den inspärrade blir är på så vis ständigt medveten om att hen kan övervakas, och fogar sig enligt rådande maktstruktur. Övervakningen blir i praktiken permanent den

37 Ibid, s 25–26.

38 Ibid, s 26.

39 Foucault, M. (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse. (4.översedda uppl.) Lund: Arkiv.

247-250.

40 Ibid, s 250.

41 Ibid, s 252.

(14)

10 inspärrade realiserar själv makten i sådan utsträckning att någon egentlig maktutövning inte behöver utföras, även om övervakningen är sporadisk. Fångarna integreras i en maktsituation de själva upprätthåller42.

Trots att denna form av internaliserat tittande i bygger på en fysisk tillvaro under specifika omständigheter, så är effekterna av övervakning och självdisciplinering applicerbara även utanför den panoptiska byggnaden. Det kan i en modern kontext handla om till exempel en internaliserad självbild som påverkas av media, eller en rädsla för övervakning på internet.

Lyon hävdar att den samtida övervakningen är särskilt relevant eftersom den produceras utifrån centrala processer som utmärker det moderna samhället. I fallet med historisk övervakning av arbetaren syftade systemen till att effektivisera den kapitalistiska produktionen43. Idag övervakas individen i allt större utsträckning som konsument i moderna digitala system som syftar till att effektivisera vinstintressen. Detta utöver den byråkratiska och statliga administrationen, som är med och bidrar till helheten i det stora övervakningsklustret.

Foucaults arbete menar Lyon, hjälper till att uppmärksamma maktstrukturerna som bidrar till vad han kallade disciplinsamhället44. I den här studien utgörs det disciplinära ramverket i huvudsak av svenska lagar, regler och normer. Den grundläggande idén om den panoptiska blicken går att översätta till övervakning i digitala forum, både genom en konkret och transparent övervakning av data, men också genom ovissheten hos användaren om övervakning förekommer eller inte. Genom dessa perspektiv kommer uppsatsen att kunna redogöra för hur den övervakande blicken verkar disciplinerande eller inte i en modern kontext av digital kommunikation.

4.3 Integritet

I Surveillance and privacy as emerging issues in communication and media studies, refererar författarna Möller och Novak till Nissenbaums föreslagna tolkning utav integritetsbegreppet. Nissenbaum menar att integritet måste förstås som något

kontextuellt. Attityd och uppfattningar kring integritet förändras i regel i förhållande till

42 Ibid, s 254.

43 Lyon, D. (2007) Surveillance studies: an overview. Cambridge: Polity Press, s 19.

44 Ibid, s 20.

(15)

11 utbildning, konsumtion och ekonomi45, och integritet måste således ständigt

konceptualiseras och rekonceptualiseras utefter sitt sammanhang. Därtill medför kulturella och privata skillnader att en standardiserad form av integritet är svår att applicera på ett nationellt eller internationellt plan, något som även Lyon argumenterar för46.

Nissenbaums använder sin definition för att underbygga argument emot allmän övervakning. Genom att allmän övervakning medför en förlust utav kontextuell integritet, kränks integriteten som helhet47.

Därtill hävdar Lyon precis som Nissenbaum att integritets- (eng. privacy) begreppet är konceptuellt, men beskriver variationerna med exempel så som; rätten att bli lämnad ifred, kapaciteten att förhandla gränser och villkor för sociala relationer, eller, individens rätt att kontrollera tillgång till personlig information48.

Möller och Novak menar dessutom att övervakning och integritet är att betrakta som relationellt, det vill säga, att de inte realiseras utav individen, utan av individen i ett samhälle49. Det här perspektivet ger maktbärande funktioner i samhället en betydande roll genom att exempelvis marknadsdominerande aktörer eller statliga myndigheter kan ges företräde att diktera villkoren för vilka integriteten senare förhandlas på.

I fallet med sociala medier är den helt anonyma och privata kommunikationen svår att uppnå på de vanligaste plattformarna. Möller och Novak går så långt som att påstå att en absolute privacy (att inte dela data på någon plattform) skulle leda till social isolering50. Detta resulterar i att användaren har kommit att acceptera en partiell kränkning utav integriteten för att kunna bibehålla det egna kommunikationsnätverket51.

45

https://www.researchgate.net/publication/334201395_Surveillance_and_privacy_as_emerging_issues_

in_communication_and_media_studies_An_introduction, s9.

46 Lyon, D. (2007). Surveillance studies: an overview. Cambridge: Polity Press, s7.

47 Ibid, s 9.

48 Ibid, s 203.

49 Ibid, s 9.

50

https://www.researchgate.net/publication/334201395_Surveillance_and_privacy_as_emerging_issues_

in_communication_and_media_studies_An_introduction, s 8.

51 Ibid, s 9.

(16)

12

5. Metod och material

5.1 Intervjustudie

En kvalitativ intervju används för att studera människors erfarenheter och ta till vara på deras sätt att förstå och uppleva sin verklighet. Ekström och Larsson beskriver att metoden skapar kunskaper om olika skeenden, men också tar till vara på vilken mening respondenten tillskriver olika situationer och saker som sker. Det väsentliga för

metoden är att respondenterna ges tillfälle att med egna ord besvara frågorna, till skillnad från metoder där respondenten tar ställning till färdiga svarsalternativ52.

Metoden i denna studie består utav en semistrukturerad intervju. Den strukturerade intervjun innebär att ett på förhand fastställt frågeschema används vid intervjuerna för att skapa en så enhetlig kontext som möjligt för samtliga respondenter. Målet med den strukturerade intervjun är att svaren på så vis ska bli jämförbara53.

Men en semistrukturerad intervju är något mer flexibel än den strukturerade intervjun och möjliggör skiften i frågornas ordningsföljd. Frågorna är ofta mer generellt

formulerade och sonderingsfrågor mer vanligt förekommande54. 5.2 Urval av intervjupersoner och kommunikationsverktyg

Urvalet i denna studie består utav två respondenter som tidigare använt EncroChat.

Utöver detta fanns inga kriterier eller krav. Urvalet skedde genom ett

bekvämlighetsurval vilket ledde till en snöbollseffekt och resulterade i två respondenter.

Respondenterna kommer hädan efter att benämnas genom alias James och Manno.

James och Manno är ca 30 och 40 år gamla och boende i Stockholm. Båda har genom intervjun låtit förstå att de har ett kriminellt förflutet.

Det empiriska materialet i denna studie kommer att utgöras utav en flerfallsstudie.

Urvalet är egentligen en kombination utav extremfall, eller, avvikande fall. I förhållande till den större populationen är denna typ av krypterad kommunikation avvikande eller ovanlig, något även tidigare forskning stödjer genom att bekräfta de tekniska

52Ekström, M. & Johansson, B. (red.) (2019). Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur, s 102.

53Bryman, A. (2018) Samhällsvetenskapliga metoder (tredje upplagan). Stockholm: Liber, s 257.

54 Ibid, s 260.

(17)

13 kunskapsluckor som bekräftats hos respondenter i tidigare studier. Bryman definierar extremfallsstudien ovanliga fall55.

Men i kontexten av den här studien utgör urvalet också ett kritiskt fall. Dels har jag valt att avgränsa undersökningen till krypteringstjänsten EncroChat, eftersom den utgör ett aktuellt tema i nyhetsmedia. Därtill utgör respondenterna två kritiska fall i förhållande till Brymans definition av kritiska fall som ”…ett centralt eller avgörande fall som möjliggör logiska slutsatser om en företeelse som är av intresse…”56. Företeelsen i det här sammanhanget är användningen utav den krypterade telefonen Encro.

5.3 Avgränsning

Frågorna kommer huvudsakligen att utgå från användningen av Encro-telefonen, även om det är möjligt att respondenten använder andra kommunikationsplattformar eller sociala medier. Bakgrunden till detta är den mediala uppmärksamhet telefonen tilldrog sig våren -20, vilket ger respondenterna en möjlighet att även resonera kring den medial bilden av EncroChat.

5.4 Genomförande

Intervjusvaren kommer att transkriberas och prövas mot angivna teorier. Bland annat kommer jag att söka efter attityder och uppfattningar kring den allmänna diskursen gällande EncroChat, men också drivkrafter bakom att vilja skydda den egna integriteten.

För att säkerställa att mina frågeställningar blir besvarade finns minst en väldigt konkret fråga i intervjuguiden knuten till en specifik frågeställning. Eventuella skillnader mellan hur respondenterna kommunicerar på och utanför EncroChat är också relevanta i

förhållande till teorier kring den internaliserade blicken och självdisciplinering.

5.5 Metoddiskussion

Eftersom frågeställningarna i huvudsak efterfrågar respondenternas värderingar och attityder gentemot en specifik meddelandetjänst och hur de upplever sin verklighet utifrån detta, lämpar sig en kvalitativ metod bäst57. Bryman menar att en kvantitativ

55 Bryman, A. (2018) Samhällsvetenskapliga metoder (tredje upplagan). Stockholm: Liber, s 497.

56 Ibid, 497.

57 Ibid, s 67.

(18)

14 studie är svår att genomföra om det saknas tidigare litteratur och hypoteser58. En

enkätundersökning exempelvis, kan vara svår att utforma för den här studien. Frågor och svarsalternativ riskerar att inte motsvara respondenternas verklighet. Bryman menar också att det kan vara svårare att skapa tillit genom enkäter59, vilket skulle försvåra denna studie.

Jag har valt en semi-strukturerad intervju för att kunna ta hjälp av en intervjuguide som säkerställer att jag får svar på mina frågeställningar. Men en semi-strukturerad intervju möjliggör också spontana fördjupningar inom områden som verkar särskilt intressanta och möjlighet att ställa sonderingsfrågor. Detta ger bättre förutsättningar att återspegla individens egna uppfattningar kring vad som är relevant eller viktigt.

Enligt Bryman kan sondering vara problematiskt, eftersom intervjuarens intervention riskerar att påverka respondenten att omformulera eller komma med ett svar hen tror att intervjuaren är ute efter60. För att motverka detta finns en del standardiserade frågor och respons som kan hjälpa respondenten att utveckla ett resonemang utan att intervjuaren riskerar föra in egna värderingar eller leda respondenten att svara i en viss riktning.

Vid det första intervjutillfället ställde jag näst intill inga uppföljningsfrågor alls. Dels var det en ovan situation för mig själv, men svaren och ämnesområdena påverkade också min egen känsla för vilka frågor som var okej att ställa och inte. Under den andra intervjun tog jag fler chanser och försökte att utgå mer från svaren än mitt

frågeformulär, något som kan påverka resultatet. Dock vill jag hävda att intervjuperson nummer två var mer kortfattad, vilket gjorde att jag var tvungen att uppmuntra längre utlägg för att få till stånd tillräckligt informativa svar för studien.

När i ordningen en fråga ställs kan påverka hur respondenten svarar, vilket skapar en variation och potentiell felkälla61. Naturligtvis går inte händelseförloppet att styra i en intervjusituation, så som i mitt fall där en utav respondenterna är mer talför än den andra. Detta måste dock tas med i den sammanlagda bedömningen utav studiens

58 Ibid, s 66.

59 Ibid, s 68.

60 Ibid, s. 273.

61 Ibid, s 271.

(19)

15 reliabilitet. God reliabilitet definieras enligt Bryman som konsekventa resultat med liten påverkan av tillfälliga betingelser62.

På grund av ämnets karaktär hade jag inte tillgång till någon elektronik vid

intervjutillfällena. Intervjusvaren fick jag skriva för hand, vilket kan ha gjort att vissa ord eller resonemang fallit bort. Jag kände också en viss oro inför att en alltför långsam registrering av svaren skulle tvinga respondenten att stanna upp och kanske avbryta viktiga utlägg. I vissa fall stannade jag upp själv och lyssnade utan att anteckna om jag bedömde att svaret utgjorde en upprepning eller gled bort från frågeställningen. Det är möjligt att mitt lite oregelbundna antecknande påverkat hur respondenten svarat.

I kvalitativ forskning generellt så föreligger forskarens intressen och identifikation av särskilt viktiga data något mer problematisk. Dels eftersom de tenderar att styra insamling, registrering och urval i högre utsträckning, men också för att analysen kan komma att direkt påverkas av forskarens subjektivitet och sympatier63. I den här studien har jag strävat efter att vara så transparent som möjligt med urval, avgränsning och genomförande efter de förutsättningar som ges under ämnet och den något knappa tidsfristen.

En viktig punkt som jag missade att genomföra i mitt förarbete var en pilotstudie.

Delvis slog jag bort tanken tidigt eftersom jag inte hade tillgång till fler användare av EncroChat, men efter den första intervjun insåg jag att jag hade kunnat byta ut

meddelandetjänsten till en vanligare, liknande tjänst så som Messenger eller Whatsapp.

Resultatet blev att respondenterna inte förstod vissa ord, och en del frågeställningar upplevdes som svåra att förstå. Det resulterade också i att jag i vissa fall inte riktigt fick svar på de områden jag hade syftat till med frågan. Där emot fick jag svar på alla frågor vid båda intervjutillfällena, och respondenterna fick chans att svara på frågorna utefter sin egen tolkning, vilket inte nödvändigtvis behöver vara negativt.

Därtill är det möjligt att bekantskap med en utav respondenterna kan komma att påverka resultatet. Min bedömning är dock att bekantskapen är så pass ytlig att någon större påverkan inte förelåg. Under intervjutillfället upplevde jag inte att personen anpassade

62 Ibid, 72.

63 Bryman, A. (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber, s 484.

(20)

16 sina svar eller pratade till mig som en vän, snarare svarade respondenten i

förhörsliknande ton. Genom en noggrann redogörelse för hur studien utförts är min bedömning att studien kommer att uppnå trovärdighet och ett vetenskapligt värde trots ett målstyrt urval. Det kommer delvis att uppnås genom en tydlig och konkret

argumentation för teoretisering och slutsatser.

Vissa frågeställningar i den här studien kan komma att utgöra hypoteser mot vilka nya teoretiseringar kan göras, vilket skulle innebära ett induktivt angreppssätt. Omfattningen av undersökningen och tidsfristen gör det dock osannolikt att några vetenskapligt

hållbara nya teorier skulle kunna formuleras. Bland annat finns inte tidsrymd för att pröva den nya teorin.

5.6 Reliabilitet och validitet

I kvantitativa undersökningar gör ofta urvalet att studien kan generaliseras i större utsträckning än kvalitativa, som ofta fokuserar på mindre grupper, miljöer eller ett fåtal individer. På grund av ämnets karaktär och svårigheter att rekrytera respondenter kommer studiens externa validitet dock att vara relativt låg, främst sätt till antalet intervjuer.

Kritiker av kvalitativ metod menar Bryman, består bland annat av att metodens natur gör det omöjligt att generalisera resultaten till andra miljöer. Men Bryman poängterar också att fallstudier inte är ett stickprov av en känd population. Istället menar Bryman, ska resultat från kvalitativa studier ska generaliseras till teori64.

I kontexten av den här studien utgör respondenterna två kritiska fall. De representerar både Encro-användaren, samtidigt som de representerar en medial stereotyp bild av Encro-användaren som kriminell. Respondenternas argumentation och beskrivning utav sina kommuniaktionsvanor är därför synnerligen relevanta i förhållande till studiens fokusområde, och resulterar i en solid empiri som stärker studiens validitet.

Reliabiliteten säkerställs genom intervjuguiden och håller vetenskaplig kvalitet även om nya studier skulle genomföras med respondenter som inte har en kriminell livsstil. Detta

64 Bryman, A. (2018) Samhällsvetenskapliga metoder (tredje upplagan). Stockholm: Liber, s. 485.

(21)

17 eftersom intervjuguiden designades utifrån frågeställningar som inte förutsätter något på förhand givet svar. Tillsammans med tydlig argumentation och en genomgående

transparens av studiens genomförande och empiriska material, säkerställs den vetenskapliga kvaliteten som helhet.

5.7 Etiska aspekter

Deltagarna i den här studien har informerats om syftet med intervjun och uppsatsens forskningsändamål. De har tagit del av en samtyckesblankett där jag följt de etniska riktlinjer som rör informationskravet, samtyckeskravet och konfidentialitetskravet65. Det material som samlas in kommer endast att användas enligt nyttjandekravet66, det vill säga som empiriskt material i studien. De är medvetna om att de kommer att vara fullständigt anonyma i studien och att endast jag kan identifiera deras alias.

Vidare har jag informerat dem om att uppsatsen kommer att publiceras offentligt på internet. På blanketten framgår också att deltagandet är helt och hållet frivilligt, och att de när som helst kan välja att avbryta sin medverkan under intervjun.

6. Resultat

Nedan följer ett resultat redovisat efter uppsatsen frågeställningar följt av en sammanfattning. En analys av resultatet redovisas i kapitel 7.

6.1. Hur upplever användarna kommunikationen på EncroChat?

Ur en praktisk synpunkt upplevde båda respondenterna Encro som en tidssparande lösning. James tyckte att hans liv blev mycket bättre och enklare tack vare

Encrotelefonen. Den främsta orsaken för James var att EncroChat möjliggjorde en rak kommunikation. Han beskriver samtalsklimatet som ”högt i tak”, ”ett forum för öppna samtal” och samtalsämnen rörande ”olagliga affärer”.

Encrotelefonen besparade dessutom James fysiska möten med grovt kriminella vänner och affärsbekanta, vilket gjorde att han kunde leva ett lugnt familjeliv om kvällarna. I chatten kunde James prata, planera och diskutera kriminella affärer, en kommunikation som han upplever inte är möjlig att ha i en vanlig telefon eller app så som Whatsapp. På frågan om vad man pratade om i chatten svarade James:

65 Ibid, s 170.

66 Ibid, s 171.

(22)

18

”Det är öppen forum för olika affärer. Alltifrån droger till mord, till grova stölder. Allt inom det kriminella alfabetet togs upp.”

Respondent nummer två, Manno, beskriver kommunikationen på EncroChat som

”filterlös”, och precis som James, ett forum för kriminella affärer. När jag ber Manno förklara skillnaden mellan ett möte på exempelvis ett café, och ett samtal i Encro svarar han så här:

”Där (Encro) går man direkt på affären och direkt på lösningen. Man slipper prata i koder och så.”

För Manno kunde Encro vara avgörande för vilka kontakter han gjorde affärer med. På frågan om hur han gjorde om han skulle vilja prata med någon som inte hade en Encrotelefon svarar han:

”Nej jag förde bara samtal via Encro. Det var mitt affärsverktyg. Om han inte hade Encro, då är det ingen seriös person och då vill jag inte göra

affärer med honom.”

Manno berättade också att han har förlorat sina kontakter sedan har gjorde sig av med telefonen, och att detta resulterat i att han inte bedriver några affärer i nuläget.

Båda respondenter beskriver stämningen i chatten som god. Även om det främsta som diskuterades var affärer, återkommer båda respondenter flertal tillfällen till att

EncroChat underlättade att ha kontakt med affärsbekanta, som ibland också benämndes som vänner.

6.2. Vilka faktorer gör att användare söker sig till krypterade plattformar så som EncroChat?

Respondenterna var väldigt öppna kring syftet med att använda en Encrotelefon. Båda två beskriver kriminell verksamhet som det huvudsakliga samtalsämnet. James

berättade också att även om ingen affär genomfördes, så utgjorde spekulationerna och planeringen anstiftan till brott i sig. När jag ber honom att redogöra för det främsta syftet med EncroChat svarar han så här:

(23)

19

”Att vara anonym. Och att myndigheterna då inte kunde komma in i telefonerna.

Och man kunde ju bedriva en verksamhet, kunde ha ett kontaktnät utan fysisk kontakt.”

På frågan om respondenterna känner sig anonyma på internet generellt svarar de:

”Ehm. Nej. Man vet väl att det är nån militär eller insatt granne *skrattar*, som kan gå in och se vad man gör. Jag är inte teknisk på något sätt, men så mycket vet jag- you´re not safe.”

James

”Nej, absolut inte. Man känner sig iakttagen och att man inte är ensam.”

Manno

Även Manno uttrycker en osäkerhet kring digitala forum och teknik. När jag frågar honom om han har någon uppfattning kring övervakning på internet svarar han att han själv inte vet så mycket mer än att allting samlas någonstans. Manno utgår därför från att det finns personer med utbildning och erfarenhet som kan komma åt allt som finns på en dator.

Båda respondenterna berättar att de kände sig anonyma på EncroChat, att det

underlättade affärer, möten och att de fick intrycket av att telefonen var väldigt säker.

Båda två fick höra talas om telefonen via vänner och bekanta. När jag frågar James vilken uppfattning han fick kring produkten svarar han:

”Att det var en mycket, mycket bra sätt att kontakta och ha kontakt med vänner och bekanta, utan att myndigheterna fick reda på vem man hade kontakt med, eller vad man pratade om, eller spekulerade om. Bara att man kunde ha en sån telefon gjorde ju att man blev mycket, mycket intresserad. Även om man inte gjorde affärer, så var det ändå ett jättebra sätt att hålla myndigheten utanför ens liv och samtal. I och med att man har… levt… valt att leva ett liv utanför myndigheterna så, passade ju de här telefonerna in i det.”

James

”Med myndigheterna menar du polisen?”

”Ja.”

På frågan om EncroChat ersatte någon annan kommunikationsform svarar de:

(24)

20

”Wicker är ju en light, light, light. Men det är ju en app, en krypteringsapp. Men Encro var en helt egen nivå. De hade ju tagit James Bond telefon till oss.”

Manno

”Ersatte möten, ersatte en trafik som man inte kan ha med en vanlig telefon, eller vanliga sms, eller Whatsapp. Det fanns ju något som hette Wicker, men det laddade man ner. Och det var ju en app som alla hade tillgång till och… det…

det höll väl inte samma säkerhetsnivå som Encro.”

James

Anonymitet, att förhindra insyn och kunna göra kriminella affärer fritt är återkommande argument för att använda EncroChat hos båda respondenterna. James berättar att han var både skeptisk och misstänksam i början när Encro precis lanserat. Han hade för vana att alltid ta känsliga möten helt utan elektronik och utanför de fasta punkter han annars vistades på. På så sätt förändrade EncroChat respondentens liv, vilket James också själv uttrycker explicit.

När jag frågar Manno om man vill vara anonym inför någon särskild person så svarar han i mer generella termer, utan att peka ut polismyndigheten. Manno menar att skillnaden mellan ett samtal på café och ett samtal på EncroChat är att vem som helst kan se ett möte på café, vem som helst kan lyssna, och att andra kan filma att man har varit där och med vem. Enligt Manno gör detta att man också att måste anpassa samtalen efter möjligheten att någon lyssnar.

6.3. Hur upplever användarna diskursen kring integritet och övervakning?

Respondenterna fick först resonera utifrån nyhetsmedias rapportering kring EncroChat.

De beskrev en saklig bild utav hur rapporteringen sett ut och Manno uppfattade även diskursen kring Encro i media som positivt inställd till att polisen kommit in i

telefonerna. Manno summerar medias bild av EncroChat-användarna som grovt kriminella, och använder också ordet terrorist, något James inte refererar till.

James har istället bilden av att det finns ett lite bredare spektrum av användare som framkommit i media och nämnder bland annat ”Uppsala-mamman”, advokater och grovt kriminella. Både respondenterna upplever dock att nyhetsmedias bild utav Encro och EncroChats användare stämmer väl överens med deras egna uppfattningar.

(25)

21 När jag frågar om respondenternas uppfattning kring digital övervakning svarar

respondenterna att de utgår från att all kommunikation samlas någon stans, och att myndigheterna har tillgång till det. James tolkar dessutom att de datalagar som stiftats de senaste 5–10 åren tydligt visar att myndigheten söker full kontroll.

Respondenterna visar dock förståelse inför varför avlyssningen sker. När vi pratar om detta uppfattar jag att de syftar på polismyndigheten. De beskriver sina känslor kring övervakningen så här:

”Ehm, jag gillar det inte men förstår att det är ett verktyg när man jagar terrorister eller andra. Så jag förstår det men jag gillar det inte.”

Manno

”Nej men det… det har ju flyttats över till digital kommunikation. När vi växte upp var det bara telefonavlyssning. Men det har ju flyttats över digitalt. I och med att samhället ser ut som det gör, att vi står här idag gör ju att det är fullt rimligt att det ser ut så.”

James

Respondenterna antyder en negativ inställning till övervakning. Manno säger öppet att han är emot övervakning, och menar att de nya lagarna stiftas på grund av islamister och terrorister. Han säger att han och hans vänner själva inte diskuterar de här frågorna, eftersom de valt att leva ett liv utanför lagen. Men James berättar att han uppfattar den allmänna diskursen gällande övervakning och integritet som stagnerad eller inte existerande:

”Jag tror att det redan gått förbi det. I och med den här datalagen har det gått förbi. Och Sverige har slutat att engagera sig och bry sig i den utvecklingen. Så det kommer ju bara att gå ett steg till, ett steg, ett steg, ett steg, och om tio år kommer myndigheterna att se exakt allt vi gör. När vi loggar in.

Det är möjligt att James inte gjorde skillnad på begreppen diskussion och diskurs under intervjun, vilket kan ha bidragit till hans uppfattning att diskursen avstannat. James svar antyder dock att han saknar diskussionen i media, alternativt att han inte upplever någon opposition emot övervakning i de forum eller media han själv tar del utav.

(26)

22 6.4 Sammanfattning av resultat

För respondenterna tycks Encrotelefonen främst fungerat som ett verktyg för att effektivisera olagliga affärsverksamheter. Effektiviseringen beskrivs genom att telefonen anonymiserade James och Manno, vilket gjorde att de kunde diskutera och planera sin verksamhet digitalt och således sparade tid. EncroChat beskrevs också ibland som ett medium för att upprätthålla ett socialt närverk. På så sätt skiljer sig inte respondenternas användning utav digital teknik från den mer generella användningen hos till exempel privatpersoner eller företag.

En stor del av beskrivningen utav den korrespondens som skedde på EncroChat enligt respondenterna går dock att summera som rent brottslig. Den huvudsakliga drivkraften tycks vara en ekonomisk vinning, som på grund av brottslig karaktär måste skyddas utav respondenterna. Synnerligen grova brott så som mord angavs också som

samtalsämne i chatten. Hur denna kategori av brott diskuterades mer explicit framgår inte av intervjun, och därför inte heller hur respondenterna resonerade kring grova brott eller vad syftet med ett sådant brott kan ha varit.

Vad som där emot framgår tydligt genom intervjun är att EncroChat upplevdes som en slags anonym frizon för samtal och planering som respondenterna är väl medvetna om striden mot lagen. Förutom att kringgå lagen kan respondenternas behov utav anonyma samtal också tyda på ett intresse av att skydda kommunikation och möten mot

exempelvis konkurrenter på den kriminella marknaden, eller som skydd för den egna säkerheten.

7. Analys

Båda respondenterna gjorde det tydligt att övervakning i digitala forum är något man räknar med. I den här studien faller den panoptiska teorin ut väldigt väl, eftersom grundtanken utgörs av att den övervakade inte kan vara säker på om övervakning sker eller ej, men genom att utgå från att övervakning sker, korrigerar sitt beteende67.

67 Foucault, M. (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse. (4., översedda uppl.) Lund: Arkiv, s 252–254.

(27)

23 Att detta skulle ha en disciplinerande effekt blir särskilt tydligt i studien eftersom

respondenterna öppet medger att de samtalsämnen som diskuteras i EncroChat, inte kan ske utanför plattformen eftersom det bryter mot lagen. Däremot är det svårt att säga hur långt den disciplinerande effekten sträcker sig, eftersom det går att anta att brotten då och då begås i det riktiga samhället, utanför EncroChat-världen.

Vad som istället kan beskriva fenomenet av att dölja en kommunikationsform i vad användaren betraktar som allmänna forum, eller mindre säkra forum, är en anpassning till diskursens ordning.

Respondenterna tycks väl medvetna om att deras verksamhet och samtal inte är socialt accepterade utanför EncroChat. Ibland beskriver respondenterna hur de vill skydda sina privata samtal utan att polismyndigheten pekas ut som specifikt. Det kan tolkas som en generell ovilja att dela information som respondenten vet bryter mot samhällsnormer, vilket kan teoretiseras som en anpassning efter en utav de utestängningsprocedurer Foucault identifierar som förbudet68.

Förbudet hjälper till att upprätthålla den överenskomna maktstrukturen på en institutionell nivå, och normativt genom den anpassning som sker självmant av individerna i ett samhälle. Eftersom Foucaults teorier innebär att ordet blir bärande av makt så går det att tolka en bortträngning utav förbudet som ett hot mot den befintliga maktstrukturen. Detta är ungefär hur Foucault beskriver uteslutningsprocesuren69.

Utöver de generella sociala normer och lagar som kan påverka respondenternas

kommuniaktionsvanor finns goda skäl att anta att ekonomiska drivkrafter ligger bakom behovet att skydda samtal rörande respondenternas verksamhet och affärer. Det är dock möjligt att Foucaults teorier gällande förbudet är aktuella för respondenterna även i skyddade forum så som EncroChat eftersom det inte går att utesluta att en snarlik maktstruktur förekommer även i kriminella forum. Anonyma och privata samtal kan därför vara viktiga för respondentens egen säkerhet om ett sådant förbud skulle brytas.

Det är svårt att konstatera någon specifik påverkan av nyhetsmedia i studien.

Respondenterna återgav den mediala bilden så som de uppfattade den relativt sakligt,

68 Foucault, M. (1993). Diskursens ordning: installationsföreläsning vid Collège de France den 2 december 1970. Stockholm: Stehag, s 7.

69 Ibid, s 7.

(28)

24 vilket gör det svårt att tyda respondenternas egna uppfattning. Där emot upplevde James att den allmänna diskussionen var förbi. James baserade sin åsikt på den juridiska utvecklingen. Men genom hans resonemang så antyds också att James är av uppfattningen att en annan riktning i diskursen och ett större engagemang hos allmänheten möjligen kan påverka utvecklingen.

Den tidigare forskning som presenterades utav Braun och Oostven i Encryption for the masses visade på två huvudsakliga drivkrafter att testa studiens utvalda

krypteringssystem. Den största gruppen tillfrågade användare angav nyfikenhet på systemet som skäl70, vilket även går att tyda i det empiriska materialet i den här studien.

En utav respondenterna uttryckte sig i termer av ”spiontelefon”, och menade att blotta tanken på att kunna äga en sådan telefon gjorde den mycket intressant i sig. Den andra respondenten pratade om EncroChat som James Bonds telefon, vilket kan tolkas som ett sätt att beskriva den som spännande.

Den andra största gruppen i Braun och Oostvens studie svarade på samma fråga att de använde systemet för att undvika statlig övervakning. Gruppen utgjordes av endast 31,2% av deltagarna, men räckte ändå för att göra svarsalternativet till det näst

vanligaste i undersökningen71. Även om siffrorna är svåra att jämföra med de kvalitativa resultaten i den här studien, så förblir att undvika statlig övervakning, (om man

innefattar polismyndigheten) tillsammans med nyfikenhet, de genomgående vanligaste orsakerna till att använda en något mer avancerad kryptering i båda studierna.

I Hacking surveillance angavs ett skäl till varför respondenterna i studien väljer att försvåra övervakningen, att göra den mer kostsam72. Även om ingen av respondenterna i den här studie berörde de ekonomiska aspekterna av polismyndighetens övervakning finns goda skäl att anta ytterligare försvårande omständigheter ses som önskvärda i sammanhanget.

8. Diskussion

70

https://www.researchgate.net/publication/334200564_Encryption_for_the_masses_An_analysis_of_PG P_key_usage , s 77.

71 Ibid, s 77.

72Kaufmann, M. (2020). Hacking surveillance. First Monday,.

https://doi.org/10.5210/fm.v25i5.10006

(29)

25 Under researchen till den här studien och flera av de artiklar som presenteras i

inledningen framkommer material som tyder på att integritetsfrågan fortfarande är aktuell både i och utanför nyhetsmedia. Uppfattningen som framkom i den här studien genom respondenten James gällande att diskussionen i ämnet avstannat, kan delvis bero på en begränsad konsumtion av nyheter, vilket också båda respondenterna själva angav.

Men det kan också tyda på en inneboende rädsla eller oro inför att bli övervakad. Mot bakgrund och urval av respondenter i den här studien är en sådan tolkning sannolik eftersom respondenterna i den här studien har synnerligen goda skäl att oroa sig för att bli övervakande. Dock tyder tidigare forskning på ett mer generellt intresse av att skydda den egna integriteten hos användare av digital kommunikation och sociala medier, då brottsliga uppsåt i sig inte angetts som skäl för anonymiseringen.

En utav respondenterna i den här studien visade dock en vilja att förhandla om sin integritet genom att använda Instagram och Messenger, trots att han förutsätter att all data samlas och sparas. Respondenten uppgav dessutom att han inte ser sig själv som särskilt teknisk, vilket skulle kunna göra användningen av andra sociala medier till en säkerhetsrisk ur respondentens perspektiv. Baserat på övriga svar i studien är det dock inte troligt att samtalsämnen och information på de vanliga sociala medierna rör den brottsliga verksamheten. Men att respondenten ändå väljer att använda Instagram och Messenger stärker argumenten för Nissenbaums definition av integritet som

kontextuell73, och integriteten som förhandlingsbar.

Integritetsfrågan kommer helt enkelt i konflikt med behovet och användandet av sociala medier, vilket stämmer överens med Möller och Novaks påstående att en ”total

privacy” leder till social isolering74, något respondenterna tycks medvetna om.

Respondenten Manno angav att han förlorade sina affärskontakter i och med att han slutade att använda Encro. Även om det inte går att utesluta att Manno använder annan digital teknik för att vidhålla sitt sociala nätverk, så valde respondenten att behålla sin anonymitet framför att vidhålla sina affärskontakter.

73

https://www.researchgate.net/publication/334201395_Surveillance_and_privacy_as_emerging_issues_

in_communication_and_media_studies_An_introduction, s9

74 Ibid, s8

(30)

26 För att kunna anta att en sådan effekt av övervakningen på användarna i EncroChat är generell behöver en kvantitativ studie komplettera materialet i den här undersökningen.

Mot bakgrund av de drivkrafter och orsaker som framkommit i studien finns det möjlighet att utforma en relevant enkät för detta ändamål. Det finns även möjlighet att utforma en sådan enkät med kompletteringar av attityder och ändamål som framkommer i de rättegångsförhandlingar gällande EncroChat som blir offentliga under året 2021.

Nyhetsmedia tillskrivs ingen betydande makt i den här studien på grund av att

respondenterna tolkade nyhetsrapporteringen väldigt sakligt under intervjun. De uppgav också att de i huvudsak följde utvecklingen genom vad vänner och bekanta berättade.

Det blir således svårt att analysera djupare vilken roll nyhetsmedia spelar för

respondenterna. Däremot skulle en mer allmän undersökning kunna genomföras av hur nyhetskonsumenter uppfattar publiceringar gällande Encro. Ett alternativt perspektiv i en sådan studie skulle kunna utgöras av attityder och effekter kring konsumenternas kommunikationsvanor i andra forum, vilket är mer generaliserbart sett till en större population.

9. Sammanfattning

Resultatet i den här studien bekräftar att övervakning har en disciplinerande effekt.

Effekten är dock begränsad till att påverka respondenterna att anpassa diskursen efter forum. De ämnen i digitala medier som förekommer isolerat i EncroChat bekräftar att ordet både bär makt och utmynnar i förändrade beteenden. Att denna effekt är beroende av en institutionell och disciplinär maktinrättning är dock påtaglig genom att effekten är begränsad till det diskursiva, och alltså separerad från den fysiska handlingen. Även om respondenterna inte erkände brott i studien så tyder respondenternas huvudsakliga mål med att använda EncroChat på en stark vilja hos respondenterna att skydda den

brottsliga verksamheten i sina liv.

Avslutningsvis måste också poängteras att de Encrochattar som i och med rättegångsförhandlingarna under året 2021 blir offentliga kan komma att avslöja konspirationer emellan olika kriminella personer eller grupperingar som hittills varit okända, vilket eventuellt skulle kunna leda till nya konflikter.

(31)

27 Som framtida forskning föreslås därför en djupare språklig analys av chattarna för att närmare undersöka hur en kriminell livsstil upprätthålls rent språkligt och

kommunikativt. Denna kunskap skulle kunna användas för att bättre förstå och motverka brottslig verksamhet i framtiden. En intressant med svårligen utförd studie skulle även kunna vara hur Encrotelefonens fall påverkat de kriminella

kommunikationsnätverken, och vilka effekter det inneburit för deras affärer och livsstil.

10. Referenser

https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/R9K6RJ/encrochat-bevisen-kan-vara- olagliga

Senast kontrollerad: 21-05-23

Balnaves, Mark (2009) Media theories and approaches: a global perspective. Mark Balnaves, Stephanie Hemelryk Donald, Brian Shoesmith. 2009. ISBN: 9780230551626 Bryman, Alan (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Alan Bryman; översättning:

Björn Nilsson. Tredje upplagan. ISBN: 9789147112067

Braun, S & Oostveen, A.M (2019) Encryption for the masses? An analysis of PGP key usage [Elektronisk resurs]. Hämtad från:

https://www.researchgate.net/publication/334200564_Encryption_for_the_masses_An_

analysis_of_PGP_key_usage, Senast kontrollerad: 21-05-23 Dagens nyheter:

https://www.dn.se/ekonomi/linus-larsson-darfor-ber-dina-appar-plotsligt-att-fa-spara- dig/

Senast kontrollerad: 21-05-23

Ekström, M & Johansson, B (2019) Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap.

Tredje upplagan. ISBN: 9789144125701.

Encro webbsida:

https://encro.co.uk

Senast kontrollerad: 21-05-23

Foucault, Michel, Övervakning och straff: fängelsets födelse. Michel Foucault;

översättning: C G Bjurström. 2003 - 4. översedda uppl. ISBN: 9179241697

Foucault, Michel, Diskursens ordning: installationsföreläsning vid Collège de France den 2 december 1970. Michel Foucault; översättning: Mats Rosengren. 1993. ISBN:

9171390650 Göteborgs-posten:

(32)

28 https://www.gp.se/nyheter/världen/över-fem-miljoner-vuxna-amerikaner-får-inte-rösta- 1.35622120

Senast kontrollerad: 21-05-23

Lyon, David (2007) Surveillance studies: an overview. ISBN: 9780745635910 Kaufmann, M. (2020). Hacking surveillance. First Monday [Elektronisk resurs].

Hämtad från:

https://doi.org/10.5210/fm.v25i5.10006 Senast kontrollerad: 21-05-23

Möller, J & Nowak, J (2019) Surveillance and privacy as emergin issues in communication and media studies [Elektronisk resurs]. Hämtad från:

https://www.researchgate.net/publication/334201395_Surveillance_and_privacy_as_em erging_issues_in_communication_and_media_studies_An_introduction,

Sveriges radio:

https://sverigesradio.se/artikel/4684679 Senast kontrollerad: 21-05-23

Sveriges riksdag:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 202062-om-hemlig-dataavlasning_sfs-2020-62

Senast kontrollerad: 21-05-23

Sveriges television:

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sapo-vill-kopa-kontroversiella-trojaner Senast kontrollerad: 21-05-23

Bilagor

Samtyckesblankett

Jag samtycker att medverka i studien och jag har fått information om vad syftet med studien är. Jag har blivit informerad om att mitt deltagande är frivilligt och jag kan när som helst avbryta min medverkan utan några konsekvenser. I uppsatsen kommer mitt namn vara fiktivt, likväl platser och omständigheter som kommer kunna identifiera mig.

Den information som jag delar med mig av som kan identifiera mig kommer endast jag som skriver uppsatsen och handledare ha tillgång till. Uppgifterna som jag delar med mig av kommer endast att användas för vetenskapligt bruk. Jag är medveten om att den slutgiltliga uppsatsen kommer att offentliggöras.

Ort och datum

References

Related documents

Här finns återigen en direkt anknytning till Elisabeth, som framför allt själv använder en mängd Kristus-allusioner när hon berättar om sitt liv för Beata,

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

The effect of guided web-based cognitive behavioral therapy on patients with depressive symptoms and heart failure- A pilot randomized controlled trial.. Johan Lundgren,

Vygotsky skriver om relationen mellan tänkande och språk och anser att språk utgör en specifik utvecklingsdomän med rötter i det kommunikations språk. Språkutveckling behövs

Mer koppling till sociala väden (brett perspektiv)Livsstilsdiskussion Vem skall ansvara för grönstrukturerna.. Hur får vi pengar till detta Gärna mer

tiden utforma en ännu bättre vård för landets

Tabell 5 visar att medelvärdet för tiden det tar att ställa fråga 2 mot datasetet där elementet initial är krypterat är 2853 millisekunder... Detta betyder att det

som man den 29 juni för ett undvika oordning beslöt ålägga kantor Cleve att ge tecken, när organisten skulle börja resp. sluta spela, eftersom denne från sin