Uppdragsutbildningsprogram för Försvarsmakten i samarbete med Högskolan i Halmstad
En ungdomsverksamhet för marinen
En studie av hur Sjövärnskårens ungdomsverksamhet bidrar till marinens personalförsörjning.
Författare: Erik Bergström & David Stocke
Huvudområde: Företagsekonomi med inriktning ledarskap, 15hp Kurskod: FÖ9014
KA N D ID A T u p p sat s
Handledare: Professor Mike Danilovic, Högskolan i Halmstad Examinator: Docent Fawzi Halila, Högskolan i Halmstad
Sammanfattning
Rekrytering till flottan har alltid varit en utmaning. Sedan Gustav Vasa grundlade svenska flottan 1522 så har målet varit att rekryteringen ska ske på frivillig bas. Sedan 1930-talet har Sjövärnskåren genomfört utbildning av ungdomar som syftar till att förbereda dem för ett yrke inom marinen. Under den gångna periodens förändringar inom Försvarsmakten har dock utveckling av denna ungdomsverksamhet inte varit prioriterad.
Denna undersökning syftar till att förstå hur ungdomsverksamheten bidrar till marinens personalförsörjning och att diskutera verksamhetens utformning.
Av resultatet framgår att ungdomsverksamheten bidrar såväl direkt som indirekt genom att utveckla deltagarnas individuella förutsättningar respektive institutionella värden. Samtidigt syns ett behov av att diskutera mål för ungdomsverksamheten och en möjlighet att med gemensamma insatser utveckla genomförandet för att ytterligare förbättra bidraget till marinens personalförsörjning mot det sjömilitära yrket.
”det här trodde jag aldrig att jag skulle säga då jag kommer från den gamla stammen, men med den erfarenheten jag skaffat mig genom åren, framförallt under de senaste, så är jag övertygad att SVK är nödvändigt för att klara personalförsörjningen framförallt på den blå delen av marinen. Jag är övertygad. Och det är därför jag tycker det är viktigt att det är en
bra verksamhet och en sund verksamhet.”
Nyckelord: Sjövärnskåren, ungdomsverksamhet, marinen, personalförsörjning
Abstract
Recruiting to the navy has always been a challenge. Since King Gustav Vasa founded the Swedish Navy in 1522 the goal has been that recruiting shall be done on voluntary basis.
Since the 1930:s the Swedish Sea Cadet Corps has been training young men and women in order to prepare them for a career in the Navy. However, during the past transformations of the Swedish Armed Forces, developing this youth activity has not been prioritized.
This study aims to understand how the youth activity contributes to the personnel provision of the Swedish Navy and discuss its design.
The result of the study shows that the youth activity contributes directly and indirectly by developing the participants individual prerequisites and institutional values. At the same time there is a need to discuss the activities ends, and the possibility to develop and further
enhance the contribution to the personnel provision of the Swedish Navy and the naval profession.
Keywords: sea cadet corps, youth activity, Navy, personnel provision
Författarnas tack
Vi som författare har varit i Försvarsmakten och marinen i nästan 20 år. Under den tiden har vi under befattning till sjöss och iland ställts inför uppgifter som varit utmanande och tvingat oss att tänka annorlunda. Uppgiften att skriva detta arbete har dock varit en av de mest utmanande och utvecklande som vi gjort. Vi vill därför tacka vår handledare professor Mike Danilovic som med sitt engagemang och energi har stöttat oss genom detta arbete. Vi vill även tacka Doktor Michal Lysek som stöttat oss genom kodningen av det data som framkom ur empirin.
Vi vill även tacka våra respondenter som tog sig tid i sina fulla scheman att genomföra intervjuer med oss, utan dessa hade detta arbete aldrig kunnat genomföras.
Till slut vill vi även tacka våra kollegor som vi haft förmånen att få genomföra denna vår med. Utan de diskussioner och feedback som uppkommit under seminarium och opponeringar hade vi inte heller nått i mål med detta.
Stockholm juni 2020
Erik Bergström och David Stocke
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 1
Abstract ... 1
Författarnas tack ... 2
Bildförteckning ... 5
Centrala begrepp ... 6
1. Inledning ... 7
1.1 Utgångspunkter ... 7
1.2 Problemformulering ... 7
1.3 Syfte och frågeställningar ... 8
2. Bakgrund ... 9
2.1 Marinens personalförsörjning ... 9
2.2 Sjövärnskårens ungdomsverksamhet ... 12
3. Metod ... 15
3.1 Metodval ... 15
3.2 Vår forskningsdesign ... 16
3.3 Insamling av empiri ... 18
3.3.1 Urval av respondenter ... 19
3.3.2 Intervjumetod ... 20
3.3.3 Gruppintervju ... 21
3.3.4 Etiska dilemman ... 21
3.4 Metoddiskussion ... 22
4. Empiri ... 23
4.1 Respondenternas uppfattning ... 23
4.1.1 Målbild ... 24
4.1.2 Institutionella värden ... 28
4.1.3 Profil ... 31
4.1.4 Frivillighet ... 33
4.2 Datanära reflektion ... 36
5. Referensram ... 39
5.1 Perspektiv på Målbild – Meningsskapande ... 39
5.2 Perspektiv på Institutionella värden – Organisationsteori ... 41
5.3 Perspektiv på Profil – Behovsteori ... 42
5.4 Perspektiv på Frivillighet – Motivationsteori ... 43
6. Analys och Diskussion ... 45
6.1 Teoretiska perspektiv på teman ... 45
6.1.1 Målbild ... 45
6.1.2 Institutionella värden ... 49
6.1.3 Profil ... 52
6.1.4 Frivillighet ... 55
6.2 Temanas relationer ... 58
6.2.1 Temanas inbördes relationer ... 59
6.2.2 Temanas relation till ungdomsverksamheten – mål ... 61
6.3 Koncept för ungdomsverksamheten – exempel ... 62
7. Slutsatser och rekommendationer ... 67
7.1 Slutsatser ... 67
7.2 Rekommendationer ... 68
7.3 Förslag till vidare forskning ... 69
Referenser ... 70
Bilaga 1, Brev till respondenter ... 72
Bilaga 2, Intervjuguide och blickfång ... 73
Bildförteckning
Figur Sida Beskrivning Skapad av/Ägare
1 0 Omslagsbild Bergström & Stocke
Foto: Jimmie
Adamsson/Försvarsmakten 2 10 Marinens personalförsörjning Försvarsmakten, Bergström &
Stocke
3 12 Sjövärnskårens ungdomsverksamhet Sjövärnskåren 4 16 Författarnas tolkning på Lekvall och
Wahlbins forsknings-U
Lekvall och Wahlbin
Tolkad av: Bergström & Stocke 5 19 Urval av respondenter Bergström & Stocke
6 23 Kategorisering av empiri Bergström & Stocke 7 24 Tolkning av respondenternas syn
kopplat till målbild Bergström & Stocke 8 28 Tolkning av respondenternas syn
kopplat till institutionella värden
Bergström & Stocke 9 31 Tolkning av respondenternas syn
kopplat till profil
Bergström & Stocke 10 33 Tolkning av respondenternas syn
kopplat till frivillighet
Bergström & Stocke 11 36 Jämförelse av teman Bergström & Stocke 12 44 Herzbergs tvåfaktorsteori Bergström & Stocke 13 59 Temanas inbördes relationer Bergström & Stocke 14 60 Teman som resultat i relation till
marinens personalförsörjning Bergström & Stocke 15 62 Tyngdpunktsallokering av teman Bergström & Stocke
Centrala begrepp
Nedan återfinns en tabell som förklarar de begrepp som är centrala för denna undersökning.
Dessa återkommer i flera delar och är därmed bra för läsaren att ha med sig i den fortsatta läsningen.
Grundutbildning (GU) Den i allmänhet första militära utbildningen som individer genomgår i FM. Genomförs idag med värnplikt som grund för tjänstgöring efter uttagning av Totalförsvarets
rekryteringsmyndighet (TRM), och omfattar ca 9-11
månader. Ger behörighet att söka anställning som GSS eller ansöka till något av yrkesofficersprogrammen.
Officersprogrammet (OP) Omfattar utbildning av officerare (OF), mot instegsbefattningar i FM och genomförs med Försvarshögskolan (FHS), som huvudansvarig.
Personalförsörjning Omfattar åtgärder för att över tid säkerställa en tillräcklig bemanning av aktuell organisation, bl.a. att attrahera, rekrytera och behålla personal.
Personalkategori En av fyra primära grupper av anställd militär personal i FM: Gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS),
Specialistofficerare (OR), officerare (OF) och civila (CIV) Sjömilitära yrket Begrepp avsett att särskilja militär yrkesutövning som äger
rum till sjöss, i en miljö präglad av havet.
Sjövärnskåren Frivillig försvarsorganisation (FFO), med inriktning på sjömilitär verksamhet. Genomför ungdomsverksamhet genom överenskommelse med FM
Specialistofficersutbildning (SOU)
Omfattar utbildning av specialistofficerare (OR), mot instegsbefattningar i FM om genomförs med Stridsskolorna som huvudansvarig.
Ungdomsverksamhet Med koppling till FM inbegriper försvarsupplysning, yrkesinformation, utbildning och vissa fritidsaktiviteter.
Vänder sig till ungdomar mellan 15-20år.
1. Inledning
1.1 Utgångspunkter
Försvarsmakten (FM) har under en längre period genomgått stora förändringar genom ominriktning från invasionsförsvar till insatsförsvar och därefter en delvis återgång till nationellt försvar. Marinen som del av FM har genom dessa förändringar sett en dramatisk minskning av sin totala volym. Med inriktningen för kommande försvarsbeslut talas dock om behovet av tillväxt.1
Under denna period har även förutsättningarna för personalförsörjning förändrats genom bl.a.
vilandeförklaring och sedermera återaktivering av värnplikten samt införandet av
flerbefälssystem. Personalförsörjningen har nu som då sina särskilda utmaningar och förblir en strategisk fråga för en militär organisation. Att bidra till förutsättningar för
personalförsörjning kommer alltid att vara relevant.
Marinen som försvarsgren och framförallt flottan har en särskild utmaning i en speciell yrkesmiljö kopplat till de sjömilitära förutsättningarna. Att tjänstgöra till sjöss ombord ett örlogsfartyg, inte sällan veckor i streck, under krävande omständigheter och med ett allvarligt uppdrag, utgör ur ett samhällsperspektiv en anomali. Vi är i praktiken få idag som känner detta yrkes riktiga betingelser.
Samtidigt har FM ett uppdrag att bedriva ungdomsverksamhet med syfte att förmedla
information om FM:s uppgifter i stort och den militära personalens yrkesmiljö.2 De respektive försvarsgrenarna har av tradition utnyttjat de frivilliga försvarsorganisationerna för att
genomföra denna verksamhet.
För marinens del har ungdomsverksamheten under lång tid genom uppdrag och
överenskommelser genomförts av Sjövärnskårernas Riksförbund (SVK RF). Konceptet för ungdomsverksamhet i SVK regi har i allt väsentligt sett likadant ut i 70år och har en
tyngdpunkt i marinens blå domän med koppling till flottan. Verksamheten bedrivs på frivillig bas men bekostas av FM avseende bl.a. löner m.m.
1.2 Problemformulering
Kopplingen mellan marinens personalförsörjning och genomförandet av ungdomsverksamhet är i dagsläget inte helt tydlig. En vanlig uppfattning bland anställda i marinen är att
verksamheten bidrar till förutsättningarna för personalförsörjning och att de som genomgått den utgör en tacksam rekryteringsbas mot marina yrken. Att ha en bakgrund inom
ungdomsverksamheten är inte ovanligt, särskilt inte inom flottan.
Likafullt saknas (ordentlig) uppföljning och statistik över det verkliga utfallet. Alla i marinen är kanske inte heller övertygade om verksamhetens förtjänster i relation till dess kostnader.
1PROP 2014/15:109, Försvarsinriktningsproposition, Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020
2 Försvarsmakten, Försvarsmaktens interna bestämmelser 1996:8, Försvarsmakten, 1997-01-03
Författarna uppfattar ett problem i bristande kunskap kring om, och i så fall hur, ungdomsverksamheten bidrar till marinens personalförsörjning. Även om ett statistiskt
samband kan säkerställas anser vi att frågor om hur verksamheten bidrar och hur den utformas är komplexa och därmed intressanta att undersöka djupare.
Med de utmaningar marinen står inför avseende personalförsörjning och tillväxt finns anledning att titta särskilt på vilken roll ungdomsverksamheten har eller kan ha i detta sammanhang.
1.3 Syfte och frågeställningar
Projektets syfte är att förstå hur ungdomsverksamheten bidrar till marinens personalförsörjning och att diskutera verksamhetens utformning.
De frågor vi ställer oss är i första hand
1. Hur ska resultatet av ungdomsverksamheten se ut för att passa in i marinens personalförsörjning?
2. Hur ska ungdomsverksamheten se ut för att leverera detta resultat?
Med resultat förstås det som ungdomsverksamheten producerar – den förändring den åstadkommer på individuell, kollektiv och samhällelig bas.
2. Bakgrund
I detta kapitel utvecklas undersökningens bakgrund. Innehållet är ett resultat av den kartläggning som genomförts i syfte att orientera författarna på området, och utgår från officiella dokument, källor på internet, och samtal med personal i nyckelbefattningar. Det omfattar ett urval av sakförhållanden avseende marinens personalförsörjning och
Sjövärnskårens ungdomsverksamhet.
2.1 Marinens personalförsörjning
Personalen är Försvarsmaktens viktigaste tillgång. Vårt lands befolkning och dess demografiska struktur är grunden för rekrytering av Försvarsmaktens personal. För att Försvarsmaktens personalförsörjning ska kunna säkerställas på kort och lång sikt krävs att tillräckligt många män och kvinnor väljer att engagera sig i Försvarsmakten.
Försvarsmaktens förmåga att över tid kunna attrahera, rekrytera och behålla personal är därför av vital vikt för en fungerande personalförsörjning.
Frivillighet, motivation och intresse är huvudprincipen för Försvarsmaktens personalförsörjning.3
Som framgår ovan är personalförsörjningen av strategisk betydelse för FM och marinen. På samma sätt som FM organisation och inriktning har förutsättningarna för denna verksamhet förändrats under en lång period. Förändringarna avser bl.a. vilandeförklaring och sedermera återaktivering av värnplikten samt införandet av flerbefälssystem. Att attrahera och rekrytera till samt behålla personal i marina yrken, utgör kärnan i personalförsörjningen.
Marinen består i huvudsak av stående förband med höga krav på tillgänglighet. Hög
tillgänglighet innebär som grundregel anställd och kontinuerligt tjänstgörande personal med frivillighet som grund för personalförsörjningen. Hur aktiveringen av värnplikten på sikt kommer att påverka sammansättningen och graden av frivillighet är ännu inte utrett.
Marinen indelas traditionellt i amfibiekåren och flottan. Amfibieförbanden är sjörörliga men verkar primärt på, från eller mot land, i skärgårdsterräng eller där havet möter kusten. De har på flera sätt avseende yrkesmiljö och förbandens sammansättning, mer gemensamt med arméförband än med sjöstridsförbanden i flottan.
3Försvarsmakten, Handbok Personalförsörjning och personaltjänst – Grunder 2019 (H PERS), FM2019- 6282:1, 2019-07-01, sid 19
Figur 2, (Marinens personalförsörjning, Försvarsmakten, Bergström och Stocke)
Flottans sjöstridsförband verkar primärt genom att uppträda till sjöss med stridsfartyg. Den dimensionerande yrkesmiljön och dess betingelser är mycket påverkade av havet. Livet ombord kännetecknas av små utrymmen, varierande arbetsbelastning samt utsatthet för väder och vind. Utrustningen är tekniskt avancerad och förbanden bemannas med en hög andel yrkesofficerare (OF/OR), med långa ledtider i Försvarsmaktens produktions- och
personalförsörjningssystem (se figur 2). Dessa karaktärsdrag kännetecknar det sjömilitära yrket.
Det sjömilitära yrket utgör en samhällelig anomali. Att arbeta till sjöss är redan det avvikande från normen, både i termer av antal utövare som andel av samhällets totala mängd
yrkesverksamma, men också som praktik då dess yrkesmiljö och betingelser skiljer sig mycket från hur majoriteten arbetar. Att därtill göra detta i en militär kontext, med de särskilda krav som detta ställer, ökar avståndet ytterligare.
I Sverige idag är enligt statistik från Svensk Sjöfart, ungefär 10-15 000 personer sysselsatta på svenska fartyg och uppåt 30 000 personer inom det s.k. sjöfartsklustret.4 Det totala antalet sysselsatta i Sverige är enligt SCB ca 5,1 miljoner5 varmed samhällets andel i regelrätta sjöyrken utgör ca 0,3 %. Andelen aktivt sysselsatta i det sjömilitära yrket är förstås väsentligt mindre ändå. Mot dessa förenklade slutsatser finns argument som talar för att andelen är både större och mindre, men hur man än varierar beräkningen framstår sjöyrket som en marginell företeelse ur ett samhällsperspektiv.
Marinens förband bemannas i huvudsak med personal ur tre kategorier: gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS), specialistofficerare (OR), och officerare (OF). Det gemensamma nålsögat utgörs av grundtutbildning (GU), med värnplikt, bestående av grundläggande militär
utbildning (GMU), och befattningsutbildning (BU).6 GU genomförs typiskt under 9-11
4 Källa: http://www.sweship.se/wp-content/uploads/2019/11/Svensk-sjöfart-Nyckeltal-2018-2019.pdf, hämtad 2020-05-14, kl. 1731
5 Källa: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/sysselsattning-i-sverige/, hämtad 2020-05-14, kl. 1728
6 Försvarsmakten, Reglemente Grundutbildning och repetitionsutbildning (R GURU 2018), FM2017-22706:2, 2018-07-01, sid 34
månader och uttagning sker efter mönstring genom Totalförsvarets Rekryteringsmyndighet (TRM).
Grundutbildning mot marina förband saknar förbandsutbildningsskede. Detta genomförs inom ramen för den inledande anställningen och placering i förband.7
Detta faktum får olika konsekvenser för amfibie- och basförband respektive sjöstridsförband;
under sin BU exponeras man f.n. som blivande sjöman inte mot den dimensionerande
yrkesmiljön och dess betingelser eftersom dessa är exklusiva för de stående fartygsförbanden.
Det är först efter anställning som GSS som man på riktigt kommer i kontakt med yrket.
Denna exklusivitet gäller inte på samma sätt för t.ex. blivande soldater i amfibieförband, som har bättre tillgång till sin dimensionerande miljö redan under BU. Marinen eftersträvar
samtidigt att sökande har relevant erfarenhet av yrket genom anställning och tjänstgöring som GSS, innan ansökan till yrkesofficersutbildning.8
De särskilda utmaningarna för marinens personalförsörjning är f.n. kopplade till flottan och det sjömilitära yrket, med svårigheter främst att förmå de som avslutar GU att söka
anställning som GSS, samt att behålla personal i sjögående befattningar på vissa orter.
Rekrytering till flottan har alltid varit en utmaning. Sedan Gustav Vasa grundlade den svenska flottan 1522, så har målet varit att rekryteringen ska ske på frivillig bas.9 Det är samtidigt tydligt att rekrytering till sjöyrken inte sköter sig självt i praktiken, vare sig historiskt eller idag, utan att aktiva insatser krävs. Det tvångsinstrument med utskrivning som förr i tiden användes för att bemanna flottan i Storbritannien, vittnar om svårigheten.10 I den civila sjöfarten finns ett föga mer sympatiskt arv i form av vanan att ”Sjanghaja” arbetsföra sjömän genom att supa ner dem för att sedan kunna lura dem ombord.11
F.n. fyller marinen sina kvoter avseende platser på officersutbildningar, men om GSS är den primära rekryteringsbasen mot officersutbildning kan det uppstå problem i förlängningen om denna del av rekryteringen inte fungerar.
Vad den tillväxt som annonserats i den försvarspolitiska inriktningen innebär för marinen, är ännu inte klarlagt. Kommer denna på sikt att medföra utökade organisatoriska ramar med behov av personaltillskott av kontinuerligt tjänstgörande eller ska dessa i första hand hanteras med fler värnpliktiga under GU?
7 Försvarsmakten, Reglemente Grundutbildning och repetitionsutbildning (R GURU 2018), FM2017-22706:2, 2018-07-01, sid 34
8 Samtal med representanter ur Marinstabens HR-sektion, 2020-02-20
9 Källa: https://digitaltmuseum.se/021188209576/batsmannen-flottans-bemanning-under-300-ar, hämtad 2020- 05-19, kl.1511
10 Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/impressment, hämtad 2020-05-13, kl. 1603
11 Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sjanghaja, hämtad 2020-05-13, kl. 1622
2.2 Sjövärnskårens ungdomsverksamhet
Sjövärnskåren (SVK) som organisation har sitt ursprung i Sveriges frivilliga motorbåtskår (SFMK) som grundades 1913.12 Idag är Sjövärnskåren en av försvarets 18 frivilliga
organisationer. Organisationen har idag 17 aktiva kårer runt om i landet och består av ca 4000 medlemmar13. Uppgifterna som åligger Sjövärnskåren är att rekrytera befattningar till
hemvärnet, rekrytera frivilliginstruktörer, bedriva ungdomsverksamhet samt bidra till den civila krisberedskapen.14
Figur 3, (Sjövärnskårens ungdomsverksamhet, Sjövärnskåren 2020)
Ungdomsverksamheten som illustreras i figur 3 är ansedd som den reellt viktigaste
verksamheten som Sjövärnskåren genomför.15 Den riktar sig till de som är mellan 15–20 år och är öppen för alla som uppfyller grundläggande krav, dock med ett begränsat antal platser.
Sjövärnskårens ungdomsutbildning bedrivs som en sammanhållen och stegrande utbildning.
Kurserna genomförs växelvis som lokal utbildning på hemorten och som regionala
sommarskolor. Detta ger eleven möjlighet att gradvis fördjupa sina kunskaper vilket inte bara väcker intresse för en marin karriär utan förbereder också eleven för detta. Efter fullgjord ungdomsutbildning har deltagarna kunskap och erfarenhet av vad som krävs för att kunna leva och verka ombord på ett fartyg under sjömilitära former.16
12Källa: https://www.sjovarnskaren.se/var-historia/, hämtad 2020-05-19 kl.1715
13 Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sjövärnskåren, hämtad 2020-03-25 kl. 1501
14 Källa: https://www.sjovarnskaren.se/om-oss/, hämtad 2020-06-05 kl.1325
15 Sjövärnskåren, SVK lilla blå, utgåva 2 2013, s.8
16 Sjövärnskåren, utbildningsbestämmelser för sjövärnskårens ungdomsverksamhet, utgåva 2013
Verksamheten regleras i Utbildningsbestämmelser för Sjövärnskårens ungdomsverksamhet (UBSU), 2013. Ungdomsverksamheten är den viktigaste för SVK och genomgående i dokumentet syns en ambition att främja intresset för marina yrken. UBSU innehåller även kursplaner för de respektive delarna, med detaljerade målsättningar för olika moment.
Sommarskolorna genomförs under tre veckor på fyra platser i landet; Känsö på västkusten, Kungsholmen på sydkusten, Märsgarn på ostkusten samt Lungön på norrlandskusten. De inkluderar bl.a. sjömanskap, sjösäkerhet, fysisk träning, sjukvårdstjänst, fälttjänst,
sambandstjänst och försvarskunskap. Den verkliga tyngdpunkten uppfattas dock vara relationen grupp-individ, uppträdande, förhållningssätt och värdegrund/ledarskap.
Utbildningen genomförs i ett högt tempo motsvarande 10timmar per dag.
Hemortsutbildningen är inriktad mot navigationsutbildning som sedan praktiseras under sommarskolorna vilket ger nautisk behörighet i form av förarintyg respektive
kustskepparintyg.
Ungdomsverksamheten genomförs i ett antal olika organisationer som bemannas med
skolchefer, kurschefer och instruktörer, etc. som hämtas ur SVK och marinen. SVK ambition är att till övervägande del bemanna med egna instruktörer men i praktiken är de flesta aktiva i marinen. Verksamheten disponerar i huvudsak FM lokaler och faciliteter på militärt område.
Materiel och utrustning samt fartyg finns i varierande utsträckning inom SVK.
I genomförandet av en sommarskola ligger praktiken nära det som möter en inryckande värnpliktig under GU; deltagande ungdomar sammanförs i kurser, avdelningar och grupper oberoende av vänskapsband. Vid den första kursen är det inte ovanligt att inte känna någon sedan tidigare. Uniform gäller, liksom korrekt uppförande med tidspassning etc. Att klara av att förhålla sig till regler och att sätta gruppen främst är nödvändigt för att bli fullt ut
accepterad.
Individuell uppföljning av deltagare sker genom instruktörer och chefer som läggs till grund för ett omdöme som används internt i SVK. F.n. sker ingen överlämning eller rapportering till vare sig TRM eller FM. Tidigare fanns en tydligare integrering av ungdomsverksamheten i marinens personalförsörjning genom bl.a. ett system med föranmälan som innebar en slags förtur till gruppbefälsbefattningar under GU.
För ungdomsverksamheten gäller en del begränsningar kopplade till deltagarnas ålder som bl.a. avser skjut- och stridsutbildning samt bärande av uniform,17 liksom när
rekryteringskommunikation respektive försvarsupplysning får riktas mot deltagarna.18 Dessa restriktioner har sin grund i FN:s konvention om barns rättigheter och syftar till att undvika skapandet av barnsoldater.19
Verksamheten har utmaningar främst kopplade till ambitionen att bedriva sjöförlagd utbildning på fartyg. Tillgången till egna plattformar är begränsad samt att regler för rederi ställer krav på organisationen som är svåra att leva upp till. Den lösning som tillämpas f.n. är att marinen skjuter till nödvändiga resurser i så stor utsträckning som möjligt.
17 Försvarsmakten, Försvarsmaktens interna bestämmelser 1996:8, Försvarsmakten, 1997-01-03, §§ 6 och 8
18 Försvarsmakten, Handbok Personalförsörjning och personaltjänst – Grunder 2019 (H PERS), FM2019-6282:1, 2019-07-01, sid 80
19 PROP 2001/02:178, Barn i väpnade konflikter – Fakultativt protokoll till FN:s konvention om barnets rättigheter
De sakförhållanden som lyfts fram i detta kapitel pekar mot att marinens behov av stöd i personalförsörjningen är kopplade till flottan och det sjömilitära yrket samt att detta är i linje med SVK ambition för vad ungdomsverksamheten ska ge.
3. Metod
I detta kapitel kommer vi redogöra för vårt val av metod, forskningsdesign, hur vi har
genomfört intervjuerna samt hur vi har valt ut våra respondenter. Vi kommer även gå igenom de etiska överväganden som vi gjort under arbetets gång.
3.1 Metodval
Vi har valt ett hermeneutiskt forskningsideal som utgångspunkt för detta arbete genom dess koppling till samhällsvetenskapen. De fenomen vi vill studera är mänskligt betingade och utspelar sig mellan medborgare och organisationer i samhället.20
Den verklighet vi förhåller oss till är primärt subjektiv och skapad i samspelet mellan människor.
Den typ av kunskap som vi eftersöker avser människors uppfattning och värdering av personliga förutsättningar för att passa i en yrkesmässig kontext. Dessa grundas i sin tur på erfarenheter av hur människor valts ut, tränats och anpassats till denna kontext med många olika exempel på utfall.
Vår ansats är induktiv, alltså utforskande med öppet sinne, innebärande att teori och förklaringsmodeller söks med utgångspunkt i empirin.21 Detta ger att teoretisk referensram väljs med utgångspunkt i den empiri som samlas in, i motsats till att låta referensramen styra insamlingen, och väljs med hänsyn till dess förmåga att förklara och sprida ljus över
resultatet.
I och med att data och etablerade modeller saknas ser vi ett behov av att utnyttja den kunskap som finns hos de som hanterar aktuella problem på området. Då kunskapen inte med säkerhet är medveten, strukturerad eller sammankopplad ser vi att utsagor och påståenden i form av ord kommer att behöva analyseras och tolkas med kvalitativa metoder.
För de fenomen vi avser att undersöka är individers erfarenheter, utsagor, påståenden och resonemang i relation till dessa av betydelse då det handlar om värderingar vi har eller val vi gör som människor eller grupper av människor. För att fånga dessa bedöms en
tolkningsbaserad, kvalitativ metod vara den enda framkomliga vägen.22
Med vald metod och ansats finns en viss risk att fynd längs vägen (ny empiri), innebär ett behov av att justera såväl syfte och forskningsfrågor liksom antaganden, varmed nya frågor infinner sig. En öppenhet för detta ingår i en induktiv ansats och en beredskap att följa upp nya spår och därigenom anpassa frågor och teman framåt respektive komplettera bakåt, framstår som nödvändig.
De förutsättningar som beskrivits ovan avseende projektets syfte, aktuellt kunskapsläge och tillgänglig tid, pekar mot en utforskande forskningsdesign och insamling av empiri genom
20 Andersson, Sten, Om positivism och hermeneutik, upplaga 1:3, Lund: Studentlitteratur 2017, s.19
21 Jacobsen, Dag Ingvar, Hur genomför man undersökningar?, upplaga 2:2 Lund: Studentlitteratur 2017, s.22-23
22 Ibid s.47
intervju och gruppintervju. Teknik och procedur för att analysera resultat och upprätta modeller hämtar inspiration från Grounded Theory (IGT).
Fokus för en utforskande design är att skapa insikt och bekantgöra för senare forskning eller då problemställningen är preliminär/i ett tidigt skede. Den används ofta för att upprätta en förståelse för hur fortsatt forskning ska genomföras eller med vilken metodologi som empiri bör samlas in på området.23
En utforskande design kan bl.a. bekantgöra grundläggande förhållanden, ge en välgrundad bild av en situation, generera nya uppslag och antaganden, utveckla tentativa
teorier/förklaringsmodeller, avgöra om framtida studier är genomförbara, förfina
problemställning och formulera nya forskningsfrågor samt ge inriktningar för utvecklingen av framtida forskning och teknik. 24
3.2 Vår forskningsdesign
En forskningsdesign avser utformning av en undersökning så att den passar
problemställningen och de forskningsfrågor som identifierats. Designen ska specificera hur undersökningen ska gå till, med vilken metodologi och teknik som uppsatta mål ska nås samt hur empiri ska samlas in och analyseras.
Figur 4 (Bergström och Stockes tolkning på Lekvall och Wahbins modell, 1987)
I vår forskningsdesign har vi valt att se undersökningen som bestående av två huvudsakliga faser i form av operationalisering och konceptualisering, med inspiration av Lekvall och Wahlbins s.k. forsknings-U, presenterad i Figur 1 ovan. Den vänstra nedåtgående delen beskriver operationaliseringen genom ett antal steg som skapar förutsättningar för
insamlingen av empiri och hur vi konkret närmar oss aktuella frågor. Den högra uppåtgående
23 Eriksson, Lars Torsten; Wiedersheim-Paul, Finn, Att utreda, forska och rapportera, upplaga 10, Stockholm, Liber AB, 2018. s. 35
24 https://libguides.usc.edu/writingguide/researchdesings, hämtad 2020-05-19, kl.1123
delen beskriver den påföljande konceptualiseringen med de steg som syftar till att analysera och begripliggöra empirin och formulera de slutsatser som är möjliga att dra.
Bakgrund
I syfte att bättre förstå frågornas bakgrund, hur att identifiera respondenter, utforma intervju och gruppintervju samt i vilken kontext insamlad empiri ska förstås, valde vi att orientera oss på området och bilda oss en uppfattning om fenomenen marinens personalförsörjning samt Sjövärnskårens ungdomsverksamhet. Detta skedde genom en kartläggning omfattande officiella dokument, källor på internet, och samtal med personal i nyckelbefattningar.
Resultatet presenteras i urval i kapitel 2, Bakgrund. Den härigenom upprättade kunskapsbasen har därefter utgjort del av vår förförståelse, och varit vägledande i genomförandet av
projektet.
Problematisering
De bakomliggande problemen är förutsättningarna för personalförsörjning av marinen, framförallt ur ett behållandeperspektiv i flottan, och utformningen av ungdomsverksamheten (kopplat till detta). Kunskap saknas om ungdomsverksamheten bidrar till
personalförsörjningen och i så fall hur bidraget fungerar. Vad är det som händer i ungdomsverksamheten som påverkar förutsättningarna för personalförsörjning i positiv riktning?
Syfte
Projektets syfte (som presenterats tidigare), är att förstå hur ungdomsverksamheten bidrar till marinens personalförsörjning och att diskutera verksamhetens utformning.
För att kunna bidra måste ungdomsverksamheten leverera ett resultat som är användbart i marinens personalförsörjning. Verksamheten måste också vara utformad så att detta resultat kan uppnås.
De frågor som måste besvaras (utifrån vilka kunskap söks), är då:
- Hur ska resultatet av ungdomsverksamheten se ut för att passa in i marinens personalförsörjning?
- Hur ska ungdomsverksamheten se ut för att leverera detta resultat?
Metod
För att besvara dessa frågor valde vi intervju och gruppintervju som metod för att insamla empiri. Urval av respondenter m.m. behandlas nedan (3.3.1, Urval av respondenter).
För att kunna närma oss frågan om resultatet av ungdomsverksamheten valde vi att formulera en idé om det ideala resultatet, att använda som utgångspunkt för intervju och gruppintervju.
Enligt denna idé dikteras det ideala resultatet av sjögående förbands behov kopplat till yrket, och utgörs av individuella förutsättningar.
Kopplat till synen på dessa förutsättningar är det sedan möjligt att diskutera hur de utvecklas inom ramen för ungdomsverksamhet samt hur denna bör vara utformad som en konsekvens av det. Vi utgick i denna del från SVK befintliga koncept som norm att förhålla sig till.
Empiri
Den härigenom insamlade empirin har givit oss respondenternas syn på resultatet av ungdomsverksamheten i relation till marinens personalförsörjning, samt syn på ungdomsverksamhetens utformning idag och förslag till utveckling eller förändring.
Analys
Insamlad data strukturerades för att medge vidare analys och tolkning. Vi hämtade här
inspiration från Grounded Theory (IGT) och dess olika steg av kodning med tyngdpunkt i s.k.
öppen kodning.25 Inspirerad av Grounded Theory (IGT) passade vår undersökning då vi hade en tydlig bild av vad det var som vi ville undersöka vilket gör att vi frångår Grounded Theory (CGT), där empirin ska vara fullt styrande för vad som ska undersökas. Efterhand som
mönster började framträda skapades en förklarande modell.
Resultat
Resultatet av den datanära analysen sammanfattas och presenteras.
Teori
Med utgångspunkt i resultatet söks en vetenskaplig referensram eller befintliga förklaringsmodeller med relevans för området.
Analys och diskussion
Den vetenskapliga referensramen används för att analysera och kontrastera resultatet i syfte att formulera slutsatser och rekommendationer.
Slutsatser
Slutsatser beträffande hur ungdomsverksamheten bidrar till marinens personalförsörjning samt från diskussion om verksamhetens utformning presenteras. Rekommendationer avseende åtgärder för respektive organisation och förslag till kommande forskning ges.
3.3 Insamling av empiri
Totalt genomfördes nio intervjuer och en gruppintervju.
Tid för genomförandet av intervjuer varierade mellan 40-75min. Varje intervju inleddes med att vi förklarade varför vi ville spela in intervjun och hur vi avsåg att nyttja anonymiteten. Vi förklarade även att om vi fann ett behov av att citera dem i arbetet så kommer vi efterfråga godkännande och förklara sammanhanget där de i sådana fall skulle citeras. En av
anledningarna att detta är viktigt för oss är för att det bl.a. är chefer inom marinen som vi intervjuade, och vi vill inte riskera att de hamnar i en utsatt situation eller säger att vi inte får använda data som kommit till genom intervju med dem.
Inför intervjuerna hade vi skickat ut ett mail med förfrågan om intervju som återfinns i bilaga 1. I mailet hade vi förklarat vad vi avsåg skriva om och vilka ämnen vi avsåg behandla. Även om vi efter det att vi skickat ut mailet ändrade den frågeställning vi hade, valde vi att inte komplettera mailet då ämnena och kärnan som beskrevs i mailet var densamma som tidigare.
25 Lysek, Michal, Embedded Innovation – Exploring the Dynamics of Innovation. Halmstad: Halmstad University press, 2019.
På grund av respondenternas scheman så lyckades vi inte separera tillfällena för intervjuerna tillräckligt för att hinna transkribera och koda data mellan intervjuerna. Konsekvensen av detta blev att vi inte lyckades få till en optimal iteration där vi efter intervjuerna kunnat justera intervjuguiden med frågor.
Vår idé var från början att genomföra en gruppintervju för att generera underlag att använda i intervjuerna, som en preliminär empiri avseende vilka värden ungdomsverksamheten skapar på ett individuellt plan kopplat till ett sjömilitärt yrke. Av planeringstekniska skäl var det inte möjligt att genomföra gruppintervjun före intervjuer, och vi valde då att utöka syftet med gruppintervjun till att i likhet med intervjuerna behandla både resultatet av
ungdomsverksamheten och dess utformning.
3.3.1 Urval av respondenter
Figur 5 (Urval av respondenter)
Med utgångspunkt i undersökningens syfte genomfördes en kartläggning av vilka aktörer som verkar i och runt fenomenen ungdomsverksamhet (UV) och personalförsörjning (PF), varmed ett antal olika roller och perspektiv kunnat identifieras (se Figur 5):
- Marinen, har ett intresse av ungdomsverksamhetens resultat, hanterar problemet med personalförsörjning av marinen och stödjer ungdomsverksamheten med olika slags resurser.
- HKV PROD FPE, utformar styrningar till SVK och övriga frivilliga
försvarsorganisationer (FFO), bl.a. uppdrag att genomföra ungdomsverksamhet inklusive medel (finansiering). Hanterar strategier för rekrytering till FM centralt.
- SVK RF, utformar och utför ungdomsverksamhet med en blandning av egna och tillförda resurser samt viss kostnadstäckning.
- Elever ur OP/SOU/GSS, har (eller har inte), genomgått ungdomsverksamhet innan de valt ett sjömilitärt yrke eller engagemang i marinen.
Genom ett urval av respondenter ur dessa grupper uppfattar vi att vi täckt in de relevanta perspektiven. Vi valde också att vända oss till en i huvudsak beslutande eller nära beslutande nivå inom de två organisationerna (FM och SVK), i syfte att fånga synen på dessa fenomen hos de som faktiskt har ansvar och inflytande över dem.
Marinens företrädare har sinsemellan olika roller i personalförsörjningen och deras resurser blir också i olika grad i anspråkstagna för att stödja ungdomsverksamheten. Valet av kadetter ur OP motiveras av viljan att fånga färska erfarenheter av att välja ett sjömilitärt yrke, liksom av praktiska skäl då de under utbildningen är en sammanhållen grupp.
3.3.2 Intervjumetod
Vid utformningen av intervjun föll valet på att genomföra öppna intervjuer med
respondenterna. Vi valde att genomföra intervjuerna ansikte mot ansikte för att lättare kunna knyta en kontakt med respondenterna då vi inte har en personlig kontakt med samtliga och vi trodde att det skulle vara lättare att uppfatta åsikter om vi såg det minspel och kroppsspråk som framkommer i samband med intervju. På grund av olika omständigheter så genomfördes två av intervjuerna med respondenter från marinen via telefon.
För att kunna fånga respondenternas uppfattning utan för stor påverkan av oss som intervjuare ville vi ha så öppna intervjuer och frågor som möjligt, med en hög grad av frihet för
respondenterna att utveckla sina ståndpunkter. Samtidigt var vi måna om att få deras uppfattning kopplat till de fenomen vi valt och såg därför ett behov av att kunna styra intervjuerna mot dessa. För att balansera dessa delvis motstående önskemål bestämde vi oss för att genomföra intervjuerna delvis strukturerat. 26
Till stöd för detta valde vi att ta fram en intervjuguide och ett antal blickfång med grafiska modeller kopplat till fenomenen.
Intervjuguidens utformning framgår av bilaga 2. Den omfattar en genomgång av undersökningens bakgrund, problem, syfte och frågeställningar samt en översiktlig presentation av blickfången med respondenter och perspektiv, SVK koncept för
ungdomsverksamheten samt förutsättningar för marinens personalförsörjning. Syftet med denna genomgång var att forma området för undersökningen samt redovisa våra
utgångspunkter för respondenterna. Alla intervjuer inleddes med samma genomgång.
I frågedelen började vi med två öppna frågor om respondenternas spontana uppfattning om ungdomsverksamheten liksom om kopplingen till marinen. Vidare presenterades den idé vi skapat om det ideala resultatet av ungdomsverksamheten utifrån personalförsörjningens behov, bestående av individuella förutsättningar.
Resonemangen bakom identifieringen av dessa förutsättningar kunde vid behov
exemplifieras. Därefter ställdes öppna frågor om respondenternas syn på dessa förutsättningar en i taget, med tillhörande koppling till hur ungdomsverksamheten bör vara utformad för att kunna utveckla dem.
26 Jacobsen, Dag Ingvar, Hur genomför man undersökningar?, upplaga 2:2 Lund: Studentlitteratur 2017, s. 100- 101
Intervjuerna avslutades sedan med reflektion kring hur eventuella förändringar av ungdomsverksamheten kan omhändertas i praktiken (bl.a. m.h.t. att organisationerna är åtskilda).
3.3.3 Gruppintervju
Utöver att genomföra intervjuerna så valde vi att genomföra en gruppintervju27 med elever ur 226:e kursen på MHS Karlberg. Denna grupp bestod av såväl elever med erfarenhet av att genomgå SVK ungdomsverksamhet, som elever utan denna erfarenhet.
Gruppintervjun genomfördes som diskussionsövningar i mindre grupper (blandade deltagare), utifrån samma frågor som intervjuerna (se intervjuguide i bilaga 2), och med gemensam genomgång efter varje övning. Dock gjordes kopplingen till utformning av
ungdomsverksamheten först i den i sista övningen.
3.3.4 Etiska dilemman
Efter att ha läst på om de etiska och praktiska aspekterna som återges av Jacobsen28 har vi identifierat att vi har fyra etiska regler som vi är tvungna att förhålla oss till när vi genomför våra intervjuer. Dessa etiska regler är liknande de fyra huvudkrav – informations-,
samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet som vetenskapsrådet behandlar.29
Vi har varit tydliga när vi skickade ut förfrågan om deltagande i intervju om vilket ämne vi hade valt att undersöka och inom vilka huvudområden som vår undersökning rörde sig inom.
Frivillighet
De vi genomför enskilda intervjuer med har alla valt att frivilligt delta i undersökningen och befinner sig i en sådan ställning att de inte kan sägas ha påverkats att delta i undersökningen.
Kadetterna har fått erbjudande om att delta frivilligt och vi känner inte att vi genomfört någon påtryckning på dem. Men med tanke på att vi känner en del av dem och att de således kan uppfatta att de har en beroendeställning till oss på sikt så kommer vi vara tydliga med att belysa att det är fullt frivilligt att delta och deras deltagande som individer inte kommer att återges i arbetet.
Rätten till privatliv
Då vi genomför en kvalitativ undersökning med ett begränsat antal respondenter behöver vi vara försiktiga med hur vi hanterar data för att undvika möjligheten att identifiera enskilda personers utsagor. För att kunna nyttja citat i uppsatsen har tillstånd från respondenterna inhämtats och citaten anonymiserats.
Att studera egen organisation
Vi studerar två organisationer där vi som undersökare har en stark koppling till. Dels då den ena är vår arbetsgivare och den andra är en organisation där den ena författaren har en bakgrund inom och den andre fortfarande är aktiv inom. Detta gör att vi eventuellt kommer möta respons att vi är partiska och vi kommer vara noga under vårt arbete att tänka på att hålla oss objektiva.
27 Jacobsen, Dag Ingvar, Hur genomför man undersökningar, upplaga 2:2 Lund: Studentlitteratur 2017, s.106-
28 Ibid, s. 34-42 107
29 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, Stockholm:
Vetenskapsrådet 2002
Rätten att bli korrekt återgiven
Resultat ska så långt möjligt återges fullständigt och i rätt sammanhang. Vår metod inbegriper i detta fall inspelning och ordagrann transkribering av varje intervju vilket torde säkerställa att återgivningen inte blir missvisande. Utmaningen består dock, i den mån vi som författare vill utnyttja citat, i att framställa uttalandets sammanhang korrekt för att inte ge det en annan eller felaktig innebörd.
3.4 Metoddiskussion
Som författare och utförare av denna undersökning har vi som aktiva i marinen med engagemang i SVK, fördelar av en god access till såväl respondenter som dokumenterat underlag. Därtill ger denna bakgrund en utökad förståelse för verksamheten och en förmåga att tolka information i ett relevant sammanhang. Sammantaget ger detta resultatet av
undersökningen giltighet och trovärdighet. Vår drivkraft är att bidra med uppmärksamhet på ungdomsverksamheten som fenomen och insatser för att underlätta närmare studier av dess interaktion.
Den empiri vi samlat in bedömer vi som giltig och relevant för att besvara de frågor vi formulerat. Redan i dessa frågor bor en avgränsning till marinens förhållanden och för dess interna vidkommande anser vi att inblandade aktörer fått komma till tals, liksom att de är väl skickade att företräda sina respektive perspektiv.
Beträffande s.k. extern giltighet och frågan om möjlig överförbarhet är detta alltså inte vårt primära syfte, men kanske intressant att fundera över ändå. Om man tänker sig de ingående organisationerna, fenomenen och yrket som abstrakta och utbytbara, kvarstår likafullt
relationer mellan dessa som betingas av ett antal förhållanden. I de fall som dessa relationer är lika eller snarlika kan förstås vårt resultat äga giltighet även där. Med hänsyn till att det rör sig om bitvis komplexa samband, förefaller det samtidigt till del osannolikt att tillräcklig grad av likhet uppträder på annat håll.
De svagheter i resultatet som följer av vald metod är i första hand kopplade till
genomförandet av intervjuer (som riskerar att påverkas av oss som intervjuare), liksom den tolkning av empirin som vi sedan utför och som ligger utanför respondenternas kontroll. I kraft av den mängd intervjuer som genomförts och att flera av respondenterna ger uttryck för likartade ståndpunkter, minskar dock risken att tolkningen förvanskar empirin på ett
avgörande sätt.
Denna studie är en kvalitativ studie som genomförts med en induktiv ansats. Empirin
samlades in genom totalt nio intervjuer och en gruppintervju och det som framkom ur empirin har fått styra framtagandet av den referensram som nyttjas för analysen.
4. Empiri
Detta kapitel behandlar de erfarenheter som respondenterna har i förhållandet till
Sjövärnskåren, deras syn på det resultat som ungdomsverksamheten levererar i relation till marinens personalförsörjning, samt reflektioner kring verksamhetens utformning.
Inledningsvis redovisas arbetet med att koda, tolka och kategorisera empirin till fyra teman som därefter presenteras. Slutligen definieras temana i en datanära reflektion.
4.1 Respondenternas uppfattning
Nedan redovisas det som framkommit genom arbetet med den insamlade empirin från intervjuerna och gruppintervjun.
Ur kodningen som genomfördes av de transkriberade intervjuerna så identifierades det närmare 100 värdeord som återgav en kontext eller sammanhang ur det som sades som gick att härleda tillbaka till vad som är viktigt i resultatet av ungdomsverksamheten. I tolkningen av detta material var också intryck och dokumenterat underlag från gruppintervjun
vägledande. För att få struktur och göra det överskådligt hur de olika värdeorden förhåller sig till varandra så klustrades de för att sedan summeras och kategoriseras. Ur denna
kategorisering framkom det fyra teman – Målbild, Institutionella värden, Profil och
Frivillighet. Dessa teman har bärighet för hur ungdomsverksamheten kan bidra till marinens personalförsörjning.
Kategoriseringen redovisas nedan i figur 6 där det härleds vilka värdeord som varit tongivande för respektive tema.
Figur 6, Kategorisering av empirin
Ungdomsverksamhet
Målbild
Förebild
Exponering av yrkesmiljön Förberedande Förväntningar
Institutionella värden Integration Inkluderande Kommunikation
Folkförankring
Profil Värdegrund Egenskaper Uppföljning
Utveckling
Frivillighet
Motivation
Attraktion till yrket Socialisering
Erfarenheter
Inom respektive tema kopplat till de tongivande värdeorden som identifierats så genomfördes en jämförelse mellan Sjövärnskåren och marinen i syfte att få fram hur de förhåller sig till varandra och den syn som organisationerna har på ungdomsverksamhetens bärighet mot marinens personalförsörjning.
Då intervjuunderlaget från Sjövärnskåren kommer från två beslutsfattare på central nivå och inte de som aktivt är med och genomför utbildningen inom ungdomsverksamheten så
genomfördes en genomläsning av de styrande dokumenten för Sjövärnskåren. Detta gjordes i syfte att få en bredare och mer nyanserad bild av Sjövärnskåren. Sjövärnskårens lilla blå är en sammanfattning av organisationens strategiska mål och de milstenar som är styrande för organisationen. Det andra dokumentet är Utbildningsbestämmelser för sjövärnskårens
ungdomsutbildning 2013 (UBSU 2013) som mer i detalj tar upp det som sommarskolorna ska innehålla.
Diagrammen
I diagrammen för respektive tema så jämförs hur respondenterna för marinen och
Sjövärnskåren ser på vad deltagarna som genomfört ungdomsverksamheten har tillgodogjort sig när de genomfört de tre första stegen: Grundkursen, Fortsättningskursen och
Praktikkursen. Skattningen på skalorna bygger på vår bedömning av respondenternas utsagor och det som anges i de styrande reglementena.
4.1.1 Målbild
Figur 7, Tolkning av respondenternas syn kopplat till Målbild
Förebild
För att kunna förmedla en så korrekt bild som möjligt av marinen så krävs det att de som förmedlar den har reell och aktuell erfarenhet av yrket. Respondenterna lyfter fram hur viktiga instruktörerna inom ungdomsverksamheten är, och hur viktigt det är att de är goda förebilder för deltagarna.
”I de fall, de skolor där man använder aktiva GSS och officerare som instruktörer ser jag att man får ett bättre resultat och en tydligare linje mot det som Försvarsmakten står för idag.”
Sjövärnskårens målsättning är att fördelningen av instruktörerna på sommarskolorna ska vara 80/20, d.v.s. 80 % av instruktörerna ska komma från den egna organisationen och ha
genomfört samtliga skolsteg inom sjövärnskåren och 20 % av instruktörerna ska vara aktiva inom marinen. I dagsläget så är det omvänt, majoriteten av instruktörerna är aktiva inom marinen. För marinens del är dagens fördelning positiv då det innebär att de som tjänstgör har aktuell erfarenhet av tjänstgöring, rådande värdegrund och aktuellt läge för utvecklingen. Som en respondent förklarade bilden av en förebild:
”Här är en tjej eller kille som är tre år äldre än mig och som har valt denna banan och det är en bra person så jag kanske ska göra det samma. Någon som pratar för varan, det tror jag är framgångsfaktorn.”
Även om Sjövärnskåren önskar att det var fler ur egna led som var instruktörer så lyfter de fram att de är positivt inställda att det finns ett så stort intresse från individer i marinen att tjänstgöra inom ungdomsverksamheten. En respondent från Sjövärnskåren sa följande:
”Vår stora utmaning är att generera egna instruktörer – de allra flesta har ju en anställning i marinen, vissa i armen men många i fm och vi har för få egengenererade instruktörer.”
Vem som ska vara instruktör på ungdomsverksamheten har sin problematik. Marinen vill att de som utbildar ungdomarna har en aktuell erfarenhet från ordinarie verksamhet.
Sjövärnskåren vill att de som utbildar helst ska ha erfarenhet från ungdomsverksamheten själva för att ha en närmare anknytning till organisationen och även bättre förstå det som deltagarna går igenom.
Det som kadetterna i gruppintervjun lyfte fram som en avgörande faktor i de som får
möjligheten att vara instruktörer är att de söker det frivilligt. Att lägga in tjänstgöring som en del i utbildningen till officer tror de inte kommer gagna ungdomarna då det finns en risk att de som tjänstgör inte har samma engagemang och passion till det som majoriteten av
instruktörerna har idag.
Exponering av yrkesmiljön
För att fullt ut kunna erhålla en korrekt målbild av marinen och då i synnerhet flottan är uppfattningen att det krävs att man exponeras för den yrkesmiljö som är rådande.
Flottan särskiljer sig från resten av försvarsmakten och även amfibiekåren då de har sin primära arena för uppträdande fritt till sjöss. Detta leder till att det är svårt att visa upp hur det är att vara verksam i flottan utan att följa med ett fartyg ut till sjöss.
En observation som gjordes i transkriberingarna av intervjuerna och Sjövärnskårens dokument är att synen på den exponeringen av yrkesmiljön som elever får går isär.
Sjövärnskåren syn är att exponering som deltagarna får är tillräcklig medan marinen anser att den kan förbättras. Däremot är det som en respondent lyfte fram vikten av att hålla isär de båda organisationernas mål:
”Så det är också viktigt att man särskiljer det, för det är inte en GU med de krav och de målsättningarna för SVK har andra målsättningar. Men SVK ger en inblick i hur det skulle kunna vara och det tror jag är väldigt viktigt så man inte har en illusion av att det här är exakt det som man kommer göra sedan.”
Den exponering som deltagarna får under sommarskolorna bygger till stor del på att man genomför utbildningsmoment som liknar de som genomförs under en grundutbildning eller under tjänstgöring som sjöman. Utöver detta så genomförs studiebesök på örlogsfartyg och att instruktörer berättar om hur det är att tjänstgöra i marinen. Detta är enligt marinen positivt, men det ger inte en tillräcklig exponering för att kunna ge en tydlig bild av vad yrkesmiljön egentligen innebär och handlar om. Även om deltagarna får se de plattformar som egentligen nyttjas av flottan och tala med de som arbetar på dem så kan det inte väga upp mot att få en mer verklighetstrogen förevisning som inte uppnås genom ett studiebesök då fartygen ligger till kaj.
Exponering av yrkesmiljön är för Sjövärnskåren svår att åstadkomma på egen hand. Med de plattformar och resurser de har att tillgå så kommer de en bit på vägen, men de kommer inte att kunna erbjuda en fullgod exponering om inte marinen stöttar.
Förväntningar
Ungdomsverksamheten genomförs i en marin miljö som antingen tillhandahålls av
Försvarsmakten (Kungsholmen, Märsgarn och Känsö) eller ägs av den egna organisationen (Lungö). Platserna med sina geografiska placeringar och närhet till den aktiva marinen främjar utbildningens mål och är till del förberedande inför en grundutbildning. En del av platserna (Märsgarn och Lungön) är marinen inte nöjda med att de bedrivs utbildning på.
Synen är att de platserna inte håller tillräckligt hög standard vilket leder till att deltagarna kan få fel uppfattning om den fortifikation som marinen har. Till detta finns det även kritik kring de plattformar som nyttjas vid navigationsutbildningen.
Inför första året på Sjövärnskåren är det svårt att föreställa sig de förväntningar som deltagarna har på verksamheten. Inför det andra och tredje året är det tydligare då de har erfarenhet av vad deras äldrekursare har genomfört och även har en tydligare bekantskap kring konceptet för ungdomsverksamheten.
För många av deltagarna så är det de praktiska momenten till sjöss som gör att de
återkommer. Att få under det andra året genomföra praktisk seglingsutbildning och under det tredje året vara till sjöss med större motorbåtar.
För de praktiska momenten som genomförs till sjöss så är Sjövärnskårens inriktning att så långt som möjligt nyttja egna båtar som ägs av de lokala kårerna. De större motorbåtarna som nyttjas vid praktisk navigationsutbildning under praktikkursen är ofta utrangerade båtar från marinen som övertagits av Sjövärnskåren. Att utbilda på plattformar som inte är
representativa för de som finns i dagens marin ses som ett problem om målet är att deltagarna ska få en uppfattning om hur det är att verka ombord på ett örlogsfartyg.
Målet är att bygga förväntningar som gör att deltagarna blir motiverade att fortsätta. De förväntningar som byggs upp är bra för Sjövärnskåren, men ur ett
personalförsörjningsperspektiv mot marinen så finns det en risk att de förväntningar som skapas inte möts då deltagarna eventuellt påbörjar grundutbildningen. Att få dessa förväntningar att stämma bättre mot varandra kan utgöra en utmaning.
Förberedande
Den generella synen från respondenterna är att utbildningen som genomförs är bra och lägger en grund för deltagarna som hjälper dem att lättare acklimatiseras när de påbörjar sin militära utbildning.
Sjövärnskåren ser sig själva som en organisation som skapar ett rekryteringsunderlag till marinen och organisationens inriktning är att 2023 ha ett stort ansvar för rekryteringen till Försvarsmaktens marina yrken30. Målet idag är att förbereda deltagarna på en framtida karriär till sjöss och skapa förståelse hur det är att kunna bo och verka ombord på ett örlogsfartyg31. Sjövärnskårens ungdomsverksamhet har genomförts sedan 1930-talet. Även om den
utvecklats under åren så är upplevelsen att grunden i konceptet är ganska statiskt.
För att vara förberedande så genomförs det mycket praktiska moment – från enklare moment som ex. fältförläggning under grundkursen till att avslutas med att praktiskt tillämpa
navigationskunskaper ombord på större motorbåtar under praktikkursen. I relation till
marinens personalförsörjning anses dock målen i vissa delar, t.ex. praktisk navigation, är högt ställda i förhållande till den teoretiska utbildning som de får samt att det är inget som
efterfrågas primärt av marinen. Denna typ av verksamhet är inget som deltagarna kommer i kontakt med direkt under sin tid som GSS, utan navigationen kommer främst in om de väljer att läsa vidare till officer.
En respondent från marinen sa följande om vad som utbildningen borde handla om:
”Utbildar man klokt på ett grundläggande sjömanskap och förstår lagarbete och hur det är att vara i en militär organisation - det är fundamentalt viktigt och bra.”
Att vara förberedande innebär att verksamheten ska utgöra en grund som gör att deltagarna känner att steget vidare till grundutbildningen inte är överväldigande och att de snabbare acklimatiseras till den militära miljön. En respondent summerade det på följande sätt:
”De kommer ha en kortare startsträcka och då kan de bidra med att stödja andra som är helt nya, så dessa ungdomar kommer vara en tillgång för hela gruppen. Hur ska man klä på sig, det vet de som gjort ungdomsverksamheten. Bara det är en jättestor skillnad.”
Med denna erfarenhet så menar respondenterna att de kan vara förebilder för de kursare de har som inte kommer från ungdomsverksamheten där allt är nytt. En respondent nämnde följande:
”Vi har även sett att unga kvinnor väljer att testa den verksamheten för att de ska veta vad de ska ta ställning till i mönstringsunderlaget. Och det är mycket tydligare och allt fler söker sig till den verksamheten av den anledningen.”
30 Sjövärnskåren, SVK lilla blå, utgåva 2 2013, s.43
31 Sjövärnskåren, utbildningsbestämmelser för sjövärnskårens ungdomsverksamhet, utgåva 2013, s. 25
4.1.2 Institutionella värden
Figur 8, Tolkning av respondenternas syn kopplat till Institutionella värden
Integration
Integration är ett värde som under intervjuerna lyfts fram som viktigt och en utmaning som organisationerna står inför idag. Marinen jobbar aktivt med integrationen och det finns en tydlig önskan att få en större spridning bland de som söker sig till marinen. En respondent beskrev dagens situation på följande sätt:
”Om vi tittar på en sjöstridsflottilj idag så karakteriseras den av välkammade killar och några tjejer från Lidingö, Djursholm och Danderyd och de är jävligt konforma.”
Med detta menade respondenten att de som idag söker sig till marinen är mer eller mindre stöpta i samma form och det gör att det på sikt kommer bli svårt att nå ut till de grupper som idag befinner sig i utanförskap. Som en respondent nämnde:
”Jag menar hur många kollegor har vi som sticker ut utanför vit medelklass. Och precis som att det är bra att ha könsblandade grupper, det är ju bevisat så är det bra att få olika entiteter in i FM.”
Dessa grupper enligt respondenterna är de som man gärna ser söker sig till marinen för att få en bättre spegling av samhället i organisationen.
Sjövärnskåren tampas med liknande problematik. I sina styrande dokument tar de upp vikten av att det ska genomföras ansträngningar för att få en sammansättning av elever som speglar samhället32. De genomför varje sommar en skola (Märsgarn 3) som riktar sig till kvinnor som har annan etnisk bakgrund och som kommer från utsatta områden. Detta projekt är något som respondenterna från marinen lyfte fram som ett gott exempel och där man önskade att det
32 Sjövärnskåren, utbildningsbestämmelser för sjövärnskårens ungdomsverksamhet (UBSU 2013), s. 14
kunde genomföras i större omfattning för att kunna öka samhällsförankringen och nå ut till de områden och grupper som normalt inte kommer i kontakt med Försvarsmakten.
Att nå ut till de ungdomar som kommer från utsatta områden eller som kommer från en kultur där Försvarsmakten inte är något positivt är en stor utmaning. Det är i dessa grupper som marinen ser en stor potential i rekryteringen framöver och ser gärna att de med stöd av Sjövärnskåren når ut till dem.
Inkluderande
Sjövärnskåren som är en frivilligorganisation har fördelen i förhållande till marinen att den kan vara mer inkluderande. För att kunna påbörja en utbildning i Försvarsmakten krävs att du är fullt frisk, svensk medborgare och inte har blivit dömd för något brott.
Sjövärnskårens krav är att de som söker och påbörjar utbildningen är 15 år fyllda och ha lägst E i kärnämnen från senast avslutad årskurs i skolan. Utöver detta så ska man vara fullt frisk, ha god kondition och kunna simma 200m33. Dessa krav tillsammans med att det inte krävs att den sökande är svensk medborgare gör att sjövärnskåren kan nå ut till en bredare massa.
Vid frågan om kraven för Sjövärnskåren borde höjas för att ge ett underlag som skulle kunna möta kraven vid mönstring var respondenterna från marinen tydliga med att det inte är önskvärt. Anledningen var just att det skulle leda till att organisationen inte skulle vara lika inkluderande och inte nå ut till dem som de gör idag. Följande svar kom från en del av respondenterna vid frågan om kraven borde utökas:
”Nej, det tror jag inte. Dels är det för tidigt när du börjar, för då måste man titta på det redan då. Och dels blir det ett urval så tidigt i SVK det tror jag är olyckligt. Det är precis som du går in och toppar laget i vilken ungdomsverksamhet som helst.”
”Jag tycker och kanske framförallt i dagsläget när det är 5-8% som gör värnplikt, så tycker jag det skulle vara sorgligt om inte de som är psykiskt stabila m.m. som nästan uppfyller GU-kraven – om det bara är de som får var del av denna verksamhet så tycker jag man tappar en så stor del av samhället. Och det skulle vara väldigt tråkigt – jag tycker att den här är ju nästan som en minilumpen, den borde ju alla få genomföra.”
Att vara en organisation som kan inkludera större delen av dagens ungdom är en styrka som ska värdesättas. Att hålla organisationen öppen och inte skapa en elitistisk verksamhet där bara vissa kan delta är något som både marinen och Sjövärnskåren håller högt.
Kommunikation
Att kunna nå ut och aktivera ungdomar inom alla grupper oavsett medborgarskap är något som båda organisationerna lyfter fram som en styrka. För även om de inte i dagsläget kan fortsätta till marinen efter Sjövärnskåren så hjälper det till att öka förståelsen för den roll som frivilligorganisationerna och marinen har i det svenska samhället.
Respondenterna från sjövärnskåren lyfter fram att intentionen är att under de kommande åren kommer arbete att genomföras med att utveckla och utöka skolor som Märsgarn 3 med
förhoppning att på sikt kunna öka integreringen i de ordinarie sommarskolorna. Problemet för dem, likt det som marinen har är att nå ut till de som eventuellt skulle ha ett intresse. Trots att
33 Sjövärnskåren, utbildningsbestämmelser för sjövärnskårens ungdomsverksamhet (UBSU 2013), s 16
