• No results found

TryggVe - rutin

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "TryggVe - rutin"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Dokumentnamn:

TryggVE rutin

Berörd verksamhet:

Välfärd - ÄO

Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från:

Samordnare TryggVE Enhetschef SSK 2013-04-17

Sida 1 av 8 Bakgrund

Under 2010-2013 deltar kommunerna och primärvården i Södra Älvsborg, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) och Alingsås lasarett i ett stimulansmedelsfinansierat projekt för att förbättra vården och omhändertagandet av multisjuka och multisviktande äldre. I projektet har olika områden identifierats som har betydelse för att upptäcka risker för ohälsa. Arbetsmodellen benämns TryggVE.

Arbetsmodellen har nu övergått i ett vedertaget arbetssätt för kommuner och region i Södra Älvsborg.

Vem är TryggVE?

En TryggVE- patient är enligt framtagna definitioner multisviktande och/eller multisjuk.

Med multisviktande menas en person som

• har en eller flera sjukdomsdiagnoser.

• har problem med nedsatt rörlighet och ork samt behov av rehabiliterings- eller funktionsuppehållande insatser under lång tid.

• sammantaget har en skör och snabbt föränderlig livssituation med behov av återkommande omprövning av vård, omsorg eller rehabiliteringsinsatser

Med multisjuk menas en person som är äldre än 75 år, med minst 3 diagnoser och minst 3 oplanerade läkarkontakter under de senaste 12 månaderna.

Syfte

Syftet är att:

- över tid kunna erbjuda multisjuka och multisviktande äldre rätt vård på rätt nivå och att skapa trygghet och förbättrad hälsa för äldre med en skör livssituation.

-vårdgivarna använder TryggVE- modellens olika riskbedömningar och självskattningar för att patienten ska känna sig trygg och få vård på rätt nivå.

Modellen ska användas som ett arbetsredskap i vårdsamverkan.

Planering

Identifiering av TryggVE- patient

Identifiering av TryggVE–patient sker i nuläget på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Alingsås lasarett, i primärvården och kommunen. TryggVE–patienten skall vara identifierad genom hela vårdkedjan.

Därför är det viktigt att det klart framgår av dokumentationen i Treserva under Observera vem som är TryggVE-patient.

(2)

Sida 2 av 8 Hur patienten skall identifieras som TryggVE i Ulricehamns kommun

• Identifiering av TryggVE-patient görs av VPL-team i samband med vårdplanering /SÄS.

Identifiering skall också införas på kommunens olika områden och efter kontakt med ansvarig läkare.

• Sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast ansvarar för bedömningen enligt kriterier, under rubrik ”Vem är TryggVE?”. Patienten följs upp på teamträff där omvårdnad och

omhändertagande planeras för att sedan dokumenteras i omvårdnads- och social journal.

• Patienten tillfrågas av patientansvarig sjuksköterska (PAS) och delges information via patientbroschyren. Se länk.

http://tryggve.vgr.se/upload/N%c3%a4rv%c3%a5rdssamverkan%20S%c3%b6dra%20%c 3%84lvsborg/Utvecklingsr%c3%a5d/%c3%84ldre%20multisjuka/TryggVE/Styrdokumen t/Patientinformation%20TryggVE.pdf

PAS dokumenterar i Treserva under Observera med datum och TryggVE.

• PAS meddelar primärvårdens läkare.

• Överrapportering till SÄS sker via KLARA SVPL i Vårdbegäran under rubriken hälso- och sjukvårdsinsatser.

Ansvar

Sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast ansvarar för initiering av TryggVE-patient samt att genomföra och följa upp screeningar med bedömningsinstrumenten. Biståndshandläggare ansvarar för sociala insatser för samtliga. Dokumentation sker i Treserva.

Genomförande

Överföring av TryggVE-information mellan vårdgivare

Arbetet enligt TryggVE-modellen fortsätter kontinuerligt oavsett var i vårdkedjan patienten befinner sig.

För samtliga patienter som omfattas av TryggVE-modellen gäller att:

• information skickas från sjukhuset till primärvårdens både offentliga och privata utförare (vårdenhet där patienten är listad).

• information skickas från sjukhuset till kommunen när patienten har insatser enligt socialtjänstlagen och/eller är registrerad i hemsjukvården.

Informationsöverföring av TryggVE-information sker i KLARA / SVPL enligtnedan

:

Vårdbegäran

I fältet ” Hälso- och sjukvårdsinsatser” skrivs TryggVE-patient.

Kallelse och underlag till vårdplanering

I fältet ”Patientens bedömda behov”, skall det framgå att det är en TryggVE-patient.

(3)

Sida 3 av 8

Vårdplan

I gemensam flik, fältet ”Patientens bedömda behov”, skall det framgå att det är en TryggVE-patient

Markering av TryggVE i patientjournalen

TryggVE-patient som har insatser enligt Socialtjänstlagen men ej ansluten till HSL:

Primärvården ansvarar för patientens hälso- och sjukvårdsinsatser.

Äldresjuksköterska i primärvård och ansvarig biståndshandläggare samverkar.

Biståndshandläggaren ansvarar för att:

• hembesök görs eller telefonkontakt tas med patienten inom 48 timmar efter utskrivning från sjukhuset.

• information lämnas till patienten vart hon/han kan vända sig vid frågor socialtjänst eller hälso- och sjukvård.

TryggVE-patient som är registrerad i hemsjukvården, i ordinärt eller

särskilt boende

• PAS/tjänstgörande sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast kontaktar patienten inom 48 timmar efter utskrivningen från sjukhuset.

• dokumenterar att patienten är bedömd som TryggVE i Treserva under Observera.

• PAS, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast utför bedömningar med screeninginstrument.

Bedömningen dokumenteras i patientjournal under respektive sökord och vårdplan/er upprättas för planerade insatser.

• Teamet bedömer uppföljningsbehov och utredningsbehov på teamträffar.

TryggVE-patient som vistas på korttid.

För identifierad TryggVE-patient gäller samma rutiner som för dem som bor i ordinärt och särskilt boende. Vid kortare vistelse utförs bedömning/screening efter avstämning med ansvarig läkare och om behov finns dock ej rutinmässigt. För patienter med växelvård görs överenskommelse mellan områdets team till teamet på korttidsenheten vilka bedömningar som genomförs i hemmet och vilka som görs på och korttidsenheten.

TryggVE-patient vid avregistrering från hemsjukvården

När patienten avregistreras från hemsjukvården sker överrapportering av aktuell TryggVE- information till primärvårdens Äldresköterska. Arbetsterapeut och sjukgymnast rapporterar till primärvårdsrehab.

TryggVE-modellens arbetsområden och bedömningsinstrument

I arbetsmodellen för TryggVE-patienter ingår att erbjuda bedömning och/eller självskattning inom trygghet, psykisk hälsa, läkemedel, nutrition, rehabilitering samt prevention med olika

bedömningsinstrument (screening) utifrån patientens behov. Utförda riskbedömningar registreras i Treserva under Kvalitetsregistrering/enstaka åtgärd/välj.

(4)

Sida 4 av 8 Trygghet

För att öka patientens trygghet vid utskrivning från sjukhus/rehabiliterings- och korttidsenhet kontaktas patienten inom 48 timmar efter utskrivningen, genom hembesök eller telefonkontakt av PAS, tjänstgörande sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut eller biståndshandläggare.

Information och telefonnummer lämnas till patienten om vart han/hon kan vända sig vid frågor som rör hälso- och sjukvård och socialtjänst.

VAS (visuell analog skala) kan användas för att mäta patientens upplevelse av trygghet.

0 motsvarar fullständig otrygghet och 10 fullständig trygghet.

Fråga till patienten

• Hur trygg känner du dig här och nu?

• Hur trygg känner du dig normalt i din hemsituation?

• Vem vänder du dig till vid frågor som rör hälso- och sjukvård och sociala frågor?

Utförare:

arbetsterapeut, biståndshandläggare, sjuksköterska, sjukgymnast

Dokumentation: I Treserva under sökord Psykiska funktioner

Behov/Problem: Trygghet Mål: Förebygga otrygghet

Åtgärd: Bedömningsinstrument enligt ovan.

Uppföljning: Bedömning, åtgärder, fortsatt planering dokumenteras av respektive yrkesgrupp.

Psykisk hälsa

HAD (Hospital Anxiety and Depression Scale)

Används för att upptäcka under- och svårdiagnostiserad depression/ ångestsjukdom.

Utförare: sjuksköterska efter ordination av läkare.

Dokumentation: I Treserva under sökord Kroppsfunktioner/Psykiska funktioner Behov/Problem: Psykisk ohälsa

Mål: Förebygga psykisk ohälsa Åtgärd: Bedömningsinstrument

Uppföljning: Läkare har ansvar för bedömning av resultat och fortsatta åtgärder.

Om HAD är utförd hos tidigare vårdgivare (sjukhus eller primärvård), ger

utslag eller inte är utförd, diskuterar patientansvarig sjuksköterska behovet av att utföra HAD med PAL och planering sker avseende när bedömning, insats och uppföljning ska göras.

MMSE-SR (tidigare MMT) och Klocktest

Görs vid misstanke om demenssjukdom efter ordination av läkare.

Utförare: Utsedd Sjuksköterska med speciell kompetens eller Demensansvarig.

(5)

Sida 5 av 8

Dokumentation: I Treserva under sökord Sammanfattningar/sammansatt bedömning/demensbedömning

Behov/Problem: Psykisk ohälsa Mål: Förebygga psykisk ohälsa Åtgärd: Bedömningsinstrument

Uppföljning: Läkare har ansvar för bedömning av resultat och fortsatta åtgärder.

AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test)

Vid misstanke om överkonsumtion av alkohol görs screening enligt AUDIT.

Utförare: sjuksköterska efter ordination av läkare.

Dokumentation: I Treserva under sökord Kroppsfunktioner/Psykiska funktioner Behov/Problem: Psykisk ohälsa

Mål: Förebygga psykisk ohälsa Åtgärd: Bedömningsinstrument

Uppföljning: Läkare har ansvar för bedömning av resultat och fortsatta åtgärder.

Läkemedel

Läkemedelsgenomgång görs av läkare i primärvården minst en gång per år vid möte med patienten och vid behov tillsammans med närstående och/eller vårdpersonal. Det ska även genomföras så snart som möjligt och efter individuellt behov, dock senast inom tre månader, vid inflyttning till vård- och omsorgsboende eller vid beslut om hemsjukvårdsinsatser och därefter årligen.

Symtomskattning

Symtomskattning inför läkemedelsavstämning genomförs i samråd med ansvarig läkare och PAS.

Utförare: Undersköterska, Sjuksköterska, läkare

Dokumentation: i Treserva under sökord Omgivningsfaktorer/VPL/Läkemedel/Utvärdering Behov/Problem: Läkemedel

Mål: Förebygga läkemedelsrelaterade problem Åtgärd: Bedömningsinstrument

Uppföljning: Läkare har ansvar för bedömning av resultat och fortsatta åtgärder.

Nutrition

Vid risk för undernäring görs nutritionscreening. PAS ansvarar för att genomföra och följa upp bedömningar av undernäring.

Bedömning ingår i Senior Alert som skall genomföras på alla anslutna till HSL.

MNA (Mini Nutritional Assesment)

Utförare: Sjuksköterska

Dokumentation: I Treserva under sökord Kroppsfunktioner/mage-tarm. Senior Alert.

(6)

Sida 6 av 8

Behov/Problem: Nutrition Mål: Förebygga undernäring

Åtgärd: Bedömningsinstrument ingående i Senior Alert.

Uppföljning: Sjuksköterska ansvarar för åtgärder och uppföljning.

Prevention

Downton Fall Risk Index används för att gradera risken för fall.

Norton används för riskbedömning trycksår.

Nortonskalan (riskbedömning för trycksår)

Screeninginstrument för riskbedömning av om en person löper risk att utveckla trycksår. PAS ansvarar för att genomföra och följa upp riskbedömning för trycksår. PAS informerar övriga i teamet på planerade möten.

Bedömning ingår i Senior Alert som skall genomföras på alla anslutna till HSL.

Utförare: Sjuksköterska

Dokumentation: I Treserva under sökord Kroppsfunktioner/Hud. Senior Alert Behov/Problem: Prevention

Mål: Förebygga trycksår

Åtgärd: Bedömningsinstrument ingående i Senior Alert

Uppföljning: Sjuksköterska ansvarar för åtgärder och uppföljning.

Downton Fall Risk Index (fallriskbedömning)

Utförare: Sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut

Dokumentation: I Treserva under sökord Kroppsfunktioner/sinnen och smärta. Senior Alert Behov/Problem: Prevention

Mål: Förebygga fall

Åtgärd: Bedömningsinstrument

Uppföljning: Sjuksköterska samordnar teamets bedömningar och åtgärder. Varje yrkesgrupp dokumenterar sina bedömningar i respektive journal.

Rehabilitering

Arbetsterapeut ansvarar för att genomföra och följa upp bedömningar av aktivitetsförmåga.

Sjukgymnast ansvarar för att genomföra och följa upp funktionsbedömningar.

ADL-taxonomin

Används för att bedöma en persons aktivitetsförmåga.

Utförare: Arbetsterapeut

Dokumentation: Patientjournal\Dokumenta\ADL-taxonomin

(7)

Sida 7 av 8

Behov/Problem: Rehabilitering

Mål: Förebygga aktivitetsnedsättning Åtgärd: Bedömningsinstrument

Uppföljning: Arbetsterapeut ansvarar för åtgärder och uppföljning.

Bergs balanstest

Används för att bedöma äldre personers balansförmåga.

Utförare: Sjukgymnast Instrument finns under:

G:\VO\Äldreomsorg\Distriktrehab\HSL\Sjukgymnast\Bedömningsinstrument\Mätinstrument sjukgymnaster

Dokumentation: I Treserva under sökord Kroppsfunktioner\sinnen och smärta.

Behov/Problem: Rehabilitering

Mål: Förebygga funktionsnedsättning Åtgärd: Bedömningsinstrument

Uppföljning: Sjukgymnast ansvarar för bedömning av resultat och fortsatta åtgärder samt uppföljning.

TUG (Timed up and go)

Används för att bedöma äldre personers balans, gång och funktionell förflyttningsförmåga.

Utförare: Sjukgymnast Instrument finns under:

G:\VO\Äldreomsorg\Distriktrehab\HSL\Sjukgymnast\Bedömningsinstrument\Mätinstrument sjukgymnaster

Dokumentation: i Treserva under sökord Gångförmåga Behov/Problem: Rehabilitering

Mål: Förebygga funktionsnedsättning Åtgärd: Bedömningsinstrument

Uppföljning: Sjukgymnast ansvarar för bedömning av resultat och fortsatta åtgärder samt uppföljning.

GMF (Generell Motorisk Funktionsbedömning)

Används för att bedöma en persons hjälpberoende, självupplevd smärta och otrygghet.

Utförare: Sjukgymnast Manual finns under:

G:\VO\Äldreomsorg\Distriktrehab\HSL\Sjukgymnast\Bedömningsinstrument\Mätinstrument sjukgymnaster

Dokumentation: Protokoll i pappersform hos patientansvarig Sjukgymnast samt i Treserva under sökord förflyttning.

Behov/Problem: Rehabilitering

(8)

Sida 8 av 8

Mål: Förebygga funktionsnedsättning Åtgärd: Bedömningsinstrument

Uppföljning: Sjukgymnast ansvarar för bedömning av resultat och fortsatta åtgärder samt uppföljning.

Modifierad Chair Stans Test 5 uppresningar på tid

Används för bedömning av benstyrka och balans.

Utförare: Sjukgymnast Instrument finns under:

G:\VO\Äldreomsorg\Distriktrehab\HSL\Sjukgymnast\Bedömningsinstrument\Mätinstrument sjukgymnaster

Dokumentation: I Treserva under sökord Rörelseapparaten Behov/Problem: Rehabilitering

Mål: Förebygga funktionsnedsättning Åtgärd: Bedömningsinstrument

Uppföljning: Sjukgymnast ansvarar för åtgärder och uppföljning.

TryggVE- modellens bedömningsinstrument

Alla bedömningsinstrumenten finns att hämta på webbplatsen Närvårdssamverkan Södra Älvsborg med följande länk http://tryggve.vgr.se/sv/Narvardssamverkan-sodra-alvsborg1/Toppmeny/var- verksamhet/Utvecklingsrad/Aldre-multisjuka-multisviktande/projekt-TryggVE/Dokument-och- mallar/

Undantag är MMT, som erhålls av ordinerande läkare.

Uppföljning Se ovan.

Dokumentation Vid genomförande av en del rutiner skapas redovisande dokumentation, denna ska sammanställas i en tabell som ser ut så här.

För mer info, se

Manual för processer, rutiner och dokumentstyrning

, sida 9.

Dokumentnamn Förvaringsplats Ansvar Arkiveringstid/gallring TryggVE rutin Styrdokument för

hälso- och sjukvård

Samordnare TryggVE

Uppdateras årligen Vårdplan TryggVE Treserva

journalsystem

Leg.personal 10år Riskbedömningsunderlag Treserva

journalsystem

Leg. personal 10år

References

Related documents

Genom att följa upp verksamheten kontinuerligt kan man se om verksamheten är på rätt väg, eller om man behöver göra förändringar för att komma på rätt väg?. Hur

vidtagna åtgärder samt vilka åtgärder som vidare planeras för att på sikt komma tillrätta med hälso- och sjukvårdens ekonomi.. Landstingsstyrelsen beslutade vid sitt

behöver vägledningen för att bedöma tid justeras för att bättre stämma överens med den tid som behövs för att tillgodose brukarnas behov. Välfärdsteknik behöver få fart

Måluppfyllelse till 2030 förutsätter dock att stadens arbete med att skapa goda förutsättningar för ökad cykling fortsätter i dagens takt.. Målet om 80 % säkra gcm-passager

• 45 procent av kommunerna anger att det inte finns någon eller några personer som har ett övergripande ansvar för arbetet med funktionshindersfrågor.. Nästan alla

Ytterligare två områden där regioner i hög utsträckning inkluderar tillgänglighet är i styrande dokument för lokalförsörjning samt i sitt löpande arbete för att

Oavsett form av styrning är det viktigt att vi åstadkommer resultat och 

Deloitte AB har av de förtroendevalda revisorerna i Vaggeryds kommun fått uppdraget att genomföra en granskning avseende missbruksvården i kommunen. Rapporten