Vad valdebatten 2010 bör handla om! Kommunfrågorna

(1)

Vad valdebatten 2010 bör handla om!

Kommunfrågorna

(2)

Till Mottagaren

Vi översänder följande frågor kring er kommun och dess verksamhet, som vi hoppas att ni vill fylla i och redovisa era ståndpunkter kring för oss. Vi är tacksamma om ni återsänder till oss senast den 31/5 2010 och vi förutsätter att den är förankrad och diskuterad i er partigrupp.

En sammanställning över era svar kommer vi att redovisa på vår hemsida med ca 12 000 besökare i månaden, samt i våra tryckta alster som når ut till drygt 3 000 personer.

Är det något som ni vill fråga om eller vill diskutera angående frågorna v.g.

kontakta HSO Skåne, Lars Gustavsson eller Thomas Larsson 042-256 440 eller mail: lars.gustavsson@skane.hso.se

Blanketten ifylld av:

_________________________________________________________

Namn

__

Funktion Parti

______________________________________ _____________________________________

Telefon E-mail

(3)

Kommunal ”handikappombudsman”

För många personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga, blir samhället alltmer komplext och de får allt svårare att hitta fram till de stöd och hjälpinsatser de har laglig rätt till. Ibland avslås en ansökan, trots uppenbara behov, för att ansökan är för dåligt eller felaktigt ifylld, läkarintyg är felaktiga eller andra byråkratiska orsaker. Vid behov av att överklaga står du ofta helt ensam, eller utlämnad till att den som avslagit din ansökan skall hjälpa dig med ett överklagande och argument för en sådan.

Detta gör samhället högst ojämlikt. De med störst förmåga att tala för sig blir oftast de som får stöd och hjälp i första hand, inte de med de största behoven. Vid förfrågningar, som vi gör från HSO Skåne om ”önskemål” bland våra medlemmar, kommer det alltid högt på listan att få en ombudsman. En person som kan informera och hjälpa till med ansökningar om stöd från kommunen, Försäkringskassan och andra myndigheter.

1. Vill ni från ert parti arbeta aktivt för inrättandet av en kommunal ombudsman med uppgift att stödja och informera människor med funktionsnedsättningar?

Nej Ja

Vid ja, hur?

__________________________________________________________________

Enkelt avhjälpta hinder

Enligt den nationella handlingsplanen ”Från patient till medborgare” PROP 1999/2000:79 skall så kallade enkelt avhjälpta hinder (EAH) vara borttagna till utgången av 2010. Detta blev också lagstiftning genom förändringar i Boverkets författningssamling (PBL, ALM och HIN 1). Trots detta är det endast två kommuner i Skåne som enligt Länsstyrelsens

kartläggning, anser att de kommer att klara av att ta bort hinder inom den uppsatta tiden.

2. Vill ni från ert parti arbeta aktivt för att kommunen tar ett krafttag för borttagandet av enkelt avhjälpta hinder (vilka skulle vara borta till 2010 enligt den nationella

handlingsplanen)?

Nej Ja

Vid ja, hur?

__________________________________________________________________

(4)

Tillgänglighetskrav på bidragsfinansierad verksamhet

Er kommun ger bidrag till både föreningsliv, kultur och andra verksamheter. Att dessa verksamheter är tillgängliga, i detta begrepps olika perspektiv, är viktigt både ur jämlikhets- och diskrimineringsperspektiv. Alltför många människor stängs idag ute från olika

bidragsfinansierade verksamheter på grund av otillgänglighet. Kommunen har stor möjlighet att öka tillgängligheten i samhället, genom att ställa tillgänglighetskrav på bidragsfinansierad verksamhet som kommunen stöder.

3. Vill ni från ert parti arbeta aktivt för införandet av tillgänglighetskrav på bidragsfinansierade verksamheter som föreningsliv, kultur etc.?

Nej Ja

Vid ja, hur?

__________________________________________________________________

Tillgänglighetskrav på upphandling

En kommun köper in varor och tjänster för 100-tals miljoner årligen. Genom att ställa krav på tillgängligheten i sin upphandling, kan kommunen på ett strategiskt sätt påverka utvecklingen i en mycket positiv riktning. Detta gäller t.ex. att verksamheter som konferenser eller köpta tjänster utförs i tillgängliga lokaler, att hemsidor har en grundtillgänglighet enligt viss standard. Detsamma gäller för kopieringsapparater likväl som många andra produkter som t.ex. lokaltrafik etc. Tillgänglighet kommer att bli en mycket viktig tillväxtfråga i ett Sverige med allt fler äldre innevånare.

4. Vill ni från ert parti arbeta aktivt för att det läggs tillgänglighetskrav på kommunens upphandling av såväl varor som tjänster?

Nej Ja

Vid ja, hur?

__________________________________________________________________

Kommunal hälsostrategi

Enligt Statens folkhälsoinstituts rapport ”Onödig ohälsa” är det tio gånger vanligare bland människor med funktionsnedsättningar att uppleva ohälsa, än bland befolkningen i allmänhet.

Enligt Folkhälsoinstitutet är det många gånger en onödig ohälsa, som inte är direkt kopplad

(5)

till personens funktionsnedsättning eller kroniska sjukdom, utan en negativ faktor förutom denna.

I utredningen lämnas öppet för att problemen är större än utredningen visar, då

svarsfrekvensen är låg för vissa grupper t.ex. de med psykiska problem, utvecklingsstörning etc. För att komma tillrätta med dessa hälsoproblem behövs incitament till föreningslivet för hälsoarbete, ökade hälsoinsatser från den kommunala vården och omsorgen, strukturella förändringar i kommunen etc.

5. Vill ni från ert parti arbeta aktivt för att stärka kommunens hälsoarbete för människor med funktionsnedsättningar?

Nej Ja

Vid ja, hur?

__________________________________________________________________

Anställning av människor med funktionsnedsättningar

Var femte person mellan 16 och 64 år i Sverige uppger att de har en funktionsnedsättning. För cirka hälften av dessa personer innebär det också att arbetsförmågan är nedsatt. Bland

funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga är det 27 % fler utanför arbetsmarknaden, mot befolkningen i allmänhet.

År 2006 och 2007 när arbetsmarknaden gick på högvarv ökade antalet yngre människor som gick ut i de ersättningar, som tidigare var förtidspension (nu aktivitetsersättning och

sjukersättning). För gruppen upp till 29 år var det från 2006 och fram till utgången av 2009 en ökning i Skåne på nästan 15 %, av antalet som årligen gick in i denna försörjningsform.

Antalet nybeviljade 2006 var 680 personer och 2009 hade antalet ökat till 778 personer. Trots olika initiativ och förändringar för att gynna arbetslinjen, fortsätter denna grupps utveckling att vara negativ. Vi ser det därför som viktigt att den offentliga sektorn, då inte minst

kommunerna som ofta är den största arbetsgivaren, går före med gott exempel och vidtar aktiva åtgärder för att personer med funktionsnedsättning skall få anställning av kommunen.

6. Vill ni från ert parti arbeta aktivt för åtgärder för att fler människor med funktionsnedsättning skall få arbete i er kommuns verksamhet?

Nej Ja

Vid ja, hur?

__________________________________________________________________

(6)

Boende för människor med funktionsnedsättningar

För många människor med funktionsnedsättningar är det svårt att hitta boende som ger

behövlig trygghet och tillgänglighet. Särskilt boende och serviceboende, insatser av hemtjänst och personliga assistenter täcker en del av dessa behov. Men det finns även behov av andra former av boende som ger möjlighet både till det egna boendets privatliv och kanske

möjlighet för sociala kontakter, gemensamma måltider, viss tryggetsservice, tillgänglighet etc.

Behovet av sådana alternativa boenden beräknas öka genom befolkningsutvecklingen. Ett bra bestånd av alternativa boendeformer ökar oberoende och självständighet för människor med funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar.

7. Vill ni från ert parti arbeta aktivt för en boendeförsörjningsplan, som täcker in nuvarande och framtida behov för människor med funktionsnedsättningar och äldre?

Nej Ja

Vid ja, hur?

__________________________________________________________________

Kostnader för en funktionsnedsättning

Idag kan kostnaderna vara stora vid en funktionsnedsättning. Det är avgifter för olika insatser som särskilt boende, hemtjänst och ledsagning, färdtjänstkostnader och kostnader för olika hjälpmedel som kan vara högst varierande beroende på i vilken kommun brukaren har tur eller otur att bo. Till detta kan komma kostnader för tandvård och sjukvård.

Dessa kostnader kan skilja med 10 000-tals kronor per år, för samma insatser, beroende på bostadsort.

8. Vill ni från ert parti arbeta aktivt för att kostnaderna för att ha en kronisk sjukdom eller en funktionsnedsättning, inte ökas genom t.ex. ökade avgifter eller

kostnadshöjningar för hjälpmedel, omvårdnad, social service etc?

Nej Ja

Vid ja, hur?

__________________________________________________________________

(7)

Stöd till närståendevårdare

Stöd till närstående är till största delen en kommunal angelägenhet. För många människor, som vårdar en anhörig med funktionsnedsättning eller en kronisk sjukdom, är utbildning en viktig trygghets- och säkerhetsfaktor. Men det behövs också insatser, som avlösning genom tillfälligt boende eller avlösning i hemmet och andra insatser. Det också viktigt att närstående som vårdar annan person inte lider ekonomisk förlust, utan får ett ekonomiskt stöd för sin insats.

9. Vill ni från ert parti arbeta aktivt för att stärka stödet till närstående som vårdar

kroniskt sjuka eller funktionsnedsatta genom utbildningsinsatser, ekonomiskt stöd etc?

Nej Ja

Vid ja, hur?

__________________________________________________________________

(8)

HSO Skåne är en samarbetsorganisation för huvuddelen av Skånes handikappföreningar.

Dessa har närmare 40 000 funktionshindrade medlemmar i länet.

HSO Skånes uppgift är att arbeta med övergripande frågor som är gemensamma för

medlemsföreningarna.

Prioriterade arbetsområden är tillgänglighet, vård, rehabilitering/habilitering, hjälpmedel,

social service, bemötandefrågor m m.

Vaktgatan 3, 254 56 Helsingborg

Tfn 042-256 440 Fax 042-24 46 75 E-post: info@skane.hso.se http://www.skane.hso.se