Riksförbundet BRIS Karlavägen 121 115 26 Stockholm 08-598 888 00
Utbildningsdepartementet
103 33 STOCKHOLM
Yttrande över den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25)
Förbundet BRIS (nedan BRIS) har beretts möjlighet att lämna yttrande över
rubricerade utredningsförslag. Yttrandet följer utredningens rubrikindelning. BRIS har valt att yttra sig över vissa delar i utredningen. Innebörden av att BRIS utelämnar yttrande under vissa avsnitt innebär att vi delar utredningens förslag.
Sammanfattande synpunkter
Skollagen är en sammanhållen lagstiftning som ska utgöra basen för kunskap, valfrihet och trygghet i de skolformer och andra verksamheter som omfattas av skollagen. Det är därför viktigt att den nya skollagen också innebär att de regleringar som idag finns i olika lagar och förordningar samlas på ett ställe så att det blir enklare för alla som berörs av de nya förändringarna.
BRIS noterar följande övergripande fördelar med förslaget.
• Förutsättningar för och krav på verksamheter i kommunala och fristående verksamheter blir i stort sett likställda och att det skapas en gemensam lagstiftning oavsett vem som är huvudman för skolverksamheterna i landet.
• Barn och ungdomars grundläggande rättigheter enligt FN:s konvention om mänskliga rättigheter (nedan barnkonventionen) understryks i förslaget.
• Elevhälsan stärks genom att det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator.
• Ansvariga för skolornas drift åläggs att skyndsamt handlägga anmälningar om kränkande behandling
• Barn och ungdomar som väntar på besked om uppehållstillstånd i Sverige kommer att omfattas av skollagens bestämmelser om rätt till utbildning
BRIS tillstyrker bl.a. följande förslag:
• Att förskolan ska bilda en egen skolform
• Att utbildningen vid förskole- och skolenheter huvudsakligen ska vara icke- konfessionella
• Att alla barn erbjuds lika tillgång till utbildning och likvärdig utbildning
• Att principen om barnets bästa införs i skollagen
• Att ansvarsfördelningen mellan stat och skolhuvudman samt mellan huvudman och rektor förtydligas
• Att ledningsansvaret för skolverksamheten fokuseras till rektor och förskolechef
• Att rektors ansvar förtydligas och att de pedagogiska frågorna avskiljs från ansvariga nämnder och styrelser
• Att elevhälsan stärks genom att det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator.
• Att varje huvudman ska ha ett ansvar för rutiner för sitt kvalitetsarbete
• Att barn och elever ges rätt till inflytande över undervisning, skolmiljö och övrig verksamhet
• Att, om disciplinära åtgärder ska vara tillåtna i skolan, så ska sådana åtgärder vara enhetliga för alla skolformer men inte förekomma under de tidigare skolåren utan först från och med det år eleverna börjar i fjärde årskursen
• Att den föreslagna disciplinära åtgärden utvisning ska vara tillåten för att skapa trygghet och studiero för övriga elever. Dock under förutsättning att skolan har rutiner för att fånga upp den elev som drabbas av åtgärden.
• Att den föreslagna disciplinära åtgärden avstängning ska få användas i de obligatoriska skolformerna som en sista åtgärd.
• Att barn som befinner sig i Sverige och har ansökt om uppehållstillstånd får tillgång till utbildning
BRIS avstyrker följande förslag:
• Att förskolan inte ska omfattas av reglerna kring särskilt stöd
• Att kvarsittning ska användas som disciplinär åtgärd
Nedan följer BRIS synpunkter på utredningen kapitelvis
1 Inledande bestämmelser
1.4 Ett enhetligt och gemensamt skolväsende för alla skolformer och huvudmän
1.4.1 Skolformer och annan utbildning i skollagen
BRIS välkomnar ett gemensamt skolväsende då det både underlättar och tydliggör att också förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och därför ska utgöra en naturlig del av skolväsendet.
1.6 Förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning BRIS välkomnar att utredningens förslag innebär att utbildningen vid skolor med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell men att det är möjligt med
konfessionella inriktningar vid skolor med enskild huvudman. Utredningens förslag överensstämmer också med vad som följer av Europakonventionen (artikel 2).
1.7 Lika tillgång till utbildning och likvärdig utbildning
Barnets rätt till utbildning är en av de grundläggande principerna i barnkonventionen (artikel 28). BRIS välkomnar att denna grundläggande rättighet införs i skollagen.
1.9 Särskild hänsyn till barnets bästa
BRIS välkomnar förslaget som innebär ett förtydligande av skolans ansvar för barnets bästa under utbildningstiden. Det är viktigt att principen om barnets bästa införs i den nya skollagen eftersom all lagstiftning som rör barn och ungdomar ska genomsyras av barnkonventionens grundläggande värderingar. Indirekt innebär bestämmelsen att skolorna måste börja arbeta med barnkonsekvensanalyser för att kunna analysera om beslut eller förslag rörande skolenheten överensstämmer med principen om barnets bästa.
2 Huvudmän och ansvarsfördelning
2.3 Ansvarsfördelning inom utbildningen
BRIS tillstyrker utredningens förslag avseende principerna om ansvarsfördelningen mellan stat och skolhuvudman och mellan huvudman och rektor.
2.4 Ledning av utbildningen
2.4.1 Ledningen av skolan, förskolan och fritidshemmet
BRIS anser att det är positivt med en tydligare ansvarsfördelning där rektor och förskolechefen ges ökat fokus.
2.4.2 Rektorns och förskolechefens ledningsansvar för den pedagogiska verksamheten
BRIS anser att det är positivt att rektorns ansvar förtydligas och att de pedagogiska frågorna avskiljs från de uppgifter som nämnder och styrelser har för respektive verksamhet.
2.5 Behörighetsregler för rektorer och förskolechefer
BRIS noterar att utredningens förslag avseende vilken behörighet som ska krävas för att anställas som rektor hänvisar till de bestämmelser som gäller idag och att de ska fortsätta att gälla. Vidare framgår av utredningen att regeringen vidtagit andra
åtgärder som syftar till att landets samtliga rektorer ska få en särskild kompetens för sitt uppdrag, vilket BRIS välkomnar. BRIS anser däremot att det hade varit bra om behörighetskraven avseende rektor hade preciserats på ett tydligare sätt.
Utredningen understryker att den viktigaste behörighetsgrunden hos rektor är att ha en pedagogisk insikt och att den ska ha förvärvats både genom utbildning och erfarenhet. BRIS önskar som ett tillägg till behörighetskravet lyfta vikten av att en rektor även måste ha goda kunskaper i ledarskap. För att driva en modern skola, som ska tillmötesgå de mål som utredningen eftersträvar, önskar BRIS att vikten av ledarskapet beaktas vid fortbildningen av landets rektorer och skolchefer. Det är en
nödvändighet med bra ledarskap för att det ska bli en bra dynamik mellan huvudman, skolpersonal, elever och deras vårdnadshavare.
2.7 Elevhälsan
BRIS välkomnar utredningens förslag att elevhälsan ska innehålla vissa utpekade kompetenser såsom medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska professioner. Det är bra att det införs krav på att elevhälsan ska erbjuda tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det är positivt att kraven på en samlad elevhälsa också omfattar de fristående skolorna.
BRIS är däremot missnöjd med att utredningen inte närmare utrett eller lämnat något förslag om vilken miniminivå som ska gälla för att en skolverksamhet ska anses ge tillgång till elevhälsa. Utredningens förslag till lydelse är följande:
”För elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses”.
BRIS anser att utredningen åtminstone borde ha försökt att ange en definition av vad som avses med ”tillgång till” de olika professioner som elevhälsan ska bestå av. Man borde också, med utgångspunkt från sitt förslag på skrivning, genomfört en
konsekvensanalys över vilka följder nuvarande förslag kan få utifrån principen om barnets bästa, men så har inte skett.
Med den skrivning som nu föreslås överlämnar regeringen helt och hållet till
respektive huvudman att tillhandahålla en elevhälsa utan att ange något krav på hur den ska fungera och ger skolhuvudmännen i uppdrag att själva fylla elevhälsan med innehåll, att organisera verksamheten på det sätt som passar de lokala
förutsättningarna samt slutligen att sköta verksamheten genom samverkan med andra aktörer.
Utredningen ser elevhälsan som ett instrument i kartläggningen och utredningen av elever i syfte att ge stöd till en beskrivning av de pedagogiska insatser som krävs för
att elever ska nå de pedagogiska målen. BRIS anser att det är en viktig del av elevhälsans arbete men vi saknar skrivningar kring elevhälsans övriga mål.
I den nuvarande skollagen finns en paragraf som tydligt beskriver skolhälsovårdens övergripande mål: ”Skolhälsovården skall bevara och förbättra elevernas fysiska och psykiska hälsa samt verka för sunda levnadsvanor”. Vi anser att elevhälsan många gånger är första möjligheten till vård för många barn och elever. Vi önskar därför att det i det fortsatta arbetet tydliggörs att elevhälsan inte enbart är till för att stödja elevernas pedagogiska utveckling. Mot bakgrund av de många olika rapporter som finns om barn och ungdomars hälsa och ohälsa är det viktigt att elevhälsan har övergripande mål som också ska framgå av skollagen.
Vid sidan av det som framgår av utredningens förslag önskar BRIS att elevhälsans övergripande mål ska framgå av skollagen enligt följande: ”Elevhälsan skall genom främjande och förebyggande arbete bevara och förbättra elevernas fysiska och psykiska hälsa samt motverka livsstilsrelaterade hälsoproblem”.
Avslutningsvis anser BRIS att det finns en risk med att, som utredningen föreslår, ta bort systemet med obligatoriska hälsokontroller. Den risk som uppstår är att man missar en grupp av elever som av olika orsaker inte själva vågar ta kontakt med skolhälsovården såsom exempelvis elever med ätstörningar, självskadebeteenden eller som har fysiska eller psykiska spår av misshandel eller vanvård.
2.11 Lokaler, utrustning och skolbibliotek
BRIS anser att utredningens förslag med en generell bestämmelse om att den som bedriver skolverksamhet ska se till att det finns de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Men samtidigt kan BRIS se att det kan uppstå problem med sådana skrivningar eftersom utredningen inte anger hur skollokaler och utrustning ska vara anpassade för att kunna uppfylla de utbildningskrav som följer av förslaget. I den tekniska utveckling vi befinner oss går allting mycket fort och det är svårt att veta vilken slags utrustning som behövs för att uppfylla syftet med utbildningen.
BRIS anser att det är bra att utredningen stryker under vikten av skolbiblioteken eftersom hela målet med skolan är barnets utveckling. Men även här saknas en
definition av vilka resurser som krävs av skolenheten för att uppfylla begreppet
skolbibliotek. Ska det till exempel finnas tillgång till bibliotekarie under vissa tider eller är det fråga om en obemannad service? Måste det finnas ett visst antal böcker med viss inriktning för att det ska kunna benämnas skolbibliotek?
3 Barnens och elevernas utveckling mot målen
3.1 Barns och elevers utveckling mot målen
BRIS ser positivt på att det i skollagen införs en skrivning om att barn och elever har rätt till den ledning och stimulans som de har behov av i sitt lärande och sin
personliga utveckling, oavsett om eleven har lätt eller svårt för sig i skolan.
3.2 Särskilt stöd
BRIS anser att det är fel att inte förskolan omfattas av reglerna om särskilt stöd och har svårt att förstå utredningens motivering till varför förskolan inte ska omfattas av bestämmelsen. Barn har behov av särskilt stöd av olika anledningar och ju tidigare stödet sätts in desto bättre möjligheter för lärande i framtiden.
4 Kvalitet och inflytande
4.1 Systematiskt kvalitetsarbete
BRIS tillstyrker utredningens förslag att varje huvudman ska ha ett ansvar för att ha rutiner för ett systematiskt kvalitetsarbete.
4.1.1 Krav på dokumentation men kravet på kvalitetsredovisning avskaffas
BRIS delar utredningens bedömning att den stärkta tillsynen över skolornas
verksamheter innebär att systemet med kvalitetsredovisning kan utgå. BRIS tillstyrker förslaget att skolornas kvalitetsarbete ska dokumenteras.
4.2 Inflytande för barn, elever och vårdnadshavare 4.2.1 Barnens och elevernas inflytande
BRIS välkomnar och tillstyrker utredningens förslag om barn och elevers rätt till inflytande över undervisning, skolmiljö och verksamheten i övrigt. Det är en grundläggande rättighet enligt barnkonventionen och det är bra att dessa grundläggande rättigheter också framgår av skollagen.
5 Trygghet och studiero
5.1 Skolans arbetsmiljö
BRIS delar utredningens bedömning att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.
5.2 Allmänna befogenheter för rektor och lärare
Utredningens förslag bygger på den grundläggande tanken att all utbildning ska vara tillgänglig för alla barn och elever och samtidigt ska alla elever erbjudas likvärdig utbildning. BRIS anser i grunden att utredningens förslag på olika disciplinära åtgärder står i strid med den grundläggande tanken om tillgänglighet och likvärdig utbildning. Genom möjligheterna att exempelvis stänga av en elev eller utvisa en elev blir det indirekt ett motsatsförhållande till grundtanken om tillgänglighet.
BRIS har samtidigt förståelse för att det måste finnas stöd i skollagen för att rektor och lärare ska kunna agera för att upprätthålla trygghet och studiero för eleverna i skolan. Om skollagen inte skulle innehålla några bestämmelser om sådana
befogenheter skulle en stor osäkerhet uppstå och det gagnar inte eleverna på lång sikt. Om utredningens förslag går igenom är det mycket viktigt att de utökade disciplinära befogenheterna används på ett sätt som är förenligt med principen om barnets bästa och även överensstämmer med de principer som framgår av
barnkonventionen.
Trygghet och studiero är en förutsättning för att eleverna ska få en bra lärandemiljö och lärarna en bra arbetsmiljö. Men i vissa fall är omständigheterna sådana att en eller flera elever genom sitt beteende stör ordningen på ett sätt som innebär att lärare
eller rektor måste ingripa för att återställa ordningen i skolan och det har BRIS förståelse för. BRIS saknar däremot en beskrivning över vilket ansvar skolan har för att utreda vad som kan ligga bakom ett olämpligt beteende hos en elev. Många gånger finns förklaringar till varför elever beter sig olämpligt. Men får skolan ett sådant ansvar att utreda sådana förhållanden genom utredningens förslag? Om skolan inte anses ha det ansvaret är det viktigt att i det fortsatta lagstiftningsarbetet klargöra hur det annars förhåller sig.
BRIS har årligen många kontakter med barn och elever som berättar om hur de upplever sin skola. BRIS önskar åskådliggöra barnens åsikter genom att till yttrandet bifoga den senaste BRIS-rapporten och ett nummer av BRIS-tidningen med tema skolan, Bilaga 1 och 2. Av materialet från BRIS verksamhet framgår bland annat följande information:
”förut var jag omtyckt av lärarna, nu vet jag att de skiter i mig för de ringer inte hem när jag skolkar för de tycker det är skönt att jag inte är i skolan”
Tjej 15 år
”jag har börjat skolka från skolan för jag orkar inte gå dit mer, det känns bara meningslöst att gå till ett ställe där folk bara trycker ner mig mer”
Kille 14 år
”En kille i min klass slår mig ofta, jag har sagt till fröken men hon bryr sig inte för hon tror att han är värsta ängeln, men jag klarar knappt av att gå utanför dörren, för jag är så rädd”
Tjej 12 år
5.3 Disciplinära åtgärder
Även om det av utredningen framgår att syftet med de disciplinära åtgärderna inte får användas i bestraffningssyfte är det BRIS bestämda uppfattning att de elever som kan bli aktuella för disciplinära åtgärder kommer att uppfatta befogenheterna som ett straff.
BRIS önskar nedan i korthet kommentera utredningens förslag på olika åtgärder.
• Utredningen föreslår att de disciplinära åtgärderna ska vara gemensamma för alla skolformer och även gälla för fritidshemmet.
BRIS anser att, om disciplinära åtgärder ska finnas i skollagen, så är det bra att de är enhetliga för alla skolformer. Det skapar tydlighet och mindre osäkerhet bland den personal som har att tillämpa befogenheterna i sin yrkesroll. Det är positivt att
utredningen är av den uppfattningen att de utökade befogenheterna inte ska gälla för de mindre barnen och eleverna, d.v.s. i förskolan och förskoleklassen. BRIS anser att disciplinära åtgärder inte ska förekomma under de tidigare skolåren utan först från och med det år eleverna börjar i fjärde årskursen. Små barn är mer känsliga för disciplinära åtgärder varför en åldersgräns bör anges i skollagen.
• Utredningen föreslår att utvisning ur klassrummet och kvarsittning ska finnas kvar och utgöra de första åtgärderna efter tillsägelse och kontakt med barnets
vårdnadshavarna.
BRIS har förståelse för att lärare i vissa fall måste vidta utvisning för att skapa
trygghet och studiero för övriga elever. En förutsättning för att en sådan åtgärd ska få tillämpas är enligt BRIS uppfattning att skolan måste ha en rutin kring vem eller vilka som tar hand om elever som utvisas ur lärosalen. Det får inte bli fråga om att eleven hamnar utanför lärosalen och att ingen fångar upp eleven och tar hand om det problem som ligger till grund utvisningen ur lärosalen.
BRIS har däremot svårt att förstå att utredningen föreslår att kvarsittning ska finnas kvar i ett modernt skolsystem. Kvarsittningen kommer enligt BRIS enbart att
uppfattas som en bestraffning för de elever som drabbas. Att vistas i skolan ska vara
positivt ur elevernas perspektiv. Genom förslaget om kvarsittning anser BRIS att det finns en risk för att eleverna får en negativ inställning till skolan när kvarsittning är aktuell. Oavsett om utredningen understryker att begreppet kvarsittning ska tolkas på så sätt att ”eleven tar igen förlorad tid” så är det ur elevens perspektiv fråga om bestraffningsåtgärder som enligt BRIS känns omoderna i en ny skollagstiftning och därför avstyrker BRIS utredningens förslag om kvarsittning.
5.4 Avstängning
BRIS delar i grunden inte utredningens förslag om att avstängning är en lämplig åtgärd i de obligatoriska skolformerna. Möjligheten att tillfälligt arrangera
undervisning på annan plats eller annan tid är ett bättre alternativ än avstängning.
Särskilt mot bakgrund av den grundläggande tanken att skolan ska vara tillgänglig och likvärdig för alla elever. Men samtidigt har vi själva belysande exempel i vårt eget material (bilaga 1 och 2) som visar att många barn och elever mår mycket dåligt av att ”mobbarna” eller ”förövarna” finns kvar i deras närhet. Det är exempel som talar för att det ska finnas möjligheter att stänga av elever som utsätter sina skolkamrater för kränkningar och andra övergrepp.
BRIS delar därför utredningens förslag att en elev i de obligatoriska skolformerna ska kunna stängas av från utbildningen i högst en vecka om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero samt att alla tidigare åtgärder som skolan vidtagit inte varit verkningsfulla eller om det finns andra särskilda skäl i elevens beteende som gör det oundvikligt med en avstängning. BRIS önskar understryka att avstängning måste tillämpas mycket restriktivt och först måste alla andra åtgärder från skolans sida uttömda och visat sig inte få avsedd effekt.
Avstängning ska utgöra den sista möjliga åtgärden från skolans sida.
När det gäller möjligheten till avstängning för de frivilliga skolformerna delar BRIS utredningens bedömning. BRIS ställer sig dock frågande till varför elever i
utbildningar med praktiska inslag ska kunna stängas av utan tidsbegränsning
eftersom förslaget kan uppfattas diskriminerande. Om bakgrunden till förslaget är att sådan praktik kan innebära risk eller fara för andra, eller barnet självt, har vi
förståelse för utredningens förslag att praktiken ska kunna avbrytas.
6 Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning
6.1 Skolplikt och rätt till utbildningen
BRIS välkomnar utredningens förslag att även barn som inte är bosatta i Sverige, men som av olika orsaker befinner sig i landet utan folkbokföring, ska ha rätt till utbildning på samma villkor som de barn som är bosatta i Sverige.
Utredningens förslag innebär att barn och ungdomar, som ensamma eller
tillsammans med sina föräldrar har lämnat sitt hemland, men ännu inte vet om de får stanna i Sverige, får tillgång till sin grundläggande rätt till utbildning. Denna rättighet framgår av barnkonventionen och det är mycket positivt att rättigheten nu förs in i skollagen så att det blir tydligt för alla huvudmän.
6.3 Deltagande i utbildning
BRIS tillstyrker utredningens förslag att rektor ska ta kontakt med en elevs
vårdnadshavare samma dag som eleven uteblir från undervisningen utan giltigt skäl.
Det är viktigt att kontakten sker skyndsamt eftersom vi vet att många barn som undviker skolan befinner sig i en situation där stöd- och hjälpbehov finns.
Utredningens förslag innebär indirekt bättre möjligheter att ge dessa elever det stöd och den hjälp de kan vara i behov av.
9 Grundskolan
9.8 Skolskjuts
BRIS välkomnar utredningens förslag som innebär att barn som bor växelvis hos sina föräldrar ska ha rätt till skolskjuts oavsett hos vem av föräldrarna barnet vistas hos.
Det har sett olika ut i olika kommuner men förslaget innebär att barnets rättigheter till stöd genom skolskjuts förtydligas.
21 Entreprenad och samverkan
21.8 Ansvar för medicinska insatser
BRIS tillstyrker utredningens förslag att det ska vara möjligt för huvudmannen att överlåta det medicinska ansvaret till landsting eller kommun och noterar att huvudmannen inte genom förslaget frikopplas från sitt ansvar.
22 Särskilda utbildningsformer
22.3 Utbildning vid särskilda ungdomshem
BRIS tillstyrker förslaget om rätt till utbildning vid särskilda ungdomshem.
23 Annan pedagogisk verksamhet
23.3 Öppna förskolan
BRIS anser att den öppna förskolan är en mycket viktig förebyggande verksamhet och skulle gärna se att det ska vara en obligatorisk verksamhet för alla landets kommuner. Den öppna förskolan är särskilt viktig för unga familjer. Ur ett
barnperspektiv är det en mycket viktig verksamhet och en social träffpunkt som i vissa fall är den enda möjligheten för barn att träffa andra barn. Den öppna förskolan ger möjlighet för föräldrar att spegla sin egen föräldraroll med andras och det finns tillgång till professionella som kan ge tips, råd och stöd i föräldrarollen vilket är positivt.
27 Åtgärder mot kränkande behandling
BRIS tillstyrker utredningens förslag till tillägg innebärande att huvudmannen åläggs att skyndsamt utreda en anmälan. BRIS anser för övrigt att angivna bestämmelser är mycket bra utformade om man ser dem för de utsatta barnen och elevernas
perspektiv.
28 Övriga bestämmelser
28.2 Bosättning m.m.
BRIS tillstyrker förslaget att asylsökande barn som befinner sig i Sverige och väntar på besked om uppehållstillstånd, ska få sin grundläggande rätt till utbildning genom stöd i skollagen.
Stockholm den 24 september
Förbundet BRIS
_____________________________
Göran Harnesk
Generalsekreterare
_________________________
Olof Hülphers
Jurist
Bilagor:
1. BRIS-rapporten 2009
2. BRIS tidningen – TEMA Barn
