• No results found

Nordisk tall och gran blir elbilsbatterier

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Nordisk tall och gran blir elbilsbatterier"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Nordisk tall och gran blir elbilsbatterier

Lauri Lehtonen, innovationschef för biomaterial på Stora Enso, vill använda den nordiska skogen för att göra elbilarnas batterier mer miljövänliga. Foto:

Magnus Hjalmarson Neideman

Nordiska träd i stället för kinesiska gruvor och fossiltillverkad grafit. Det kan bli lösningen för de europeiska batterifabrikerna och

elbilstillverkarna. Stora Enso tror på en ny stor marknad för skogsindustrin.

Tomas Augustsson Svenska Dagbladet näringsliv Publicerad 2022-01-25

Följ skribent Sluta följa

Stäng

Dela artikeln:

Nordisk tall och gran blir elbilsbatterier

Lauri Lehtonen är entusiastisk. Som innovationschef för skogsindustriföretaget Stora Ensos biomaterial tror han sig se hur en ny marknad öppnas.

(2)

Och det är den snabba ökningen av elbilar som ligger bakom. Eller snarare att de allt fler elbilarna skapar en enorm efterfrågan på litiumjonbatterier.

För Lauri Lehtonen tror att skogsindustrin ska kunna ersätta åtminstone ett av de känsliga ämnen som batteritillverkarna är så beroende av – grafit.

Mineralen bryts antingen i gruvor eller dagbrott. Eller så tillverkas syntetisk grafit från oljeprodukter i en energikrävande process.

Det nya alternativ som Stora Enso satsar på kommer i stället från skogen och bygger på lignin. Ett ämne som brukar beskrivas som ”klistret” som håller ihop träden.

– Tillväxten i de nordiska skogarna är så stor att hälften av den skulle kunna täcka ligninbehovet för den europeiska elbilsindustrin, säger Lauri Lehtonen.

1/22/2

Enligt Stora Ensos beräkningar kommer den globala batterimarknaden att tiofaldigas de kommande tio åren. Bolaget räknar också med att runt 2025 ha en potentiell försäljning på 10 miljarder kronor på den här snabbt växande marknaden.

– Det är rätt häpnadsväckande. Men det handlar om stora skogar och vi har en väldigt värdefull tillgång här, säger Lauri Lehtonen.

Nu är det ingen ny revolutionerande lösning som ligger bakom. Lauri Lehtonen pratar tvärtom om att metoden egentligen utvecklades på 1990-talet. Fast då var det ingen vidare efterfrågan på nya material till batterier.

– Att komma i rätt tid är väldigt viktigt när det gäller innovation. På 90-talet var marknaden liten men nu är tillväxten stor och det är elbilarna som driver på, säger Lauri Lehtonen när han ska förklara varför intresset för ett ligninbaserat material i batterierna fått fart.

Tillväxten märks också tydligt på flera håll i världen. I Sverige fördubblades till exempel andelen elbilar under förra året och var femte ny bil som såldes gick bara på el.

Att elbilarna blir fler är på många sätt en stor fördel för miljön. För till skillnad mot bensin- och dieselbilar ger elbilarna inga direkta utsläpp av växthusgaser.

Däremot blir det stora utsläpp av koldioxid när elbilarna tillverkas, betydligt större än för traditionella bilar. Och det är framför allt produktionen av batterierna som orsakar utsläpp, det visar bland annat beräkningar från elbilstillverkaren Polestar.

(3)

En komplicerad process omvandlar en restprodukt från träd till hårt kol som sedan kan användas för att göra batterier. Foto: Stora Enso

Det finns dessutom ett annat stort problem med batterierna. För att tillverka dem krävs en rad viktiga ämnen som kan orsaka stora miljöskador när de bryts. Stundtals tas de också fram under usla arbetsförhållanden.

Ur europeiskt perspektiv finns ytterligare en stor nackdel. Nästan alla de råvaror, 99 procent enligt EU-kommissionen, som behövs för att tillverka batterier för elbilar i Europa kommer från andra delar av världen.

Två tredjedelar av den grafit som produceras i dag kommer exempelvis från Kina.

Moçambique, Indien och Brasilien har också en någorlunda stor produktion medan det europeiska tillskottet är närmast försumbart.

Det har i sin tur fått EU-kommissionen att beskriva grafit som en kritisk tillgång för att klara elektrifieringen av bilarna under 2020-talet.

Nu hoppas ledningen för Stora Enso kunna ersätta grafiten med ett liknande material som i grunden kommer från vanliga tallar och granar.

Träden består till omkring en tredjedel av lignin. Det är i dag närmast en restprodukt som bland annat eldas upp för att ge värme till bostäder.

Men det är många som har andra planer för ligninet. Det kan till exempel användas som ersättning för plast eller för att skapa starka material som används för att bygga flygplan, vindkraftverk och liknande.

Eller som sagt ersätta den grafit som bygger upp batteriernas ena del, anoden.

(4)

Grafitbrytning i Heilongjiang, Kina. Foto: Zuma Press

Träden i de nordiska skogarna ska helt enkelt bli en råvara som kan göra den europeiska batteriindustri som nu håller på att byggas upp mer miljövänlig. Dessutom minskar då det stora beroendet av länder utanför EU.

– Det är viktigt att elektrifiera bilarna. Men det kräver också en massa material, som grafit.

Den tillverkas på ett väldigt fossilintensivt sätt och vi vill göra det hållbart i stället, säger Lauri Lehtonen.

Vid massabruket i Sunila, Finland, är Stora Enso redan igång med en pilotanläggning för sin grafitersättare. Sedan är siktet inställt på att ha en kommersiell produktion igång inom ett par år. Inom ytterligare några år kan tillverkningen vara spridd till fem anläggningar.

Fast allt hänger på att batteritillverkarna verkligen vill använda det nya träbaserade materialet.

Stora Enso lockar med att batterier med deras anodmaterial kan laddas snabbare än batterier med grafit. De fungerar också bättre vid låga temperaturer.

En nackdel är att bilens räckvidd blir kortare. Fast det går att kompensera för.

En avgörande fråga är också priset. ”Konkurrenskraftigt” försäkrar Lauri Lehtonen.

(5)

Stora Ensos massabruk i Sunila, Finland. Foto: Stora Enso

Just nu finns ändå rätt få tänkbara köpare i Europa. Men bilden kan förändras kvickt när företag som svenska Northvolt, Volkswagen och snart också Volvo Cars satsar på en snabb utbyggnad av batterifabriker.

Totalt finns det konkreta och finansierade planer på ett 30-tal gigantiska batterianläggningar i Europa och ytterligare ett tiotal är på gång.

Hos batteritillverkaren Northvolt är intresset också stort för att hitta nya alternativ. Jesper Wigardt, kommunikationschef på bolaget, påpekar att Northvolt överlag försöker köpa in material så nära sin produktion som möjligt.

– Vi vill gärna ha mer lokala värdekedjor i Europa och vi ser en hel del bra projekt kring det.

Det gäller även grafiten och anodsidan där det är intressant att se vad skogen kan bidra med, säger Jesper Wigardt.

Men han påpekar också att Europa startar från en låg nivå. Den globala batteriindustrin har varit koncentrerad till de östra delarna av Asien.

– Det går framåt i Europa men vi bygger en industri från i stort sett noll, säger han.

(6)

Batteritillverkaren Northvolts fabrik i Västerås. Foto: Simon Rehnström Trä blir hårt kol

Stora Enso gör sitt anodmaterial med hjälp av lignin från träd. Ligninet omvandlas under hög värme till hårt kol som sedan kan användas i stället för syntetisk grafit skapad av

oljeprodukter eller vanlig grafit från gruvor och dagbrott.

Grafitmix i batteriet

De litiumjonbatterier som används i elbilar består av flera delar. Anoden byggs upp av en kopparfolie med en grafitmix på.

I katoden används någon typ av metalloxid eller järnfosfat. Det kan till exempel vara litium- mangandioxid eller litium-nickel-mangan-koboltoxid.

Grafit består av rent kol, precis som diamanter. Sverige har en del fyndigheter av grafit, främst i norra delarna av landet. Från och till har det i Sverige brutits grafit i Kringelgruvan i Ovanåkers kommun.

Källa: Batteriföreningen och SGU, Sveriges geologiska undersökning.

Tomas Augustsson

References

Related documents

Använda befintliga projekt som vi håller på med för att höja attraktionen för våra sex kommuner och regionen. Skapa en kommunikationsstrategi

Avsättningarna för omstruktureringar uppgick till 71,3 MEUR, varav 62,1 MEUR hänför sig till planerade avgångs- vederlag till 760 anställda vid olika bruk och 8,1 MEUR till

socialsekreterares perspektiv på familjehemsplacering av barn och ungdomar som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.Tidigare forskning har visat att socialtjänsten

Mer utrymme för människor med nya lösningar för att röra sig i staden; publika färdmedel, bilar för samkörning och elektriska kommunikationsmedel (t.ex.. Öppna

Utfört 2005: Korsningar, Sådd i plantskola Planeras 2006: Urval, Korsningar, Sådd i plantskolan

Enkel metod för bestämmande av ersättning för enstaka träd (rotnetto per träd) i skogsmark inom Lantmäteriets förrättningsverksamhet.. Gällande från och

Publikationerna Rethink – Stora Enso 2010 och Fakta och siffror 2010 ges ut på engelska, finska och svenska och distribueras till aktieägare som är registrerade hos Euroclear

15 Information till aktieägare.. Stora Enso har förändrat presentationen av sina investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden och alla jämförande uppgifter från och