Diagram, penningpolitisk rapport september 2018 (pdf | 15 MB)

(1)

Penningpolitisk rapport

september 2018

(2)

Kapitel 1

(3)

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall

Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 2007.

Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Utfall är dagsdata och prognos avser kvartalsmedelvärden.

Källa: Riksbanken

Procent

(4)

Diagram 1.2. BNP med osäkerhetsintervall

Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. För BNP råder det osäkerhet även om utfallen eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering.

Källor: SCB och Riksbanken

Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data

(5)

Diagram 1.3. KPIF med osäkerhetsintervall

Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel.

Årlig procentuell förändring

(6)

Diagram 1.4. KPIF och bidrag från energipriser

Anm. Energiprisbidraget till KPIF är i prognosen beräknat som årlig procentuell förändring i energipriserna multiplicerat med deras nuvarande vikt i KPIF.

Årlig procentuell förändring respektive procentenheter

-1 0 1 2 3

11 13 15 17 19 21

Energiprisernas bidrag till KPIF KPIF

(7)

Diagram 1.5. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX

Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges

transaktioner med omvärlden.

Källor: Nationella källor och Riksbanken

Index, 1992-11-18 = 100

(8)

Diagram 1.6. Reporänta

Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken

Procent

(9)

Diagram 1.7. Riksbankens innehav av statsobligationer

Anm. Prognos fram till juni 2019, därefter en teknisk framskrivning under antagandet att inga ytterligare återinvesteringar görs. Utvecklingen för innehavet påverkas också till viss del av obligationernas

marknadspriser och vilka obligationer Riksbanken väljer att återinvestera i. Vertikala linjen markerar skiftet mellan prognos och teknisk framskrivning.

Källa: Riksbanken

Nominellt belopp, miljarder kronor

(10)

Diagram 1.8. Riksbankens köp och återinvesteringar

0 10 20 30 40 50 60 70 80

H1 2015 H2 2015 H1 2016 H2 2016 H1 2017 H2 2017 H1 2018 H2 2018 H1 2019 Återinvesteringar kuponger Återinvesteringar förfall Nya köp

Anm. Utvecklingen för återinvesteringar från och med halvårsskiftet 2018 är en prognos och avser nominella belopp. De slutliga beloppen kommer att bero på aktuella marknadspriser.

Källa: Riksbanken

Nominellt belopp, miljarder kronor

(11)

Diagram 1.9. Real reporänta

Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognosen (KPIF) för motsvarande period.

Procent, kvartalsmedelvärden

(12)

Diagram 1.10. KPIF

Årlig procentuell förändring

(13)

Diagram 1.11. Bostadspriser enligt HOX Sverige

Källor: Valueguard och Riksbanken

Procent

(14)

Diagram 1.12. Hushållens skulder

Anm. Hushållens totala skulder som andel av deras disponibla inkomster summerade över de senaste fyra kvartalen.

Procent av årlig disponibel inkomst

(15)

Kapitel 2

(16)

Diagram 2.1. Styrräntor och

ränteförväntningar enligt terminsprissättning

Anm. Terminsräntorna beskriver förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar styrräntan (för euroområdet refiräntan). Heldragna linjer är skattade 2018-09-03, streckade linjer är skattade 2018-07-03.

Källor: Nationella centralbanker, Macrobond och Riksbanken

Procent

(17)

Diagram 2.2. Statsobligationsräntor, 2 års löptid

Anm. Nollkupongräntor beräknade från statsobligationer. Vertikal linje markerar penningpolitiska mötet i juli.

Källor: Nationella centralbanker och Riksbanken

Procent

(18)

Diagram 2.3. Statsobligationsräntor, 10 års löptid

Anm. Nollkupongräntor beräknade från statsobligationer. Vertikal linje markerar penningpolitiska mötet i juli.

Källor: Nationella centralbanker och Riksbanken

Procent

(19)

Diagram 2.4. Ränteskillnader mot Tyskland, 10 år

Anm. Ränteskillnaderna avser 10-åriga benchmark-obligationer. Källa: Macrobond

Procentenheter

(20)

Diagram 2.5. Tillväxtekonomiers valutor mot dollarn

Anm. Ett högre värde indikerar en svagare växelkurs. Källa: Macrobond

Index, 2018-01-01 = 100

70 100 130 160 190 220

jan-18 mar-18 maj-18 jul-18 sep-18

Turkiet Sydafrika

Mexiko Indien

Brasilien Argentina

(21)

Diagram 2.6. Börsutveckling i lokal valuta

Anm. Vertikal linje markerar penningpolitiska mötet i juli. Källa: Macrobond

Index, 2016-01-04 = 100

(22)

Diagram 2.7. Volatilitetsindex

Anm. Volatility Index (VIX) visar den förväntade volatiliteten på den amerikanska börsen utifrån optionspriser. MOVE-index är ett mått på den förväntade volatiliteten på amerikanska statsobligationer utifrån

optionspriser. Vertikal linje markerar penningpolitiska mötet i juli.

Källor: Chicago Board Operations Exchange och Merrill Lynch

Procent respektive index

(23)

Diagram 2.8. Reporänta och marknadens förväntningar

Anm. Terminsräntan är skattad 2018-09-03 och är ett mått på förväntad reporänta. Enkätsvaren visar medelvärdet för penningmarknadsaktörer 2018-05-30 respektive 2018-07-25.

Källor: Macrobond, TNS Sifo Prospera och Riksbanken

Procent, medelvärde

(24)

Diagram 2.9. Ränteskillnad mellan bostads- och statsobligationer

Anm. Bostadsobligationsräntan och statsobligationsräntan är nollkupongsräntor beräknade med Nelson-Siegel metoden. Vertikal linje markerar penningpolitiska mötet i juli.

Källor: Macrobond och Riksbanken

Procentenheter

(25)

Diagram 2.10. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX

Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Vertikal linje markerar penningpolitiska mötet i juli. Ett högre värde indikerar en svagare växelkurs.

Källor: Nationella källor och Riksbanken

Index, 1992-11-18 = 100

(26)

Diagram 2.11. Förändring av reporäntan samt

utlåningsräntor till hushåll och företag sedan 2015

Anm. De kumulativa förändringarna i respektive ränta sedan den första januari 2015. Utfall är månadsdata och upplåningsräntorna är värdeviktade genomsnitt av de faktiska utlåningsräntorna som bankerna rapporterar.

Källor: Thomson Reuters och SCB

Procentenheter

-0,9 -0,6 -0,3 0 0,3

jan-15 jul-15 jan-16 jul-16 jan-17 jul-17 jan-18 jul-18 Lån till företag Lån till hushåll, bolån Reporänta

(27)

Diagram 2.12. Svenska företags räntebärande låneskuld

Anm. Utfallen för lån från utländska banker samt koncernlån sträcker sig fram till juni. Utfallen för övrig statistik sträcker sig fram till juli.

Källa: SCB och Riksbanken

Miljarder SEK

-800 0 800 1 600 2 400 3 200 4 000

07 09 11 13 15 17

Lån från svenska banker m.fl. Värdepappersutlåning i Sverige Värdepappersupplåning i utlandet Lån från utländska banker m.fl.

Koncernlån nettoskuld, FIR

(28)

Kapitel 3

(29)

Diagram 3.1. KPIF och variationsband

Anm. Det rosa fältet visar Riksbankens variationsband och täcker ungefär tre fjärdedelar av utfallen sedan januari 1995. Variationsbandet är ett sätt att visa om avvikelsen från inflationsmålet är ovanligt stor. Den streckade linjen avser prognos.

Årlig procentuell förändring

-1 0 1 2 3 4

11 13 15 17

(30)

Diagram 3.2. Energi-, tjänste- och varupriser i KPI

Anm. Varor inklusive livsmedel är en sammanvägning av aggregaten varor och livsmedel i KPI. Dessa utgör tillsammans 45 procent av KPI.

Tjänstepriserna och energipriserna utgör 45 respektive 7 procent av KPI.

Årlig procentuell förändring

-2 -1 0 1 2 3 4

-10 -5 0 5 10 15 20

11 13 15 17

Energi (vänster axel)

Varor inklusive livsmedel (höger axel) Tjänster (höger axel)

(31)

Diagram 3.3. KPIF och olika mått på underliggande inflation

Anm. Fältet visar det högsta och lägsta utfallet bland olika mått på underliggande inflation.

Från och med denna rapport utgår beräkningarna från KPIF istället för KPI. Inkluderade mått är KPIF exkl. energi, UND24, Trim85, KPIF exkl. energi och icke förädlade livsmedel,

persistensviktad inflation, faktor från principalkomponentanalys och viktad median-inflation.

Linjen avser KPIF. Den röda punkten avser medianvärdet i juli 2018 för inkluderade mått.

Årlig procentuell förändring

-1 0 1 2 3 4 5

01 04 07 10 13 16

(32)

Diagram 3.4. KPIF exklusive energi,

modellprognoser med osäkerhetsintervall

Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på modellernas historiska prognosfel. Modellprognoserna är justerade för det nya säsongsmönstret som följer av metodförändringen för beräkningen av prisindex för charterresor.

Årlig procentuell förändring

(33)

Diagram 3.5. Prisplaner inom näringslivet och handeln

Anm. Nettotalet är saldot mellan andelen företag som uppgett att de förväntar sig högre försäljningspriser respektive lägre försäljningspriser de närmaste tre månaderna. Streckade linjer avser medelvärden sedan maj 2003.

Källa: Konjunkturinstitutet

Nettotal, säsongsrensade data

-10 0 10 20 30 40

10 12 14 16 18

Handel Totala näringslivet

(34)

Diagram 3.6. Inflationsförväntningar bland penningmarknadens aktörer

Källa: TNS Sifo Prospera

Procent, medelvärde

(35)

Diagram 3.7. Underliggande inflation i omvärlden

Anm. För euroområdet visas HIKP exklusive energi, mat, alkohol och tobak. För USA visas deflator för privat konsumtion exklusive energi och livsmedel.

Källor: Bureau of Economic Analysis och Eurostat

Årlig procentuell förändring

0 0,5 1 1,5 2 2,5

11 13 15 17

USA

Euroområdet

(36)

Diagram 3.8. Konfidensindikatorer

Källa: Konjunkturinstitutet

Index, medelvärde = 100, standardavvikelse = 10, säsongsrensade data

(37)

Diagram 3.9. BNP, modellprognos och osäkerhetsintervall

Anm. Modellprognosen är ett medelvärde av prognoser gjorda med olika statistiska modeller. Den vertikala linjen avser ett 50–procentigt osäkerhetsintervall baserat på modellernas historiska prognosfel.

Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongsrensade data

0 1 2 3 4 5 6

jan-17 jul-17 jan-18 jul-18

Modellprognos Prognos

(38)

Diagram 3.10. Lediga jobb och anställningsplaner

Anm. Anställningsplaner avser förväntningar om antal anställda i näringslivet på tre månaders sikt. Anställningsplaner för kv3 2018 avser ett genomsnitt av månadsutfallen för juli-augusti 2018. Streckad linje avser genomsnitt av anställningsplaner sedan 1996.

Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

Tusental respektive nettotal, säsongsrensade data

-40 -20 0 20 40

-20 20 60 100 140

04 07 10 13 16

Lediga jobb (vänster axel) Anställningsplaner (höger axel)

(39)

Diagram 3.11. Kapacitetsutnyttjande inom industrin

Anm. Streckade linjer avser medelvärde sedan 1996. Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

Procent, säsongsrensade värden

(40)

Diagram 3.12. Resursutnyttjandeindikatorn

Anm. RU-indikatorn är ett statistiskt mått på resursutnyttjandet. Den är normaliserad så att medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1.

Källa: Riksbanken

Standardavvikelser

(41)

Diagram 3.13. Löner och löneavtal i hela ekonomin

Källa: Medlingsinstitutet

Årlig procentuell förändring

1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0

11 13 15 17

Centralt avtalade löner

Definitivt utfall enligt konjunkturlönestatistiken Medlingsinstitutets prognos för definitivt utfall

(42)

Kapitel 4

(43)

Diagram 4.1. BNP i olika länder och regioner

Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden.

Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, nationella källor, Office for National Statistics och Riksbanken

Årlig procentuell förändring

(44)

Diagram 4.2. Arbetslöshet i olika länder och regioner

0 2 4 6 8 10 12 14

00 04 08 12 16

USA Tyskland Euroområdet

Källa: OECD

Procent av arbetskraften, säsongsrensade data

(45)

Diagram 4.3. Pris på råolja

Anm. Terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt.

Utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpriser.

Källor: Macrobond och Riksbanken

USD per fat, Brentolja

(46)

Diagram 4.4. Inflation i olika länder och regioner

Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden.

Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, nationella källor, Office for National Statistics och Riksbanken

Årlig procentuell förändring

(47)

Diagram 4.5. Real och nominell växelkurs, KIX

Anm. Real växelkurs är beräknad med KPIF för Sverige och KPI för omvärlden. Utfall för real växelkurs, nominell växelkurs och prognoser avser kvartalsmedelvärden. KIX är en

sammanvägning av 32 länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden.

Källor: Nationella källor, SCB och Riksbanken

Index, 1992-11-18 = 100

(48)

Diagram 4.6. BNP och BNP per capita

Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data

-6 -4 -2 0 2 4 6

01 04 07 10 13 16 19

BNP per capita BNP

(49)

Diagram 4.7. Export och svensk exportmarknad

Anm. Index över svensk exportmarknad avser att mäta importefterfrågan i de länder som Sverige exporterar till. Den beräknas genom en sammanvägning av importen i de länder som inkluderas i KIX och täcker cirka 85 procent av den totala svenska exportmarknaden.

Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data

(50)

Diagram 4.8. Påbörjade bostäder och bostadsinvesteringar

Antal respektive procent

(51)

Diagram 4.9. Hushållens reala disponibla inkomst, konsumtion och sparkvot

Anm. Disponibel inkomst är deflaterad med hushållens konsumtionsdeflator. Streckad linje avser genomsnitt av konsumtionstillväxten 1994–2017.

Årlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst

(52)

Diagram 4.10. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet

Procent av befolkningen respektive arbetskraften, 15 - 74 år, säsongsrensade data

(53)

Diagram 4.11. Bevridgekurva

Anm. Årtalen markerar första kvartalet respektive år. Vakanser i näringslivet.

Procent av arbetskraften, 15 - 74 år, säsongsrensade data, trendvärden

2001

2002 2003

2004 2005 2006 2007

2008

2009

2010 2012 2011

2013 2014 2015 2016

2017 2018

0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8

5 6 7 8 9 10

Vakansgrad

Arbetslöshet

(54)

Diagram 4.12. Jobbchans

0 2 4 6 8 10 12 14

03 07 11 15

Genomsnitt för 16-64 år Födda utanför Europa Genomsnitt utsatta grupper

Anm. Jobbchansen är beräknad som andelen personer som lämnat arbetslöshet eller program för ett osubventionerat arbete av antalet inskrivna föregående månad.

Källa: Arbetsförmedlingen

Procent, säsongsrensade data

(55)

Diagram 4.13. BNP-, sysselsättnings- och timgap

Anm. Gapen avser BNP:s, antalet sysselsattas, respektive antalet arbetade timmars avvikelse från Riksbankens bedömda trender.

Procent

(56)

Diagram 4.14. Löner enligt

konjunkturlönestatistiken och RU-indikatorn 6 kvartal tidigare

Anm. Medlingsinstitutets prognos på definitivt utfall för konjunkturlönerna 2017kv3–

2018kv2. RU-indikatorn är ett mått på resursutnyttjandet. Den är normaliserad så att medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1.

Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken

Årlig procentuell förändring respektive standardavvikelser

(57)