Regler vid leverans till NVDB av företeelser

(1)

KRAV

Regler vid leverans till NVDB av företeelser

TDOK 2019:0050 Version 4.0

2020-08-25

(2)

Chef VO Underhåll [Gäller från] [Ersätter]

Skapat av Konfidentialitetsnivå

Andersson Helena, UHvädi Ej begränsad

TMALL 0170 Krav 2.0

Regler vid leverans till NVDB av företeelser

Innehållsförteckning

Syfte ...4

Omfattning...4

Definitioner...4

Leveranskrav ...6

Allmänt...6

Referenssystem...6

Referenssystem i plan...6

Referenssystem i höjd...6

Transformationer...6

Shape-format ...7

Utbredning...7

Attribut...7

DWG/DXF-format...8

Inmätning av företeelser som ska knytas till vägnätet ...9

Krav för fastställande av lägen (koordinater)...9

Redigera företeelser ...14

Regler för attribut ...15

Obligatoriska attribut...15

Olika sorters attribut...15

Värdet okänt, ej klassificerat och uppgift saknas...16

Företeelsens giltighet i tiden...16

Från-datum ...16

Till-datum...17

Historik för vägdata...17

Regler för utbredningar ...18

Olika typer av utbredningar ...18

(3)

TMALL 0170 Krav 2.0

Sträckutbredning...18

Nodutbredning...18

Punktutbredning ...19

Svängutbredning...19

Vägutbredning med värd ...20

Riktning för utbredningen...23

Sidoläge för utbredning ...24

Samtidiga utbredningar för företeelser av samma typ...24

Enbart en utbredningstyp per företeelse...25

Utbredning för Färjeled ...25

Generalisering (gäller enbart kommuner som levererar via xml)...25

Företeelsetyper på gångnät och cykelvägnät ...26

Bilnätets företeelsetyper kan även finnas på gång- och cykelnätet ...26

Speciella företeelsetyper på gångnät och cykelvägnät...26

Detaljerade krav vid leverans av företeelser ...28

Versionslogg...29

(4)

TMALL 0170 Krav 2.0

Syfte

Dokumentet beskriver de regler som gäller vid leverans av företeelser till NVDB.

Detta oavsett om leverantören använder eget IT-stöd eller ej för leverans till NVDB.

Dataleverantörer till NVDB:

Trafikverkets investerings- och reinvesteringsprojekt ska leverera statligt vägnät samt kommunalt och enskilt vägnät om sådant påverkats av projektet

Kommuner ska leverera kommunalt och enskilt vägnät enligt gällande avtal om leveranser till NVDB.

Skogsnäringen ska leverera enskilt vägnät enligt gällande avtal om leveranser till NVDB Lantmäteriet ska leverera, enligt gällande avtal, enskilt vägnät som inte ingår i

kommuners eller skogsnäringens ansvar.

Omfattning

Dokumentet ställer krav på det data som ska levereras till NVDB och som rör företeelser.

För detaljerade beskrivningar per företeelsetyp se respektive Dataproduktspecifikation.

https://www.trafikverket.se/dataproduktspecifikationer-vag/

Definitioner

Term Definition

Företeelse En specifik förekomst av ett fysiskt objekt vars egenskaper eller händelser beskrivs för en viss företeelsetyp

Företeelsetyp En viss typ av fysiskt objekt vars egenskaper eller händelser beskrivs för vägnätet.

En företeelsetyp är mall för en viss typ av fysiskt objekt, egenskap eller händelse som vi vill beskriva på vägnätet.

Sträckutbredning Utbredningen är knuten till en eller flera sträckor på en eller flera referenslänkar Nodutbredning Utbredningen är knuten till en eller flera noder (används t.ex. för företeelsetyperna

Vändmöjlighet, Farthinder och GCM-passage)

Punktutbredning Utbredningen är knuten till en eller flera punkter på en eller flera referenslänkar.

(används t.ex. för företeelsetyperna; Höjdhinder upp till 4,5 meter, Väghinder, Farthinder, GCM-passage och Vändmöjlighet)

(5)

TMALL 0170 Krav 2.0

Svängutbredning Utbredningen är knuten till en nod och beskriver en möjlig sväng från en länk till en annan länk via en nod. (Används enbart för företeelsetyperna Förbjuden sväng och Svängmöjlighet

Väganordning Som väganordning räknas en anordning som stadigvarande behövs för vägens bestånd, drift eller brukande.

Förutom själva vägbanan kan följande räknas som väganordning (2 och 3 §§

väglagen):

- dike - slänt

- säkerhetszon (sidoområde) - bro, trumma

- rastplats, parkeringsplats, busshållplats - vägmärke

- vägbelysning - gång- och cykelväg

- bullerskydd (i anslutning till en annan väganordning) - tryckbank

- viltstängsel

- anordning för att rena vägdagvatten - ventilationsanordning för tunnel

- kantremsa, max 2,0 meter (kan bara finnas på vägar som är byggda efter 1971)

- brygga som är ansluten till en väg - färja med färjeläge

Nuvarande väglag ger alltså möjlighet att få vägrätt till en kantremsa på upp till 2 meter. Enligt tidigare väglag (före 1972) fanns det inte någon möjlighet att få vägrätt till en kantremsa.

Vägområde

Vägområdet består av mark som har tagits i anspråk för en väganordning.

Vägutbredning med värd

Detta är en variant av sträckutbredning där länkroll och värdväg/gästväg kan anges. Utbredningstypen används för företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer

(6)

TMALL 0170 Krav 2.0

Leveranskrav

Allmänt

Nya, rättade och borttagna/avslutade företeelser ska levereras.

Företeelserna på vägnätet ska levereras i DWG-, DXF- eller shape-format. Data om företeelserna kan även levereras via NVDB på webb. Kommuner med egna system för leverans till NVDB ska leverera i XML-format.

En filförteckning med ingående filer och dess innehåll ska levereras. Gäller ej kommuner som leverera via eget system.

Företeelser för bil-, cykel- respektive gångnät ska levereras i separata filer. Gäller ej kommuner som leverera via eget system.

Företeelser ska levereras med en fil eller ett lager för varje företeelsetyp. Gäller ej kommuner som leverera via eget system.

Filnamnet ska beskriva den företeelsetyp som levereras. Gäller ej kommuner som leverera via eget system.

Använda referenssystem, i plan och höjd, ska framgå i leveransen

Krav för versaler och gemener i namn: Huvudregeln är att det ska vara stor bokstav i första ordet i flerordiga geografiska namn, som namn på gator:

Renstiernas gata, Storgatan. Men om namnet inleds med Gamla, Nya, Stora, Lilla, Norra, Södra osv. får även andra ordet stor bokstav, om det i sig är ett

självständigt namn: Stora Nygatan, Västra Bangatan (men Stora torget, för

”torget” är inget namn). Då von eller af ingår i namnet inleds dessa ord med gemener. Exempel: Carl von Linnés väg, von Boijs väg.

Referenssystem

Referenssystem i plan

System i plan ska vara SWEREF 99 vid leverans från Trafikverkets investerings- och reinvesteringsprojekt

Vid leverans av övrigt vägnät ska det referenssystem användas som är avtalat med Trafikverket

Referenssystem i höjd

Höjd ska anges i referenssystem RH2000 Transformationer

Transformationer mellan SWEREF 99 och andra referenssystem ska, så långt det är möjligt, utföras med transformationssamband fastställda av Lantmäteriet.

Vid omvandling mellan höjder över ellipsoiden i SWEREF 99 och höjder i RH2000 ska geoidmodellen SWEN17_RH2000 användas

(7)

TMALL 0170 Krav 2.0

Shape-format

Utbredning

Företeelsetyper med sträckutbredning ska levereras med geometrifiler innehållande linjetypen Polyline.

Geometrin för varje sträckutbredning ska endast bestå av en Part¹.

Företeelsetyper med punktutbredning ska levereras med geometrifiler innehållande punkter².

Någon av de tre utbredningarna enligt bilden nedan ska användas:

Attribut

Varje shapefil ska innehålla en tabell med attributvärden som beskriver attributen för varje enskild individ.

För de företeelser som har riktning ska riktningen anges enligt:

Attribut: Riktning

Följande ska levereras: Förklaring

Med Utbredningen är riktad längs geometrins riktning Mot Utbredningen är riktad mot geometrins riktning Värdemängd

Med och mot Utbredningen användas för företeelser med två utbredningar som är riktade mot varandra på en och samma vägsträcka.

1 Shapeformatet tillåter att varje linje av typen Polyline delas upp i ett antal delar. Delarna benämns Parts.

2 Benämns även Points

(8)

TMALL 0170 Krav 2.0

Start- och slutnod ska anges enligt:

Attribut: Start- och slutnod för utbredningar Följande ska levereras: Förklaring

Inget Ingen speciell hänsyn tas till noder vid skapande av utbredningen

Start Sträckutbredningen börjar i en nod Slut Sträckutbredningen slutar i en nod Hela Sträckutbredningen börjar slutar i en nod Värdemängd

Nod Nodutbredning

Mall för leverans av data för Trafikverkets investerings- och underhållsprojekt finns på Trafikverket.se under:

https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/vag/data-om-anlaggningen-vag/

För övriga leverantörer finns leveransmall på nvdb.se under:

http://www.nvdb.se/sv/dokumentation/specifikationer-och-stodjande-dokument/

DWG/DXF-format

Varje företeelsetyp ska levereras i eget lager. Eventuella attributvärden ska framgå.

Nedanstående tabell är ett urval av koder ur - ”BYGGHANDLINGAR 90, Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt. Del 7 Redovisning av Anläggning, Utgåva 2, bilaga D Kodning”- med tillägg.

Kod Fältnr Benämning Förklaring

VAGVRE 4090 Vägräcke Linje utefter vägräcke

VAGVST 4170 Viltstängsel Linje utefter viltstängsel

VAGVBO 4240 Vägbom Linje utefter vägbom

VAGKST 4270 Kantstolpe Punkt vid kantstolpe/reflexstolpe VAGHPL 4290 Hållplatsskylt Punkt vid busshallplatsskylt VAGVAJ 4370 Vajerräcke Linje utefter vajerräcke

VAGMVH 4570 Övergångställe Linje utefter målat övergångställe

Mall för leverans av data för Trafikverkets investerings- och underhållsprojekt finns på Trafikverket.se under:

https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/vag/data-om-anlaggningen-vag/

(9)

TMALL 0170 Krav 2.0

För övriga leverantörer finns leveransmall på nvdb.se under:

http://www.nvdb.se/sv/dokumentation/specifikationer-och-stodjande-dokument/

Inmätning av företeelser som ska knytas till vägnätet

Detta kapitel vänder sig till de som mäter in läget för företeelser som ska levereras till NVDB. De uppgifter som ska bifogas till företeelsens läge framgår av respektive företeelses dataproduktspecifikation och av de insamlingsregler som finns i följande kapitel i detta dokument.

Krav för fastställande av lägen (koordinater)

Generella regler för fastställande av lägen (koordinater).

Fastställande av läge/start/slut

För att fastställa start/slut/läge (koordinater) kan två principer tillämpas - en av dessa måste väljas.

Inmätning av företeelsers absolutlägen

Läge absolutläge – företeelsens läge fastställs som absolutläge.

Absolutläget skall alltid utgöra företeelsens ”verkliga läge”.

Inmätning absolutläge för punktföreteelse^.Inmätning av absolutläget är i denna figur exemplifierat med användande av GNSS-teknik – givetvis kan andra metoder såsom totalstation, laserskanning mm också användas.

(10)

TMALL 0170 Krav 2.0

Inmätning absolut start- och slutläge för sträckföreteelse. Inmätning av absolutläget är i denna figur exemplifierat med användande av GNSS-teknik – givetvis kan andra metoder såsom totalstation, laserskanning mm också användas.

Inmätning av företeelsers läge som fotpunkter

Läge fotpunkt – företeelsens läge fastställs som en ”fotpunkt” på den ”tänkta”

ortogonala projektionslinjen mellan företeelsen och referenslänkens referenslinje.

Ett syfte med möjligheten att ange en företeelses läge som fotpunkt är att

effektivisera datainsamling med enklare (ex. GNSS-antenn monterad på fordonet) fordonsburna system.

Krav för lägesnoggrannhet för företeelser

Nedan beskrivna krav för lägesnoggrannhet gäller generellt.

I de fall det finns specifika krav på lägesnoggrannhet för en företeelsetyp är det specificerat för respektive företeelsetyp i kapitel Detaljerade krav vid leverans av företeelser.

Grundkrav för noggrannheten för företeelser

Alla krav för noggrannhet är angivna vid 95 % risknivå (konfidensnivå) – dvs. 2- nivå.

Medelfel i mätningstekniska sammanhang anges oftast vid 1-nivå (dvs. 68 % risknivå). Detta innebär att alla noggrannhetskrav angivna i NVDB måste halveras vid användning av begreppet medelfel.

(11)

TMALL 0170 Krav 2.0

Detta betyder att för varje enskilt lägesmätetal skall med 95 % sannolikhet det konventionellt sanna mätetalet finnas inom konfidensintervallet.

Nivån på kvalitetskraven i varje kvalitetskravklass återfinns i dess dataproduktspecifikation för respektive företeelsetyp.

Exempel på högre kravspecificering för statligt vägnät:

Projekteringsdata

Dataleveranser i samband med leverans av underlag från bygghandling.

Alla angivna lägen i dataleveransen skall ges som absolutläge.

 Noggrannhetskrav absolutläge – Konfidensintervall för noggrannhet i plan och höjd skall vara bättre än  0.4 m vid 95 % risknivå (2-nivå).

Fältdatafångst

Vid fältdatafångst kan val göras om angivna lägen ges som absolutläge eller fotpunkt.

Den valda lösningen förutsätts gälla för hela leveransen.

 Noggrannhetskrav absolutläge – Konfidensintervall för noggrannhet i plan och höjd skall vara bättre än  2 m vid 95 % risknivå (2-nivå).

 Noggrannhetskrav fotpunkt – Konfidensintervall för noggrannhet i plan och höjd skall vara bättre än  4 m vid 95 % risknivå (2-nivå).

Skrivbordsinventering

Med ”Skrivbordsinventering” avses ”Datafångst” ur analoga register eller lokala databaser med ej vägnätsanknutet data.

 Noggrannhetskrav fotpunkt – Konfidensintervall för noggrannhet i plan och höjd skall vara bättre än  20 m vid 95 % risknivå (2-nivå).

(12)

TMALL 0170 Krav 2.0

Inmätningspunkt (ex. GNSS-Antenn)

Punktföreteelse

Mätriktning

Inmätning fotpunkt för punktföreteelse med ”personburet” GNSS-system

Inmätning fotpunkt för punktföreteelse med fordonsburet GNSS-system

(13)

TMALL 0170 Krav 2.0

Inmätningspunkt (ex. GNSS-Antenn)

Sträckföreteelse start

Sträckföreteelse slut

Mätriktning

Inmätning fotpunkter för start- och slutläge för sträckföreteelse med fordonsburet GNSS-system

(14)

TMALL 0170 Krav 2.0

Redigera företeelser

Grundreglerna vid företeelseuppdatering.

 Nya objekt

 När nya objekt skapas i NVDB beror det i grunden på att verkligheten har förändrats:

Ett nytt objekt har tillkommit och måste registreras även i NVDB.

 Rättning

 När ett objekt i NVDB rättas görs det på grund av det finns fel på objektet.

Exempel: En företeelse har ett eller flera felaktiga attributvärden.

 Typiskt för rättning är att det inte finns något före-och-efter:

En rättning ger inte en bild av objektet före ett visst datum och en annan efter, d.v.s. det blir ingen historik

 Förändring

 När verkligheten förändras ska också motsvarande objekt i NVDB förändras. Till skillnad från rättning så sparas vid en förändring bilden som den såg ut innan förändringen. En förändring skapar historik.

 Avslut

 När objekt upphör att finnas eller gälla i verkligheten kan de avslutas även i NVDB. Åtgärden är i grunden en förändring och genomförs genom att sätta ett tilldatum på objektet. Genom att använda ett betraktelsedatum innan avslutningen kan man se objektet som det såg ut då. Vid ett betraktelsedatum efter avslutsdatum kan man inte se objektet. Avslutning skapar alltså historik.

 Borttag

 Innebär att ett objekt inte längre kommer att finnas i NVDB. Det går inte ens att se objektet historiskt. Borttag måste därför tillämpas med yttersta restriktion. NVDB-expertis måste alltid konsulteras. För företeelser gäller att de hellre bör avslutas än tas bort. Endast när det är helt uppenbart att företeelsen aldrig har funnits kan den tas bort. Borttag är i grunden en rättning och lämnar som sådan ingen historik efter sig.

(15)

TMALL 0170 Krav 2.0

Vid förändring bildas historik (man kan se hur det såg ut före och efter förändringen) men vid rättning bildas inget ”före-och-efter”. Det är inte lika känsligt att ta bort en företeelse som en referenslänkdel eftersom det inte finns andra objekt ”som hänger” på en företeelse. Å andra sidan kan verkan av att ta bort bli stor av andra orsaker när man tar bort en företeelse. Om man t.ex. tar bort ett vägnummer (inklusive alla dess tidsversioner) så försvinner ju en väsentlig information som är näst intill omöjlig att återskapa i sin historiska gestalt. Avsluta istället om det är det minsta osäkert vad som kan komma att ske.

Regler för attribut

Obligatoriska attribut

För de flesta företeelsetyper finns ett s.k. obligatoriskt attribut. Det innebär att det är obligatoriskt att ange ett värde för attributet. Obligatoriska attribut finns för att det inte skall vara möjligt att registrera en företeelse i databasen med enbart dess utbredning. Även en beskrivning av företeelsen måste registreras. Det skulle t.ex.

inte vara av intresse att registrera en utbredning av företeelsetypen Gatunamn utan att ange själva namnet. Därför är attributet Namn obligatoriskt för företeelsetypen Gatunamn.

Dataleverantören ska leverera all information man har, oavsett om attributet är obligatoriskt eller inte.

Alla attribut är dock inte obligatoriska. För t.ex. företeelsetypen Väghållare kan det vara av intresse att känna till väghållartypen även om inget värde registrerats för de övriga attributen: Väghållarnamn, Organisationsnummer och

Förvaltningsform. Därför är de senare attributen inte obligatoriska.

För vissa företeelsetyper kan det t.o.m. vara av intresse att känna till enbart utbredningen. För företeelsetypen Vändmöjlighet kan det t.ex. vara av intresse att känna till enbart utbredningen även om denna inte är beskriven med attributen Vändmöjlighetsklass eller Typ av vändmöjlighet

För företeelsetyper vars data härleds är inga attribut obligatoriska eftersom data aldrig kommer att registreras manuellt.

Olika sorters attribut

Grundformen för ett attribut är att det har en värdemängd och ur denna skall ett enda värde väljas vid registrering av en företeelse. Det finns dock även andra sorters attribut:

Sammansatt attribut – Ett sammansatt attribut består i sig av två eller fler underattribut. För att hålla samman en beskrivning till en logisk enhet har man

(16)

TMALL 0170 Krav 2.0

valt att gruppera underattributen tillsammans och skapa ett sammansatt attribut.

Ett exempel är attributet Tidsintervall som i sig innehåller flera attribut som t ex startdag, slutdag, dagslag, klockslag etc.

Samtidigt attribut – Ett samtidigt attribut har en värdemängd ur vilket flera värden kan väljas. D.v.s. det som registreras är en uppräkning av noll, ett eller flera värden.

Ett exempel på ett samtidigt attribut är ”Gäller fordon” i företeelsetypen ”Förbud mot trafik” som samtidigt gäller för värdemängden: lastbil, buss, traktor.

Ett attribut kan vara både sammansatt och samtidigt.

Värdet okänt, ej klassificerat och uppgift saknas

För vissa attribut kan det vara viktigt att kunna ange värdet okänt. Anledningen är att det är skillnad på att registrera värdet okänt eller att låta bli att registrera något alls. I de fall okänt är registrerat vet användaren av data att någon har tagit

ställning till värdet för attributet. Detta till skillnad mot om inget värde alls är registrerat. Då vet användaren inte om någon har tagit ställning eller inte.

Värde "Okänt" får endast användas i de fall andra värden i värdeförrådet inte går att ta ställning till. Gäller såväl obligatoriska som icke-obligatoriska attribut.

Ovanstående gäller också för värdena ej klassificerat och uppgift saknas.

Företeelsens giltighet i tiden

För alla företeelsetyper anges från- och till-datum (utom Företeelsetillkomst och Referenslinjetillkomst). Dessa två datum beskriver den enskilda företeelsens giltighetsperiod. D.v.s. när företeelsen börjar gälla respektive slutar gälla. Eller om man så vill – när den föds och dör. En företeelse kan ha en eller flera tidsversioner, dock gäller de ej samtidigt! En tidsversion har en uppsättning med attribut och utbredningar som är giltiga under tidsperioden!

När en företeelse nyregistreras gäller den oftast tills vidare. D.v.s. det finns inget bestämt datum då den upphör att gälla. Till-datum är i dessa fall alltid 9999-12-31, ett datum som alltså skall betraktas som ”tills vidare”.

Från-datum

Med från-datum avses från-och-med-datum. Vilket datum som skall anges som Från-datum är beroende av företeelsetyp samt huruvida datumet är känt eller ej. I det följande redogörs för reglerna omkring detta.

Datumet är känt och är inte äldre än Från-datum för det vägnät som den registrerade företeelsen tillhör.

(17)

TMALL 0170 Krav 2.0

I normalfallet skall Från-datum för företeelsen alltid vara det datum då den börjar gälla. Detta datum definieras för respektive företeelsetyp.

Datumet är känt men det är äldre än Från-datum för det vägnät som den registrerade företeelsen tillhör

Från-datum för företeelser får inte vara äldre än födelsedatum på det vägnät som företeelsen tillhör. Det skulle i så fall innebära att för datum före vägnätets födsel skulle det finnas företeelser som inte är knutna till något vägnät.

För att undvika detta har alla företeelser i uppbyggnadsskedet fått 2001-04-01 eller ett senare datum som födelsedatum. Detta gäller dock inte vissa företeelser på det statliga vägnätet som hämtas från f.d. Vägverkets vägdatabank (VDB).

Företeelser från och med 1980-01-01 finns för detta vägnät.

Datumet är inte känt

Om ett exakt datum inte är känt kan man ange datumet 1 januari eller 1 juli för det halvår som registreringen gjordes. Känner man till ett tidsintervall som

företeelsens från-datum borde ligga inom, kan istället datumet 1 januari eller 1 juli för ett lämpligt halvår inom detta tidsintervall anges.

Ett datum måste alltid anges. Företeelsens Från-datum får dock aldrig vara äldre än Från-datum för det vägnät den tillhör.

Framtida datum

Då vägnät och företeelser registreras innan de öppnas för trafik med ett Från- datum som ligger i framtiden, skapas ett framtida vägnät som är av stort värde för planeringsarbetet i många verksamheter.

Till-datum

Det datum som anges skall vara den första dag då företeelsen inte längre är giltig.

De företeelsetyper som ingår i NVDB är alla sådana att de bör upphöra att gälla när den väg de är knutna till tas ur trafik. Av den anledningen är det tillåtet att företeelser är giltiga även om det vägnät de är knutna till har upphört att gälla (har avslutats).

Avsluta en viss utbredning för en företeelse som har flera utbredningar.

Då en företeelse ska avslutas måste man vara medveten om att företeelsen kan ha utbredning på flera ställen och det är då inte säkert att den ska avslutas på alla dessa ställen. Utbredningar kan finnas utanför det utcheckade området!

Historik för vägdata

I NVDB sparas historik för vägdata. Alla länkar, noder och företeelser med attribut och utbredningar sparas alltså även om de har tagits bort, ersatts av nya eller på

(18)

TMALL 0170 Krav 2.0

annat sätt slutat att gälla. Därför måste man registrera när ett objekt slutat att gälla. I och med att historik skapas är det möjligt att välja ett valfritt

betraktelsedatum för vägnät och företeelser.

Genom att registrera företeelser och vägnät innan de tagits i bruk eller öppnats för trafik så skapas ett framtida vägnät med företeelser.

Regler för utbredningar

Olika typer av utbredningar

En företeelses läge anges genom dess utbredning. Några attribut definierar hur förekomster av en viss företeelsetyp skall vägnätsanknytas.

I NVDB finns olika typer av utbredningar vilka beskrivs nedan. För varje

företeelsetyp är det bestämt vilken eller vilka typer av utbredningar som den kan ha. De flesta företeelsetyperna har utbredningar av typen sträckutbredning.

För en mer tekniskt detaljerad beskrivning av de olika utbredningstyperna hänvisas till dokumentet ”NVDB – översiktlig informationsmodell”.

Sträckutbredning

Utbredningen är knuten till en eller flera sträckor på en eller flera referenslänkar, se exempel nedan:

För att beskriva att vägen mellan nod A och nod B är belagd, används företeelsetypen Slitlager. För företeelsetypens attribut Slitlagertyp anges attributvärdet belagd. Företeelsens läge anges med en sträckutbredning som är knuten till sträckan från nod A till nod B.

Nodutbredning

Utbredningen är knuten till en eller flera noder (används t.ex. för företeelsetyperna Vändmöjlighet, Farthinder och GCM-passage) se exempel nedan:

Nod A

Företeelse: Slitlager Attribut: Slitlagertyp Attr.värde: Belagd

Nod B

(19)

TMALL 0170 Krav 2.0

För att visa att det finns en vändplan i slutet av vägen samt beskriva vändplanen, används företeelsetypen Vändmöjlighet. Företeelsens utbredning knyts till noden i vägens slut (nod B). Företeelsen beskrivs med sina attribut: Vändmöjlighetsklass är 2 (lastbilar med förkortat släp eller kortare fordon kan vända). Typ av vändmöjlighet är vändplan.

Punktutbredning

Utbredningen är knuten till en eller flera punkter på en eller flera referenslänkar.

(används t.ex. för företeelsetyperna; Höjdhinder upp till 4,5 meter, Väghinder, Farthinder, GCM-passage och Vändmöjlighet) se exempel nedan:

För att visa att det finns en vägbom på länken mellan nod A och nod B, används

företeelsetypen Väghinder. Företeelsens läge anges med en punktutbredning som anger avståndet till vägbommen från nod A mot nod B. Alternativt hade läget kunnat anges med koordinater.

Svängutbredning

Utbredningen är knuten till en nod och beskriver en möjlig sväng från en länk till en annan länk via en nod. (Används enbart för företeelsetyperna Förbjuden sväng och Svängmöjlighet) se exempel nedan:

Nod B Företeelse: Vändmöjlighet

Attribut: Vändmöjlighetsklass = 2 Attribut: Typ av vändmöjlighet = vändplan

Nod A

Nod B

Punkt 10 meter från nod A mot nod B Företeelse: Väghinder

Nod A Nod B

Företeelse: Svängmöjlighet Attribut: Svängmöjlighetsklass = 1 Utbredning: Från länk 1 till länk 2 via nod A

Nod A

Länk 2 Länk 1

(20)

TMALL 0170 Krav 2.0

För att beskriva vilken typ av fordon som kan svänga från länk 1 till länk 2, används företeelsetypen Svängmöjlighet. För företeelsens attribut Svängmöjlighetsklass anges attributvärdet 1 (lastbil med släp och kortare fordon kan svänga). Företeelsens läge anges med en svängutbredning som pekar ut från-länk och till-länk samt noden där dessa länkar möts.

Vägutbredning med värd

Vägutbredning med värd är en speciell typ av sträckutbredning där det finns ett antal attribut kopplade till själva utbredningen. Förutom riktning ska man även ange ordningsnummer för respektive sträcka inom företeelsen, länkroll som anger länkens roll på vägen eller gatan samt värdväg/gästväg som pekar ut en av företeelserna som överordnad de andra då det finns flera samtidigt på samma sträcka. Utbredningstypen används för företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer.

Länkroll

I samband med att företeelsetypen Vägnummer och Gatunamn registreras skall länkroll anges. Länkroll beskriver ett vägavsnitts roll som del av en vägutbredning.

En väg med ett visst vägnummer kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar (t.ex. skilda körbanor på esplanader och motorvägar eller förbindelsevägar i korsningar och trafikplatser). Det ska alltid finnas en länkroll på varje vägsträcka. Anledningen är bl.a. att det skall vara möjligt att beräkna längden på en väg med skilda körbanor utan att dubbelräkna de s.k. syskonlänkarna och möjlighet att exkludera grenarna (ramperna).

Separata utbredningar måste skapas för de olika delar av vägen där länkrollerna skiljer sig åt. Vidare måste varje utbredning täcka en hel länk och de skall ha en viss ordningsföljd.

syskon fram syskon bak normal

normal gren gren

vägens startpunkt

vägens slutpunkt

vägens bakriktning vägens framriktning

Exempel på användning av länkroll.

(21)

TMALL 0170 Krav 2.0

Syskonlänk fram, syskonlänk bak

Syskonlänkar används när en väg har skilda körbanor vilka representeras av två skilda referenslinjer. Detta gäller t.ex. för motorvägar och vissa gator i tätorter.

Körbanorna separeras genom att länkens länkroll anges. En serie länkar som utgör skilda körbanor på samma väg blir syskonlänkar till varandra. För varje länk som blir ”syskonlänk fram” finns det en eller flera länkar som är ”syskonlänk bak”.

Syskonlänkar

På de båda vägarna mellan A och B finns två utbredningar av Vägnummer 70. För dessa utbredningar finns angivet att de är syskonlänkar till varandra.

Genom att länkroll anges blir det möjligt att räkna ut längden på en väg med ett visst Vägnummer eller Gatunamn utan att behöva dubbelräkna de sträckor där vägen har skilda körbanor. Körbanan i sig kan ha dubbelriktad trafik.

Väg 70

A B

(22)

TMALL 0170 Krav 2.0

Gren

Förbindelsevägar har samma Vägnummer och ibland samma Gatunamn som en av de vägar som de är knutna till. Om detta är fallet och förbindelsevägen inte ingår i den genomgående vägens länkföljd, kallas den för ”gren”.

Grenar i trafikplats

Alla vägar i trafikplatsen vars syfte är att leda trafik mellan genomgående vägar är av typen gren. Enligt Trafikverkets regelverk för vägnumrering kommer alla grenar att få vägnummer 55. En gren som löper mellan två huvudvägar erhåller alltid samma vägnummer som den av huvudvägarna som har det lägsta vägnumret.

Gren Genomgående

Väg 66

Väg 55

Väg 66 Väg 55

(23)

TMALL 0170 Krav 2.0

Ordningsnummer

Länkföljden inom en företeelse med vägutbredning skall ha en viss ordningsföljd och utbredning för varje ordningsnummer måste täcka en hel länk.

Exemplet visar länkroll och siffrorna visar utbredningsordning.

Värdväg/Gästväg

I samband med att företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer registreras skall även värdväg och eventuell gästväg registreras.

För Vägnummer gäller följande: Gästväg registreras när två eller flera vägnummer finns på samma fysiska vägsträcka eftersom ett vägnummers utbredning inte får vara bruten. Vissa vägsträckor kopplas därför till flera vägnummer, och vägarna sägs då ha en gemensam sträckning. En av vägarna, vanligen den med det lägsta vägnumret, kallas för värdväg och det finns alltid en vägsträcka som kopplats till värdvägsnumret. De övriga kallas för gästvägar. En värdväg kan ha flera gästvägar som kan ha olika riktning gentemot värdvägen.

Samma princip gäller för Gatunamn. Det finns dock ingen regel som anger vilket namn som skall vara värdväg respektive gästväg.

Riktning för utbredningen

Riktning anges då man vill ange att företeelsen ska uttrycka i vilken riktning i förhållande till referenslänkens riktning som föremål rör sig eller riktar sig.

Riktning för sträck- och vägutbredningar

En företeelse kan vara giltig för trafik i enbart en viss färdriktning. Detta gäller t.ex. företeelsetypen Förbjuden färdriktning. Den förbjudna färdriktningen anges genom att företeelsens utbredning får en riktning - den riktning för vilken företeelsen är giltig, alltså i detta fall den förbjudna färdriktningen.

En företeelse kan också ha olika attributvärden beroende på trafikens riktning.

Detta gäller t.ex. hastighetsrestriktioner. När hastighetsbegränsningen växlas ner från 90 till 70 och sen till 50 sker detta inte på exakt samma vägavsnitt som

(24)

TMALL 0170 Krav 2.0

motsvarande uppväxling görs i den andra färdriktningen. Utbredningarna för företeelsetypen Hastighetsgräns måste därför ha en given riktning.

Riktning för utbredningar lagras i databasen alltid i förhållande till länkens riktning (med, mot eller ”med och mot”).

70 km/tim

90 km/tim

90 km/tim Riktningmed

70 km/tim Riktning mot

90 km/tim Riktning: med och mot 50 km/tim

Riktning: med och mot

Referenslänkens riktning

På vägavsnittet finns olika hastigheter beroende på körriktning. För de företeelser som registrerats anges för utbredningen om den har riktning med, mot eller med och mot.

Riktningen anges i förhållande till referenslänkens riktning.

Riktning för svängutbredningar

Svängutbredningar kan vara riktningsuppdelade. I korsningen i Figur 1 kan en utbredning gälla för svängen länk1-nodA-länk2 och en annan utbredning för svängen länk2-nodA-länk1.

Sidoläge för utbredning

Utbredningar kan vara sidouppdelade. D.v.s. företeelsen kan t.ex. ha sitt läge eller giltighet bara på ena sidan om vägen. De värden på sidoläge som kan anges är HÖGER, VÄNSTER, HÖGER OCH VÄNSTER, samt MITT. Sidoläget är alltid relativt referenslänkens riktning.

Sidoläge anges för föremål som finns på en viss plats i förhållande till referenslänkens riktning.

Företeelsetyperna Gågata och Gångfartsområde har utbredningar med sidoläge eftersom dessa föreskrifter kan gälla viss sida av en vägsträcka.

Samtidiga utbredningar för företeelser av samma typ

Med samtidiga utbredningar menas att en företeelsetyp som t.ex. Övrigt vägnamn faktiskt kan förekomma flera gånger på samma vägavsnitt samtidigt. En väg kan ha flera namn och en cirkulationsplats kan ha flera gatunamn.

Då samtidighet inte är tillåten får inte företeelser av samma typ överlappa varandra och vara samtidigt gällande.

90 km/tim 50 km/tim

(25)

TMALL 0170 Krav 2.0

Om utbredningen för en företeelsetyp är riktningsuppdelad och/eller sidouppdelad gäller samtidigheten per riktning och sida.

För nod- och punktutbredning avser samtidighet att två utbredningar för företeelser av samma typ har identiska lägen.

Enbart en utbredningstyp per företeelse

Vissa företeelsetyper kan ha antingen en punktutbredning eller en nodutbredning.

T.ex. Vändmöjlighet kan förekomma i en punkt längs vägen eller i en nod vid vägens slut eller i korsning med annan väg. För en och samma företeelse är det dock inte tillåtet att blanda utbredningstyper. Antingen har företeelsen en eller flera utbredningar av typen punkt eller så har den en eller flera utbredningar av typen nod.

Utbredning för Färjeled

Färjeled är ingen fysisk väg. Det är en förbindelse mellan två vägar där själva färjan utgör förbindelsen i vägnätet. Enbart ett fåtal företeelsetyper registreras för färja. I DPS(dataproduktspecifikation för respektive företeelsetyp framgår om den är möjlig att registrera på färjeled, se även sammanställningen Vägdatas

företeelsetyper som ligger på samma ställe som dokumentet Översikt vägdata, följ länken:

http://www.trafikverket.se/dataproduktspecifikationer-vag/

Generalisering (gäller enbart kommuner som levererar via xml)

Eftersom vägnätet i NVDB är generaliserat (d.v.s. det verkliga vägnätet är inte alltid fullständigt avbildat) finns det fall där företeelser inte kan registreras. Det kan t.ex. gälla lokala trafikföreskrifter för en korsning där verkliga förbindelser generaliserats bort i NVDB.

Generalisering av företeelser vid korsning

En sträckföreteelse som är heltäckande ska alltid beskrivas från nod till nod. Utbredning ska dras ända ut till noden så att inga glapp skapas.

I figuren så ska slitlager grus finnas även de första

metrarna på den röda sträckan ^Belagd

Grus

Utbredningar i korsning

(26)

TMALL 0170 Krav 2.0

Företeelsetyper på gångnät och cykelvägnät

Bilnätets företeelsetyper kan även finnas på gång- och cykelnätet

Vissa företeelsetyper som är beskrivna för bilnätet ska även registreras på gång- och cykelnätet och behandlas som om de tillhör Kvalitetskravklass 3. Vilka dessa är framgår av sammanställningen Vägdatas företeelsetyper som ligger på samma ställe som dokumentet Översikt vägdata, följ länken:

http://www.trafikverket.se/dataproduktspecifikationer-vag/

Speciella företeelsetyper på gångnät och cykelvägnät

Nedan listas de samband som finns mellan några företeelsetyper som registreras på gångnätet och cykelvägnätet.

(27)

TMALL 0170 Krav 2.0

Företeelsetyp med nättyp kan ha företeelsetyp med värde kan ha företeelsetyp med värde Vägtrafiknät Bilnät C-cykelled

C-rekommenderad bilväg för cykeltrafik

GCM-Passage alla (punktutbredning) Farthinder alla (punktutbredning) Cykelnät C-Cykelled

GCM-Belyst

GCM-Vägtyp Cykelbana GCM-Separation

Cykelfält GCM-Separation 5 vägmarkering

Cykelöverfart i plan/

cykelpassage

GCM-Passage (nod) 3 övergångsställe och/eller cykelöverfart i plan/cykelpassage 4 signalreglerat övergångsställe och/eller signalreglerad cykelpassage 5 annan ordnad passage i plan

Farthinder (nod) Alla utom 5 väghåla men 7 förhöjd genomgående gcm-passage är vanligast

Övergångsställe

Cykelpassage och övergångsställe

Gatupassage utan utmärkning Koppling till annat nät Fortsättning i nätet Trappa Torg Kaj Öppen yta

Annan cykelbar förbindelse Annan ej cykelbar förbindelse

Färja Färjeled

Cykelbana ej lämplig för gång Vägtrafiknät Gångnät GCM-Belyst

forts GCM-Vägtyp Gångbana GCM-Separation

Trottoar GCM-Separation

Övergångsställe

Gatupassage utan utmärkning Koppling till annat nät Fortsättning i nätet Passage genom byggnad Ramp

Perrong Trappa Rulltrappa Rullande trottoar Hiss

Snedbanehiss Linbana Bergbana Torg Kaj Öppen yta

Färja Färjeled

Samband mellan några företeelsetyper på gång- och cykelnätet.

(28)

TMALL 0170 Krav 2.0

Detaljerade krav vid leverans av företeelser

För detaljerade beskrivningar per företeelsetyp se respektive dataproduktspecifikation.

https://www.trafikverket.se/dataproduktspecifikationer-vag/

(29)

TMALL 0170 Krav 2.0

Versionslogg

Faststäl ld version

Dokume nt- datum

Ändring Namn

1.0 2019-02-

18

Första versionen i detta format. Tillsammans med TDOK 2019:0049 och TDOK 2019:0051 ersätter dokumentet TDOK 2013:0381 Regler vid insamling och leverans av vägdata.

Lars Pettersso n, UHväda

2.0 2019-05-

20

Vägtrumma:

Nytt attribut Antal trummor på platsen.

Justerat värdeförråd för attribut Inloppstyp resp Utloppstyp

Nya värden för Farthinder (10 och 11) Ny företeelsetyp: Gatutyp, Vägområde Flyttat exempelsamlingarna till

http://www.nvdb.se/sv/dokumentation/specifi kationer-och-stodjande-dokument/

Lars Pettersso n, UHväda

3.0 2019-11-20 Brunn-slamsugning:

Justerat så att den bara ska anknytas till bilnät Justerat klartext på attributvärden för:

Framkomlighet för vissa fordonskombinationer - Framkomlighetsklass

Vändmöjlighet

- Vändmöjlighetsklass Svängmöjlighet

- Svängmöjlighetsklass Viltuthopp: Justerat tabell

Åtgärdat referenser som inte fungerat

Bro och tunnel: Lagt till attributet Öppningsbar Justerat text för Övrigt vägnamn

Lagt till saknat värde Bullerskydd väg/materialtyp= 9 Gabion

Rättat värdeförråd för GCM-passage, GCM- separation, Rastplats, Räffla, Vattenskydd, Viltpassage

Lars Pettersso n UHväda

(30)

TMALL 0170 Krav 2.0

Justerat attribut och värden för Vägtrumma Justerat text på Slitlager och Färjeled Lagt till text om leveransmallar

4.0 2020-11-

20

Tagit bort detaljerade krav per företeelsetyp.

Texten är flyttad till DPS:erna Justerat text i kap. Omfattning

Lars Pettersso n UHväda