• No results found

Sammanfattning av rapporten

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Sammanfattning av rapporten"

Copied!
18
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sammanfattning av rapporten

Denna alkohol- och drogvaneundersökning har nu gjorts för elfte året i rad. Det ger en för Stockholms län unik möjlighet att följa utvecklingen av alkohol- och drogvanorna bland ungdomar i en kranskommun till Stockholm.

o Vid en sammanräkning av båda årskurserna (år 9 och år 2) har andelen rökare, intensivkonsumenter och elever som har prövat narkotika ökat för tredje året i rad. Ett annat oroväckande fynd är att de som dricker mest ökar sin konsumtion. Det innebär att polariseringen mellan de som inte dricker och de som dricker mest ökar liksom i förra undersökningen.

o Sammantaget röker 17 % av niondeklassarna i Sollentuna kommun vilket är en liten ökning sedan förra mätningen. I gymnasiets år 2 röker 27 % av eleverna vilket är mer än en fördubbling sedan 2004.

o 43 % av niondeklassarna i kommunen har druckit så mycket alkohol att de har känt sig berusade vilket är en ökning sedan förra mätningen. Flickorna överväger. 74 % i

gymnasiets år 2 uppger att de har varit berusade. 10 % har berusat sig en gång och 64 % flera gånger. Könsfördelningen är jämn.

o Den totala andelen intensivkonsumenter i år 9 ökade under de fyra första

undersökningarna. Den trenden bröts i o m undersökningen 2001 och fortsatte nedåt till 2004. Därefter kan en kraftig ökning iakttas som fortsätter i denna mätning. Andelen intensivkonsumenter av alkohol har i 2007 års undersökning passerat riksgenomsnittet med tre procentenheter och hamnar nu på 26 %. I år 2 ligger nivån stilla från förra mätningen på det högsta resultatet (47 %) under hela undersökningsperioden.

Könsfördelningen är liksom i förra undersökningen i stort sett jämn.

o Föräldrarna till år 9-eleverna har återigen blivit något mer restriktiva med att bjuda sina ungdomar på alkohol sedan förra mätningen.

o En stor andel av alkoholkonsumenterna i båda årskurserna har upplevt problem i samband med sitt drickande. Det är första hand flickorna som hamnar i olika typer av problem liksom i förra mätningen.

o Genomsnittet för år 9 i Sollentuna som har druckit smuggelsprit minst en gång är 26 % jmf med 28 % i riket. På gymnasierna har 49 % druckit smuggelsprit vilket är det högsta resultatet sedan 2005. Könsfördelningen är jämn i båda årskurserna.

o Andelen som prövat narkotika bland år 9-eleverna sjönk dramatiskt från 1997 till 2004.

Därefter finns en dryg tredubbling från två till sju procent vilket bör uppmärksammas.

Även i år 2 har andelen som använt narkotika minskat sedan 1997 men ökat sedan år 2004.

(2)

Varför är det viktigt att följa drogvaneutvecklingen bland ungdomar?

Få arbetsfält innehåller så mycket rykten och gissningar som alkohol- och drogområdet. Vi har alla vid upprepade tillfällen hört att "drickandet går allt längre ner i åldrarna" och att "det säljs knark på skolgårdarna." Men hur är det i verkligheten? Det finns olika sätt att försöka ta reda på det: använda befintliga data från polisingripanden, akutinläggningar mm, intervjua nyckelgrupper av professionella och andra "kännare" av lokalsamhället, arbeta med enskilda djupintervjuer bland ungdomar, arrangera fokusgruppsintervjuer eller arbeta återkommande med anonyma enkätundersökningar av elever på högstadiet och i gymnasiet.

Den här beskrivningen utgår från det sistnämnda och är ett försök att maximera nyttan av resultatet från anonyma elevenkäter. Alltså, varför är det viktigt att undersöka elevers alkohol- och drogvanor? Här är några synpunkter:

♦ En drogvaneundersökning ger en någorlunda välgrundad uppfattning om vad och hur mycket skolelever använder av olika berusningsmedel tillsammans med andra data om t ex trivsel, social bakgrund, attityder mm.

♦ En väl genomförd redovisning av undersökningsresultaten till de lokala politikerna kan bidra till att resurser nyskapas eller omdisponeras så att nya prioriteringar görs för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.

♦ Undersökningsresultaten kan – när de presenteras i media och på konferenser - öka engagemanget mot ungdomsmissbruk, t ex genom förbättrad ANT-undervisning, effektivare arbete av poliser, fältassistenter, socialarbetare, vårdanställda, fritidsledare m fl. Och sist men inte minst, en drogvaneundersökning kan engagera och aktivera tonårsföräldrar som en preventiv kraft mot missbruk.

♦ Om undersökningarna upprepas årligen eller var annat år kan tidsserien ge åtminstone indikationer på hur olika drogpreventiva åtgärder ger effekter i på ungdomarnas konsumtion av bl a alkohol, narkotika och tobak.

♦ En bra undersökning bör minimera antalet liknande lokala undersökningar.

♦ Enkätundersökningen ger data som kan användas för fördjupade analyser om orsakssamband.

Några metodproblem med drogvaneundersökningar

 Svarens tillförlitlighet

Erfarenheten säger att elever som medvetet överdriver sina drogvanor är få. Överdrifterna är då oftast av den karaktären att det är lätt att exkludera dessa blanketter vid inmatningen.

Ibland vill vissa elever imponera på sina kamrater genom att kryssa i en högre alkoholkonsumtion än vad som är den verkliga. Den risken kan minimeras om

undersökningen sker under tystnad och att ingen elev kan se vad kamraterna fyller i för svar.

Ett större problem är underrapportering eller osanna svar. Respondenten kan ha en ovilja att svara sanningsenligt på känsliga frågor. Speciellt om elevens beteende innebär ett socialt icke önskvärt eller kriminellt beteende. Detta har visat sig vid flera studier av den vuxna

befolkningen. I praktiken innebär det att framförallt frågorna om narkotika sannolikt

underrapporteras av de elever som har sådana erfarenheter. Dessa elever kan möjligen känna oro över att deras formulär kan identifieras vilket de uppfattar kan leda till negativa

(3)

 Bortfall

I år 9 brukar bortfallet, d v s frånvaron under en slumpvis vald lektion, ligga på 14-15 %. Det kallas för externt bortfall. Vi vet genom s k bortfallsanalyser att de som konsumerar mycket alkohol och har erfarenhet av narkotika är överrepresenterade i bortfallet. (Vid

bortfallsanalyser får de frånvarande eleverna göra enkäten när de återkommer till skolan.

Därefter jämförs de med dem som var närvarande vid det ordinarie undersökningstillfället.

Vid en sammanräkning brukar frekvenserna stiga med några procentenheter framför allt vad gäller storkonsumtion av alkohol och narkotikaerfarenheter). Man måste därför ta hänsyn till att de resultat man får vid en drogvaneundersökning innehåller mörkertal på några procent när det gäller dessa beteenden.

Med det interna bortfallet menas att elever som deltar i undersökningen låter bli att svara på vissa frågor i enkäten.

Att genomföra drogvaneundersökningen

När det är beslutat vilka årskurser som ska undersökas måste rektorerna kontaktas för ett godkännande. Rektorn behöver förankra detta bland de lärare som ska genomföra

undersökningen. För att undersökningen ska gå till på samma sätt i alla klasser är det viktigt med instruktionsbrev till lärare och elever. Efter insamling av blanketterna måste någon eller några personer stansa in uppgifterna, göra frekvenstabeller, analysera materialet, göra OH- bilder och ev rapport.

Innan presentationen av undersökningen

Innan det är dags att presentera undersökningen bör man utarbeta en strategi för hur det ska gå till för att få ut maximalt av resultaten. Här är några frågeställningar för en väl genomtänkt strategi:

• Vilka målgrupper ska vi nå?

- kommunledning, andra beslutsfattare, närpolis, skolor, socialtjänst, ideella organisationer, föräldrar, företagare, allmänhet m fl

• Vilka kanaler ska vi använda?

- interna nyhetsblad, hemsidor, lokala medier, muntliga och skriftliga presentationer, konferenser, föräldramöten mm

• Vilken information ska vi ge?

- enbart de nya resultaten, olika samband, annan information som t ex mobiliserar olika målgrupper etc

• När ska informationen ges och vem ska få den först?

• Vem ansvarar för vad?

Att presentera undersökningen

För att göra en bra presentation av resultaten från en drogvaneundersökning krävs snygga OH-bilder (gärna i färg). Om undersökningsresultaten kommer i tabellform kan man göra grafiska bilder i t ex Microsoft Office-programmet Power Point eller Lotusprogrammet FreeLance Graphics.

(4)

Bilderna bör göras som en jämförelse mellan de lokala resultaten och genomsnittet i Sverige genom CANs årliga rikssiffror.

En enkät innehåller ofta många frågor och man måste göra ett urval. Presentationen bör inte ta mer än ca 40 minuter. Här följer ett förslag på viktiga frågor att presentera för föräldrar, politiker, skolanställda och olika professionella grupper inom preventionsområdet:

• andel rökare

• andel som druckit alkohol senaste halvåret en / flera gånger

• olika dryckers andel av den totala alkoholkonsumtionen. Detta visar vilka drycker som är populärast bland ungdomar.

• andel intensivkonsumenter av alkohol (I frågeblanketten framgår att med

intensivkonsumtion menas att eleven vid ett och samma tillfälle dricker sex burkar folköl (=

24cl starksprit) eller fyra burkar starköl (= 24 cl starksprit) eller fyra burkar

starkcider/alkoläsk eller en flaska vin (= ca 20cl starksprit) eller en halvflaska sprit (= 35 cl starksprit). Den andel av eleverna som har en sådan konsumtion minst en gång per månad räknas som intensivkonsument).

• de vanligaste sätten att skaffa alkohol

• föräldrarnas uppskattade vetskap om ungdomarnas alkoholkonsumtion

• andel som druckit hembränd sprit under det senaste året (t ex 1-4 ggr, 5 ggr eller mer)

• de vanligaste sätten att skaffa hembränd sprit

• andel som har sniffat / sniffar (om resultatet är anmärkningsvärt)

• andel som haft möjlighet att pröva narkotika

• andel som har prövat / använder narkotika (En etisk regel som är viktig att iaktta, är att några få procent som har använt narkotika på ett litet antal elever kan göra det lätt att identifiera enskilda individer. Undersökningen görs inte av det skälet. Om det görs på det sättet kommer elevernas vilja till att svara sanningsenligt att minska markant. En bra regel är att redovisa sex elever eller färre som har använt narkotika som noll procent).

• vilka typer av narkotika som är aktuella

Om det föreligger stora könsskillnader på vissa frågor är det viktigt att illustrera detta! Det är också värdefullt att göra en kort sammanfattning på papper för utdelning i samband med presentationen.

Genom att dessutom göra s k korstabuleringar går det att redovisa olika samband, t ex mellan skolk och missbruk, mellan rökning och narkotikaanvändning, sociala bakgrundsfaktorer och missbruk mm.

Vad säger resultaten?

Det är viktigt att försöka analysera vad resultaten visar. Om t ex resultaten är goda, (visar en minskning) beror det på att de unga efterfrågar mindre alkohol, narkotika och tobak? Har deras grundläggande attityd förändrats eller handlar det snarare om att tillgängligheten har minskat? Eller kan en minskning eller ökning förklaras med en allmän trend i landet som helhet? T ex att narkotikaanvändning ökar eller minskar? För att säkrare kunna uttala sig om vad siffrorna står för behövs jämförbara kontrollområden där det inte görs några påtagliga åtgärder under motsvarande tidpunkt.



 Jörgen Larsson 2001.

(5)

Oseriösa svar

Erfarenheten från andra undersökningar visar att elever som medvetet överdriver sina drogvanor är ganska få. Överdrifterna är då oftast av den karaktären att det är lätt att

exkludera dessa vid inmatningen. I den här undersökningen har 15 blanketter uteslutits från år 9 och 2 på gymnasiet.

Ungdomars drogvanor i Sverige

Alkohol

I Sverige har vi mångårig erfarenhet av drogvaneundersökningar. Nationellt görs sådana fortlöpande av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Sett över hela undersökningstiden från 1971 kan man sammanfattningsvis konstatera att andelen

alkoholkonsumenter i år 9 var högre under "mellanölstiden" jämfört med idag. När mellanölet togs bort 1 juli1977 följde en minskning av andelen alkoholkonsumenter under de

nästkommande 10 åren. Från 1988 finns en svag ökning av konsumentgruppen som planade ut i slutet av nittiotalet. Därefter har den totala konsumtionen minskat, tack vare pojkarna.

Glappet mellan pojkars och flickors drickande har minskat påtagligt i o m att flickornas konsumtion i princip har legat still eller ökat något.

.

Vad gäller berusningsbenägenheten är den också lägre idag jämfört med första halvan av sjuttiotalet. Men även här finns en ökning sedan 1988-89 som planat ut i slutet av 90-talet.

Från år 2000 finns en minskning av drickandet nationellt i år 9. Det är framförallt folköl och hembränd sprit som har minskat mest bland ungdomar.

Narkotika

Mönstret kring narkotikavanorna i år 9 har stora likheter med alkoholvanorna. År 1971 uppgav 15 % av eleverna att de hade använt narkotika. År 1974 hade siffran sjunkit till 8,5 % och låg sedan på ungefär samma nivå under resten av 1970-talet fram till 1983 då andelen elever med narkotikaerfarenhet var 5 % bland båda könen. Under senare delen av åttiotalet låg siffrorna på ca 3 % och lika mellan pojkar/flickor. Därefter finns en ökning som 2001 gav 10

% för båda könen. Efter det året minskar vanorna ånyo och ger 5,5 % för år 2007. Det är angeläget att påpeka att narkotikasiffrorna är för låga med tanke på en viss underrapportering och bortfall!

Andel som använt narkotika i riket enligt CAN (år 9)

15

8,5

6 5

4 3 3 4 5

7,5 8 9 10

8 7 7

5,5

0 5 10 15 20

1971 1974 1979 1983 1986 1987 1989 1991 1993 1996 1999 2000 2001 2002 2004 2006 2007

%

(6)

Undersökningen ht 2007

Denna drogvaneundersökning är ett samarbete mellan Socialtjänsten i Sollentuna kommun och Jörgen Larsson, Prev & InFo. Undersökningen genomfördes under december 2007 i form av en anonym enkät med tillhörande instruktionsbrev. Svarsblanketterna lades ned i ett kuvert som klistrades igen innan eleverna lämnade klassrummen på skolorna.

Undersökningen genomförs för elfte året i rad.

Områdesindelning och undersökta skolor

Då det finns många små skolor/elevgrupper i kommunen går det ej av sekretesskäl att särredovisa dem. Därför görs en områdesindelning i undersökningen och gymnasierna

samredovisas av etiska skäl (Sollentuna Fria Gymnasium har för få elever att redovisa separat utan att slumpen spelar för stor roll).

Tureberg: Vittra/Johanssons skola, SIS (Sollentuna International), Sofielundsskolan Rotebro: Gillbo skola, Trollholmen, Mikaelskolan, Hertig Karls skola

Häggvik: Runan, Vibyskolan, Häggviksskolan, Sollentuna musikklasser Edsberg: Edsbergsskolan, Gärdesskolan

Helenelundsskolan

Gymnasierna: Rudbecksskolan, Sollentuna Fria Gymnasium (SFG)

Tidpunkt: December 2007

Undersökta årskurser: år 9 och år 2 på gymnasiet

Antal: 767 elever i år 9 (98 st fler än 2006) och 503 elever i år 2 på gymnasiet (34 färre än 2006). Totalt 64 fler undersökta elever än dec 2006.

Bortfall: 18 % i år 9 vilket är fyra procentenheter över CANs riksundersökning (13 % förra Sollentuna-mätningen) och 25 % i år 2 (21 % förra mätningen).

Internt bortfall: Totalt 1270 elever i de båda skolformerna har fyllt i enkäten. På vissa frågor kan n-talet vara lägre i och med att ett visst internt bortfall förekommer.

Jämförelsegrupper: Motsvarande årskurser i Sollentuna kommun från tidigare undersökningar. I vissa fall jämförelse med Stockholms län och riket.

Bortsorterade blanketter: Totalt 15 blanketter har bortsorterats p g a uppenbart oseriösa svar.

(7)

Resultat

Andel snusare

I år 9 snusar 10 % av eleverna vilket är en marginell ökning från förra undersökningen. Det är en klar övervikt för pojkarna (18 % pojkar jmf med 2 % flickor).

I år 2 snusar 9 % av eleverna (jmf med 16 % år 2005 och 2 % i förra undersökningen). Det är också här en klar övervikt för pojkarna (15 % pojkar jmf med 4 % flickor).

Figur 1a. Andel rökare

jmf mellan områden/skolor, dec 2007

%

Definitionen av rökare som används i den här undersökningen är att man röker dagligen eller ibland. Sammantaget röker 17 % av niondeklassarna i Sollentuna kommun vilket är en liten ökning sedan förra undersökningen. Könsmässigt är ca 14 % av pojkarna och 20 % av

flickorna rökare. Eleverna i Edsberg, Tureberg, Rotebro och Häggvik har de största andelarna som röker. Helenelundseleverna har den minsta andelen.

I gymnasiets år 2 röker 27 % av eleverna vilket är mer än en fördubbling sedan 2004.

Könsfördelningen på gymnasierna är ojämn med en övervikt för flickorna (32 % -21 %).

72 % av de rökande niondeklassarna har föräldrar som inte känner till att de röker (enligt elevernas egna bedömningar).

65 % av rökarna i år 2 uppger samma sak. Föräldrarnas ovetskap är alltså hög.

19 17 16

22

8

26

0 10 20 30

Tureb erg

Rotebro

Häggvik

Edsb erg

Helenelu nd

Gym nasierna

(8)

Figur 1b. Andel rökare

år 9 och år 2 på gymnasiet 1997-2007

Andelen rökare i år 9 har i princip sjunkit från 1997-2004. Därefter finns en dramatisk ökning.

Årets resultat hamnar på 17 %.

Också i år 2 fortsätter ökningen från 2004 och hamnar nu på 27 % rökare vilket är den högsta nivån under de 11 år som undersökningarna har pågått.

Figur 2. De vanligaste sätten att skaffa cigaretter

i % av de som röker, möjligt att fylla i fler alternativ år 9 och år 2 på gymnasiet, dec 2007

Niondeklassarna skaffar (i fallande ordning) sina cigaretter genom kompisar, genom att: köpa själv, genom att äldre personer ”köper ut”, genom att äldre bjuder, genom föräldrar utan lov eller med lov. Andelen som köper själva har ökat kraftigt liksom anskaffning genom

kompisar. 28 % av rökarna uppger att deras föräldrar känner till att de röker.

Ordningen är nästan identisk i gymnasiets år 2. Ett positivt tecken är att andelen som köper cigaretter själva har minskat något, kanske på grund av bättre legitimationskontroll i

butikerna. Likaså har föräldrarnas betydelse minskat återigen och man kan konstatera att de spelar en väldigt liten roll som anskaffare av cigaretter. Det hänger förmodligen delvis ihop med att bara knappt hälften av föräldrarna (45 %) som har rökande barn känner till att de röker.

15 14 14 14

12 11

8 7

15 15 17

22

19 19 20

23 18

15 12

20

26 27

0 10 20 30

97 98 99 0 1 2 3 4 5 6 7

åk 9

% åk 2

63

94

52

27

6 3

60 68

35

21

1 3

0 20 40 60 80 100

köper själv kompis äldre köper äldre bjuder föräld utan lov

föräld med lov åk 9 åk 2

%

(9)

Figur 3a. Andel som druckit alkohol senaste halvåret

jmf mellan områden/skolor, dec 2007

De största andelarna år 9-elever som har druckit alkohol senaste halvåret finns i Rotebro (69

%) och Häggvik (64 %). Dessa områden har också den största andelen som har druckit flera gånger.

Könsmässigt överväger flickorna något i nian som har druckit flera gånger det senaste halvåret (44 % flickor jmf med 42 % pojkar). I år 2 är könsfördelningen helt jämn (72 %).

Figur 3b. Andel som druckit alkohol senaste halvåret

år 9 och år 2 på gymnasiet 1997-2007

Andelen alkoholkonsumenter i år 9 fortsätter att öka sedan 2005 (som var den lägsta nivån sedan 1997) och hamnar nu på 59 %.

I år 2 har 83 % druckit alkohol det senaste halvåret vilket är en marginell minskning sedan förra mätningen. Resultatet ligger ungefär lika med riksgenomsnittet (CAN 2007).

65 65 68 64 62 59

52 51 50 54 59

86 79 83 85 83 84 80 76 80 84 83

0 15 30 45 60 75 90

97 98 99 0 1 2 3 4 5 6 7

åk 9

% åk 2

13 19 18

12 13 10

40 50 46 44

33

72

0 10 20 3040 50 60 70 80

Tureb erg

Rotebro

Häggvik

Edsb erg

Helenelu nd

Gym nasierna

en gång flera gånger

%

(10)

Figur 4. Andel som druckit alkohol så att de känt sig berusade

jmf mellan områden/skolor, dec 2007

43 % (35 % år 2006) av niondeklassarna i kommunen har druckit så mycket alkohol att de har känt sig berusade (10 % en gång och 33 % flera gånger). Flickorna överväger. Den största andelen nior som varit berusade både en och flera gånger finns i Rotebro-området.

74 % i gymnasiets år 2 har varit berusade jmf med 76 % år 2006 och 72 % år 2005. I denna undersökning har 10 % berusat sig en gång och 64 % flera gånger.

Könsfördelningen är jämn.

Figur 5a. Andel intensivkonsumenter av alkohol

jmf mellan områden/skolor, dec-2007

I frågeblanketten framgår att med intensivkonsumtion menas att man vid ett och samma tillfälle dricker sex burkar folköl (= 24 cl starksprit) eller fyra burkar starköl (= 24 cl

starksprit) eller fyra stora flaskor starkcider/alkoläsk (= 24 cl starksprit) eller en flaska vin (=

ca 20 cl starksprit) eller en halvflaska sprit (= 35 cl starksprit). Den andel av eleverna som har en sådan konsumtion minst en gång per månad redovisas i diagrammet ovan.

Tre av år 9-områdena (Rotebro, Edsberg och Häggvik) ligger högst och ganska lika (27 – 32

%) vad gäller andelen intensivkonsumenter av alkohol. Niorna i Tureberg ligger lägst med sina 17 % följt av Helenelund med 18 %. Pojkarna överväger något (28 % pojkar jmf med

17

27

32 30

18

47

0 10 20 30 40 50

Tureb erg

Rotebro

Häggvik

Edsb erg

Helenelu nd

Gym nasierna

%

%

14 15

10 10

5 10

23

38 36 36

23

65

0 10 20 30 40 50 60 70

Tureb erg

Rote bro

Häg gvik

Edsb erg

Helenelu nd

Gym nasierna

en gång flera gånger

(11)

Figur 5b. Andel intensivkonsumenter av alkohol

år 9 och år 2 på gymnasiet 1997-2007

Den totala andelen intensivkonsumenter i år 9 ökade under de fyra första undersökningarna.

Den trenden bröts i o m undersökningen 2001 och fortsatte nedåt till 2004. Därefter kan en kraftig ökning iakttas. Så även i denna mätning. Andelen intensivkonsumenter av alkohol har i 2007 års undersökning passerat riksgenomsnittet med tre procentenheter och hamnar nu på 26 %.

I år 2 ligger nivån stilla från förra undersökningen på det högsta (47 %) resultatet under hela undersökningsperioden. Könsfördelningen är liksom i förra undersökningen i stort sett jämn.

Figur 6. De vanligaste sätten att skaffa alkohol

i % av de som dricker, möjligt att fylla i fler alternativ år 9 och år 2 på gymnasiet, dec 2007

Andelen i år 9 som uppger att köper folköl själva har minskat radikalt från 35 % år 2002 till två procent också i denna undersökning. Det är förmodligen en kombination av att folköl har blivit mindre populärt samtidigt som handlarna är striktare med ålderskontrollen. En liknande minskning finns i år 2. Andelen elever i år 2 som dricker på krogen har också minskat kraftigt.

”Föräldrar utan lov” betyder att man stjäl alkohol i hemmet och det anskaffningssättet minskar i år 9 liksom ”Föräldrar med lov”. Föräldrarna har alltså blivit mer restriktiva med alkohol till sina ungdomar. Det vanligaste sättet att skaffa alkohol är – som i de flesta andra undersökningar – genom kamrater som oftast är äldre eller från langare. Det anskaffningssättet som ökar kraftigast och dessutom i båda årskurserna är genom langare.

10

27 26 31

24 21 20

15 20 21 26

24 37

43 47

39 42

36 36

44 47 47

0 10 20 30 40 50

97 98 99 0 1 2 3 4 5 6 7

åk 9 åk 2

%

50 45

2 9 11

2

10 63

51

4

16

6 9 14

0 10 20 30 40 50 60 70

kamrat langare köper folköl

föräld med lov

föräld utan lov

dricker krog

syskon

åk 9 åk 2

%

(12)

Figur 7. Vilka alkoholsorter eleverna vanligen dricker

i % av de som dricker, möjligt att fylla i fler alternativ år 9 och år 2 på gymnasiet, dec 2007

Eleverna i årskurs 9 dricker vanligen sprit eller starköl eller starkcider när de ska dricka alkohol. I år 2 dominerar sprit och starköl.. Könsmässigt överväger flickorna vad gäller vin, sprit, alkoläsk och starkcider. Övriga drycker dricks övervägande av pojkar. I år 9 har starköl ökat i popularitet medan folköl, vin och alkoläsk har minskat. Bland år 2 eleverna finns en ökning av andelarna som dricker starköl och en minskning av andelarna som dricker sprit och starkcider.

Figur 8. Föräldrars bjudvanor

i % av de som dricker

år 9 och år 2 på gymnasiet, dec 2007

I år 9 uppger 37 % av alkoholkonsumenterna att de ibland får smaka alkohol av sina föräldrar och 15 % får ibland ett eget glas. 45 % blir aldrig bjudna vilket är en ökning med fem

procentenheter sedan förra mätningen. Restriktiviteten bland år 9-föräldrarna har alltså ökat.

I år 2 får 27 % smaka ibland och 31 % får ibland ett eget glas. 6 % blir ofta bjudna eller får ibland en egen flaska/egna burkar vilket är samma siffror som i förra mätningen.

17

46

16

52

4

30

44

16

46

34

65

2

42 46

0 10 20 30 40 50 60 70

folköl starköl vin sprit hembränt alkoläsk starkcider åk 9 åk 2

%

45

37

15

1 2

36

27 31

4 2

0 10 20 30 40 50

nej aldrig ja ibland smaka ja ibland eget glas

ja ofta bjuden ja ibland egen flaska burkar åk 9 åk 2

%

(13)

Figur 9. Andel elever som fått problem p g a alkoholförtäring

i % av de som dricker, möjligt att fylla i fler alternativ år 9 och år 2 på gymnasiet, dec 2007

De vanligaste problemen som alkoholkonsumenterna i båda årskurserna fått när de druckit är

”förstört saker/kläder”, ”tappat pengar/värdesaker” och att man ”bråkat eller slagits”. 7 – 16

% av konsumenterna i båda åldrarna har haft oönskat eller oskyddat sex.

I år 9 överväger flickorna i samtliga problemtyper förutom ”bråkat/slagits” och ”bråk med polis”.

I år 2 överväger pojkarna när det gäller olycka/skada, bråk/slagsmål, och bråk med polis. I övrigt överväger flickorna.

I stort sett alla typer av problem i samband med alkoholförtäring har ökat i båda årskurserna.

Elevernas egna kommentarer i båda årskurserna: ”Maria Ungdom”(tre st), ”skjutit en kille med luftgevär”, ”somnat på oönskad plats”, ”strippat”, ”däckat i ett dike”, strulat med okända”, ”fyllecell”och ”minnesförlust”.

17

13

9 7 7

14

4 3

27

21

13

7

16 17

5 5

0 10 20 30

förstört sak/kläd

tappat pengar värdesaker

olycka skada

oönsk sex oskydd sex bråkat slagits

bestulen rånad

bråk med polis

åk 9 åk 2

%

(14)

Figur 10. Andel som druckit hembränd sprit senaste året

år 9 och år 2 på gymnasiet, 1997-2007

Den långa trenden av minskad konsumtion av hembränt är bröts år 2005 i båda årskurserna.

Årets nivå i år 9 hamnar på 10 % vilket är det näst lägsta värdet sedan 1997. Konsumtion av hembränd sprit ligger bland niorna i Sollentuna strax under riksgenomsnittet för år 2007 (10

% jmf med 13 % i riket).

Tillgängliga data för riksgenomsnittet i år 2 ger vid handen att 18 % har druckit hembränt en eller flera gånger. Vi kan konstatera att årets nivå bland tvåorna i Sollentuna är den lägsta (13

%) sedan år 1997.

Könsmässigt är det jämnt fördelat med hembränt i år 9. I gymnasiets år 2 finns en övervikt för pojkarna (15 % pojkar jmf med 11 % flickor).

Figur 11a. Andel som druckit ”smuggelsprit” senaste året

jmf mellan områden/skolor, dec 2007

Andelarna som har druckit ”smuggelsprit” en eller flera gånger det senaste året skiljer sig en del mellan områdena och pendlar mellan 17 – 32 % bland niondeklassarna. Genomsnittet för hela årskursen i Sollentuna är 26 % jmf med 28 % i riket. På gymnasierna har 49 % druckit smuggelsprit. Könsfördelningen är jämn i båda årskurserna.

21 21 23 22

17 15

11 10 19

8 10

41

35 35 38

30

24 21

15 18 17

13 0

10 20 30 40 50

97 98 99 0 1 2 3 4 5 6 7

åk 9

% åk 2

17

31 27 32

20

49

0 10 20 30 40 50

Tureb erg

Rotebro

Häggvik

Edsb erg

Helenelu nd

Gym nasierna

%

(15)

Figur 11b. Andel som druckit ”smuggelsprit” senaste året

2005-2007

Andelen som druckit s k smuggelsprit halverades i år 9 mellan 2005 och 2006 men ökar kraftigt i 2007 års undersökning. I år 2 är nivån den högsta på tre år.

Figur 12. Föräldrars kännedom om ungdomarnas alkoholvanor

år 9 och år 2 på gymnasiet, dec-2007, i % av alkoholkonsumenterna

De allra flesta föräldrar lever i okunnighet om storleken på deras ungdomars

alkoholkonsumtion. Detta är angeläget att diskutera på föräldramöten. År 9-föräldrarnas kunskap om sina ungdomars drickande har ökat sedan förra mätningen. Det måste ändå konstateras att 85 % av föräldrarna i år 9 vars ungdomar dricker alkohol, känner till max hälften av konsumtionen. Endast 15 % känner till nästan allt eller allt.

De gymnasieföräldrar som inte känner till något om sitt barns drickande ligger lika sedan förra mätningen på 25 %. Sammanfattningsvis känner 67 % av de alkoholkonsumerande år 2- elevernas föräldrar till max hälften av deras barns konsumtion.

%

53

25 32

42

15

33

0 10 20 30 40 50 60

åk 9 åk 2

nej liten del/hälften nästan allt/allt 35

17

26

44 43

49

0 10 20 30 40 50

åk 9 2 005

åk 9 2 006

åk 9 2 007

åk 2 2 005

åk 2 2 006

åk 2 2 007

%

(16)

Figur 13. Andel som haft möjlighet att pröva narkotika

jmf mellan områden/skolor, dec-2007

Bilden visar hur pass exponerade eleverna i olika områden är för narkotika enligt deras egen bedömning. Det ger en fingervisning om hur vanligt det är med narkotika i elevernas

närområden. Narkotikaexponeringen är störst för eleverna i Tureberg, Rotebro, Edsberg och Häggvik.

Genomsnittligt uppger 25 % av niondeklassarna i Sollentuna kommun att de haft möjlighet att pröva narkotika vilket är en kraftig ökning från förra mätningens 16 %. Riksgenomsnittet i år 9 är 20 % enligt CAN år 2007.

Exponeringen för narkotika har ökat också bland gymnasieeleverna. 41 % jmf med 35 % i förra mätningen uppger att de haft möjlighet att pröva.

Narkotikan bland niorna i Sollentuna ökar för tredje året i rad från två procent år 2004 till sju procent i år. 51 elever uppger att de har använt narkotika jmf med 40 st år 2006. Det är en viss övervikt för pojkar.

Enligt CAN har 5,5 % av niondeklassarna i riket prövat narkotika år 2007. Vi vet av Stockholmsundersökningar att siffrorna är högre i Stockholm än ute i landet.

I år 2 uppger 16 % av eleverna att de har använt narkotika vilket är lika med 81 elever och en ökning med en procentenhet sedan förra mätningen. Det är en kraftig övervikt för pojkar (21

% pojkar jmf 12 % flickor).

Totalt uppger alltså 51 elever i år 9 och 81 elever i år 2 på gymnasiet att de har använt narkotika. Det är en ökning med 13 elever sedan förra mätningen.

Cannabis (hasch och marijuana) är det klart vanligaste preparatet. Samtliga 81 elever som uppger att de har använt narkotika har använt hasch och / eller marijuana. Av dessa har 21 elever i år 9 också använt andra preparat (7 st ecstasy, 3 st LSD, 4 st amfetamin, 5 st heroin, 2 st kokain, 1 st DXM). 18 elever i år 2 har använt andra preparat (6 st ecstasy, 3 st LSD, 6 st amfetamin, 2 st heroin, 1 st kokain). Samma elever kan ha använt flera preparat.

30 26 25 26

15

41

0 10 20 30 40 50

Ture berg

Rotebro

Häggvik

Edsb erg

Helenelu nd

Gym nasierna

%

(17)

Figur 14. Andel som använt narkotika

år 9 och år 2 på gymnasiet, 1997-2007

Andelen som prövat narkotika bland år 9-eleverna sjönk dramatiskt från 1997 till 2004.

Därefter finns en dryg tredubbling från två till sju procent vilket bör uppmärksammas. Även i år 2 har andelen som använt narkotika minskat sedan 1997 men ökat sedan år 2004.

Figur 15. Andel som skolkar

år 9 och år 2 på gymnasiet, dec-2007

Skolket har ökat något i år 9 men minskat ganska kraftigt i år 2 sedan förra undersökningen.

30 % av eleverna i nian uppger att de skolkar någon gång per termin (31,5 % i riket, CAN 2007). 11 % uppger att de skolkar en eller flera gånger i månaden (11,5 % i riket) och 4 % skolkar en eller flera gånger i veckan (6 % i riket).

I år 2 skolkar fyra av tio elever någon gång per termin (32,5 % i riket), 25 % en eller flera gånger i månaden (26 % i riket) och 6 % skolkar en eller flera gånger i veckan (13 % i riket).

Sniffning

3 % av niondeklassarna (4 % år 2006) och 5 % bland år 2-eleverna (3 % år 2006) har sniffat en eller flera gånger. Snittet i riket för år 9 är 4 %. I år 9 i Sollentuna är det en stark övervikt för pojkar och i år 2 är sniffningen ganska jämnt fördelad mellan könen.

11 9

7 7 6 8

6

2 4 6 7

19

16 16

20 22 19

15

11 12

15 16

0 10 20 30

97 98 99 0 1 2 3 4 5 6 7

åk 9

% åk 2

30

40

11

25

4 6

0 10 20 30 40 50

åk 9 åk 2

ngn gång/termin en/fleraggr/mån en/flera ggr/vecka

%

(18)

Drogvaneundersökningen genomförs av förebyggande enheten på socialtjänstkontoret

Kontaktperson: Benny Johansson 08-579 211 53

References

Related documents

Men det var dock inte dessa goda egenskaper som skulle vara honom främst till hjälp vid valet, betonade tidningen, utan ”de personliga sympatier han vetat förvärfva, samt den

Lagoa das Furnas is a crater lake within the Furnas volcanic centre which is located on the island of São Miguel in the Azores archipelago.. The Furnas volcanic centre has a

Detta innebär möjligen att den rådande problemuppfattningen är felriktad och det mer centrala problemet likt den tidigare forskningen handlar om att konceptet för jus post bellum

Det här är ett samarbete med naturskolan, de kommer att vara med under själva dagen och hjälpa till med allt runt omkring, utrustning får eleverna låna av naturskolan och skolan..

Onsdagen den 20 januari, Simning 3, Klädsim, (Badkläder, T-shirt, långärmad tröja, mjukbyxor) Onsdagen den 27 januari, Skridskor 1, Övningar med isdubbar och

Det här är ett samarbete med naturskolan, de kommer att vara med under själva dagen och hjälpa till med allt runt omkring, utrustning får eleverna låna av naturskolan och skolan..

undersökning undersöka om denna attitydförändring fått genomslag bland elever och föräldrar och om föräldrars erfarenheter och attityder påverkar deras barns intresse och

När läsaren ska läsa okända ord identifierar den rätt fonem för varje grafem, sätter samman fonemen och utläser ordet.. Lite mer avancerad läsning är när