• No results found

Särskilt stöd i skolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Särskilt stöd i skolan"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

KonKreta verKtyg för sKolan

Särskilt stöd i skolan

Elevhälsa

Sekretess och tystnadsplikt i elevhälsoteamet

Att samverka med externa instanser – hur får vi det att fungera?

Samlas kring eleven och ta vara på allas kompetens

Problemskapande beteende i skolan

Självstyrning – när träna och när anpassa?

Frustration, ilska och utagerande beteende – hur gör vi nu då?

Hjälpmedel, strategier och verktyg som fungerar

Åtgärdsprogram

Vem ska egentligen ha ett åtgärdsprogram – vad säger skollagen?

Konkret utformning av åtgärdsprogrammet – så får vi bäst effekt

Nycklar till motivation och meningsfullhet

u 15 september, Stockholm

u 30 september, Stockholm

u 28 oktober, Stockholm

u www.teknologiskinstitut.se

(2)

Måndag 15 september, Stockholm

Åtgärdsprogram

9.00 RegiStReRing med kaffe och SmöRgåS

09.30 PRojektledaRe lena hjoRth hälSaR välkommen 09.35

Särskilt stöd och åtgärdsprogram – vad säger egentligen skollagen ?

Skollagen har ett par år på nacken men just åtgärds- programmen kopplade till elever med behov av särskilt stöd, upplevs fortfarande som svåra. Nu korrigeras lagen eventuellt och förutsättningarna ändras.

Vem ska egentligen ha ett åtgärdsprogram?

Elever i behov av särskilt stöd – vilka är dessa elever och vad har de rätt till enligt skollagen?

Vem får skriva åtgärdsprogram och när bör man göra det?

Åtgärdsprogram – valfritt eller tvingande?

Vilka är förändringarna i skollagen?

Vad säger Skolverkets nya Allmänna råd?

Praxis från Skolväsendets överklagandenämnd

Åtgärdsprogram – sekretess och tystnadsplikt

Sekretsslagen i relation till skolans dokument är stark och upplevs ofta som en snårig djungel att tränga igenom.

Mikael reder här ut vad som gäller, för att ni ska veta hur ni ska agera mot annan personal och föräldrar.

Vilka rättigheter och skyldigheter har skolan när det gäller skolans dokument och åtgärdsprogrammen?

Vilken information får skolans personal dela med varandra?

Vilken information får/måste skolan delge föräldrarna?

Skolsekretessutredningens förslag mikael hellStadiuS, skoljurist

Mikael Hellstadius är en av Sveriges främsta skoljurister och var också projektledare när den nya skollagen togs fram. Mikael har alltid ett pedagogiskt och praktiskt fokus när han undervisar om skollagens aspekter, vilket gör honom till en av våra mest uppskattade utbildare 11.45 lunch

12.45

Åtgärdsprogrammet som ett effektivt verktyg i pedagogens vardag

Istället för åtgärdsprogram – individanpassad undervisning enligt läroplanerna

Vad är en pedagogisk utredning och hur går det till?

Hur relaterar du åtgärdsprogrammet till kunskapsmålen?

Exempel på HUR du ska skriva för att bli konkret – rubriker och utformning

Så arbetar du med uppföljning och utvärdering för bästa verkan

Relationen elev-skola-föräldrar aggie öhman, verksamhetsutvecklare

helena WallBeRg, gymnasielärare och specialpedagog, täby enskilda gymnasium

Helena Wallberg är lärare och författare till boken Formativ bedömning i praktiken samt till läromedel i engelska. Aggie Öhman är verksam- hetsutvecklare med inriktning mot specialpedagogik, kommunikation, ungas utanförskap och skola. Tillsammans erbjuder de sitt koncept

”implementera inkludering”, där en av delarna är anpassningar och särskilt stöd. Andra områden är effektiv dokumentation & kommunika- tion, styrdokument som vision & värdegrund, inkluderande formativ bedömning, samt skolsituationer & problembeteenden. De driver bloggarna Specialpedagogen respektive Prestationsprinsen.

14.45 fika 15.10

Att lyckas i skolan – skapa rätt förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd

Hur resonerar vi egentligen runt våra elever och lärandet?

Nycklar till motivation och meningsfullhet – att undervisa elever som har behov av särskilt stöd

Konkreta tips på hur du utvecklar arbetet ihop med elever som misslyckas i skolans miljö

Vad krävs för att skapa rätt förutsättningar för lärande och göra lärandet meningsfullt?

Vad sker i mötet mellan eleven och skolans aktörer/miljön?

SuSanne lindBeRg åkeRBeRg, förstelärare, magelungen Susanne är utbildad lärare/specialpedagog med erfarenhet av att arbeta tillsammans med elever som tidigare missyckats i skolan.

Hon ger exempel på konkreta verktyg i vårt gemensamma arbete och ifrågasätter skolans attityder till dessa elever.

17:00 dagen avSlutaS

BenStRäckaRe

(3)

Tisdag 30 september

Problemskapande beteende i skolan

Strategier för elever med och i svårigheter – konkreta verktyg för dig som pedagog

Under seminariedagen tittar vi på förhållningssätt och verksamma strategier för en fungerande skolvardag. Vad kan vi göra för att skapa verklig förändring? Vi varierar mellan föreläsning, filmsnuttar och diskussioner och det ges möjlighet att byta erfarenheter med kollegor i landet.

En del elever finner sig väl tillrätta i skolan. För andra är det svårare och utmaningarna är många: att vara koncen- trerad och jobba på med skolarbetet, att bromsa sig och tänka efter innan man handlar, att samspela och samarbeta med andra.

En del av dessa elever har diagnoser såsom ADHD, autism eller annat, men även elever utan diagnos kan ha ett bete- ende som skapar problem i skolan. Kunskapen om hur vi kan förstå vad vi kan göra för att det ska fungera har ökat.

läR dig meR om

Hur kan vi förstå varför det blir som det blir i stunden?

Diagnos eller inte – hur vet vi vad som är vad?

Självstyrning – när träna och när anpassa?

Frustration, ilska och utagerande beteende – hur gör vi nu då?

Positiv feedback som strategi

Att hantera problemskapande beteende

Problem är möjliga att förutse – systematiskt observation och vass analys

Hur ska vi prioritera?

Samarbete för förändring

Hjälpmedel som hjälper

Strategier som fungerar och som gör att vi själva också mår bättre

Framgångsfaktorer och fallgropar i föräldrakontakten

Seminarieledare david edfelt

leg PSykolog, PRovivuS

David arbetar med handledning och utbildning och har stor kunskap om barn och ungdomar med neuropsykiatriska funk- tionsnedsättningar, inlärningssvårigheter och problemskapande beteende. Han har arbetat i förskola/skola, barnpsykiatri och under många år på Karolinska Universitetssjukhuset. David undervisar på Specialpedagogiska Institutionen vid Stockholms Universitet och är en mycket uppskattad utbildare och föreläsare.

Sagt om david:

”Otroligt påläst och kunnig. Alla borde få en föreläsning av David.”

”Ett komplext område beskrevs på ett roligt, underhållande och begripligt sätt. Lärde mig mycket som jag direkt kan använda mig av.”

”Äntligen en psykolog som kan förklara detta så man förstår!”

tideR föR dagen

9.00 RegiStReRing med kaffe och SmöRgåS 9.30 SeminaRiedagen StaRtaR

12.30 – 13.30 lunch 14.45 em fika

16.30 SeminaRiedagen avSlutaS

fördjupande

seminariedag

(4)

Tisdag 28 oktober, Stockholm

Elevhälsa

9.00 RegiStReRing med kaffe och SmöRgåS 9.30 PRojektledaRe lena hjoRth hälSaR välkomna 9.40

Elevhälsan i skollagen

Skollagen ställer stora krav på dig som arbetar med elev- hälsa och 2011 förändrades fokus i skolhälsovården. Här får du en djupare förståelse för lagens betydelse och verk- tyg för att implementera den fullt ut i ditt dagliga arbete.

Vad säger skollagen om elevhälsan och vad innebär förändringarna från 2011?

Hur använder vi reglerna praktiskt i verksamheten?

Hur arbetar vi förebyggande och samtidigt ”släcker bränder”?

Sekretessen i elevhälsan

Hur tolkar vi sekretess och tystnadsplikt?

Nya krav på sekretessen inom elevhälsan, vad innebär det i prakti- ken?

Integritetskänsliga uppgifter i förskola/skola, hur hanterar vi dem?

Vad får/bör vi säga och inte säga?

Nya regler gällande sekretess i skolan från 2013 mikael hellStadiuS, Skoljuridisk expert och föreläsare

Mikael var projektledare för arbetet med att forma den nya skollagen som infördes 2011. Som jurist med inriktning på skolfrågor och före detta kansliråd på Utbildningsdepartementet är han en kunnig och flitigt anlitad föreläsare i ämnet.

11.40 lunch 12.40

Samverkansarenor i vardagen

I Habo kommun jobbar elevhälsan hårt för att skapa god samverkan mellan olika instanser runt eleverna. Genom ett utvecklingsprojekt har en ny roll utvecklats för att stärka arbetet.

Vilka ska samverka och när?

Så har vi skapat en organisation för samverkan

Samverkansarenor elevhälsa, socialtjänst, bup, etc. – så fungerar det i vardagen

Barn- och ungdomssamordnarens roll och funktion

Våra största utmaningar i projektet – så har vi löst dem!

Så har satsningarna finansierats

jeSSica ek, Barn- och ungdomssamordnare, habo kommun

13.30

Elevhälsoteamet är ingen ö – att ta vara på allas kompetens

På Blästadsskolan är elevhälsoteamet är ingen isolerad ö som elever bollas över till när andra inte kommer vidare.

Teamet arbetar för att öka tillgängligheten för alla arbets- lag och samarbetar tillsammans i hela organisationen.

Så har vi organiserat elevhälsoarbetet

Hur kan vi bidra i hela skolorganisationen

Att förankra arbetet i arbetslag och få alla att dra åt samma håll

Hur har vårt utvecklingsarbete sett ut och vilka resultat har vi sett hittills?

malin öhman, skolpsykolog, linköping kommun åSa noRBeRg, bitr. rektor, Blästadsskolan 14.20 fika

14.50

Med eleven i fokus

Det ställs höga krav på elever när det gäller att vara själv- gående, jobba koncentrerat och målinriktat samtidigt som man ska utveckla relationen till kamrater och vuxna. För vissa elever är detta en stor utmaning och de misslyckas gång på gång. Hur möts vi runt eleven för att fånga upp svårigheter och öka möjligheten att lyckas i skolvardagen?

Hur kan vi samverka för att tidigt identifiera och fånga upp elever med utmaningar?

Hur kan vi jobba tillsammans runt eleven?

Vad kan elevhälsoteamets roll vara?

Hur bemöta eleven och inkludera honom eller henne i processen?

Vilka strategier är betydelsefulla för att möta elevens beteende?

david edfelt, leg. Psykolog, Provivus

David arbetar med handledning och utbildning och har stor kunskap om barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsätt- ningar, inlärningssvårigheter och problemskapande beteende. Han har arbetat i förskola/skola, barnpsykiatri och under många år på Karo- linska Universitetssjukhuset. David undervisar på Specialpedagogiska Institutionen vid Stockholms Universitet och är en mycket uppskattad föreläsare.

16.30 konfeRenSdagen avSlutaS

BenStRäckaRe

(5)

under hösten erbjuder vi tre specialsydda konferensdagar med fokus på ökad kompetens för dig som arbetar med elever med behov av särskilt stöd. välj den dag som passar dig bäst – eller varför inte kombinera flera?

åtgäRdSPRogRam riktar sig till alla som arbetar med åtgärdsprogrammet – både i processen kring framtagandet och i det pedagogiska arbetet. Dagen ger en tydlig genomgång av vad som gäller enligt skollagen, tips på den konkreta utformningen för bästa verkan samt en inspirerande föreläsning om vårt eget förhållningssätt till dessa elever.

PRoBlemSkaPande Beteende i Skolan hålls av uppskattade utbildaren David Edfelt, leg. psykolog. David ger en förståelse för varför det blir som det blir i stunden och presenterar verksamma strategier och konkreta verktyg i arbetet med elever med och i svårigheter – oavsett de har en diagnos eller ej.

elevhälSa är konferensen för hela elevhälsoteamet. Här presenteras uppdraget i skollagen och vi reder ut frågetecken kring sekretess och tystnadsplikt. Du får även lyssna till framgångsrika exempel på utvecklingsarbete för förbättrad sam- verkan både internt och externt.

Vi har lång erfarenhet av att arrangera konferenser för skolpersonal och presenterar alltid konkreta strategier och verktyg med hjälp av experter och praktiska exempel.

Vänliga hälsningar Lena Hjorth Projektledare Teknologisk Institut 0765-27 55 72

Röster från tidigare deltagare

”Mycket bra dag! Vi åkte hela elevhälsoteamet och det var väl investerade pengar.”

”Fantastiska, engagerande föreläsningar som jag gärna hade lyssna till längre.”

”David Edfelt var mycket bra.

Jag satt på helspänn och kommer ihåg allt som sades.”

Särskilt stöd i skolan

(6)

Porto betalt

Sverige

RetuRadReSS Teknologisk Institut, Rådmansgatan 38, 113 57 Stockholm

■■ Hemmasittare

■■ Fritidshem 2014

■■ Pedagogik i förskoleklass

■■ Motiverade elever – håll utkik!

andRa utBildningaR i teknologiSk inStitutS Regi

Se www.teknologiskinstitut.se för datum och mer information

Särskilt stöd i skolan

tRe enkla Sätt att anmäla dig!

www.teknologiskinstitut.se/konferens info@teknologiskinstitut.se

tel 031-350 55 00

övRig infoRmation

På www.teknologiskinstitut.se hittar du praktisk information och tips på boende. Anmälan är bindande, för av- och ombokningsregler vänligen se hemsidan. Har du övriga frågor kontakta gärna projektledaren Lena Hjorth på LEHJ@teknologiskinstitut.se. Teknologisk Institut förbehåller sig rätten till ändringar av program, tid och plats.

varför ska du gå på konferenserna?

Få full koll på vad som gäller enligt skollagen

Stärk din pedagogik med strategier och verktyg

Hitta samverkansformer med eleven i fokus

Byt viktiga erfarenheter med kollegor från hela landet

grupp- och kombinationsrabatter

Är ni en grupp som vill åka på utbildningarna eller vill du gå på flera tillfällen? Kontakta projektledare Lena Hjorth för att få ert bästa pris.

lehj@teknologiskinstitut.se telefon 0765-27 55 72.

I priset ingår lunch och förfriskningar under fikapauser.

Anmälningsbekräftelse och faktura sändes efter mottagen anmälan.

Moms tillkommer på priserna ovan. Rabatter och erbjudanden går ej att kombinera.

åtgärdsprogram

datum och PlatS 15 september 2014 (3884-3) Hotel Birger Jarl

Konferensentré Birger Jarlsgatan 61A PRiS 2980 kr

Problemskapande beteende

datum och PlatS 30 september 2014 (3925-1) Hotel Birger Jarl

Konferensentré Birger Jarlsgatan 61A PRiS 2980 kr

elevhälsa

datum och PlatS 28 oktober 2014 (3870-5) Hotel Birger Jarl

Konferensentré Birger Jarlsgatan 61A PRiS 2980 kr

References

Related documents

Det får till resultat att vissa barn faller igenom och friskolan beviljas inte tilläggsbelopp för en kostnad som inte ska ingå i grundbeloppet trots att barnet har

Idag ökar antalet elever som inte når målen i skolan, och Sverige halkar efter i flera internationella undersökningar när det gäller både matematik, svenska och andra ämnen.

Enkätsvaren om motiv speglar även en attitydskillnaden mellan de båda grupperna då hemmagruppen i hög grad anser att medverkan skulle ha medfört för mycket

Så även om utredningssidan på socialtjänsten vill placera ungdomarna i familjehem, så blir det svårt för familjehemssekreterarna att göra detta eftersom att de är

Kanske vi ändå mest bara pratar om att alla skall få ha en egen åsikt, men om man ändå aldrig känner att någon stöttar en så man vågar föra fram sina åsikter, då finns det

Man trycker vidare på att skolan ska vara en plats där alla får utvecklas och att personalen ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna möta elever med olika funktionshinder men

När läsinlärningen inte går enligt mallen. I intervjun vill jag ställa frågor som bland annat handlar om hur du organiserar arbetet för elever som går i första klass,

ser även att de intervjuade lärarna beskriver att det gäller att utveckla korta men tydliga mål för barn i behov av särskilt stöd för att kunna se tydliga resultat. Ett