Ett undervisningsmaterial för förskolan
Världen släcker för klimatet, släcker du?
Förskolor släcker ner för klimatet. Släck ljuset, var en del av lösningen.
Jag släcker, släcker du? Lördagen den 27 mars 2010 vill vi att 1 miljard människor över hela jordklotet släcker ner ljuset som en manifestation för klimatet.
Vi vill nu engagera landets alla förskolor. Som en hjälp till förskolans peda- goger presenterar vi nu ett utbildningsmaterial som ska stärka och fördjupa klimatundervisningen med fokus på Earth Hour. Vi vill göra Earth Hour till en Earth Week d v s låta hela veckan fram till den 27 mars bli en klimat- vecka. Anmäl din förskola redan idag på www.wwf.se/earthhour.
Ett fylligare och mer grundläggande material om hur en förskola kan arbeta med klimatfrågor på tre fronter hittar du på www.wwf.se/earthhour. Det har namnet Förskolan för en hållbar utveckling (Resurs 4).
Earth Hour –
Klimatundervisning
Anmäl din förskola på www.wwf.se/earthhour
Barn
Personal
Föräldrar
Klimatförändringarna berör alla. Förskolan kan arbeta på tre fronter: barnen, per- sonalen och föräldrarna.
Syfte och
pedagogiska grundstenar
Syfte
Att fördjupa kunskaperna om energi och klimat med fokus på Earth Hour samt att engagera och motivera barn, förskolepersonal samt föräldrar att göra aktiva, klimatsmarta val.
Pedagogiska grundstenar
Sex byggstenar är centrala när vi lär om hållbar utveckling:
1. Livslångt lärande. Vi lär oss ständigt nya saker i nya sammanhang både i och utanför förskolan. Vi bär på personliga erfarenheter som är viktiga att lyfta fram, att någon lyssnar på mina funderingar. Nyfi kenheten blir som en bro mellan oss och verkligheten.
2. Barnet i centrum. Barnet skapar själv sin kunskap i samspel med sin omgivning. Utgå från barnets förkunskaper, frågor och intressen.
3. Helhetssyn. Eftersom hållbar utveckling berör både ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter är förskolans inriktning på att koppla ihop alla delar till en helhet viktiga och att beröra dåtid-nutid-framtid och lokala och globala aspekter.
4. Demokratiska arbetsformer
En hållbar utveckling bygger på att alla är delaktiga i sociala och mer for- mella sammanhang. Se leken som demokratins förutsättning.
5. Refl ektion. Genom att dokumentera, förhålla sig kritiskt och nyfi ket ställa frågor vidgas våra kunskaper. Det är när vi refl ekterar som erfarenheten blir till kunskap.
6. Olika perspektiv. Ett ämne kan ses utifrån olika perspektiv, till exempel historiska, etiska och miljömässiga. Respektera varandras ståndpunkter och ta ställning.
Tre fronter
Klimatförändringar berör alla i stort som smått. Ett förslag är att förskolan arbetar på tre fronter: barnen, personalen och föräldrarna. Att tillsammans utveckla en handlingskompetens. Läs mer om detta i skriften Förskolan för en hållbar utveckling, www,wwf.se/earthhour (Resurs 4).
Barn
Personal Föräldrar
1. Släck lyset, tänd ett ljus!
Släck ljuset i rummet. Samla barnen i en ring. Tänd ett stearinljus eller ännu hellre ett bivaxljus. Tänd ett ljus för hoppet, för möjligheterna, för framti- den! Berätta kort om idén med Earth Hour, att släcka ner en timme den 27 mars för att få stopp på klimatförändringarna:
Earth Hour (jordens timme), 60 minuter då människor över hela värl-
•
den släcker ner
visa att vi bryr oss om vår planet
•
vi använder för mycket energi, jorden har fått
• feber
visa bilder och fi lmer som fi nns på wwf.se/earth-
• hour
visa satelitbilden (Resurs 1)
•
Läs mer på www.wwf.se/earthhour
Uppvärmningsövningar
2. Såpbubblan
a) Blås några såpbubblor utomhus.
Vad liknar en såpbubbla?
Jordklotet är stort men ömtåligt. Vi måste vara rädda om planeten.
b) Alla lägger sig på marken i ryggläge och ligger så en stund tysta och blun- dar. Tankar? Känslor? Kyla?
c) När man är kall behöver man värme t ex från varm dryck. Drick något varmt.
d) Gör upp en eld.
e) Lek en värmande lek.
f) Gör en åkarbrasa!
3. Vad är energi?
a) Stå i ring. Håll varandra i händerna. Känn värmen i händerna. Vi värmer varandra. Energin går från människa till människa.
b) Gnugga händerna mot varandra. Hur känns det? Vad kan man kalla det?
c) Dela ut små äppelbitar och smaka på dem. I mat fi nns energi som gör att kroppen fungerar. Kroppen är som en motor som behöver bränsle.
d) Vad tankar vi bilar med? Jämför med äppelbitarna ovan.
e) Hur använder du energi där hemma? Ge exempel på leksaker och andra ting som drivs med el.
KOMMENTAR
När man blåser såpbubblor blåser man bl a in koldioxid in i bubblan. En tung och osynlig gas. Vi har för mycket koldioxid på planeten jorden. Det är den som skapar klimatföränd- ringarna.
KOMMENTAR
Energi handlar om sambandet mellan arbete, värme och rörelse. Energi är något som be- hövs för att få något att hända. Vår energianvändning i direkt kopplad till klimatförändring- arna. Vår stora användning av fossila bränslen skapar en s k växthuseffekt som alstrar en global uppvärmning. Vi lägger liksom en värmande fi lt över en jord som fått feber.
4. Släck din lampa
Sång och rörelseaktivitet som syftar till att göra barnen medvetna om att spara energi och el genom att släcka lampor i rum där ingen är.
Släck din lampa
Melodi: Björnen sover
Släck din lampa, släck din lampa, spara energi.
När du lämnar rummet, släcker du din lampa.
Släck din lampa, släck din lampa, spara vår planet.
Rörelseaktivitet till sången
Barngruppen är Glödlampor och de håller händerna över huvudet och bildar formen av en lampa. Ett barn sitter på marken (kallas Lysknappen) samtidigt som de andra sjunger sången. När de kommer till slutet, ”spara vår planet” släpper de taget och springer sin väg. När Lysknappen kullat ett barn ”släcks” den lampan och de är nu två släckta lampor. De andra sjunger sången en gång till och nu är det två barn som är på jakt efter ”lampor som lyser i onödan”.
Att samtala om efteråt Vad betyder ordet en-
•
ergi? (att man orkar göra saker, hoppa, leka).
Vad är energi?
•
Var får du din energi
•
ifrån? (maten)
Varför är det viktigt att
•
vi inte låter lampor lysa i onödan?
Vilken typ av lampor
•
fi nns det? (lågenergi/ vanliga glödlampor, lysrör). Hur kan man skilja dem åt? Vilken ska jag välja? Med vanliga glödlampor blir den mesta energin till värme men med lågenergilampor blir den mesta energin till ljus.
Vilken typ av lampor har vi här på förskolan vilken typ har vi hemma?
•
Vad gör man med en lampa som inte lyser längre? (återvinner)
•
Alla kan hjälpa till att spara energi, återvinna och släcka. Även bar-
•
nen i förskolan genom att släcka i ett rum där ingen är.
Varifrån kommer strömmen som gör att lamporna lyser (vind, vatten,
•
kärnkraft, olja)?
Att samtala med föräldrar om
Vikten av att låta barnet titta hemma vilken typ av lampor som används. Att lyssna på barnen och deras tankar.
KOMMENTAR
Förslag på fortsättning: Den släckta lampan får gå iväg och släcka en lampa på förskolan som lyser i onödan.
Leken kan göras utomhus när det är lite mörkt.
Istället för händer som formas som glödlampor har alla fi cklampor som släcks om man blir kullad.
5. Träd - människans bästa vän
Övningen syftar till att göra bar- nen medvetna om trädens för- måga att lagra energi och ta upp koldioxid.
Möt ett träd
Hälsa på ett träd, känn och stu- dera det. Prata med det. Intervjua det. Vad tänker det på? Hur kän- ner det sig?
Trädets gratistjänster Träden är verkligen våra vän- ner; det ger oss syre att andas, tar hand om vår koldioxidmättade andedräkt, ger virke till möbler.
Trädets löv tar emot solens strålar som är fulla av energi. Vatten och näring suger trädet upp genom rötterna. Det gör att trädet växer och energi lagras i trädet.
Jämför med oss. Vi äter för att växa, hålla värmen och orka röra på oss.
Trä (virke) ger mycket värme när det brinner och det brinner bra. Energin
frigörs och blir ljus och värme. Tänd en tändsticka och titta på hur fi nt den brinner eller sitt vid lägerelden och titta på lågorna och känn värmen. Vär- men är egentligen lagrad solenergi. Kanske fi nns det energiskog i närheten som man kan samtala om och eventuellt besöka.
Lär känna träden där du bor - Krama ett träd!
- Beskriv vad ett träd är för dig eller rita ett träd som du har träffat.
- Lär känna träden runt din förskola med alla dina sinnen. Titta på trädets stam, grenar och knoppar genom luppen. Slut ögonen och lyssna på ditt träd.
- Samla blad, barr och frukter från olika träd. Lägg blad och barr i en hög och frukter i en hög. Para ihop rätt löv med rätt frukt.
- Följ ett årstidsträd. Var vän med ett träd under ett år och se hur det föränd- ras från årstid till årstid.
Plantera en klimatdunge
Träd är viktiga i klimattider. De tar upp gasen koldioxid som vi har för mycket av. Att följa ett träd från liten planta till stort träd är ett spännande trolleri.
Att samtala med föräldrar om
Föräldrarna skulle kunna enas om att stödja trädplanteringar i världen t ex Vi-skogen i Östafrika.
KOMMENTAR
För varje kubikdecimeter ny ved ditt träd växer till kommer det att suga upp ett kilo koldioxid och ge ifrån sig 7 hg syre. En kubikmeter trä lagrar 1000 kg koldioxid.
6. Leta energislukare på förskolan och hemma
Övningen syftar till att göra barnen medvetna om att vi alla kan hjälpas åt att spara på jordens resurser genom att spara energi.
Ta på energiglasögonen och leta efter energislukare hemma och på försko- lan. Gör ”glasögon” av t ex piprensare. Med dem på näsan skall energislu- kare upptäckas.
Exempel:
onödigt många tända lampor
•
öppna fönster som släpper ut värme
•
en radio som står på stand by
•
en dator som är på fast ingen använder den
•
en kran som droppar
•
öppna dörrar som släpper ut värme
•
leta efter energislukare tillsammans och prata om varför de är just en-
•
ergislukare och hur man tillsammans kan spara energi genom att vara medveten om dessa energislukare.
7. Energilek
Rörelseaktivitet som syftar till att göra barnen medvetna om att det fi nns olika typer av energi och energikällor.
Material: Bilder på olika föremål kopplade till energi i 2-3 upplagor d v s 2-3 bilder av varje föremål. Exempel på bilder: lågenergilampa, vindkraft- verk, vattenkraft, sol, olja/fossila bränslen, batteri, mat. Resurs 2
Diskussioner kring varje bild vad den visar och hur den kopplas till energi.
Lågenergilampa
• : med vanliga glödlampor blir den mesta energin till värme men med lågenergilampor blir den mesta energin till ljus.
Vindkraftverk
• : miljövänligt energialternativ. Vinden driver runt propellern.
Vattenkraft
• : miljövänligt energialternativ. Vattnet driver propellern.
Solen
• : stor energikälla som ger värme och ljus, solens energi driver fotosyntesen.
Olja
• : gamla döda djur och växter. Inte någon bra energikälla då det bildas mängder med koldioxid som gör att jorden blir varmare (växt- huseffekt).
Batterier
• : lagrad/sparad energi.
Mat
• : energi fi nns i växter och djur som i sin tur ger oss energi när vi äter.
Trä/förbränning:
• träden lagrar energi som vi kan använda till exem- pel när vi eldar för att få varmt.
a) Lägg ut en eller två exemplar av varje bild på golvet/marken (beroende på hur många barn som är med) och placera ett barn vid varje bild.
b) En lekledare som blir utropare får de andra bilderna.
c) Utroparen håller upp och visar två av bilderna och säger t ex
”Vindkraftverket och solen byter plats med varandra”.
Variera utropen så att alla får möjlighet att byta plats. Försvåra genom att ropa ut tre olika o s v.
Tips: Man kan efter aktiviteten bygga egna små vindsnurror och vattenhjul med barnen och se hur de snurrar med hjälp av vind och vatten. Man kan till aktiviteten också använda bilder på energislukare t ex öppet fönster, TV som står på utan på standby, öppen kylskåpsdörr, vanlig glödlampa o s v.
1. Vad väger en snöfl inga?
Sång: Guldfl ingan
1. Snöfl ingorna faller från rymden mot oss ner, jag tittar upp mot himlen, det faller fl er och fl er.
Dom virvlar och dom blåser, kan aldrig vara still.
Och jag önskar få se hur dom blir till.
2. En snöfl inga den bildas utav en iskristall, som faller ner från himlen, när luften den är kall.
Ett sandkorn från Sahara kan fi nnas där jag vet, och jag önskar jag kunde hitta det.
3. Ett stoftkorn från en stjärna kan också fi nnas där, så spännande att veta att det är så det är.
Och någonstans i en saga en guldfl inga man ser, och jag önskar mej allt och inget mer!
4. Men vad tror du händer om jorden blir för varm, ska aldrig mera snöfl ingor landa på min arm, och isbjörnens isberg, tänk om dom smälter ner, och pingvinerna aldrig mer jag ser...
5. En enda önskan har jag att vi ska hjälpa till, för leva här på jorden är det vi alla vill.
Vi släcker våra lampor och sparar energi, för tillsammans, så bra allting kan bli!
4 övningar för klimatet
a) Samtala om sången
Vad handlar sången om? Vad är en guld- fl inga för dig? Hur bildas en snökristall? Hur går det för isbergen i norr? Försvinner de?
Vad händer med isbjörnar och pingviner om isbergen smälter? Vad kan jag/vi göra för att jorden inte ska ha feber och vara så varm?
b) Snöfl ingan utan namn
En arg snöfl inga landar på din hand. Den har dansat ner genom luften för att träffa sina kom- pisar i snöhögen. Under resan ner tittar den på vårt fi na jordklot. Oj, vad mycket lampor som är tända! Snöfl ingan ser att vi slösar med en- ergi. Jorden har fått feber och blivit för varm.
Låt oss göra snöfl ingan glad igen genom att inte slösa på energi.
1. Ge snöfl ingan ett namn.
2. Rita och måla snöfl ingor i olika situationer.
2. Placera glada snöfl ingor på lämpliga ställen. Snöfl ingan får bli en påmin- nelse om att spara på el, värme och onödiga saker.
2. Bild och tänk
Bilderna (Resurs 3) kan t ex ligga i en låda.
Låt barnen ta upp en bild i taget och sätt dem på en tavla t ex på en fl ano- tavla. Fundera och diskutera:
Vad ser du på bilden?
•
Vad vill bilden berätta?
•
Kan du berätta något om bilden?
•
Är det något särskilt som du tänker på när du ser bilden?
•
Finns det några bilder som hör ihop?
•
Finns det några bra bilder/dåliga bilder?
•
Man kan även använda bilderna som ett Memory.
Vad väger en snöfl inga?
Si-si-si. En svartmes sjunger så fi nt i skogen och påminner oss om fabeln om två fåglar som sitter på en gren i skogen och betraktar ett ymnigt snöfall.
- Vet du vad en snöfl inga väger? frågar svartmesen.
- Just ingenting, svarar duvan.
Då berättar svartmesen att han en gång räknade snöfl ingor som landade på trädets grenar.
När den 413 656:e fl ingan, den som väger just ingenting, la sig till rätta bland alla de andra bröts en stor gren av med dun- der och brak.
KOMMENTAR
Snökristaller bildas runt små dammkorn och fi n sand som fi nns på fl era tusen meters höjd. När snön smälter på våren och lämnar lite smuts efter sig kan det vara sand från Saharaöknen. Vi har m a o hela världen i vår närhet.
Snökristallen är alltid olika men har en sexkantig grundform.
Isen i Arktis smälter. Detta påverkar isbjörnar som kan vara utrotade om 100 år. Det drabbar också människor som lever av fi ske, säljakt och annat.
3. Det blå kortet
Den 27 mars är det Earth Hour. Låt hela veckan fram till denna dag bli en Earth Week, en vecka som siktar mot stjärnorna d v s bra klimatsmarta handlingar som barnen, föräldrarna och personalen gör för planeten jorden hemma och/eller på förskolan. Några exempel:
släcka alla lampor i ettt rum som
•
man inte är i
använda tygkasse då man hand-
• lar
leka istället för titta på TV
•
tömma komposthinken
•
cykla eller gå till förskolan
•
äta upp maten istället för att kasta den
•
vara en bra kompis
•
laga en leksak istället för att slänga den
•
sopsortera
•
Låt barnens tankar styra. Undvik att säga ”fel” utan led tankarna ”rätt”.
Sätt stjärnor på ett blått kort. En stjärna för varje bra sak som man kommer på. Låt det bli riktiga stjärnbilder eller fantasibilder.
Matlagning
Välj grönsaker och frukt efter årstiden, till exempel jordgubbar och tomater
på sommaren, morötter och vitkål på vintern.
Ät mer vegetariskt och mindre kött och fi sk.
Köp miljömärkt mat (till exempel Krav).
Köp lokalproducerad mat.
Köp färsk mat som inte är fryst.
Drick vanligt vatten. Buteljerat vatten transporteras
Bilresor
Kolla så att du har rätt lufttryck i däcken. Du kan spara 140 kilo koldioxid per år
.
Kör smartare. Lägg i en högre växel och undvik snabba inbromsningar och fartökning.
Du kan spara över 330 kilo koldioxid per år .
Minska farten från 1
10 till 90 kilometer i tim-
men under en tiondel av bilfärden. Du kan spara 55 kilo koldioxid per år
.
Åk tillsammans med andra eller gå med i en bilpool.
Bilresor
Kolla så att du har rätt lufttryck i däcken. Du kan spara 140 kilo koldioxid per år
.
Kör smartare. Lägg i en högre växel och undvik snabba inbromsningar och fartökning.
Du kan spara över 330 kilo koldioxid per år .
Minska farten från 1
10 till 90 kilometer i tim-
men under en tiondel av bilfärden. Du kan spara 55 kilo koldioxid per år
.
Åk tillsammans med andra eller gå med i en bilpool.
n rtökning.
per år.
ter i tim- Du kan
gå med i en
I hemmet
Välj grön el. Väljer du miljömärkt el kan du sänka ditt totala koldioxidutsläpp med över 2 ton per år
Ställ in termostaten så att det är kallare hemma på . natten och när du inte är hemma. Du kan spara 440 kilo koldioxid per år
.
Minska temperaturen hemma med en grad. Du kan spara upp till 300 kilo koldioxid per år
Ersätt fem vanliga glödlampor med lågenergilam-. por. Du kan spara 250 kilo koldioxid per
Släck lampor och undvika stand-by-läge på din tv.
, video eller dvd så kan du minska dina koldioxidut- släpp med upp till 300 kilo per år
Häng tvätten i stället för att köra den i torktumla-. ren. Du kan spara 280 kilo koldioxid per år
---. Miljötipsen är hämtade från www
.minplanet.se.
Där fi nns
ännu fl er förslag.
-
KLIMA TSMART A
TIPS
4. Släck för en ljusare framtid...
Släck ljuset, var en del av lösningen har vi som slogan i årets Earth Hour- kampanj. Klimatförändringarna kommer att drabba natur och människor på ett avgörande sätt. När vi vandrar mot framtiden kan tillvaron upplevas som mörk. Det gäller nu för oss alla, ung som gammal, rik som fattig, att dra sitt strå till stacken; kort sagt att tända hoppets och möjligheternas ljus. Vad kan då förskolan bidra med? Vilka
tankar, handlingar och val gör barnen, personalen och föräldrarna för framtiden?
anmäl förskolan till Earth
•
Hour på www.wwf.se/earth- hour
läs på WWFs hemsida vad
•
Earth Hour handlar om fundera över hur kan försko-
•
lan uppmärksamma Earth Hour
vilka kunskaper behöver
•
personalen utveckla
hur kan föräldrarna involve-
• ras
vilka aktiviteter är lämpliga
•
att genomföra bland barnen
Använd denna handledning och vår skrift som heter ”Förskolan för en hållbar utveckling”. Den fi nns att ladda ner bland utbildningsmaterialet till Earth Hour (Resurs 4).
bygg snölyktor
☺
laga mat över öppen eld
☺
släpp loss energin
☺
plantera frön
☺
upplev naturen
☺
odlas med mening
☺
återvinn
☺
bygg vindsnurror
☺
gör eget papper
☺
känn energin i en hand
☺
ät klimatsmart
☺
öka kunskapen
☺
minska de ekologiska avtrycken
☺
bli barnens medupptäckare
☺
n hand
n
involvera föräldrarna i klimatarbetet
☺
samla föräldrarna till ett klimatmöte
☺
uppmuntra minskning av de ekologiska
☺
fotavtrycken plantera ett träd
☺
☺
Barnen
☺Föräldrarna
Personalen
TÄVLING
Vi utlyser en tävling där förstapriset är 5 000 kr. Berätta på max en A4-sida hur din förskola/avdelning har arbetat med Earth Hour på tre fronter. Bifoga gärna bilder och annan dokumenta- tion. En jury tar ställning till innehåll, utförande, påhittighet och långsiktig- het. De sex grundstenarna på sidan 3 och hållbar utvecklings tre aspekter, ekologiska, sociala och ekonomiska, är vägledande. Bidragen skall skickas till WWF senast 15 april 2010.
Barn
Personal Föräldrar
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals slott
170 81 Solna
germund.sellgren@wwf.se
Världsnaturfonden WWF är med sina närmare fem miljoner supportrar en av världens ledande ideella naturvårdsorganisationer.
WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen genom att:
- bevara världens biologiska mångfald
- verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt - minska föroreningar och ohållbar konsumtion.
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott
170 81 Solna Tel 08-624 74 00 Fax 08-85 13 29 info@wwf.se www.wwf.se Plusgiro 90 1974-6 Bankgiro 901-97-46 I samarbete med:
