En retrospektiv resa genom socialt arbete i Sverige

- Hur vi tänkte och ville så väl och sedan fick se resultatet

Göran Johansson f.d. särskild utredare Numera seniorkonsult STQM Management

En retrospektiv resa genom

socialt arbete i Sverige

Min bakgrund:

• Chef i kommun och stat

(Jokkmokk, Botkyrka, Sundsvall och Socialstyrelsen)

•  Utredningsarbete, mest i staten.

Några utredningar som jag ansvarat för finns här till höger.

Hemsida: www.gejo.se Blogg:

goranjohansson.blogspot.se

Presentation

"  

En tillbakablick – vad hände med ambitionerna i socialtjänstreformen/socialtjänstlagen?

"  

Vanvårdsutredningen och hur den förändrade bilden av Sveriges sociala barnavård

"   Arbetssätt och resultat.

"   Ansvar för vanvård och försummelse

"   Hur ökar man säkerheten för samhällsvårdade

barn?

Innehållet i mitt föredrag

1980-års socialtjänstlag

"   Den hade föregåtts av en debatt om förlegad lagstiftning och människosyn under ett decennium.

"   En stark tro på socialtjänsten som redskap för att förändra samhället och människors levnadsvillkor. Socialtjänsten skulle medverka i samhällsplaneringen.

"   Strukturinriktade, allmänt inriktade och individinriktade insatser.

"   Principer: frivillighet, självbestämmande, kontinuitet, normalisering, flexibilitet, närhet och valfrihet.

"   Helhetssyn – facknämnder försvann och ersattes med en socialnämnd.

"   Lagtexten om barn och unga var allmänt hållen. Den preciserade inte vad nämnden skulle göra eller vilka åtgärder som skulle sättas in.

"   Tvånget fanns kvar – men i LVU

"   SoL har förändrats flera gånger under de dryga 30 år den funnits

"   Förändringarna på barnavårdsområdet har syftat till att stärka barns ställning och anpassa lagen till barnkonventionen.

"   Kritik av lagen - ”SoL liknar ett lapptäcke” – ”svår att överblicka och förstå”, ”inte tydligt skydd för barnen”

"   Försvarare av lagen: ”Helhetssynen går förlorad om man bryter ut någon del”

Hur gick det i praktiken med ambitionerna?

"   Medverkan i samhällsplaneringen.

ÄO och BO hade en del att tillföra, de fanns ju i bostadsområdena, men den dominerande delen av IFO:s personal har under dessa trettio år varit fjättrade vid kontorsstolarna.

"   Strukturinriktade, allmänt inriktade och individinriktade insatser.

Det gick ”sådär”. Det fanns kunskap om strukturer och sociala problem, i

bostadsfrågor, ekonomiskt bistånd m.fl. områden. Men rösterna tystnade. I dag tycks det finnas en gryende medvetenhet hos bl.a. IFO om att det inte räcker med ett individuellt perspektiv. Samtidigt har det alltid funnits en stor grupp anställda som enbart vill arbeta med individer. Något slags (naiv) dröm om att jobba med långsiktig behandling på socialbyrån.

"   Den sociala barnavården då?

I utredningsarbetet före SoL fanns det en förhoppning om att människor frivilligt skulle söka sig till IFO för stöd och hjälp och att man skulle ge det som service.

Professionaliseringen skulle öka på bekostnad av myndighetsutövning och politisk kontroll.

Inom familjerådgivningen och vårdnadsutredningar blev det så. Varför?

Kanske för att verksamheten vänder sig till hela befolkningen. Men social barnavård och stora delar av IFO i övrigt som vänder sig till ”fattiga” präglas av kontroll, politisk styrning och ibland en tydlig moralism. 1900-talets fattigvårdstänk har inte utrotats utan tycks i dessa tider växa sig starkare, främst inom politiken. Kontroll av ”de fattiga” har på nytt blivit viktigt.

”Majoriteten av barn i Sverige som blir omhändertagna för vård i samhällets regi och placeras utanför det egna hemmet får ett gott omhändertagande. De flesta av dessa barn är dessutom nöjda med sin placering.”

”Det finns dock betydande undantag”, konstaterar han några rader längre ner.

Det är om dessa undantag det här föredraget handlar.

(En ”haverikommission”)

Vanvårdsutredningen

– inledande kommentar

Ett reportage - startade allt

"   Under 2004 – 2005 hade enskilda ochföreningar försökt påverka regeringen att göra en granskning av vanvården

"   Hösten 2005 sändes programmet Stulen barndom i SVT.

"   Det blev upptakten till

arbetet

"   I Sverige, liksom i alla de länder vi känner, startade granskningen av vanvården genom att media gjorde det

politiskt nödvändigt. De som drabbats hade tidigare förgäves försökt uppmärksamma myndigheter och ansvariga.

Klipp ur dokumentären Stulen barndom

SVT november 2005 (Thomas Kanger) Programmet var en timme långt, klippet ca 3 minuter

Sedan gick det ganska fort….

"   2005 december: Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen som i mars 2006 föreslog en oberoende granskning.

"   2006 juni: Regeringsbeslut om utredning.

"   2006 oktober: ”Vanvårdsutredningen”

startade med tre personer. Den arbetade mellan 2006 och 2011 och hade som mest nio anställda.

"   Efter en delrapport 2010 tillsatte regeringen Upprättelseutredningen med uppgift att förbereda erkännande, ursäkt

och ev. ersättning. Socialstyrelsens förstudie

till ”Vanvårdsutredningen”

q  2011 februari: Upprättelseutredningen föreslog ursäkt, ceremoni och ekonomisk ersättning.

q  2011 september: Regeringen sa först nej (10/9) och sedan ja (15/9) till ekonomisk ersättning.

q  2011 september: Vanvårdsutredningen presenterade sin slutrapport (29/9).

q  2011, 21 november: Det svenska samhället bad de utsatta om ursäkt vid en ceremoni i Stockholms stadshus.

Och det fortsatte….

Från Stulen barndom till upprättelseceremoni

"   Uppdraget - sammanfattning av regeringens direktiv:

"   Avgränsning:

ü  Vanvård vid placering av ”socialtjänsten” i institutioner och familjehem/

fosterhem (inte sjukhus, barnpsykiatri, m.fl. – påverkar arkivsökning) ü  Ingen begränsning i tiden bakåt – framåt: ärendena ska vara

”preskriberade” (jämför beslutet om ersättning med 1980 som slutpunkt)

"   Uppgifter:

ü  Granska och kartlägga

ü  Intervjua, stödja och i anslutning till intervjuerna erbjuda psykologiskt stöd ü  Ha beredskap för att ta emot samtal från drabbade per telefon

ü  Dokumentera intervjuer och komplettera med studier av arkivmaterial ü  I uppdraget ingår inte att överväga eventuella ansvarsfrågor i det enskilda

fallet eller ekonomisk kompensation till de drabbade

Dir. 2006:75. Tilläggsdir. 2007:167. Tillägsdir. 2010:4.

Så till själva utredningen

Arbetssätt

"   Semistrukturerade ”djupintervjuer” (över 900 personer har intervjuats, sakligt inriktade frågor)

"   Bokat tre timmar, i genomsnitt har det tagit cirka två timmar.

"   Stödperson närvarande om ip önskat det.

"   Intervjupersonen har erbjudits stödsamtal efter intervjun hos psykoterapeuter. Drygt 20 procent har utnyttjat möjligheten.

"   Intervjuerna har dokumenterats skriftligt i ett intervjureferat, också digitalt som mp3 filer. (8 – 10 000 sidor referat, över 2000 timmar ljudfiler)

"   Arkivstudier – vi har samlat in ip:s arkivmaterial om hon/han önskat det. (över 50 000 sidor arkivmaterial)

"   Ett slumpmässigt urval av akter har analyserats särskilt.

"   Intervjuerna har analyserats och kategoriserats med avseende på vanvård.

"   Varje individs vanvård har noterats i en databas som byggts för ändamålet. (över 500 kategorier)

"   Vi kunde i detalj rapportera hur många personer som berättat om en viss typ av övergrepp eller försummelse.

"   Till grund för

kategoriseringen låg vår definition av vanvård

14

Vanvård

Försummelse Övergrepp

Fysiska/emotionella Sexuella

omsorgssvikt

tillsynssvikt ff/inst

integritetskränkning

hands off hands on

utnyttjad i arbete hot tvång/regler/straff övrigt fysiskt våld fys våld med tillhygge

tillsynssvikt samh

eftersatt utbildning

Kategori

Antal kvinnor

Andel kvinnor

Antal män

Andel

män Totalt Totalt %

Fysiskt våld med tillhygge 209 41 % 171 47 % 380 44 %

Övrigt fysiskt våld 354 70 % 269 75 % 623 72 %

Tvång, regler, straff 366 72 % 352 99 % 618 71 %

Hot, hotfull situation 244 48 % 150 42 % 394 45 %

Utnyttjad i arbete 256 50 % 192 54 % 448 52 %

Integritetskränkning 441 87 % 299 84 % 740 85 %

Sexuella övergrepp 320 63 % 154 43 % 474 55 %

- hands on 302 59 % 137 38 % 439 51 %

- hands off 118 23 % 47 13 % 165 19 %

Försummelse 446 88 % 307 86 % 753 87 %

- otillräcklig omvårdnad 410 81 % 264 74 % 674 78 %

- otillräcklig tillsyn av fosterför-

äldrar eller institutionspersonal 144 28 % 97 27 % 241 28 %

- otillräcklig skolgång 192 38 % 171 48 % 363 42 %

Totalt 509 357 866

Resultatet av 866 personers berättelser – i en tabell…

"   Först skulle Boel gå till skogen och plocka björkris. Sedan skulle hon lägga sig på föreståndarens knä med neddragna byxor och sedan slog föreståndaren henne upprepade gånger.

Efteråt skulle Boel niga och tacka föreståndaren. Gjorde hon inte detta blev hon straffad på nytt. Ur referat person 44, kvinna född på 1950-talet.

"   En gång blev Börje slagen med gummislangen till en

mjölkmaskin i nacken. Den har rör i båda ändarna av koppar.

Börje blev så illa slagen att han var hemma från skolan i tre veckor. Då försökte barnavårdsmannen kontrollera hemmet, men fosterföräldrarna ljög för henne och hon fick inte komma in. Ur referat person 359, man född på 1940-talet.

Exempel, fysiskt våld med tillhygge

Ann-Charlotte växte upp i ett fosterhem.

När hon var liten förde hennes fostermor fram henne till kaminen. Fostermodern öppnade kaminluckan och visade elden och sa ”du är satans barn och du har förstört mitt liv.” Fostermodern ska också ha sagt att innan Ann-Charlotte kom till familjen var hon en god människa. ”Nu hade hon fått satans avkomma i sitt hus och var förpassad från himmelriket. Vad de än gjorde med henne kom det inte att spela någon roll. Satans gener skulle slå igenom.”

Exempel, hot och hotfulla

situationer

10   Ända in på 1970-talet finns exempel på hur fosterbarnen

utnyttjades i hårt arbete främst i jord- och skogsbruk.

Per skulle arbeta i skogen och kom ihåg när han i kortbyxor, svårt bränd av solen inte fick avbryta arbetet och gå hem trots smärtan när den solsvedda huden revs sönder av ris och buskar. Han minns att han den dagen låg i solfeber när kvällen kom. ”Det var slavarbete”, säger han, ”man skulle kvista och barka, släpa

timmerstockar, hämta ved och vatten, rensa rabatter, sätta potatis, köra hö…” I skolan luktade han illa, minns han, dels på grund av bristande hygien och för att han var tvungen att arbeta i

ladugården innan han gick till skolan. Ur referat person 436, man född på 1960-talet, resandefolket

Exempel, utnyttjad i arbete

Margareta berättar att hon inte hade någon tandborste och inte fick gå till tandläkaren. Det resulterade i att hon senare fick dra ut alla tänder. ”Jag har haft löständer sedan jag var ung.” Ur referat person 367, kvinna född på 1940-talet.

De enda kläder han fick under åren i fosterhem var ett par byxor, ett par strumpor och ett par skor. Gunnar berättar att han hade samma kalsonger när han åkte från fosterhemmet som när han kom. Ur referat person 382, man född på 1940-talet.

Marita berättar att fosterföräldrarna bad om extra pengar för bland annat extra kläder, ridutrustning och en cykel, saker som hon aldrig såg till. Ur referat person 439, kvinna född på 1960-talet.

Exempel , försummelse

”De få saker jag hade förvarade jag i en banankartong så att jag snabbt skulle kunna flytta med mig den. Jag rotade mig aldrig, var alltid på väg. Än i dag lever jag ett liv där mycket är packat och klart för avfärd.” Ur referat person 18, man född på 1960-talet.

Många uppbrott och omflyttningar

”Jag blev totalförstörd under de första två åren.” Lars-Erik berättar att han förflyttades tio gånger under den här tiden.

Han fick inte en chans att knyta an till någon vuxen. Ur referat person 15, man född på 1950-talet.

De svenska minoriteterna är romer, judar, samer, tornedalingar och sverigefinnar.

Resandefolket tillhör den romska minoriteten men särredovisas.

En liten fördjupning med hänvisning till diskussionen om etnisk registrering och socialtjänstens roll i förtrycket av resandefolket under förra seklet.

Utpekade förövare

"  

Fostermödrar

"  

Fosterfäder

"  

Personal på institutioner, inklusive föreståndare

"  

Fostersyskon

"  

Män och kvinnor i lokalsamhället

"  

Andra placerade barn

"  

Socialarbetare, läkare, sköterskor, präster, pastorer, nämndledamöter och ordförande m.fl. förekommer också bland de utpekade förövarna.

Akter och berättelser 1

" Vv-utredningens främsta källor är intervjuer

"   Två analyser, sammanlagt 140 av 604 akter.

"   Det bör betonas att arkivhandlingarna har skapats av samma kommuner som var ansvariga för att skydda barnen från övergrepp och försummelser..

"   Anteckningarna följer oftast inte råden.

"   I 41 akter finns anteckning om missförhållanden. (70 % saknar)

"   De noteringar som finns under placeringarna ”kan ofta varken bekräfta eller dementera en persons berättelse om vanvård”.

q Det går oftast att styrka att en person varit placerad, men inte alltid.

Akter och berättelser 2

"   Återhållsamma anteckningar, särskilt om missförhållanden

"   Ovilja att ta till sig signaler om missförhållanden – diffusa

anteckningar. (s 231)

"   Ibland uttalad ovilja att dokumentera vanvård. (s 232)

"   Socialsekreteraren har noterat att förhållandena inte är bra –

men gör ingen åtgärd för att förbättra dem.

"   Exempel på notering av två socialsekreterare: ”Vi är båda

mycket medvetna om att den här fosterfamiljen inte är den bästa av de familjer som finns att välja mellan”. Magdalena har berättat för utredningen att hon blev slagen av modern och sexuellt utnyttjad av fosterfadern i denna familj. (s 232)

"   Trots bevisad misshandel fortsatte kommunen att placera

barn hos sin egen socialnämndsordförande (s 233)

Akter och berättelser, kommentar

”Mitt intryck från flera ärenden som passerat

Vanvårdsutredningen är att både tjänstemän

och förtroendevalda ofta haft ett perspektiv

där de mer skyddat sig själva och kommunen

än de placerade barnen.” (s 239)

När någon söker sina handlingar

"   Känsligt – river upp sår och gamla ärr i själen

"   Att se beskrivningar om sig själv som inte stämmer med de egna erfarenheterna kan var mycket påfrestande.

Många upplever att myndigheterna försökt dölja vanvården. Andra hittar inte ens sina handlingar.

"   En stor utmaning för kommunernas arkivhandläggare att beskriva, förklara och förstå varför kommunernas dokumentation avviker så kraftigt från den drabbades minnen av övergrepp och försummelser.

"   Någon behövs som stöd, kanske förklara texten, vad som står och vad som inte står.

Ansvar och strukturella faktorer

"   Barnen togs omhand av samhället för att skyddas.

"   Många har berättat att de utsattes för övergrepp och

försummelser som var långt värre än orsaken till omhändertagandet.

"   Förövarna i det enskilda fallet var ofta personer som fått

ett uppdrag eller anställts av samhället – dvs. vanvården skedde i samhällets regi.

"   Den sociala barnavården har inte följt lagar och

rekommendationer – det är främst den lokala praktiken som brustit.

"   Kommunerna har genom decennier, in i modern tid,

kritiserats för att inte klara elementära krav på säkerhet för de samhällsvårdade barnen.

Hur kunde det hända?

"  

Därför att det var möjligt….

(Rubrik från en intervju i en dansk tidning med mig. Rubriken syftar på att kommunerna haft en naiv och ibland omdömeslös hållning till uppföljning och kontroll, samt inte trott på barnen när de försökt berätta)

"  

Tillämpa ett person/relation/ situation/resonemang som ett tankeredskap för att hantera dessa frågeställningar

"  

Förhöjd risk (person, relation, situation)

"   Det finns personer som löper förhöjd risk för att utsättas för övergrepp och i vissa fall finns det personer som oberoende av situation riskerar att utsätta andra för fara

"   Relationer/kombinationer som är särskilt olyckliga och medför förhöjd risk

"   Situationer som kan medföra förhöjd risk (brist på social kontroll kan göra personer till förövare)

Hur kunde det hända?

– barns säkerhet i samhällsvården (bild 2)

Förhöjda risker,

"   Att vara placerad

"   Att vara flicka respektive pojke

"   Att vara placerad där det finns tonårspojkar

"   Bristfälliga läkarundersökningar

"   Bristfällig utredning, uppföljning och tillsyn

"   Ensamma, övergivna barn

"   Barn som skiljer ut sig

"   Slutna isolerade miljöer (sektliknande, religiösa, flum och auktoritära miljöer)

"   Vänskapskorrumperade miljöer

"   Placeringar hos inflytelserika personer

"   Psykisk sjukdom eller missbruk i fosterfamiljen

"   Avgörande förändringar i fosterfamiljen

"   Familjeföretag (utnyttjad i arbete)

Det är inte bara historia…

"  

Upprättelseutredningens kartläggning 2008-2009, enkät till kommunerna

"  

106 kommuner/stadsdelar har identifierat 144 barn och unga som varit utsatta för allvarliga övergrepp

(misshandel och sexuella övergrepp)

"  

119 misstänks ha varit utsatta för annan vanvård

"  

Av totalt 246 barn och unga var 85 % placerade i familjehem och 15 % i institution.

"  

Uppräknat till nationella tal är detta ca 1 % av de i

dag placerade barnen

"   De anställdas ansvar för att rapportera missförhållanden (Lex Sarah)

"   Ledningens ansvar för barnens säkerhet…. Ta reda på hur det fungerar i praktiken, i din kommun, fråga, följ upp!

"   Socialnämndens ansvar…. Ta reda på hur det fungerar, i praktiken!

Prioritera verksamheten – tillför kompetens och resurser.

"   Slutsats – ständig uppföljning och kvalitetsarbete behövs.

Det kommunala ansvaret nu och framåt

Medvetenheten om riskerna under tidigt 1900-tal byttes mot en godtrogen inställning till uppföljning av placeringar när minnet av bl.a. änglamakerskor bleknade. (s 297 ff) Verksamheten har varit lågt prioriterad och inga sanktioner har drabbat misskötseln. Jag föreslog i första rapporten ett tydligare ansvar för både tjänstemän och förtroendevalda. Nu finns bl.a. Lex Sarah även inom den sociala barnavården.

Ersättningen begränsad till 1980 – varför?

"   Vanvårdsutredningens direktiv från regeringen:

”Övergrepp och vanvård som inträffat så nyligen att de faller inom ramen för åtal skall inte omfattas av uppdraget. Utredaren skall i sådana fall verka för att de blir behandlade inom rättsväsendet och

tillsynsmyndigheterna.” (avgränsad av preskriptionsregeln)

"   Upprättelseutredningens direktiv från regeringen:

”Uppdraget syftar till att ta fram förslag till olika åtgärder för att ge upprättelse åt de människor som under perioden 1920–1980 utsattes för vanvård och övergrepp när de var i samhällets vård.” (avgränsad av ett årtal)

Det finns inte någon motivering i Upprättelseutredningens direktiv till varför gränsen blev 1980 till skillnad från Vanvårdsutredningen. Enda gången tidigare som gränsen

1920-1980 förekommit var i regeringsuppdraget till Socialstyrelsen 2005. (Mitt tips inför framtiden….)

21 november 2011

Upprättelseceremoni i Stockholms stadshus

TRYGG OCH SÄKER SOCIAL BARNAVÅRD

Stat, kommun och landsting lovade vid Upprättelseceremonin i Stockholms stadshus den 21 nov 2011: - Vi ska alla göra vårt yttersta för att värna barnen och för att det inte ska få hända igen.

Ceremonin var resultatet av dels Vanvårdsutredningen 2006 – 2011 (som intervjuade barn som utsatts för övergrepp och vanvård vid institutioner och familjehem inom den sociala barnavården), dels Upprättelseutredningen 2010 – 2011.

Utvecklingsbehov

En trygg och säker social barnavård kräver:

•  kvalitetssäkrade processer och arbetssätt

•  kompetent personal för förhandsbedömning, utredning, vårdplanering och uppföljning

•  kvalificerade resurser för behandling;

placering i öppenvård, familjehem och HVB

Senare års utredningar har visat att det behövs ett aktivt arbete med att utveckla och säkra processer i den sociala barnavården.

Riksdagen har beslutat om nya och tydligare krav på socialtjänsten.

Socialnämnden ska enligt en ny bestämmelse i socialtjänstlagen

”se till att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden inom socialtjänstens verksamhet rörande barn och ungdom”.

Vanvårdsutredningen betonade att säkerheten för barn i samhälls- vården måste stå högt på varje kommuns prioriteringslista.

Kommunen bör på alla nivåer – nämnd, förvaltningsledning och handläggare – ta ansvar för att kvalitetssäkra arbetet för att skydda de samhällsvårdade barnen.

Regeringen har nyligen gett förslag om behörighetskrav som innebär högre krav på utbildning och erfarenhet för att få utföra vissa uppgifter i social barnavård.

STQM kan, till stöd för arbete med en trygg och säker barnavård, erbjuda ett team av konsulter med bred kompetens:

-  Göran Johansson var åren 2006 – 2011 regeringens vanvårds- utredare. Han har också varit socialdirektör i bl.a. Sundsvall.

Tel 070 209 05 73

-  Eva Arvidsson har varit chef i socialtjänsten och har som konsult arbetat med utveckling av kvalitet och arbetssätt i socialtjänsten.

Tel 072 745 55 25

-  Åke Svenson var 2002 – 2011 socialdirektör Järfälla kommun.

Han var sekreterare i Socialtjänstutredningen 1997 – 1999.

Tel 070 562 09 88

STQM är certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001

Exempel på vad STQM kan erbjuda

Seminarier för politiker och ledning om trygg och säker social barnavård.

Kartläggningar av - organisation av kommunens arbete med utredningar, placeringar och uppföljningar av placeringar (t.ex. av roll- och ansvarsfördelning mellan olika aktörer) - kommunens processer för att säkra en trygg och säker barnavård - resurser för förhandsbedömning, utredning, vårdplanering och upp- följning

- kompetens för en trygg och säker barnavård.

Analys och rapport utifrån gjorda kartläggningar.

Stöd vid utarbetande av styrdokument och rutiner för en trygg och säker barnavård.

Utbildning

Planera, strukturera och genomföra kompetensutveckling för nämnd, ledning och handläggare i social barnavård.

STQM Management ! Box 211 99 ! 100 31 Solna ! Tel: 08 – 795 50 34 ! www.stqm.com ! info@stqm.com

Kontakt:

Göran Johansson Seniorkonsult

STQM Management AB Mobil: +46 (0)70 209 05 73 goran.johansson@stqm.com STQM kan erbjuda stöd till kommuner som vill utveckla en trygg och säker social barnavård, handlednings- och coachuppdrag för chefer, organisationsanalys och utredning mm.

Göran Johansson, Eva Arvidsson och Åke Svenson.

Tre konsulter med lång erfarenhet som ledare i offentlig verksamhet