Sammanträdande organ. Tid kl. 09:00 Plats. Viadidaktnämnden. Åbrogården, Vingåker

(1)

/EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer 212000-0340

Katrineholms kommun Telefon:

641 80 Katrineholm Telefax:

www.katrineholm.se E-post:

Sammanträdande organ

Viadidaktnämnden

Tid

2016-08-22 kl. 09:00

Plats

Åbrogården, Vingåker

Ärende Beteckning

1. Upprop

2. Val av justerare

3. Fastställande av dagordning 4. Verksamhetsinformation

5. Nämndens underlag för övergripande plan med budget 2017

VIAN/2016:42

6. Yttrande över remiss - En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun - utmaningar 2017 - 2019

VIAN/2016:40

7. Meddelanden Viadidaktnämnden 2016-08-22

Gunilla Magnusson Ordförande

(2)

Vår handläggare ^{Ert datum} Er beteckning

Anna-Lena Ramstedt Christel Fredriksson

Viadidaktnämnden

Nämndensunderlag för övergripande plan med budget 2017

Förvaltningens förslag till beslut

Viadidaktnämnden föreslås anta förvaltningens underlag för övergripande plan med budget 2017 till sitt eget och överlämna underlaget till kommunstyrelsen inför den fortsatta beredningsprocessen.

Sammanfattning av ärendet

I april beslutade kommunstyrelsen om planeringsdirektiv för 2017. I

planeringsdirektivet gavs nämnderna i uppdrag att lämna underlag för arbetet med Övergripande plan med budget 2017-2019, som kommunfullmäktige, utifrån

kommunstyrelsens förslag, fattar beslut om i november 2016. Viadidakt har upprättat förslag till övergripande plan med budget 2017 för Viadidaktnämndens verksamhet.

Ärendets handlingar

Nämndens underlag för övergripande plan med budget, 2017.

Anna-Lena Ramstedt Förvaltningschef

(3)

Nämndens underlag för övergripande plan med budget

Viadidaktnämnden 2017

Nämndens underlag för övergripande plan med budget

2017

(4)

2 Innehållsförteckning

1 Inledning ...3

1.1 Vision 2025...3

1.2 Ansvarsområden och volymmått ...3

2 Tillväxt, jobb & egen försörjning...6

2.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar ...6

3 Utbildning ...8

4 Kultur, idrott & fritid...9

5 Hållbar miljö ...10

6 Ekonomi & organisation ...11

7 Prioriterade investeringar ...12

8 Bilaga: Nya upphandlingar ...13

9 Bilaga: Fördelning av resultatmål samt indikatorer ...14

(5)

3

1 Inledning

Kommunens långsiktiga planering styrs av kommunens vision och den kommunplan som tas fram för varje mandatperiod. Kommunplanen ligger till grund för planeringen för alla år under mandatperioden. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet innehåller dels ekonomiska ramar för nämnder och bolag, dels uppdrag och anvisningar för det fortsatta planeringarbetet. Utifrån kommunplanen och planeringsdirektivet tar Viadidaktnämnden fram underlag för nämndens övergripande plan med budget, vilken sedan beslutas i nämnden i augusti.

Under september och oktober sker beredning av kommunens övergripande plan med budget, som behandlas i kommunstyrelsen i oktober och fastställs i kommunfullmäktige i november. I den övergripande planen med budget fastställs mål och uppdrag samt ekonomiska ramar för det kommande året, med en plan för de två följande åren. Efter att den övergripande planen med budget har beslutats av kommunfullmäktige ska Viadidaktnämnden senast i december fastställa sin plan med budget. Parallellt sker också förvaltningens verksamhetsplanering av hur arbetet ska genomföras för att nå kommunfullmäktiges och nämndens mål och uppdrag.

Den årliga övergripande planeringsprocessen i Katrineholms kommun beskrivs i kommunens styrsystem.

1.1 Vision 2025

I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling – för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda – det vi lever för och det vi lever av – mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt – rätt geografiskt och rätt för handling och förändring.

Katrineholm – Läge för liv & lust

1.2 Ansvarsområden och volymmått

1.2.1 Viadidaktnämnden

Viadidaktnämnden är den gemensamma nämnden för arbetsmarknad och vuxnas lärande i Katrineholm och Vingåker. Nämnden ansvarar för kommunal vuxenutbildning (komvux) som omfattar grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, yrkesutbildning och utbildning i svenska för invandrare (sfi). Vidare ansvarar nämnden för särskild utbildning för vuxna samt eftergymnasial utbildning i form av yrkeshögskoleutbildningar och universitets- och högskoleutbildningar.

Inom nämndens ansvarsområde finns även Campus Viadidakt där man tillhandahåller tentamen på hemmaplan, studielokaler och utrustning för högre studier. Syftet är att ge fler invånare möjlighet att studera på eftergymnasial nivå och därmed bidra till en högre utbildningsnivå. För nyanlända invandrare tillhandahålls samhällsorientering. Nämnden erbjuder även studie- och yrkesvägledning till vuxenstuderande samt validering (bedömning av individers erfarenhet och tidigare utbildningar).

För insatser inom arbetsmarknadsområdet ansvara nämnden för att ge stöd åt personer som står utanför arbetslivet. Nämnden ansvarar för att ungdomar som står utanför arbete och studier får stöd och vägledning, samt feriearbeten för ungdomar i årskurs 2 på gymnasieskolan. Inom nämndens verksamhetsområde bedrivs även externt finansierade projekt.

(6)

4

Volymmått Utfall 2015 Styckkostnad Utfall jan-jun

2016 Prognos 2016 Prognos 2017

Producerade verksamhetspoäng gymnasial nivå

143 600 101 500 200 000 200 000

Producerade verksamhetspoäng grundläggande nivå

123 500 71 100 140 000 140 000

Producerade verksamhetspoäng särskild utbildning för vuxna

930 420 1 000 1000

Antal studerande inom svenska för

invandrare, sfi, genomsnitt per månad

435 varav 52 % kvinnor, 48 % män

430 varav 46%

kvinnor, 54% män

430 430

Antal studerande inom samhällsorientering, genomsnitt per månad

319 286

varav 48% kvinnor och 52% män.

300 320

Antal närvarotimmar i samtliga personal- och

uppdragsutbildningar

0 h

Antal tentander på eftergymnasial nivå på Campus Viadidakt

296 varav 64 % kvinnor och 36 % män.

166

varav 66% kvinnor och 34% män

350 350

Antal mottagna ungdomar som faller under

aktivitetsansvaret

45 ungdomar varav 40 % kvinnor, 60%

män.

50 50

Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm anvisade av socialförvaltningen

263 deltagare varav 48 % kvinnor, 52 % män.

92 varav 55%

kvinnor, 45% män

250 300

Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Vingåker anvisade av socialförvaltningen

60 60

Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm anvisade av Arbetsförmedlingen

247 deltagare varav 42 % kvinnor och 58 % män.

117 varav 39%

kvinnor, 61 % män

250 250

Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Vingåker anvisade av Arbetsförmedlingen

38 varav 24%

kvinnor, 76% män

50 75

Antal ungdomar 16-25 år från Katrineholm på Viadidakt

ungdomstorg

163 deltagare varav 39 % kvinnor och 61 % män.

76 varav 23%

kvinnor, 77% män

150 150

Antal ungdomar 16-25 år från Vingåker på Viadidakt

ungdomstorg

11 varav 15%

kvinnor, 85% män

20 20

Antal feriearbetare i Katrineholm

272 varav 53 % flickor, 47 % pojkar Antal feriearbetare i

Vingåker

96 varav 50 % flickor, 50 % pojkar

(7)

5

Följande volymmått föreslås förändras/tas bort/läggas till Förslag till förändring

Antal närvarotimmar i samtliga personal- uppdragsutbildningar Att måttet tas bort. Uppdraget är flyttat till personalavdelningen från 1 mars 2016.

1.2.1.1 Kommentarer till volymmått

En ökning av producerade verksamhetspoäng inom den gymnasiala utbildningen har skett under 2016, vilket beror på ökade statsbidrag som medfört ökade möjligheter att bevilja utbildning på distans och uppstart av fler yrkesvuxutbildningar.

När det gäller antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm anvisade av socialförvaltningen, har en minskning skett under första halvåret. Tillsammans med socialförvaltningen ses nu arbetsprocessen över.

(8)

6

2 Tillväxt, jobb & egen försörjning

Övergripande mål

 Befolkningstillväxt

 Hög sysselsättning

 Ökad egen försörjning

 Växande och mångsidigt näringsliv

 Landsbygdsutveckling

2.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar

Arbetsförmedlingen prognostiserar att arbetslösheten i Sverige minskar från 7,5 procent 2015 till 6,6 procent 2017. Samtidigt krymper tillgången på utbildad arbetskraft vilket gör att

arbetsgivarna kommer att få allt svårare att rekrytera. Arbetslösheten minskar i grupper med en starkare ställning på arbetsmarknaden samtidigt som grupper med en svagare position får fortsatt svårt att hitta ett arbete. I kommuner med ett högt flyktingmottagande förväntas arbetslösheten öka, Sörmland räknas som ett av länen där arbetslösheten förväntas öka.

En av de viktigaste förutsättningarna för att etablera sig på arbetsmarknaden är språket.

Satsningar på språk och hälsa kommer vara ett av förvaltningens fokusområden. Satsningar kommer att genomföras bland annat via projektet Integrations bygget i Sörmland (IBIS).

Projektet startar under hösten 2016 och pågår till november 2018. Projektet finansieras via medel från Europeiska Socialfonden (ESF) och projektägare är samordningsförbundet RAR i Sörmland.

Inom arbetsmarknadsområdet har ytterligare en pedagog anställts under hösten 2016 vilket möjliggör ytterligare stöd till deltagare som behöver fylla på sina språkkunskaper. Inom

arbetsmarknadsområdet pågår ett utvecklingsarbete kring arbetssätt och metoder, med fokus på ett hälsofrämjande perspektiv. En arbetsterapeut har anställts under hösten 2016 som ett stöd i det fortsatta utvecklingsarbetet arbetet.

Viadidakt fortsätter utvecklingsarbetet inom sfi i syfte att öka förutsättningarna för att fler ska nå målen inom sfi. Från och med 1 juli 2016 infördes nya lagkrav som innebär att kommunerna är skyldiga att erbjuda studie- och yrkesvägledning samt att upprätta individuella studieplaner för de som läser sfi. Som ett led av detta kommer satsningar göras på studie- och

yrkesvägledning för målgruppen.

I kommunplanen betonas vikten av att de personer som uppbär försörjningsstöd ska ges möjlighet till arbete eller studier i stället för passivitet. I dagsläget samverkar Viadidakt med socialförvaltningarna i Katrineholm och Vingåker i syfte att uppnå ett ”aktivt” försörjningsstöd.

Arbetssättet innebär att personer som uppbär försörjningsstöd hänvisas till Viadidakt för en planering och aktiverande insatser. Detta sker i nära samverkan med socialförvaltningarna och arbetsförmedlingen. Utveckling av arbetsmetoden krävs och samverkan med fler parter

utvecklas.

För att få fler personer ut i arbete krävs att Viadidakt samverkar såväl internt inom

kommunernas olika förvaltningar, som externt med andra myndigheter, organisationer, företag och föreningar. Utvecklingsbehov finns framförallt mot det privata näringslivet i syfte att få fler personer ut i praktik, arbetsträning och jobb. Ett samarbete tillsammans med näringslivskontoret har startats i syfte att söka projektmedel från Europeiska regionala utvecklingsfonden kring tillväxt och kompetensförsörjning för KFV-regionen (Katrineholm, Flen, Vingåker).

Under 2017 kommer Viadidakt i samverkan med Regionförbundet Sörmland se över

(9)

7 möjligheterna att utveckla socialt företagande som ett alternativ till den reguljära

arbetsmarknaden.

Viadidakt har beviljats statliga medel via Delegationen unga till arbete (DUA) för att bedriva utvecklingsarbete i syfte att minska ungdomsarbetslösheten. Arbetet med

ungdomsarbetslösheten sker i ett nära samarbeta med arbetsförmedlingen.

Projektet VinkaIn ska under hösten 2016 implementeras i befintlig verksamhet. Målgruppen är ungdomar med omfattande behov från flera aktörer och som befinner sig långt från studier och arbete. För att möta målgruppens behov av insatser kommer Viadidakt se över och utveckla ungdomsverksamheten i samverkan med berörda samverkanspartners.

(10)

8

3 Utbildning

 Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat

 Trygga barn och ungdomar som mår bra

 Höjd utbildningsnivå

3.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar

Under 2015 inledde regeringen en utbildningssatsning för vuxna i form av ett nytt kunskapslyft.

Som ett led av detta beslutade regeringen den 21 juli 2016 om en lagrådsremiss som innehåller förslag om en utökad rätt att delta i kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå, för att uppnå behörighet till högskola och yrkeshögskola. Lagrådsremissen innehåller förslag till ändringar i skollagen och de nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. I förslaget föreslås att kommunerna ska få ersättning för att täcka kostnaderna för utökade kurser, detta utifrån den kommunala finansieringsprincipen. I dagsläget finns inga beslut fattade.

Beroende på omfattningen av antalet sökande kan satsningen för Viadidakt leda till ett ökat behov av lokaler eller ombyggnation av befintliga lokaler, samt en utökning av administrativa resurser, kostnader som inte täcks av statsbidrag.

Viadidakt ser att antalet högutbildade elever som omfattas av etableringslagstiftningen har ökat under år 2015 och 2016 vilket innebär att fler elever snabbt avslutar sina studier inom svenska för invandrare och övergår till fortsatta studier inom komvux. Det innebär ett utökat behov av studieplatser på grundläggande nivå. Studierna är en lagstadgad rättighet där kommunerna är skyldig att erbjuda alla sökande studieplatser. En utökning av platser på grundläggande nivå kan medföra att Viadidakt behöver omprioritera befintliga resurser från gymnasial nivå till

grundläggande nivå, vilket i sin tur leder till minskade möjligheter att studera på gymnasial nivå.

Inför 2017 har Viadidakt etablerat en samverkan med flera olika utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan. I samverkan planerar Viadidakt att vara delaktiga i ansökningar gällande ett flertal olika yrkeshögskoleutbildningar med studieplatser i Katrineholm och Vingåker. Arbetet pågår och svar väntas under januari 2017. Under förutsättning att utbildningarna beviljas så sker start under hösten 2017. Förvaltningen fortsätter arbetet med en utvecklad samverkan med universitet och högskolor i syfte att kunna erbjuda fler utbildningsplatser i Katrineholm och Vingåker.

(11)

9

4 Kultur, idrott & fritid

 Ett rikt kultur- och fritidsliv som alla invånare kan ta del av

 Goda förutsättningar för spontan och organiserad idrott

 Stark samverkan med föreningslivet

 God folkhälsa

4.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar

Inom projektet IBIS som sker i samverkan med bland annat arbetsförmedlingen och landstinget, planeras som en del i projektet, en hälsoskola riktad till nyanlända. Arbetet med projektet kommer att pågå fram till november 2018.

Under 2017 kommer Viadidakt inom ramen för sfi fortsätta utveckla föräldrakurser. Kurserna syftar till att ge vårdnadshavare en möjlighet att diskutera och få information om föräldraskap.

(12)

10

5 Hållbar miljö

 Minskad klimatpåverkan

 Rena sjöar och vattendrag

 Biologisk mångfald

 God bebyggd miljö

5.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar

Nämnden kommer under 2017 fortsätta arbetet med att minska pappersförbrukningen och se över el- och värmekonsumtionen. Detta kommer ske genom informativa insatser till

medarbetarna. De transportmedel som används i tjänsten följer den policy som gäller för kommunen. En tidigare översyn av nämndens bilpark har gjorts vilket lett till minskning av antalet bilar.

(13)

11

6 Ekonomi & organisation

 God ekonomisk hushållning

 Tillgänglig, tydlig och öppen organisation

 Attraktiv arbetsgivare för tryggad personalförsörjning

6.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar

Viadidakt har sedan 1 januari 2016 en ny organisation och är inne i en utvecklingsfas där förankring av strukturer, mål och uppdrag ligger i fokus. Som en del i arbetet ingår att se över den ekonomiska processen och styrningen inom förvaltningen.

Inspektionsbesök av Skolinspektion inom Vuxnas Lärande under 2016 har inneburit krav på förbättringsområden, framförallt krav på ett utvecklat kvalitetsarbete. Utvecklingsarbetet pågår och kommer att förankras under 2017.

Under våren har Skolverket lämnat förslag på Nationell strategi för digitalisering av

gymnasieskolan och vuxenutbildning. Strategin innehåller förslag till insatser som syftar till att personal och elever ska utveckla en digitalkompetens som de behöver och ha tillgång till de digitala verktyg som behövs för undervisningen. Även eleverna ska ha tillgång till digitala verktyg för arbetet så väl i, som utanför skolan och vuxenutbildningen. Den nya strategin kan komma att innebär ökade kostnader för datorer eller andra digitala verktyg för att fler elever ska ha tillgång till undervisning på och utveckla den digitala kompetensen som är ett krav för att klara vidare studier på högskola eller yrkeshögskola.

Ett arbete kommer inledas med att se över och utveckla den interna webbsidan med fokus på en ökad tillgänglighet och tydlighet för medborgarna. I samband med detta arbeta ska möjligheten till att införa fler e- tjänster ses över.

Viadidakt arbetar aktivt med den medarbetarundersökning som genomfördes under senhösten 2015 och kommer att fortsätta arbetet under 2016 och 2017. Under 2017 kommer en ny undersökning genomföras.

Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL förväntas bristen på utbildade lärare fortsätta öka. För Viadidakts del är det inom framförallt svenska som andra språk och sfi som det i dag är svårt att rekrytera lärare men förväntningarna är att bristen även på sikt kommer att drabba andra delar av verksamheten. Viadidakt kommer att inleda arbete med att ta fram en

kompetensförsörjningsplan för förvaltningen.

I april 2016 beslutade kommunfullmäktige om att införa heltid som norm. Heltid som norm ökar möjligheten att rekrytera och behålla medarbetare. Införandet av beslutet ska ske i två steg.

Under 2017 ska samtliga nyrekryteringar, samt visstidsanställningar längre än tre månader, anställa/erbjudas heltid. Från och med 1 juli 2018 ska samtliga medarbetare i Katrineholms kommun inneha en heltidstjänst, med möjlighet att välja en lägre sysselsättningsgrad. Viadidakt har i dag en medel sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda medarbetare på 92 %.

(14)

12

7 Prioriterade investeringar

Kategor

i Benämning Budget (tkr) Driftkostnad (tkr)

1-6 2017 2018 2019 2017 2018 2019

4 Databas elevadministration 250 250 250 250

4 Teknisk utrustning för undervisning.

Smartboard o projektor 100 100 100

4 Maskinell utrustning till praktiska

verksamheter 30 30 30

4 Möbler 200 200 200

Total budget

(15)

13

8 Bilaga: Nya upphandlingar

Föremål för upphandling Kategori Direktupphandling eller upphandling

Leasing

Ja/Nej Tidpunkt Drift eller investering Datasystem

elevadministration. Vara Nej 2017/02 Drift/Investering

(16)

14

9 Bilaga: Fördelning av resultatmål samt indikatorer

Enligt övergripande plan med budget 2016-2018

Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer

Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, andel deltagare som börjat arbeta Andelen deltagare i kommunens

arbetsmarknadsverksamhet som börjar arbeta eller studera efter avslutad insats ska öka VIAN

Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, andel deltagare som börjat studera Andelen studerande som klarar

målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka

VIAN

Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare

Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning

Tillväxt, jobb och egen försörjning

Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka

VIAN, SOCN Andel personer med ekonomiskt bistånd som anvisas till Viadidakt som går vidare till egen försörjning Attraktiva boende- och livsmiljöer

Andel kvinnor och män i grundläggande vuxenutbildning som klarar målen Andel kvinnor och män i gymnasial vuxenutbildning som klarar målen Höjd utbildningsnivå i kommunen

BIN, KTN, VIAN, VON

Andel kvinnor och män med eftergymnasial utbildning

Andel invånare som upplever sig vara digitalt delaktiga

Utbildning

Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar

KS, BIN, KTN, VIAN, VON Andel anställda i Katrineholms kommun som känner sig digitalt delaktiga Omsorg och trygghet

Andel invånare som använder tobak Andel invånare med skadliga alkoholvanor

Andel invånare med goda kostvanor Kultur, idrott och fritid Andelen invånare med goda

levnadsvanor ska öka KS, BIN, KTN, STN, VIAN, VON

Andel invånare som är fysiskt aktiva Ökad andel miljöbilar i kommunens

verksamheter

KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB

Andel miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncernen

Minskning av energianvändning i kommunens lägenhetsbestånd sedan 2008

Hållbar miljö

Kommunens energiförbrukning ska minska

KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN,

SOCN, KFAB Minskning av energianvändning i kommunens verksamhetslokaler sedan 2008

Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna

KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN

Resultat i förhållande till skatteintäkter och utjämning

Ekonomi och organisation

Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna

Utveckling av nettokostnader respektive skatteintäkter och utjämning

(17)

15

Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer

Kommunens lokalresurser ska utvecklas för ökad funktionalitet, kostnadseffektivitet och kundnöjdhet

KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB

Kundnöjdhet avseende KFAB:s verksamhetslokaler

Andel invånare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Andel invånare som får ett direkt svar på en enkel fråga när de tar kontakt med kommunen via telefon

Kommunens tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras

Andel invånare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen Andel av maxpoäng i SKL:s

webbinformationsundersökning utifrån ett invånarperspektiv

Andel av maxpoäng i SKL:s

webbinformationsundersökning utifrån ett företagarperspektiv

Tydlig och effektiv kommunikation

Kundnöjdhet avseende

samhällsbyggnadsförvaltningens information på hemsidan Ökat medarbetarengagemang

Resultat i undersökningen kring hållbart medarbetarengagemang

Andel påbörjade rekryteringar där tjänsten tillsätts

Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering

Andel rekryteringar där tjänsten tillsätts med eftersökt kompetens enligt rekryteringskravprofilen

Andel sjukfrånvarotimmar av ordinarie arbetstid, totalt

Minskad sjukfrånvaro

KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN,

SOCN Del av sjukfrånvaro som är längre än 60

dagar

(18)

Peter Strömberg

Viadidaktnämnden

Yttrande över remiss: Styrdokument ”En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun – utmaningar 2017-2019”

Förvaltningens förslag till beslut

Viadidaktnämnden föreslås anta förvaltningens förslag till sitt eget och översända det till kommunledningsförvaltningen.

Sammanfattning av ärendet

Katrineholms kommun”. Giltighetstiden för dokumentet sträckte sig till den 31 december 2015. Kommunledningsförvaltningen har genomfört en utvärdering av dokumentet och i samband med utvärderingen föreslagit ett nytt styrdokument med fokus området barn och unga.

Kommunledningsförvaltningen har identifierat följande utmaningar inom det valda fokusområdet:

 Minskad barnfattigdom

 Förbättrad psykisk hälsa

 Förbättrad fysisk hälsa

 Goda förutsättningar för att nå behörighet till gymnasieskola och vidare studier

 Upplevd trygghet (i hemmet, i skolan och på fritiden)

 Möjlighet till arbete

 Jämställdhet

 Integration

Kommunens nämnder uppdras att inom ramen för sitt uppdrag bryta ner utmaningarna till åtaganden på nämndnivå och aktiviteter på verksamhetsnivå.

Ärendets handlingar

 Remiss från kommunledningskontoret 2016-06-10

 Folkhälsoutskottets förslag till övergripande inriktningsdokument 2016-06-08

 Kunskapsunderlag ”En god hälsa för alla i Katrineholms kommun - utmaningar

 2017-2019”

(19)

Förvaltningens bedömning

Förvaltningen är positiv till styrdokumentets inriktning att fokusera på tidiga insatser för att bereda möjligheter för en god hälsa för barn och ungdomar i Katrineholms kommun. Tidiga insatser inom förskola och grundskola stödjer förutsättningar för ungdomar att nå behörighet till gymnasieskola och därmed ge förutsättningar till vidare studier på högre nivå.

Viadidakt verksamheter vänder sig i huvudsak till vuxna personer men har även verksamhet som vänder sig till unga. I dag bedriver Viadidakt Ungdomstorget som vänder sig till ungdomar i åldern 16- 25 år. På Ungdomstorget kan ungdomar och unga vuxna få vägledning i frågor som gäller yrkesval, jobb, studier och olika kompletterande insatser för att gå vidare till arbete eller studier. Ungdomstorget samverkar med Bildningsförvaltningen kring ungdomar som tillhör det kommunala aktivitetsansvaret. När det gäller gruppen unga så är förvaltningen beroende av samverkan med andra förvaltningar och myndigheter för att nå resultat.

I och med styrdokumentets inriktning på barn och ungdomar är Viadidakts tolkning att utmaningarna även berör vuxna, exempelvis via utmaningen att främja

möjligheter till arbete. Viadidakts ansvarsområde är att ge stöd till personer som står utanför arbetslivet via arbetsmarknasinsatser och studier.

Anna-Lena Ramstedt Förvaltningschef

(20)

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/

www.katrineholm.se E-post: Anna.Johansson@katrineholm.se

Anna Johansson

En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun – utmaningar 2017 – 2019.

I mars 2012 fastställde kommunfullmäktige styrdokumentet ”En god hälsa för alla i Katrineholms kommun”. Giltighetstiden för dokumentet sträckte sig till den 31 december 2015. I samband med detta genomförde kommunledningsförvaltningen en utvärdering. Med utvärderingen som grund startade processen med att ta fram ett nytt styrdokument. Resultatet av denna process är bifogat remissunderlag ”En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun – utmaningar 2017 – 2019”. Det valda fokusområdet, barns- och ungas hälsa, är ett val utifrån kunskaper om sociala investeringar. Sambandet mellan tidiga insatser och goda livsvillkor är kända. Genom tidiga och förebyggande insatser kan långsiktiga effekter uppnås. Det minskar

utanförskapet, såväl socialt som ekonomiskt, samt motverkar framtida kostnader.

Utifrån styrsystemets anvisningar kommer giltighetstiden för det nya

inriktningsdokument att vara 2017 – 2019. Ambitionen stäcker sig dock bortom 2019.

Att skapa långsiktighet och hållbarhet är en hörnsten.

Det är viktigt att lyfta fram att det dagligen pågår folkhälsoarbete i de kommunala verksamheterna, vilket utvärderingen tydligt synliggör. Den nya inriktningen ska därför ses som en viljeinriktning att dels skapa ett långsiktigt hållbart folkhälsarbete, men också att skapa förutsättningar för att få folkhälsoarbetet att hänga ihop med det ordinarie arbetet och att vara ett stöd i arbetet med flera av kommunplanens mål. I kommunplanens beskrivs hur folkhälsoarbetet ska bedrivas:

”Kommunens folkhälsoarbete ska vara inriktat på att främja en god och jämlik hälsa för kvinnor och män, flickor och pojkar i Katrineholms kommun. Hälsa innefattar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och påverkas av olika risk och skyddsfaktorer runt individen. Eftersom kommunens verksamheter har stor betydelse för invånarna genom hela livet har de stor inverkan på folkhälsan.”

Utmaningarna för 2017 – 2019, ska följas upp årligen.

Folkhälsoutskottet är eniga i beslutet om det nya inriktningsdokumentet.

Anvisningar för remissyttranden

• Synpunkter på ärendet utifrån det egna verksamhetsområdet (sakområdet) – ska belysas ur verksamhetsmässiga och i förekommande fall juridiska och ekonomiska aspekter. Alla ärenden ska också då det är relevant belysas utifrån folkhälsa, tillgänglighet och barnkonventionens intentioner.

• Jämställdhetsintegrering ingår i kommunens styrsystem. Utifrån detta ska genus/jämställdhet belysas i ärendena. Eventuell statistik ska, så långt det är möjligt, vara könsuppdelad.

• Eventuella övriga relevanta synpunkter ska tas med i remissvaren/yttrandena.

(21)

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/

www.katrineholm.se E-post: Anna.Johansson@katrineholm.se

Inskickande av underlag

I normalfallet skickas begäran om yttrande till nämnden. Det är därefter respektive nämnd/förvaltning som avgör internt vilken instans som ska avge yttrandet.

I de fall ärendet är behandlat av nämnden ska protokollet, inklusive eventuella reservationer, skickas till kommunledningsförvaltningen. Om inte hela

förvaltningsförslaget är citerat i protokollet ska förvaltningens förslag biläggas ärendet.

Avstå från att yttra sig

Om ni inte har för avsikt att lämna något remissvar/yttrande ska ni meddela detta till kommunledningsförvaltningen inom angiven svarstid. Ange orsaken till varför ni inte kommer att svara.

Frågor kring ärendet

Ni är alltid välkomna att kontakta oss på kommunledningsförvaltningen vid eventuella frågor eller funderingar kring ärendet/remissen. Ring i första hand den person ni fått remissen ifrån. Namn och telefonnummer framgår nedan. Finns inte ordinarie handläggare på plats hjälper vi andra till så gott det går!

Yttrandet ska vara kommunledningsförvaltningen tillhanda senast 2016-08-29.

Anna Johansson 0150-570 66

Marie Sandström Koski 0150-570 19 Karin Rytter 0150-570 26

Per Johansson 0150-570 21

(22)

(23)

(24)

(25)

(26)

KUNSKAPSUNDERLAG:

En god hälsa för alla i

Katrineholms kommun – utmaningar 2017-2019

Datum: 2016-05-31

(27)

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57066

64180 Telefax:

www.katrineholm.se E-post: anna.johansson@katrineholm.se

Innehåll:

1.BEGREPPSFÖRKLARINGAR ...3

2. FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN ...6

3. TVÄRSEKTORIELLT ARBETE ...7

4.HÄNVISNINGAR TILL HEMSIDOR, LAGAR, STYRDOKUMENT, PROPOSITIONER OCH PUBLIKATIONER ...9

(28)

64180 Telefax:

1. Begreppsförklaringar

Det finns sju Diskrimineringsgrunder¹ som är skyddade enligt

diskrimineringslagen. Dessa är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Folkhälsa²är ett samlat begrepp för hela befolkningens hälsotillstånd och tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa.

Folkhälsoarbete³är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor som främjar hälsa och förebygger ohälsa.

Detta kräver både generella insatser på samhällsnivå och riktade insatser på gruppnivå. Samhälleliga förutsättningar för hälsa kan skapas genom politiska beslut.

En funktionsnedsättning⁴innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.

Ett funktionshinder⁵är den begränsning som en

funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningens utformning. För personer med

funktionsnedsättning är det extra viktigt med ett tillgängligt samhälle.

Frisk- och skyddsfaktorer⁶är förhållanden som verkar skyddande och därmed kan påverka möjligheten för hälsa i positiv riktning. Det kan exempelvis vara socialt kapital, utbildning samt delaktighet och inflytande.

Förebyggande arbete⁷är insatser som görs för att förminska eller ta bort riskfaktorer. Målgruppen för förebyggande arbete är individer eller grupper och består av riktade insatser.

Hälsa⁸är enligt världshälsoorganisationen (WHO) ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och social välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller handikapp.

1 http://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/.

2 Janlert, U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000.

3 Janlert, U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000.

4 Socialstyrelsens termbank.

5 Socialstyrelsens termbank.

6 Janlert,U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000 och Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete.

7 Janlert,U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000 och Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete

8 World Health Organisation, WHO, 1946

(29)

64180 Telefax:

Hälsofrämjande arbete⁹är insatser som görs för att stärka frisk- och skyddsfaktorer. Målgruppen för hälsofrämjande arbete utgörs av befolkningen i allmänhet och består av generella samhällsövergripande insatser.

Jämställdhet¹⁰kan blandas ihop med begreppet jämlikhet. Men jämlikhet och jämställdhet betyder olika saker. Jämlikhet handlar om alla människors lika värde oavsett etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön,

könsöverskridande identitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Jämställdhet har en mer avgränsad innebörd och betyder att ingen människa ska diskrimineras på grund av sitt kön. Alla människor ska ha samma rättigheter oavsett om de är kvinnor eller män, flickor eller pojkar. Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är:

Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Riskfaktorer¹¹är förhållanden ökar risken för ohälsa. Det kan exempelvis vara utanförskap, maktlöshet, alkohol och droger samt otrygghet.

Sociala investeringar¹² är en avgränsade insatser som i förhållande till ordinarie arbetssätt förväntas ge bättre utfall för insatsens

målgrupp och samtidigt leda till minskade samhällsekonomiska kostnader på sikt. Begreppet investering betonar det långsiktiga perspektivet liksom ett medvetet risktagande; att man på ett

strukturerat sätt satsar resurser för att uppnå ett visst resultat, utan att på förhand säkert veta att detta kommer att åstadkommas. Det antagna sambandet mellan insats och förbättrade resultat ska dock underbyggas av beprövad erfarenhet och evidens.

Tillgänglighet¹³beskriver hur något fungerar för människor som använder dem, exempelvis en verksamhet, en plats eller en lokal. Det är viktigt att verka för att omgivningen utformas på ett sådant sätt att den inte blir ett hinder för individen. Det kan också vara att göra språket tillgängligt för personer som med annan språkbakgrund än svenska, till exempel genom att skriva och tala enkelt även inom den offentliga

administrationen. Eller att göra något ekonomiskt tillgängligt, till exempel kostnadsfri utbildning.

9 Janlert,U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000 och Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete.

10 JämStöds Praktika, Metodbok för jämställdhetsintegrering, SOU 2007:15

11 Janlert U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000 och Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete

12 http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/kunskap-styrning/sociala-investeringar/

13 Handisam, Boverket och Diskrimineringsombudsmannen (DO) med flera har bidragit till en sammantagen förklaring av begreppet.

(30)

64180 Telefax:

om tillgång till utbildning och information eller om ett bra bemötande.

Ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning att exempelvis studera, arbeta och delta i samhällslivet är en förutsättning för att en god och jämlik hälsa ska uppnås. Medborgarnas förutsättningar och behov skiljer sig åt och ingen får glömmas bort. Alla ska ha samma makt och förutsättningar att forma samhället och sina egna liv.

14 Handisam, Boverket och Diskrimineringsombudsmannen (DO) med flera har bidragit till en sammantagen förklaring av begreppet

(31)

64180 Telefax:

2. Faktorer som påverkar hälsan

Bestämningsfaktorer för hälsa är alla de faktorer som bidrar till skillnader i hälsa och ohälsa. Bestämningsfaktorerna ska per definition, ha ett hållbart statistiskt förklaringsvärde men används i praktiken i viss mån även för förhållanden som på goda grunder antas ha en påverkan på hälsa och ohälsa.

Det finns olika sorters bestämningsfaktorer. Ålder, utbildning, sysselsättning och boende är exempel på livsvillkorsfaktorer. Motion, matvanor samt alkohol- och tobaksvanor är exempel på levnadsvanefaktorer/

livsstilsfaktorer.¹²

Figur.1 Faktorer som påverkar hälsan¹³

(32)

64180 Telefax:

3. Tvärsektoriellt arbete

En individs hälsa och levnadsvanor grundläggs ofta tidigt i livet och kommer att påverka hur åldrandet se ut. Hälsosamt åldrande ingår i ett livsperspektiv som börjar i barnaår och pågår hela livet. ¹⁴

Det kan handla om…

… god hälsa är en förutsättning för hållbar utveckling och tillväxt och så vidare. ¹⁵

Kommunens verksamheter har därmed stor betydelse för både den individuella hälsan och den samlade folkhälsan och påverkar

invånarna genom hela livet. Därför krävs tvärsektoriell samverkan på såväl politisk och strategisk nivå som på verksamhetsnivå. Politiska beslut måste beredas och verkställas i nära samverkan över politikområdena.

Katrineholms kommun är också så mycket mer än

(33)

64180 Telefax:

organisationer och inte minst kommuninvånarna behövs för att folkhälsoarbetet ska bli verklighet.¹⁶För att lyckas måste alla bidra till att skapa ett samhälle som ger förutsättningar för hälsofrämjande livsmiljöer och goda livsvillkor för alla.

Investeringar i hälsa är lönsamma

Allt hänger ihop – sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensioner är beroende av och förstärker varandra.

Folkhälsa är en del av hållbar utveckling och kommer in främst som en del av den sociala dimensionen. Förutsättningar för hållbar utveckling är ekonomisk tillväxt, god folkhälsa samt en säker och livskraftig miljö.

Lönsamhet i hälsa måste ses på sikt. Med lönsamhet menar vi att invånarna upplever ökad livskvalité och att hälsan ökar samtidigt som att samhällskostnaderna minskar. Åtgärder för att förbättra folkhälsan kräver ofta särskilda investeringar, dessa kan leda till en så kallad kostnadspuckel. Men på sikt leder väl genomtänkta åtgärder till bättre hälsa och därmed även minskade samhällskostnader.¹⁷ Figur 2 Samband mellan hälsa och ekonomi¹⁸

(34)

64180 Telefax:

4. Hänvisningar till hemsidor, lagar, styrdokument, propositioner och publikationer

Hemsidor:

 Boverket, myndigherten för samhällsplanering, byggande och boende:

www.boverket.se

 Diskrimineringsombudsmannen: www.do.se

 Katrineholms kommun: www.katrineholm.se

 Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete:

www.landstingetsormland.se/folkhalsocentrum

 Myndigheten för handikappolitisk samordning: www.handisam.se

 Regeringen: www.regeringen.se

 Socialstyrelsen: www.socialstyrelsen.se

 Socialstyrelsens kunskapsguide: www.kunskapsguiden.se

 Statens folkhälsoinstitut: www.fhi.se

 Sveriges kommuner och landsting: www.skl.se

Lagar, styrdokument, propositioner, publikationer:

 Vision 2025 – Katrineholm läge för liv och lust, KF 2011-04-18, §150.

Kommunstyrelsens handling 16/2011.

 Tillväxt och välfärd - Kommunplan 2015-2018, KF 205-01-19, § 72, Kommunstyrelsens handling 1/2015.

 Styrsystemet i Katrineholms kommun, KF 2014- 02-24, § 21, Kommunstyrelsens handling nr 8/2014.

 Trygga och goda uppväxtvillkor – en grogrund för psykisk hälsa, Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete, 2009.

 HELA SKOLAN – en guide till hälsofrämjande skolutveckling, Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete, 2011.

 En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016, Socialdepartementet.

 Svenska lärdomar av Marmot-kommissionens rapport Closing the Gap, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen, 2010.

 Folkhälsopolitisk rapport 2010.

 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, 2009/10:370 .

 Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen.

 Onödig ohälsa – Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning, Statens folkhälsoinstitut 2008.

 En förnyad folkhälsopolitik, prop. 2007/08:110.

 FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, DS 2008:23.

 FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen),

(35)

64180 Telefax:

 Samhällsplanering för ett aktivt liv – fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa, Folkhälsoinstitutet, 2008.

(36)