Sparbanksstämman äger rum måndagen den 20 april, kl

INNEHÅLL:

VD kommentar... 1

Förvaltningsberättelse... ... 2

Fem år i sammandrag... 4

Förslag till disposition av bankens vinst 5 Resultaträkning och Balansräkning... 6

Kassaflödesanalys och förändring av eget kapital... 7

Noter till balans- och resultaträkning samt redovisningsprinciper….…….. 8

Kapitaltäckning... 28

Styrelsens påskrifter... 30

Revisionsberättelse... 31

Bankens huvudmän, styrelse m.fl... 32

Företagsstyrning………... 33

Bankens personal……… 34

Bankens Vision

Sparbanksstämman äger rum måndagen den 20 april, kl. 18.30

Åtvidabergs Sparbank

ska vara en lokal utvecklingsmotor.

En utvecklingsmotor ska delta i den lokala samhällsutvecklingen t ex genom att vara pådrivande, ta initiativ och nyttja den egna

ekonomiska styrkan.

Redovisning för verksamhetsåret 2008

Styrelsen för Åtvidabergs Sparbank får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2008, bankens 142:e verksamhetsår

Förvaltningsberättelse

Allmänt

Åtvidabergs Sparbank bedriver in- och utlåningsverksamhet tillsammans med andra universalbanksaktiviteter för privatpersoner, företag, kommun och organisationer huvudsakligen inom Åtvidabergs kommun.

Sparbankens utveckling

Balansomslutning

Sparbankens balansomslutning uppgår till 1 092 Mkr (1 091 Mkr), vilket är en ökning med 0,6 %.

Medelomslutningen (MO), dvs. genomsnittet av omslutningen vid varje månadsskifte under året, uppgick till 1 121 Mkr (1 019 Mkr) och har därmed ökat med 10 %.

Inlåning

Inlåningen från allmänheten ökade under året till 940 Mkr eller med 25 Mkr. Det motsvarar en ökning med 2,7 procent.

Förmedlat sparande i Robur Fonder och Robur Försäkring uppgick vid årsskiftet till 559 Mkr, en minskning med 210 Mkr, eller 27 procent.

Utlåning

Sparbankens totala utlåning till allmänheten – efter avdrag för befarade kreditförluster – uppgick vid 2008 års utgång till 741 Mkr, en ökning med 120 Mkr, eller med 19,3 procent.

Sparbankens utlåningsstock i Swedbank Hypotek AB uppgår till 859 Mkr, vilket innebär en minskning med 0,8 % under år 2008.

Aktier i Swedbank AB

Vid ingången av 2008 ägde sparbanken 209 945 stamaktier i Swedbank till ett värde av 38,4 Mkr.

Under 2008 har 40 055 stamaktier och 94 000 preferensaktier förvärvats för 10,9 Mkr.

Marknadsvärdet av aktieinnehavet vid slutet av 2008 uppgick till 15,2 Mkr. Nedskrivning har gjorts med 34,1 Mkr varav 30,7 Mkr har redovisats mot eget kapital och 3,4 Mkr i resultaträkningen varefter det bokförda värdet överensstämmer med marknadsvärdet på balansdagen.

Utdelning har erhållits med 2,2 Mkr (1,7 Mkr) och 62 000 teckningsrätter har avyttrats till ett värde av 13 tkr.

Affärsvolym

Sparbankens totala affärsvolym uppgick på balansdagen till 3 361 Mkr (3 377 Mkr), vilket är en minskning med 0,5 % jämfört med föregående år.

Kapitalbas

Sparbankens kapitalbas uppgår till 116,8 Mkr (121,8 Mkr). Bankens totala kapitalkrav är 57,7 Mkr (53,4 Mkr), vilket innebär en kapitaltäckningskvot med 2,02 (2,28).

Sparbankens resultat

Sparbankens resultat före kreditförluster och ned- skrivning av finansiella tillgångar uppgår till 16,9 Mkr, vilket är en ökning med 0,3 Mkr. jämfört med förra året.

Rörelseresultatet uppgår till 5,3 Mkr eller en minskning med 8,4 Mkr. Detta beror främst på ett negativt resultat för finansiella transaktioner, minskade provisions- intäkter, ökning av reserveringar för befarade kredit- förluster och nedskrivning av bankens innehav av aktier i Swedbank AB.

Räntenettot för år 2008 har ökat med 4,6 Mkr, främst beroende på ökade utlåningsvolymer och ett gynnsamt ränteläge under året. Marginalen mot allmänheten, dvs. skillnaden mellan den ränta banken betalar för inlåning och den ränta banken erhåller för utlåning, har sjunkit något.

Provisionsnettot har minskat med 1,6 Mkr, främst beroende på minskat värde på det sparande i fonder och försäkringar som sparbanken förmedlat till Swedbank Robur.

Allmänna administrationskostnader är oförändrade sedan 2007. Personalkostnader har minskat, medan övriga allmänna administrationskostnader ökat något.

Personal

Antalet anställda i sparbanken uppgår vid årets slut till 22 personer. Med arbetsmåttet 1 730 timmar för en helårsarbetare, uppgår medelantalet anställda i banken under året till 19, hälften kvinnor och hälften män. Under året har genomförts omfattande utbildning.

Fem medarbetare har genomgått certifierings- utbildning. För upplysningar om ersättningar och förmåner till bankens ledning hänvisas till not 10.

Prognos 2009

År 2008 kännetecknades av god volymtillväxt för utlåningen, men en försämring av bankens räntemarginal. Vi förväntar oss en god volymtillväxt både för in- och utlåningen under det kommande året.

Minskning av räntenettot och en viss minskning av

provisionsintäkter från Swedbank Robur, förväntas

minska bankens intäkter. Bankens omkostnader

förväntas minska jämfört med år 2008. Under 2008

belastades resultatet med kostnader av engångsnatur

på ca 0,9 Mkr. Sammantaget är det vår bedömning att

bankens resultat före kreditförluster för år 2009

beräknas bli lägre än för 2008.

Riskhantering

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

I Sparbanken finns en samlad funktion för riskkontroll direkt underställd verkställande direktören, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Denna riskkontrollfunktion är gemensam med sparbankerna i Vadstena och Valdemarsvik.

Kredit- och motpartsrisker

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatkontrakt.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största risk-

exponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym förhållandevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga.

För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter.

Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar i instrument som handlas på väl fungerande marknader och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen.

Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av

betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden.

Övervakningen sker med stöd av ett särskilt

kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.

Beträffande sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter hänvisas till Not.3.

Marknadsrisker

I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken.

Ränterisk, definieras som risken för att marknads-

värdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid.

Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är genom s.k.

gap-analys, som finns intagen i not 3 och som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i

samma utländska valuta storleksmässigt

inte överensstämmer. Banken har riskavtäckning för valutarisker i balansräkningen.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en

aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Banken är endast exponerad av aktiekursrisk genom aktieinnehavet i Swedbank AB.

Likviditetsrisker

Likviditetsrisk kan uttryckas som risken att värdet på ett finansiellt instrument sjunker som en effekt av sjunkande omsättning, vilket är detsamma som risken för att det finansiella instrumentet inte kan

avyttras/förvärvas utan större prisreduktion eller att transaktionen medför stora kostnader.

Sparbankens riskhantering fokuseras här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer.

Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Sparbankens

likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av Not. 3.

Operativa risker

Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i

administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska

eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan

exempelvis orsakas av bristande intern kontroll,

bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken

för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den

operativa risken.

Fem år i sammandrag

Nyckeltal

Volym

Affärsvolym ultimo, Mkr

3 361 3 377 3 198 2 910 2 642

förändring under året, %

-0,5 5,6 9,9 10,1 7,5

Kapital

12,1 14,7 12,5 12,8 12,6

Kapitaltäckningskvot ¹⁾

2,02 2,28

Kapitaltäckningsgrad ¹⁾

20,6 21,1 20,7

Primärkapitalrelation ¹⁾

20,6 21,1 20,7

Resultat

Placeringsmarginal

Räntenettoi % av MO

3,0 2,9 3,0 3,2 3,4

Rörelseintäkter/affärsvolym

1,4 1,4 1,4 1,4 1,4

Rörelseresultat/affärsvolym

0,2 0,4 0,5 0,4 0,3

Räntabilitet på eget kapital

2,6 7,1 10,4 7,8 5,9

K/I-tal före kreditförluster

0,64 0,64 0,58 0,65 0,77

K/I-tal efter kreditförluster

0,82 0,70 0,62 0,71 0,79

78 59 48 65 57

Andel osäkra fordringar

0,7 1,4 1,8 1,0 1,7

Kreditförlustnivå

1,3 0,5 0,3 0,4 0,1

Övriga uppgifter

Medelantal anställda 19 20 21 22 22

Antal kontor 1 1 1 1 1

1) Ändrat beräkningssätt genom inforandet av Basel II regler.

2) Med affärsvolym avses in- och utlåning i egen balansräkning samt summan av lån och placeringar i andra institut för kunders räkning.

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer ²⁾

Beskattat eget kapital + 72 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen

Kapitalbas i % av riskvägda placeringar Kapitalbas i förhållande till totalt kapitalkrav

Primärkapital i % av riskvägda placeringar

Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym

Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital

Summa kostnader exkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter

Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter

Osäkra fordringar och kreditförluster

Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)

Fem år i sammandrag

Resultat- och balansräkning tkr 2008 2007 2006 2005 2004

Resultaträkning

Räntenetto 34 041 29 471 27 026 26 104 26 322

Provisioner, netto 11 634 13 288 12 049 10 569 8 883

-1 646 393 1 44 -32

Övriga intäkter 2 874 2 358 4 492 1 770 1 654

Summa intäkter 46 903 45 510 43 568 38 487 36 827

Allmänna administrationskostnader -25 197 -25 280 -22 532 -22 258 -25 474

Övriga kostnader

-4 819 -3 631 -2 879 -2 935 -2 886

Kreditförluster -8 532 -2 862 -1 816 -2 159 -662

Summa kostnader -38 548 -31 773 -27 227 -27 352 -29 022

Nedskrivningar på finansiella tillgångar -3 021

Rörelseresultat 5 334 13 737 16 341 11 135 7 805

Bokslutsdispositioner 137 -40 -104 1 194 -1 310

Skatter -2 477 -3 014 -4 113 -3 044 -1 065

Årets resultat 2 994 10 683 12 124 9 285 5 430

Balansräkning

Kassa 11 941 6 873 6 925 5 711 4 394

Utlåning till kreditinstitut 269 129 184 474 293 075 215 556 164 718

Utlåning till allmänheten 740 655 620 775 586 923 557 989 537 316

Räntebärande värdepapper 43 109 229 689 45 805 36 100 42 396

Aktier och andelar 16 890 38 978 7 763 7 681 19 240

Materiella tillgångar 1 383 1 822 1 990 1 566 2 099

Övriga tillgångar 8 954 8 711 9 255 7 631 7 967

Summa tillgångar 1 092 061 1 091 322 951 736 832 234 778 130

Skulder till kreditinstitut 7 979 6 011 12 693 12 381 11 875

Inåning från allmänheten 940 157 915 111 810 750 705 716 661 914

Övriga skulder 11 282 9 675 9 231 6 826 5 444

Avsättningar för pensioner m m 476 154

959 418 930 797 832 674 725 399 679 387

Obeskattade reserver 183 320 279 176 1 369

Eget kapital 132 460 160 205 118 783 106 659 97 374

Summa skulder, avsättningar och eget kapital

1 092 061 1 091 322 951 736 832 234 778 130

[1]

inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

IFRS har tillämpats 2006 till 2008, med undantag av IAS 39 som har tillämpats 2007 till 2008.

Förslag till vinstdisposition

Sparbankens vinst enligt balansräkningen den 31 december 2008 utgör 2 994 032,68 kr.

Styrelsen föreslår att detta belopp överförs till reservfonden.

Reservfonden den 31 december 2008 129 465 840,74 kr

Reservfonden uppgår härefter till 132 459 873,42 kr

Fastställs styrelsens förslag läggs till reservfonden 2 994 032,68 kr Nettoresultat av finansiella transaktioner

Summa skulder och avsättningar

1 januari - 31 december

tkr Not 2008 2007

61 033 46 924 -26 992 -17 453

4 34 041 29 471

5 2 160 1 732

6 13 781 15 718

7 -2 147 -2 430

8 -1 646 393

9 714 626

46 903 45 510

10 -25 197 -25 280

20 -566 -526

11 -4 253 -3 105

-30 016 -28 911

16 887 16 599

12 -8 532 -2 862

13 -3 021 0

5 334 13 737

14 137 -40

15 -2 477 -3 014

2 994 10 683

tkr Not

11 941 6 873

16 269 129 184 474

17 740 655 620 775

18 43 109 229 689

19 16 890 38 978

20 1 383 1 822

Aktuell skattefordran 1 476 223

21 289 420

Uppskjuten skattefordran 15 434

22 6 755 8 068

1 092 061 1 091 322

23 7 979 6 011

24 940 157 915 111

25 7 485 5 690

26 3 797 3 985

959 418 930 797

27 183 320

129 466 118 783 30 739 2 994 10 683 28 132 460 160 205 1 092 061 1 091 322

29 29 539 20 097

30 117 103 80 849

Ställda säkerheter inga inga

Resultaträkning

Åtaganden - Garantier Poster inom linjen Ansvarsförbindelser Årets resultat Summa eget kapital

Summa skulder, avsättningar och eget kapital Reservfond

Fond för verkligt värde

Summa skulder och avsättningar

Obeskattade reserver

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga skulder

Inlåning från allmänheten Summa tillgångar

Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut

Övriga tillgångar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Tillgångar

Materiella tillgångar - Inventarier

Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar

Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Årets resultat

Balansräkning

Per den 31 december

Kassa

Bokslutsdispositioner Rörelseresultat

Skatt på årets resultat Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto

Nedskrivningar av finansiella tillgångar Provisionsintäkter

Provisionskostnader

Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter

Summa kostnader före kreditförluster Ränteintäkter

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Summa rörelseintäkter

Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader

Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar

1 januari - 31 december tkr

5 334 13 737

368 350

1 887 1

566 526

8 613 3 122

3 021

-2 477 -3 014

17 312 14 722

-128 493 -36 974

-14 000 -9 986

25 046 104 361

1 968 -6 682

-303 544

1 101 444

-97 369 66 429

24 981

-12 010 -476

400

-127 -758

-12 137 24 147

-109 506 90 576

390 576 300 000

281 070 390 576

11 941 6 873

269 129 184 474

199 229 281 070 390 576

I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 61 251 tkr (46 354 tkr) och ränteutbetalningar inkl. kapitaliserade räntor med 25 793 tkr (16 733 tkr)

tkr

Reserv fond Fond för verkligt värde

Årets

resultat Eget kapital

Ingående eget kapital 2007-01-01 106 659 0 12 124 118 783

Justering för ändrad redovisningsprincip 44 490 44 490

Justerat eget kapital 2007-01-01 106 659 44 490 12 124 163 273

Vinstdisposition 12 124 -12 124

Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital -13 751 -13 751

Årets resultat 10 683 10 683

Utgående eget kapital 2007-12-31 118 783 30 739 10 683 160 205

Ingående eget kapital 2008-01-01 118 783 30 739 10 683 160 205

Vinstdisposition 10 683 -10 683

Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital -30 739 -30 739

Årets resultat 2 994 2 994

Utgående eget kapital 2008-12-31 129 466 0 2 994 132 460

Kassaflödesanalys

Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+)

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

2008-12-31 2007-12-31

Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+)

Kreditförluster (+)

Nedskrivning av finansiella tillgångar (+) Inkomstskatt (-)

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten (-)

Ökning av värdepapper (-)

Ökning av inlåning från allmänheten (+)

Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-)

Investeringsverksamheten

Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) Kassaflöde från den löpande verksamheten Förändring av övriga skulder (+/-)

Investering i finansiella tillgångar (-) Försäljning av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-)

Kassaflöde från investeringsverksamheten

Kortfristiga placeringar i form av certifikat med kvarvarande löptid på högst 3 mån, ingår i balansräkningen som obl och andra räntebärande värdepapper

Årets kassaflöde

Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

Kassaflödesanalysen har upprättats enligt indirekt metod

Redogörelse avseende förändringar i eget kapital

Summa enligt balansräkningen

Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa

Noter

1

Uppgifter om sparbanken

Årsredovisningen avges per 31 december 2008 och avser Åtvidabergs Sparbank som är en sparbank med säte i Åtvidaberg.

Adressen till bankens kontor är Torggatan 1, Åtvidaberg.

2

Överensstämmelse med normgivning och lag

Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.1 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar

därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.1. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 23 februari 2009. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 20 april 2009.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument i form av räntewap,räntebärande värdepapper och preferensaktier i Swedbank AB, värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller finansiella tillgångar som kan säljas.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor.

Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Företagsledningen gör bedömningen att det inte finns några väsentliga osäkerhetsfaktorer eller osäkerhet i gjorda uppskattningar vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS, som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna.

Ändrade redovisningsprinciper

IASB gjorde under hösten ändringar i IAS 39 och IFRS 7, som också godkänts för tillämpning i EU.

Sparbanken har ej omklassificerat några finansiella tillgångar.

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter.

Sparbankens bedömning är att dessa förändringar inte kommer att få någon väsentlig påverkan på resultat eller ställning när de nya reglerna börjar tillämpas.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Valutaexponering förekommer endast i den utländska sedeldepån.

Sparbanken har mottransaktioner med Swedbank till samma värde och utländska belopp som kundtransaktioner, varför någon valutaexponering för kundtransaktioner inte uppkommer i sparbanken.

Redovisningsprinciper

Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.

Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning

- Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.

- Betald och upplupen ränta på derivat i form av ränteswappar.

Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan) Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget.

Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån.

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs

Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån och fonder till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.

Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option).

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas

- Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument i form av ränteswappar.

- Valutakursförändringar

Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader,

arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserv i form av skillnad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan avseende inventarier.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas avseende aktuellt år, med tillämpning av gällande skattesats, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år.

Uppskjuten skattefordran avser skatt på orealiserade värdeförändringar på finansiella instrument i form av aktieindexobligationer och ränteswappar, vilken kommer att kunna tillgodoräknas vid realisation av tillgångarna. Aktuell skattesats vid räkenskapsårets utgång har tillämpats.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument och obligationsfordringar.

Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Banken tillämpar likviddagsredovisning.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Kategorien indelas i olika undergrupper. Derivat i form av ränteswappar med positivt verkligt värde ingår i undergruppen "innehav för handelsändamål". Bankens innehav av certifikat i syfte att förvalta bankens likviditet och innehavet av preferensaktier i Swedbank AB ingår i undergruppen "fair value option", med hänvisning till att de kan kommat att avyttras vid ett gynnsamt kursläge. Såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas under resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat.

Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet

anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.

Investeringar som hålles till förfall

Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här.

Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat i form av ränteswappar med negativt verkligt värde.

Andra finansiella skulder

Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella garantier

Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.

Finansiella garantiavtal redovisas till verkligt värde bland poster inom linjen.

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödessäkring kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara

förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet av en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Nedskrivningar belastar resultaträkningen.

En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.

För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.

För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Bortskrivningar av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen.

Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.

Återföring av tidigare gjord nedskrivning avseende tillgångar som kan säljas redovisas inte i resultaträkningen, utan tillförs

"Fond för verkligt värde" under eget kapital.

Materiella tillgångar

Bankens materiella anläggningstillgångar består av inventarier. Dessa redovisas till anskaffningsvärde, minskat med planenliga avskrivningar över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Tillämpad avskrivningstid är 5 år, förutom vissa datorer som skrivs av på 3 år. Avskrivningsmetoder och tillgångarnas nyttjandeperioder omprövas årligen. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Ersättningar till anställda

Pensionering genom försäkring

Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK) eller genom annat institut. Enligt IAS 19 avser en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad anställning för vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan.

Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.

Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till

avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. För bankens VD gäller avgiftsbestämd pensionsplan. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.

En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)

En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

3

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Denna riskkontrollfunktion är organiserad tillsammans med sparbankerna i Vadstena och Valdemarsvik.

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster jämförelsevis små i förhållande till utestående kreditvolym.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.

Finansiella risker

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringa kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

Total kreditrisk- exponering

(före nedskrivning)

Nedskrivning/

Avsättning

Redovisat värde

Värde av säkerheter

Total kreditrisk- exponering efter avdrag säkerheter

2 946 2 946 2 946

277 761 114 277 647 248 559 29 088

41 897 41 897 41 265 632

126 056 126 056 123 667 2 389

82 022 3 660 78 362 67 719 10 643

81 332 9 406 71 926 69 486 2 440

416 380 5 430 410 950 5 627 405 323

269 129 269 129 269 129

1 028 394 18 610 1 009 784 559 269 450 515

33 870 33 870 33 870

9 239 9 239 9 239

43 109 43 109 43 109

29 539 29 539 29 539

1 101 042 18 610 1 082 432 559 269 523 163

Total kreditrisk- exponering (före nedskriv-

ning)

Nedskrivning/

Avsättning

Redovisat värde

Värde av säkerheter

Total kreditrisk- exponering efter avdrag säkerheter

2 962 2 962 2 962

229 008 229 008 207 869 21 139

39 049 39 049 38 441 608

90 135 90 135 89 760 375

66 673 1 300 65 373 60 084 5 289

84 270 8 249 76 021 66 974 9 047

305 858 3 157 302 701 6 296 296 405

184 474 184 474 0 184 474

817 955 12 706 805 249 472 386 332 863

169 985 169 985 169 985

59 704 59 704 59 704

229 689 229 689 229 689

0

61 61 61

61 61 61

20 097 20 097 20 097

1 067 802 12 706 1 055 096 472 386 582 710

Kreditkvalitet

Lånefordringar, kreditkvalitet, 2008 2007

Företagssektor 207 053 169 653

Kreditbetyg 1-3, högre risk 148 218 132 533

Kreditbetyg 4-5, låg till medel risk 58 835 37 120

Hushållssektor inkl. personliga företagare och övrigt 533 602 451 122

Lånefordringar 740 655 620 775

Någon bedömning av kreditkvaliteten avseende hushållssektorn görs inte.

Utställda finansiella garantier Total kreditriskexponering ⁶ Ränteswap motpart Swedbank AB, rating -A

Summa Åtaganden - utan rating Summa Derivat - A Övriga⁵

varav: kreditinstitut Summa

Värdepapper ⁷

Kreditriskexponering, brutto och netto 2007

Krediter¹ mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen² Pantbrev i villa- och fritids- fastigheter³

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter⁴ Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra

näringsfastigheter Företagsinteckning

Total kreditriskexponering ⁶ Krediter¹ mot säkerhet av:

Åtaganden

Utställda finansiella garantier - A

- utan rating Summa Summa

Värdepapper ⁷ Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga⁵

varav: kreditinstitut Kreditriskexponering, brutto och netto 2008

Statlig och kommunal borgen² Pantbrev i villa- och fritids- fastigheter³

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter⁴ Pantbrev i jordbruksfastigheter

2 inklusive krediter till stat och kommun

3 inklusive bostadsrätter

4 inklusive bostadsrättsföreningar

5 inklusive krediter utan säkerhet

6 Reservering har skett för krediter till allmänheten se not 17. Ianspråktagna säkerheter uppgår till 188 tkr. (138 tkr)

7 Utgår från Standard and Poor's rating

Oreglerade och osäkra fordringar

2008 2007

tkr

Fordringar förfallna 180 dagar eller mindre 9 899 2 178

Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 787 2 081

Fordringar förfallna > 360 dgr 13 097 17 422

Summa 23 783 21 681

tkr 2008 2007

Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto

- företagssektor 222 998 178 035

- hushållssektor 526 728 455 446

varav enskilda företagare 185 453 172 645

- övriga 9 539

Summa 759 265 633 481

varav:

Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 23 781 19 183

- företagssektor 19 405 14 721

- hushållssektor 4 376 4 462

- 3 042

- företagssektor - 1 549

- hushållssektor - 1 493

Osäkra lånefordringar 23 783 21 681

- företagssektor 19 705 15 616

- hushållssektor 4 078 6 065

Avgår:

Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 18 610 12 706

- företagssektor 15 945 8 382

- hushållssektor 2 665 4 324

Lånefordringar, nettoredovisat värde

- företagssektor 207 053 169 653

- hushållssektor 524 063 451 122

varav enskilda företagare 185 453 170 661

- övriga 9 539

Summa 740 655 620 775

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens

betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.

Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios.

Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning, värdepappersportfölj får lägst uppgå till 10 % av inlåningen från allmänheten.

Åldersanalys, osäkra lånefordringar

1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka ränta intäktsförs

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan.

Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.

Likviditetsexponering, 2008

Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning

På anfordran Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år Utan löptid Totalt Redo- visat värde

Tillgångar

Kassa 11 941 11 941

Utlåning till

kreditinstitut 269 129 269 129

Utlåning till

allmänheten 94 702 12 496 38 276 144 463 450 718 740 655

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper 9 840 20 106 13 163 43 109

Övriga tillgångsposter 27 227 27 227

Summa tillgångar 363 831 22 336 58 382 157 626 450 718 39 168 1 092 061

Skulder Skulder till

kreditinstitut 7 979 7 979

Inlåning från

allmänheten 914 719 12 110 12 978 350 940 157

Övriga skuldposter

och eget kapital 143 925 143 925

Summa skulder och

eget kapital 922 698 12 110 12 978 350 143 925 1 092 061

Total skillnad -558 867 10 226 45 404 157 276 450 718 -104 757 0

Likviditetsexponering, 2007

Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning

På anfordran Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan löptid Totalt Redo-

visat värde

Tillgångar

Kassa 6 873 6 873

Utlåning till

kreditinstitut 184 474 184 474

Utlåning till

allmänheten 81 361 22 026 39 958 130 033 347 397 620 775

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper 199 229 30 460 229 689

Övriga tillgångsposter 49 511 49 511

Summa tillgångar 265 835 221 255 39 958 160 493 347 397 56 384 1 091 322

Skulder Skulder till

kreditinstitut 199 5 812 6 011

Inlåning från

allmänheten 901 547 4 309 7 995 1 260 915 111

Övriga skuldposter

och eget kapital 170 200 170 200

Summa skulder och

eget kapital 901 746 10 121 7 995 1 260 170 200 1 091 322

Total skillnad -635 911 211 134 31 963 159 233 347 397 -113 816 0

De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms sammanfalla med de kontraktuella löptiderna.

Såvitt avser skulder till kreditinstitut förväntar banken att dessa återvinns omgående. Skulder till allmänheten har olika återvinningstider som är svåra att ange generellt, dock väntar sig banken att skuldposten sammantaget kommer att öka något under det kommande året.

Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid

Marknadsrisk

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken den övervägande marknadsrisken.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Ränterisk

Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.

I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåningen har sparbanken i viss utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 125 tkr. (252 tkr).

Enligt finanspolicyn får ränterisken beräknad enligt Finansinspektionens definition av ränterisk ( Plötslig och uthållig förskjutning av avkastningskurvan +/- 200 räntepunkter) maximalt uppgå till 10 % av kapitalbasen . Vid utgången av 2008 uppgick ränterisken till 3 374 eller 2,89% av kapitalbasen. Räntenettorisken dvs. påverkan av bankens räntenetto under kommande 12 månader får inte överstiga 1 Mkr vid en förändring av marknadsräntan med 1 procentenhet. Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt används för att hantera ränterisken. Vid årets utgång var räntebindningstiden för placeringar i värdepapper 111 dagar (70 dagar).

Per den 31 december 2008 hade sparbanken ränteswappar med ett kontraktsvärde på 16 Mkr (16 Mkr). Det verkliga värdet netto uppgick till -506 kkr. (61 kkr).

2008

Räntebindnings-tider för tillgångar och skulder - Ränteexponering

Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 3 år

Längre än 3 år men högst 5 år

Längre än 5 år Utan ränta Totalt

Tillgångar

Kassa 11 941 11 941

Utlåning till

kreditinstitut 268 361 768 269 129

Utlåning till

allmänheten 622 792 4 973 5 643 24 759 74 358 8 130 740 655

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper 19 079 20 106 2 080 1 844 43 109

Övriga tillgångar 27 227 27 227

Summa 891 153 24 820 25 749 24 759 76 438 9 974 39 168 1 092 061

Skulder Skulder till

kreditinstitut 7 081 898 7 979

Inlåning från

allmänheten 915 088 8 580 4 463 8 357 350 3 319 940 157

Övriga skulder 11 465 11 465

Eget kapital 132 460 132 460

Summa skulder och

eget kapital 922 169 8 580 4 463 8 357 350 148 142 1 092 061

Differens tillgångar

och skulder -31 016 16 240 21 286 16 402 76 088 9 974 -108 974

Räntederivat, fast

ränta erläggs ¹ 16 000 -8 000 -8 000

Kumulativ

exponering -31 016 1 224 22 510 30 912 99 000 108 974 108 974 0