Årsredovisning 2006 Förvaltningsberättelse med ekonomisk översikt Finansiella rapporter Fondstyrningsrapport

(1)

(2)

Fondens aktiva positionstagande bidrog under året med 0,6 procentenheter, drygt 1 miljard kronor, till fondens totalavkastning. Flertalet förvaltningsmandat, såväl interna som externa, har bidragit positivt till den aktiva avkastningen.

Den årliga avkastningen på fondkapitalet sedan starten 2001 uppgår till 5,3 procent före och 5,1 procent efter kostnader. Avkastningen ligger därmed i linje med det långsiktiga avkastningskrav som fonden har beräknat behövs i buffertfonderna för att pensionerna ska vara långsiktigt stabila.

Vid utgången av 2006 förvaltade Första AP-fonden 207,1 miljarder kronor. Fondens exponering mot aktiemarknaderna uppgick till 60 procent, mot räntemarknaderna till 38 procent och mot alternativa investeringar till 3 procent. Valutaexponeringen uppgick till 16 procent.

Fonden genomförde under slutet av det andra kvartalet en större omstrukturering av förvaltningen av aktier på tillväxtmarknaderna. Den tidigare passiva förvaltningen av aktier fördes då över till sex nya, i stor utsträckning aktiva, förvaltningsmandat.

Mål och strategier . . . 10–15

Affärsidé, mål och vision . . . 10

Referensportföljen . . . 12

Aktivitetsnivå i förvaltningen . . . 15

Så här bedrivs förvaltningen . . . 16

Förvaltningsberättelse: . . . 23–45 Verksamhetsåret 2006 . . . 23

Bolagsstyrning 2006 . . . 25

Ett händelserikt år . . . 28

Fondkapitalets utveckling . . . 30

Femårsöversikt . . . 32

Totalavkastning . . . 33

Aktiv avkastning . . . 35

Interna förvaltningsmandat . . . 37

Externa förvaltningsmandat . . . 39

Alternativa investeringar . . . 41

Portföljsammansättning . . . 42

Resultaträkning . . . 46

Balansräkning . . . 47

Redovisningsprinciper . . . 48

Noter . . . 49

Revisionsberättelse . . . 57

Fondstyrningsrapport . . . 58

Rapport om intern kontroll . . . 62

Styrelse . . . 64

Ledningsgrupp . . . 65

Ordlista . . . 66

Första AP-Fonden är en av fem buffertfonder i fördelningsdelen av pensionssystemet och lyder under den svenska AP-fondslagen. Alla värden i denna årsredovisning uttrycks i svenska kronor.

Miljoner kronor förkortas mkr och miljarder kronor förkortas mdkr. Sifferuppgifter inom pa- rentes avser 2005 om inte annat anges. Under- lag till tabeller och diagram är egna uppgifter om ingen annan källa anges. Årsredovisningen är granskad av fondens revisorer. Beträffande övrig information om Första AP-fonden hänvisar

� ��

�� ^��

�

��

�

��

Avkastning i SEK per tillgångsslag 2006, %

Flerårsöversikt i sammandrag

2006 2005 2004 2003 2002 Fondkapital vid årets slut, mdkr 207,1 187,3 156,8 139,3 117,1

Nettoflöden, mdkr 1,7 2,9 1,6 2,6 5,0

Resultat, mdkr 18,2 27,6 15,9 19,6 -18,7

Totalavkastning före kostnader, % 9,8 17,5 11,4 16,5 -13,8 Aktiv avkastning före kostnader¹⁾, % 0,6 1,5 0,0 -0,2 -0,4 Förvaltningskostnadsandel totalt, % 0,15 0,15 0,17 0,15 0,13 Förvaltningskostnadsandel

exkl. provisionskostnader, % 0,08 0,08 0,09 0,11 0,11

Aktiv risk, realiserad, % 0,6 0,4 0,3 0,3 0,9

Valutaexponering, % 16,2 20,5 20,9 14,8 15,0

Andel aktiv förvaltning²⁾, % 98,0 94,8 77,4 76,8 61,7

Andel extern förvaltning, % 34,2 37,7 24,0 22,0 31,0

Definitioner återfinns på s 66.

1) Den aktiva förvaltningen avser den marknadsnoterade delen av portföljen.

2) Inklusive semiaktiva mandat.

Aktiv avkastning 2006, noterade placeringar, %-enheter

Bidrag från:

Strategisk allokering 0,09

Taktisk allokering 0,15

Intern aktieförvaltning 0,06 Intern ränteförvaltning 0,15

Valutaförvaltning²⁾ 0,06

Extern förvaltning 0,21

Summa aktiv förvaltning 0,72 Omstrukturering

tillväxtmarknader -0,10

Total aktiv avkastning 0,62 2) varav 0,03 procentenheter avser utlåning av värdepapper.

(3)

Aktier Andel av referens-

portföljen, 2006 Avkastning, % 2002–2006 Beskrivning

Europa: intern förvaltning, aktivt mandat med fokus på stora bolag. Nordamerika: extern förvaltning, två mandat. Småbolag, aktiva förvaltare; Stora bolag, semiaktiva förvaltare. Stillahavs- regionen: extern förvaltning, aktiva mandat.

Nordamerika, Europa, Stillahavsregionen

Intern förvaltning, aktivt mandat. Fokus på stora och medelstora bolag.

Sverige

Extern förvaltning, passivt mandat t.o.m. juni 2006, sedan dess i huvudsak aktiva mandat.

Tillväxtmarknader

Tillgångsslag

2 3 1

��

��

��

��

��

��

Fondkapitalets exponering mot olika regioner

��

��

��

�� 

Räntebärande

Intern förvaltning, aktivt mandat.

Nominellt svenskt

Intern förvaltning, aktivt mandat för alla utländska ränte- bärande utom amerikanska kreditobligationer. Dessa förvaltas externt med semiaktivt mandat.

Nominellt utländskt

Realränteplaceringar

5 6 4

��

�� �� �� �� ��

Alternativa investeringar

Onoterade tillgångar i fastigheter och riskkapitalfonder.

(Åren 2001-2002 utgjordes fondens alternativa investeringar endast av onoterade aktier i AP Fastigheter och redovisades under Aktier).

Alternativa investeringar

7

Valutaexponering

För att över tid minska volatiliteten i totalavkastningen har fonden en öppen valutaexponering i referensportföljen motsvarande 16 procent av placeringarnas marknadsvärde.

Valutaexponering

8

��

��

��

��

16%

��

��

�� 

��

��

�� ��

��

��

��

�� 

Utgörs till cirka 50% av länder i Asien och Stillahavsregionen, 35 % i Östeuropa och 15% i Latinamerika.

(4)

2006 – ett bra år för Första AP-fonden

År 2006 blev ett bra år för Första AP-fonden. Fonden hade ett bra resultat med en avkastning på totalportföljen som uppgick till 9,6 procent. Den aktiva avkastning- en uppnådde styrelsens mål och överträffade index med 0,6 procentenheter vilket motsvarar en dryg miljard kronor.

Vårt uppdrag

Det har länge förekommit synpunkter på hur AP-fonderna skall investera och vad deras uppdrag innebär. Många anser att fonderna skall investera mer i Sverige men också köpa mer aktier i vissa enskilda bolag för att säker- ställa att företagen inte kommer i utländska händer. Under hösten har dessa diskussioner tagit fart ännu mer. Det är lätt att känna en viss förståelse för den känslomässiga aspek- ten i dessa synpunkter men jag tror att det vore olyckligt om fonderna skulle tvingas att investera mer i Sverige och kanske också åläg- gas att köpa mer aktier i ett speciellt företag.

Idag fattar fonden beslut om inriktningen av placeringsverksamheten men då bara om det gynnar vår avkastning och bär sedan det fulla ansvaret för gjorda placeringar. Om andra mål skulle införas förutom att maximera avkastningen så uppstår svårigheter när det gäller prioritering mellan målen och hur de skall utvärderas.

Fondernas uppdrag är att givet en låg risk- nivå långsiktigt maximera avkastningen till förmån för de försäkrade i ålderspensions- systemet. Förvaltningen skall också ske med god riskspridning vilket innebär att placeringarna inte skall koncentreras till Sverige utan bör spridas globalt. Dessutom skall inga näringspolitiska eller ekonomisk-politiska hänsyn tas vid beslut om placeringar.

Vårt uppdrag är således entydigt och klart och inriktat på att skapa god avkastning för landets pensionärer. Jag tror att om man har flera mål så blir både avkastningen och möj- ligheten att utkräva ansvar betydligt sämre.

Bra resultat

Den ekonomiska utvecklingen i världen var fortsatt stark under året även om den ameri-

kanska ekonomin försvagades något under det andra halvåret. Stigande oljepriser bidrog under årets fyra första månader till att infla- tionsförväntningarna stärktes och att rän- torna steg vilket ledde till att uppgången på världens aktiemarknader bröts. Aktiekurs- erna föll kraftigt under våren på de flesta marknader men det blev inte det trendbrott som många hade befarat utan i stället brom- sades nedgången under sommaren på grund av fallande räntor och betydligt bättre vinst- utveckling i företagen jämfört med analyti- kernas förväntningar. Under hösten åter- hämtade sig börserna så bra att 2006 blev ett nytt bra börsår där de flesta marknaderna steg med tio till tjugo procent. Fonden som har en hög aktieandel gynnades av denna utveckling och vår aktieportfölj steg med drygt 16 procent. De räntebärande tillgång- arna hade en betydligt lägre avkastning eller drygt en procent.

Fondens resultat blev för fjärde året i rad mycket positivt eller 18,2 miljarder kronor där en dryg miljard utgörs av vårt aktiva resultat. Den totala avkastningen på fondens kapital uppgick till 9,6 procent vilket innebär att vi sedan början av 2001 har en genomsnittlig avkastning per år på 5,1 procent efter kostnader. Vi uppnår således vårt beräknade avkastningskrav på 5,1- 6,1 procent som är den avkastning som med god marginal överträffar den lägsta nivå som behövs i buffertfonderna för att pensionerna skall vara långsiktigt stabila. Fondens kapital ökade under året från 188 till 207 miljarder kronor att jämföra med de 134 miljader som vi fick att förvalta för sex år sedan. Om vi exklude- rar vissa nettoflöden har kapitalet ökat med knappt 55 miljarder eller med drygt 40 procent, vilket är mycket tillfredställande mot

(5)

bakgrund av den mycket svaga utvecklingen på världens aktiemarknader under de två för- sta åren.

Under förra året genomfördes en upp- handling av sex nya aktieförvaltare i tillväxt- marknaderna för att ersätta det passiva mandat som fonden har haft på detta område sedan 2001. Detta innebär att fondens aktiva förvaltning växer i syfte att öka den aktiva avkastningen i fonden och därigenom för- bättra möjligheterna att uppnå våra avkast- ningsmål. Transitionen från det passiva mandatet till sex aktiva förvaltare genomfördes i juni månad. Vår externa förvaltning har ökat under de senaste åren och utgör cirka 34 procent av vår totala förvaltning och för när- varande har vi inga planer på att utöka den ytterligare. Däremot kommer vi att göra nya upphandlingar av befintliga mandat för att konkurrensutsätta dessa.

Fonden har sedan 2005 deltagit i en inter- nationell jämförelsestudie av förvaltnings- kostnader som visar att fondens kostnader ligger under genomsnittet för jämförbara organisationer. Det innebär att den effektivi- sering av vår förvaltning som gjorts under de senaste åren har varit framgångsrik. Vi kommer att fortsätta med detta arbete även under de kommande åren.

Referensportföljen

Fondens totala avkastning styrs främst av hur referensportföljen är sammansatt. Denna portfölj grundar sig i huvudsak på den lång- siktiga, strategiska portföljsammansättning som förväntas ge fonden de bästa möjlighe- terna att uppfylla sitt åtagande mot pensionssystemet. Dagens referensportfölj togs fram år 2001 efter en omfattande ALM-analys där tidshorisonten är mycket lång eller cirka fem-

(6)

tio år. Slutsatsen från studien blev att vi bör ha en hög andel aktier men också en bety- dande diversifiering i portföljen vilket inne- bär att vi har en global inriktning med placeringar över hela världen. För 2007 kommer vi att göra en ny ALM-analys som kan medföra ytterligare förändringar i portföljen. Efter 2001 har vi gjort förändringar som baserats på fondens åtagande till pensionärerna, ökad diversifiering samt ändrade index. Förra året beslöt styrelsen också att fonden skall kunna ta beslut som är baserade på vår medelfristiga marknadstro med en tidshorisont på mer än två år. Ett exempel på detta var att vi under hösten minskade vår valutaexponering från 20 till 16 procent vilket hittills varit positivt eftersom kronan har stärkts under hela förra året. I slutet på 2005 bildades en ny enhet som enbart fick ansvar för ALM-analyser och referensportföljen. I sitt arbete med att identifiera och utveckla olika strategier samarbetar den med andra enheter för att få tillgång till den bästa kompetensen inom fonden.

Aktiv avkastning bättre än index För att öka den totala avkastningen och därmed sannolikheten att uppnå avkastningskravet har fonden valt att bedriva aktiv förvaltning på flertalet

marknader. Syftet med den aktiva förvaltningen är att avvika från referens- portföljens sammansätt- ning och överträffa dess avkastning. Aktiv för- valtning bedrivs internt inom fem olika enheter,

strategisk allokering och taktisk allokering, svenska/europeiska aktier, räntor samt valuta. Externt har vi arton aktiva fövaltare som

förvaltar aktier åt fonden i Japan, Asien, USA och på tillväxtmarknaderna samt kreditobligationer i USA. Vår aktiva förvaltningsmo- dell bygger på ett decentraliserat beslutsfattande, självständig och kvalificerad analys, en hög grad av diversifiering samt på både diskretionär och kvantitativ förvaltning.

Målet för den aktiva förvaltningen är att överträffa referensportföljens avkastning med 0,5 procentenheter på årsbasis ett mål som vi överträffade för 2006 då den aktiva avkastningen blev 0,6 procent. Det inne- bär att vi sedan starten 2001 har slagit index med drygt 0,3 procentenheter per år. Det var först 2004 som vi hade vår förvaltnings- modell på plats och sedan dess har vi över- träffat index med 0,7 procentenheter per år.

Det är klart över vårt mål för aktiv avkastning och också internationellt konkurrenskraftigt. Såväl den interna som den externa förvaltningen bidrog till det goda resultatet under 2006. I den interna förvaltningen lyckades ränteförvaltningen bäst som över- träffade sitt mål kraftigt men även svenska aktier och våra båda allokeringsenheter hade bra resultat. Ett annat mål för den aktiva förvaltningen är att fondens riskjusterade avkastning mätt som informationskvot skall

överstiga 0,3 över rull- lande femårsperioder, ett mål som vi har överträf- fat genom att uppnå en informationskvot på 0,8.

Fokus på alternativa investeringar

Vår långsiktiga ambition är att minst tio procent av den totala portföl- jen skall utgöras av alternativa investeringar där vi inkluderar fastigheter, private equity,

” Sedan 2004 har vi slagit vårt index med 0,7%

per år – klart över vårt

mål och internationellt

konkurrenskraftigt.”

(7)

hedgefonder samt en del andra illikvida till- gångar. Idag är andelen knappt tre procent och består framför allt av vår ägarandel (25 procent) av AP Fastigheter som har haft en mycket god utveckling de senaste åren beroende på en stark fastighetsmarknad men även på en god relativ utveckling i förhål- lande till andra fastighetsbolag. Under förra året slutfördes upphandlingen av tre private equity-mandat och fondering påbörjades under andra halvåret. Förvaltarna har således startat sitt arbete med att bygga upp en kvali- tativ och väldiversifierad private equity-port- följ för fondens räkning med hög förväntad avkastning efter kostnader. Detta innebär att andelen private equity kommer att uppgå till cirka två procent om några år och ambitio- nen är att på något längre sikt nå upp till fem procent. Vi kommer också att analysera möj- ligheten att öka andelen fastigheter genom att diversifiera vår fastighetportfölj internationellt.

Under 2006 beslutade vi också att investera i Cevian II en hedgefond som huvudsak- ligen investerar i börsnoterade företag i Nor- den. Sedan 2003 har vi varit med i Cevian I och där erhållit en mycket god avkastning.

Framgång för vårt arbete med etik- och miljöfrågor

Enligt vårt uppdrag skall fonden fastställa hur etik- och miljöhänsyn skall tas i placeringsverksamheten. Dessa hänsyn skall tas utan att ge avkall på det övergripande avkast- ningsmålet. Fonden beslutade om riktlinjer för etik- och miljöhänsyn år 2002. Utgångs- punkten i fondens riktlinjer är principerna i FNs Global Compact, OECDs riktlinjer för multinationella företag samt de konventioner som Sverige har undertecknat. Bryter ett

företag mot dessa konventioner tar fonden ett aktivt ägaransvar genom att starta en dialog med företaget i syfte att ändra på bolagets förhållningssätt så att kränkningen upphör.

Endast om inget annat hjälper utesluts före- taget ur fondens portfölj. Idag är det gläd- jande att kunna konstatera att denna strategi har varit speciellt framgångsrik under 2006 genom att sju bolag utav nitton som vi länge har bedrivit aktiv dialog med har vidtagit nödvändiga åtgärder för att förändra sin situ- ation. Vi samarbetar också med andra internationella kapitalförvaltare som har samma strategi som fonden. I ett fall, Marriot, är det Första AP-fonden som varit pådrivande och möjliggjort att dialogen har kommit till stånd. Bakom den här framgången ligger mycket hårt och engagerat arbete som tar lång tid men det är glädjande att strategin fungerar och att vi uppnår resultat. Vi kommer att fortsätta med vår aktiva ägarstrategi i dessa frågor men då i samarbete med Andra–

Fjärde AP-fonderna.

Inför 2007

Sedan 2001 har vi haft en genomsnittlig avkastning på fondens kapital på drygt fem procent vilket innebär att vi har uppnått vårt absoluta avkastningskrav och vi har också under de senaste tre åren väl överträffat vårt mål för aktiv avkastning. Detta känns natur- ligtvis mycket tillfredsställande men vi får dock inte slå oss till ro utan måste forsätta att ständigt utveckla verksamheten och ligga i framkant av utvecklingen samt hitta nya investeringsmöjligheter, allt i syfte att långsik- tigt uppnå våra avkastningsmål. Vi kommer under 2007 bland annat att genomföra en ny grundläggande ALM-analys för att säkerställa att vi har den bästa referensportföljen.

Vi känner en försiktig optimism inför det nya året beroende på en fortsatt god ekonomisk utveckling i världen men det går all- tid att identifiera ett antal risker som skulle kunna bryta den positiva trenden. Ett sådant exempel är om inflation och räntor blir högre än vad som idag är diskonterat i marknaden vilket sannolikt skulle orsaka en börsned- gång. Under 2006 har vi också sett hur fort den positiva stämningen kan svänga med kraftiga börsfall som följd.

Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare för ett mycket gott arbete under det gångna året som möjliggjort en fortsatt mycket god resultatutveckling.

Stockholm i februari 2007

William af Sandeberg

(8)

Från uppdrag till avkastning

– Årsredovisning till regeringen

– Regeringens utvärdering till riksdagen

Aktie- och räntemarknad:

avkastning och risk (framåt- blickande)

Förvaltarnas förmåga att skapa meravkastning och samvariation med övriga förvaltare Teori & empiri:

möjlighet att skapa högre avkastning än index inom eller mellan tillgångsslagen Lämplig

risknivå för pensionssystemet på 50 års sikt

Regioners, värdepappers- typers m.m.

avkastning och risk

Marknads- utsikter på 2-10 års sikt

Förvaltares historiska och bedömda förmåga att skapa meravkastning

Förvaltares kostnader

Placeringar, bolagsstyrning samt affärsstöd och riskkontroll

Övergripande fördelning aktier/

Referensportföljen (index för den

operativa förvaltningen)

Försäkring kassans prognoser öv

nsionssyste utveckling pensionssku avgiftstillgån n- och utﬂöd

Avkast kra

Fördelning på områden att förvalta aktivt respektive passivt

lning mellan n och extern

rvaltning

F Avkastning på fondkapita

av andat

valtare och smål)

Uppsatta resultat- mål för den aktiva avkastningen och risk

– Uppdraget från riksdagen – AP-fondslagen

3. Organisation

2. Mål och strategier

4.

Verks amhet och

resulta t 2006

1.

U ppdraget

(9)

Mål och strategier Uppdraget

Organisation Verksamhet och

resultat 2006

1 2 4 3

Varje nytt avsnitt inleds med en schematisk beskrivning av vilken del av ﬂödet från uppdraget till fondens avkastning som avsnittet beskriver:

1. Uppdraget 2. Mål och strategier 3. Organisation

4. Verksamhet och resultat 2006

I samband med reformen av det svenska pensionssystemet ﬁck Första AP-fonden den 1 januari 2001 ett helt nytt uppdrag och 134,0 miljarder kronor att förvalta. Sex år senare har kapitalet vuxit till 207,1 miljarder, inklusive inﬂöden om 18,3 miljarder, motsvarande en årlig avkastning på 5,1 procent.

Bilden på sidan 6 åskådliggör de viktigaste stegen i fondens analys för att, med utgångspunkt i uppdraget, bedriva en för- valtning med målet att skapa den långsiktiga totalavkastning pensionssystemet kräver. Stegen beskrivs närmare i följande avsnitt:

• Hur uppdraget är formulerat (s 8-9).

• Vilka övergripande överväganden fonden gjort, slutsatser som dragits och mål som satts upp (s 10-15).

• Hur fonden organiserat förvaltningen (s 16-22).

• En redogörelse för verksamhetsåret 2006 och resultatet (s 23-57).

(10)

Placeringsregler

• Placeringar får ske i alla förekommande instru- ment på kapitalmarknaden som är marknadsnoterade och omsättningsbara.

• Minst 30 procent av tillgångarna ska placeras i räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk.

• Högst 40 procent av tillgångarna får expo- neras för valutarisk .

• Maximalt 5 procent av tillgångarna får placeras i onoterade värdepapper. Dessa placeringar måste ske indirekt via värde- pappersfonder eller riskkapitalföretag.

• Fonden får äga högst 10 procent av rösterna i ett enskilt börsnoterat bolag. I onoterade riskkapitalbolag är gränsen satt till högst 30 procent

• Innehav av aktier i noterade svenska bolag får högst motsvara 2 procent av det totala värdet av svenska aktier på auktoriserad svensk börs- eller marknadsplats.

• Minst 10 procent av tillgångarna ska förvaltas av utomstående förvaltare genom köp av fond- andelar eller diskretionär förvaltning.

• Fonden får inte placera i råvaror.

��

�� 

��

�

� ��

��

� ��

��

�� 

iksdagen beslutade 1999 med bred parlamentarisk förankring om en refor- mering av det svenska pensionssystemet.

Systemet är autonomt, dvs. helt fristående från statsbudgeten. I samband med reformen omorganiserades AP-fonderna och fick nya uppdragsbeskrivningar samt placeringsregler som trädde i kraft den 1 januari 2001. AP-fondernas uppdrag är att förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till låg risk.

Första AP-fondens uppdrag

Första AP-fonden är tillsammans med Andra, Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fonderna buffertfonder i den del av pensionssystemet som är ett fördelningssystem. Grundprincipen i denna del är att utbetalningen av dagens pensioner finansieras genom avgiftsbetalningar motsvarande 16 procent av den pensionsgrundande inkomsten. Storleken på in- och utbetalningarna varierar över tiden, bland annat beroende på demografiska förändring- ar och löneförändringar. Fonderna ska fung- era som buffert i systemet för att jämna ut till- fälliga variationer på in- och utbetalningar.

Första-Fjärde AP-fonderna har samma uppdrag och ska konkurrera med varandra.

Mandatet är brett och regleras i Lagen om allmänna pensionsfonder (2000:192). Där anges att ”Första-Fjärde AP-fonderna skall förvalta fondmedlen på sådant sätt att de blir till största möjliga nytta för försäkring- en för inkomstgrundad ålderspension. Den totala risknivån i fondernas placeringar skall vara låg. Fondmedlen skall, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås.” (4 kap. 1 §)

I förarbetena till lagen framgår också att

”näringspolitiska eller andra ekonomisk- politiska uppgifter skall inte finnas. Hänsyn till miljö och etik skall tas i placeringsverksamheten utan att avkall görs på det över- gripande målet om hög avkastning”. (Prop.

1999/2000:46 AP-fonden i det reformerade pensionssystemet avsnitt 7.1).

Av lagen framgår också hur fonderna får placera sitt kapital. Placeringsreglerna är flexibla och ger fonderna möjlighet att placera i flertalet tillgångsslag, dock inte råvaror (se tabell Placeringsregler).

Sjätte AP-fonden är också en av buffertfonderna i pensionssystemet men har ett annat uppdrag; att placera riskkapital i små och medelstora, svenska tillväxtföretag. Fon- dernas förvaltning av fondmedlen utvärderas årligen på uppdrag av regeringen. Utvärde- ringen resulterar i en skrivelse till riksdagen.

Vad påverkar storleken på pensionen?

Pensionerna i det nya pensionssystemet bestäms av den enskildes inkomst under den yrkesverksamma tiden. Det är ett så kallat avgiftsdefinierat system. Pensions- rätterna för inkomstpension räknas varje år om med en ränta som motsvarar föränd- ringen av den genomsnittliga lönen.

För att göra pensionssystemet finansiellt stabilt finns det en inbyggd mekanism som ska förhindra att utbetalningarna blir större än vad systemet långsiktigt klarar av, den så kallade automatiska balanseringen. Om pensionssystemets tillgångar är mindre än skulderna träder den automatiska balanseringen in och minskar uppskrivningen av skulderna varpå pensionerna kommer att öka i något långsammare takt tills situationen förbättrats.

Det finns också scenarier där ett stort

Uppdraget

Uppdraget

1 2

4 3

2 4

het och u tat 2006

1 R

(11)

överskott i pensionssystemet uppstår. Riks- dagen har beslutat att överskottet i sådana fall ska fördelas på de försäkrade (både nuvarande och framtida pensionärer). Hur en sådan överskottsutdelning ska gå till har utretts av Utredningen om överskott i ålderspensions- systemet (UTÖ). Utredningen föreslog att utdelning ska ske genom att varje persons pensionsbehållning skrivs upp om pensionssystemets tillgångar överskrider skulderna med minst 10 procent. Det skulle innebära att samtliga pensionärer fick en ökad pension direkt och att de som förvärvsarbetar kan förvänta sig en något högre pension när de senare går i pension. Sannolikheten för att en sådan utdelning kan göras under de kom-

mande 10–15 åren är liten. Riksdagen har ännu inte tagit ställning till hur en sådan överskottsutdelning ska genomföras i detalj.

AP-fondernas betydelse

Beräkningen av pensionssystemets tillgångar och skulder görs varje år av Försäkrings- kassan. Vid utgången av 2005 var pensionssystemets tillgångar endast 28 mdkr högre än dess skulder. Fondernas kapital utgör endast en mindre del, cirka 12 procent, av de totala tillgångarna i systemet. Resterande del består av avgiftstillgången, det vill säga värdet av framtida avgiftsbetalningar.

Även om fondernas kapital är litet i för- hållande till den totala pensionsskulden

påverkar AP-fondernas avkastning pen- sionsutbetalningarna på längre sikt. Ju högre avkastning fonderna lyckas skapa, desto mindre är risken för ett underskott i pensionssystemet och att balanseringen därmed behöver utlösas. För enskilda år, som 2004 och 2005, kan avkastningen på fondernas kapital vara helt avgörande för om en balansering måste ske eller inte. AP- fondernas avkastning är dock inte den enda faktorn som påverkar risken för balansering av pensionssystemet. Den viktigaste faktorn för pensionssystemets stabilitet är syssel- sättningsgraden i svensk ekonomi. Två andra viktiga faktorer är barnafödande och invandring.

PREMIE- PENSIO

N

AP7

Premiepensions- systemet

Inkomstpensions- systemet

FÖRSÄKRINGSKASSAN

INKOMS PENSIO T-

N TILL BUFFERT

TILLÄGGS - PENSIO

N

AP1 AP3

AP4 AP2 AP6

Av Anders pensionsgrundande inkomst går 18,5 procent till hans pension.

…medan resten betalas ut till dem som har rätt till någon form av pension idag, som t. ex. Anders farfar som kvitterar ut sin tilläggspension från Försäkringskassan.

En del av Anders pengar förvaltas för att skapa långsiktigt hög avkastning och stabilitet i pensionssystemet…

Inbetalning av pensionsavgifter Utbetalning av pensioner

Födda före1938

Födda mellan1938 – 1953 ÅLDERSPENSIONÄRER(minst 61 år)

Födda 1953och senare

GRAFIK TOMAS ÖHRLING/ INFO

PPM

Inkomstpensionssystemet

Första-Sjätte AP-fondernas kapital användas för att jämna ut tillfälliga underskott mellan avgifter och pensionsutbetalningar. Eventuella överskott tillfaller Första- Fjärde AP-fonderna vars uppdrag är att skapa hög avkastning till låg risk.

Pensionssystemets uppbyggnad (exkl. garantipension)

Ett fristående system i två delar, ett fördelningssystem där pensionsavgifter som betalas in används för att betala dagens inkomstpensioner och ett fonderat system där pensions-

utbetalningarna bygger på eget sparande i PPM-

fonder.

Placeringar

Första -Fjärde AP-fonderna har samma uppdrag och gemen- samma, flexibla placeringsregler som ger fonderna möjlighet att placera i flertalet tillgångsslag dock inte råvaror.

(12)

Vår tolkning av uppdraget – strategier för att nå målen

ed utgångspunkt i det uppdrag som riksdagen givit AP-fonderna har För- sta AP-fonden formulerat sin övergripande affärsidé. Första AP-fonden ska, med väl avvägda finansiella risker, uppvnå högsta möjliga avkastning på fondens tillgångar och därmed långsiktigt bidra till en hög och förutsägbar ålderspension för nuvarande och framtida pensionärer.

Vision

Första AP-fonden strävar efter att vara en förebild bland internationella pensions-

fonder och skapa tydligt värde för det svenska pensionssystemet. För detta krävs att fonden skapar hög avkastning, såväl i absoluta som relativa termer och att fondens arbetssätt och kompetens ligger i framkant.

Investeringsﬁlosoﬁ

Långsiktighet, riskspridning, självständig och kvalificerad analys samt decentraliserat beslutsfattande är ledstjärnor i fondens placeringsverksamhet. En fördel som fonden har gentemot många andra placerare är att kunna vara långsiktig och uthållig.

Åtagandena sträcker sig över en avsevärd tidsrymd och inflödet av kapital att förvalta är inte beroende av kortsiktiga resultatut- fall. Fonden har därför goda förutsättningar för att placera i tillgångar med begränsad likviditet. Att ta risk är en förutsättning för att skapa den avkastning som krävs enligt uppdraget. En omfattande ALM-analys ligger till grund för valet av referensportfölj och därmed val av absolut risknivå för fondens kapitalförvaltning, se s 12. Fonden har valt att bedriva aktiv förvaltning, ta aktiv risk, för att ytterligare öka avkastningen på

M

3

Mål och strategier

1 2 4 3

O i ti

1 2 4 3

1 2

4

(13)

Första AP-fondens affärsidé

Första AP-fonden ska, med väl avvägda finansiella risker, uppnå högsta möjliga avkastning på fondens tillgångar och därmed långsiktigt bidra till en hög och förutsägbar ålderspension för nuvarande och framtida pensionärer.

• Första AP-fonden strävar efter att uppnå en avkastning som med god marginal överstiger den lägsta nivå som behövs i buffertfonderna för att pensionerna ska vara långsiktigt stabila.

• Första AP-fonden arbetar med en långsiktig tillgångsallokering och en löpande förvaltning, som båda vilar på självständig och kvalificerad analys med en global inriktning.

• Första AP-fonden skapar förtroende och högre avkastning genom engagemang i ägarfrågor samt genom att verka för höga krav på etik och miljöhänsyn i fondens eget agerande och för de tillgångar fonden väljer att placera i.

Första AP-fondens vision

Vi är en självklar förebild bland internationella pensionsfonder och skapar tydligt värde för det svenska pensionssystemet.

• Vi skapar både hög absolut och relativ avkastning.

• Vi har den högsta långsiktiga avkastningen av AP-fonderna.

• Vi bidrar till att skapa tilltro och trygghet i pensionssystemet.

• Vi har en kompetens och ett arbetssätt som ligger i framkant.

• Vi har en företagskultur som kännetecknas av ansvarstagande, respekt, delaktighet, samarbete, öppenhet och god etik.

Målen för verksamheten

• Uppnå en avkastning som med god marginal överstiger den lägsta nivå som behövs i buffertfonderna för att pensionerna ska vara långsiktigt stabila.

• Uppnå en avkastning som, för tillgångsslagen aktier respektive obligationer, överstiger genomsnit tet för den globala aktie- respektive obligationsmarknaden, mätt över rullande femårsperioder.

Operativ förvaltning

• Överträffa referensportföljens avkastning med 0,5 procentenheter på årsbasis.

• Den riskjusterade avkastningen mätt som informationskvot ska överstiga 0,3 över rullande femårsperioder.

Avkastningsmålen för den operativa förvaltningen ska nås inom ett riskutrymme för aktiv risk på 3 procent i förhållande till referensportföljen.

fondkapitalet och därmed minska risken för balansering. Riskspridning är en ledstjärna för såväl val av referensportfölj som för den aktiva förvaltningen. Diversifieringen sker därför i många dimensioner; över tillgångs- slag, regioner, förvaltarstilar, förvaltare, och analysansatser.

Mål för verksamheten

Målet för Första AP-fondens verksamhet har definierats utifrån det faktum att AP- fondernas avkastning och kapital kan påverka pensionsutbetalningarnas storlek.

Målet för fonden är att förvalta kapitalet så att det bidrar till att risken för den automatiska balanseringen minimeras. Om det är möjligt utan att öka risken för balansering, ska fonden också försöka öka sannolikheten för att utdelning av överskott kan ske.

Fonden strävar efter att uppnå en avkastning som med god marginal överstiger den lägsta nivå som behövs i buffertfonderna för att pensionerna ska vara långsiktigt stabila.

För att lyckas med uppdraget krävs att fonden har förmåga att anpassa referensport- följen (absolut risk) till grundläggande för- ändringar i omvärlden, såväl ekonomiska som demografiska. Dessutom måste fonden ha förmåga att öka avkastningen genom att avvika från referensportföljens samman- sättning (aktiv risk). För båda dessa fram- gångsfaktorer har styrelsen fastställt mål.

(14)

örsta AP-fondens uppdrag i pensionssystemet uttrycks i AP-fondslagen som att fonden ska ”förvalta fondmedlen på sådant sätt att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålders- pension” . Uppdraget måste tolkas och om- sättas till en långsiktig placeringsinriktning vilket fonden har gjort i en ALM-analys (Asset Liability Modelling, analys utifrån pensions- åtaganden och tillgångars egenskaper).

Utgångspunkten för fondens ALM-analys är att fonden i möjligaste mån ska verka för att pensionssystemets önskade egenskaper bibehålls. En viktig egenskap i pensionssystemet är att pensionerna i normalfallet ska öka i samma takt som den genomsnittliga löne- utvecklingen i Sverige. Skulle utvecklingen av demografi och arbetsmarknadsfaktorer vara ogynnsamma kan dock den automatiska balanseringen utlösas varpå pensionerna kommer att öka i något långsammare takt tills situationen förbättrats igen.

Målet för fonden är därför att förvalta kapitalet så att risken för den automatiska balanseringen minimeras. Eftersom AP- fonderna endast utgör cirka 12 procent av pensionssystemets tillgångar är det fler faktorer än fondernas utveckling som påverkar risken för balansering, viktigast är syssel- sättningsgraden i ekonomin (se vidare s 9).

Avkastning och risk

Med hjälp av en ALM-analys kan fonden få svar på två frågor. Den första är vilken avkastning som krävs för att fonden ska klara av sin uppgift. Den andra är vilken risk som är lämplig. Utifrån svaret på dessa frågor kan den portfölj som på lång sikt ger fonden de bästa möjligheterna att uppfylla uppdraget – referensportföljen – specificeras.

Påfrestningar i pensionssystemet I dagsläget är inflödet i form av avgifter (16 procent av den pensionsgrundande inkomsten) till pensionssystemets fördelnings- del större än utbetalningarna av pensioner.

Överskottet hamnar hos AP-fonderna. Om endast några år byts det nuvarande positiva nettoinflödet till ett utflöde som då kommer att tas ur AP-fonderna under lång tid (se diagram).

Påfrestningarna på pensionssystemet under dessa år skulle mildras genom att svensk ekonomi utvecklas så positivt att inbetalningarna till pensionssystemet blir högre än vad som ligger i nuvarande prognoser. En ökad nettoinvandring eller ett högre födelsetal skulle också påverka pensionssystemet positivt eftersom det skulle leda till att framtida inbetalningar till systemet ökar.

Ett annat sätt att överbrygga perioden med höga nettoutflöden från pensionssystemet är att avkastningen på AP-fondernas kapital är högt. Fondens beräkningar visar att AP-fonderna måste uppnå en avkastning på mellan 5,1-6,1 procent årligen fram till och med 2030. Detta bygger på förutsätt- ningen att den automatiska balanseringen ska träda i kraft med en sannolikhet på högst 25 procent för något enskilt år under de närmaste 25 åren. Dessa avkastnings- siffror bygger på beräkningar utifrån För- säkringskassans basscenario. Skulle i stället Försäkringkassans pessimistiska alternativ inträffa behövs drygt en procentenhets högre årlig avkastning.

Avkastningen på kapitalmarknaderna varierar kraftigt över åren. Det är därför svårt att för varje enskilt år uppnå en avkastning som ligger inom det beräknade inter-

Vad styr fondens

långsiktiga tillgångsfördelning?

��

�� 

�

��

�

��

�� 

F

��

�� 

��

�

��

�

��

�� 

4 1 2 4 3

1 2

1

(15)

vallet. Sammantaget förväntas dock den av styrelsen valda referensportföljen i kombination med fondens positionstagande skapa en genomsnittlig avkastning som minst uppgår till det krav pensionssystemet ställer.

För att bestämma referensportfölj räcker det inte att endast känna till vilken förvän- tad genomsnittlig avkastning som krävs för att klara av uppdraget. Förutom den förvän- tade avkastningen måste också variationen i avkastningarna (den finansiella risken) vägas in i analysen. Den finansiella risken påverkar den risk som de försäkrade (nuvarande och framtida pensionärer) påverkas av – pensionsrisken. I (prognos-) perioder då balanstalet är högt och sannolikheten för balanseringar därför är låg är påverkan från den finansiella risken lägre än i perioder då balanstalet är lågt. Fonden tar i sin ALM- analys hänsyn till hur stor risken för balansering är enskilda år.

Fonden utgår i ALM-analysen från de beräkningar som Försäkringskassan gör av pensionssystemets utveckling de kommande femtio åren. Beräkningarna bygger på tre olika scenarier för hur utvecklingen i den svenska ekonomin kan komma att se ut.

Fonden har byggt in dessa scenarier i en egenutvecklad statistisk modell där pensionssystemets utveckling kopplas ihop med möjliga utvecklingar på kapitalmarknaderna.

Målet är att med hjälp av modellen kunna bestämma övergripande fördelning mellan aktier och räntebärande tillgångar.

Modellen används för att simulera framtida möjliga utfall för ett stort antal olika långsiktiga placeringsinriktningar, dels på kapitalmarknadena, dels i pensionssystemet.

Fonden analyserar 5 000 möjliga utfall för den kommande femtioårsperioden för alla olika placeringsinriktningar i vardera av Försäkringskassans tre scenarier. För varje enskilt år och varje utfall beräknas ett antal nyckeltal som vägs samman till en balans- eringsförlust. Den placeringsinriktning som uppvisar den lägsta balanseringsförlusten ligger till grund för valet av referensportfölj.

Några intressanta slutsatser kan dras från analysen av balanseringsförlusten. Fördel- ningen mellan aktier och räntebärande till- gångar är enligt analysen den avgörande faktorn för vilka möjligheter fonden har att skapa en avkastning i enlighet med avkastningskravet. En fördelning som innebär att hela fondkapitalet placeras i räntebärande tillgångar (som i många fall uppfattas som en mindre riskfylld placering) innebär att

Till referensportföljens utvecklingsprojekt knyts medarbetare från ﬂera enheter för att på så sätt utnyttja den bästa interna kompetensen.

(16)

målet inte kommer att nås. Med enbart ränte- bärande tillgångar i referensportföljen skulle fondens avkastning bli så låg att den automatiska balanseringsmekanismen skulle utlösas vid många tillfällen.

En portfölj med en övervägande andel aktier förväntas istället ge bättre möjlighet för fonden att uppfylla målen. Med grund i denna analys har fonden valt en referens- portfölj som består av 57 procent aktier, 40 procent räntebärande tillgångar och 3 procent alternativa investeringar.

Fördelning inom tillgångsslagen

Nästa steg i analysen handlar om att be- stämma hur fördelningen inom varje till- gångsslag (exempelvis regioner, värdepap- persegenskaper etc.) ska se ut för att referens- portföljen ska vara så väldiversifierad som möjligt. I detta steg analyseras också i vilken utsträckning tillgångarna bör valutasäkras.

Målet är att identifiera den kombination som uppfyller avkastningskravet till lägst volatilitet i avkastning.

Optimeringen görs för alla ingående till- gångar i referensportföljen där hänsyn främst tas till nivån och variationen i den förväntade framtida avkastningen samt hur väl avkastningen samvarierar med övriga tillgångars avkastning. Optimeringen allo- kerar mer kapital till en tillgång med hög förväntad avkastning, låg risk och med låg samvariation med övriga tillgångar. Antag- andena som görs i detta analyssteg baseras till en del på historiska data. Andra hänsyn

som tas är bland annat utvecklingen i världsekonomin och på de globala kapitalmarknaderna. Vidare analyseras möjlig- heten att erhålla högre avkastning genom att bära andra former av risker, så kallade riskpremier. Den samlade analysen kan leda till att fonden också förändrar referensport- följens sammansättning i ett medelfristigt perspektiv (2–10 år).

Fördelningen inom tillgångsslagen aktier och räntebärande tillgångar innebär att fonden ska sprida placeringarna över stora delar av världen. Inom aktier är huvuddelen av kapitalet placerat på utländska marknader, i huvudsak Nordamerika, Europa och Stillahavsområdet. Placeringar i till- växtmarknaderna utgör en knapp tiondel och andelen svenska aktier en femtedel av referensportföljens aktieplaceringar. Även inom tillgångsslaget räntebärande görs en fördelning över Nordamerika, Europa, Stil- lahavsområdet och Sverige.

För att långsiktigt reducera den långsik- tiga risknivån har referensportföljens valutaexponering bestämts till 16 procent av fondens totala kapital, oavsett fördelning mellan tillgångsslag och regioner. Exponeringen mot utländska valutor är spridd över euro, amerikanska dollar, brittiska pund, japan- ska yen, norska kronor och tillväxtmarkna- dernas valutor.

Riskspridningen i den valda referens- portföljen är stor och den förväntas ge fonden goda möjligheter att uppfylla avkastningskravet.

Vad styr fondens

långsiktiga tillgångsfördelning?

Referensportföljen 2006 , %

Tillgångsslag Aktier

Svenska 12

Utländska 40

Tillväxtmarknader 5

Aktier totalt 57

Räntebärande

Svenska nominella 10

Utländska nominella 22

Realräntor 8

Räntebärande totalt 40

Totalt noterade placeringar 97

Alternativa investeringar 3

Totalt 100

Valutaexponering 16¹⁾

1) Referensportföljens valutaexponering ändrades i november 2006 från 20 till 16%.

1 2 4 3

1 4

1 4 3

(17)

eferensportföljens sammansättning har som framgått ovan valts utifrån kri- teriet att den över tid förväntas ge fonden bäst möjligheter att uppfylla sitt uppdrag.

Avkastningen på referensportföljen kommer dock att variera över tid. För att öka den totala avkastningen och därmed öka sannolikheten för att uppnå avkastningskravet har fonden valt att bedriva aktiv förvaltning. Syftet med den aktiva förvalt- ningen är att genom att avvika från referens- portföljens sammansättning överträffa dess avkastning. Fondens mål för sin aktiva förvaltning är att årligen tillföra en överav- kastning på motsvarande minst en halv procentenhet av den totala fondförmögen- heten.

Anledningen till att fonden valt en strategi med ett stort inslag av aktiv förvaltning är en övertygelse om att det, på många delar av världens finansmarknader går, att med avan- cerad analys och väldiversifierat risktagande, erhålla en högre avkastning än den som gäller för indexförvaltning. Fonden har valt att koncentrera sin aktiva förvaltning till områden där förvaltare historiskt kunnat generera hög riskjusterad aktiv avkastning.

Den historiska analysen bygger på avkastningsdata från en stor mängd kapital- förvaltare verksamma på olika delar av finansmarknaden. Fonden har exempelvis analyserat på vilka aktiemarknader som för- valtare haft den bästa respektive sämsta aktiva avkastningen. Denna analys har bland annat pekat på svårigheterna att skapa aktiv avkastning på förvaltning av amerikanska storbolag. Däremot har det visat sig finnas bättre möjligheter till en positiv aktiv avkastning på förvaltning av aktier i tillväxtmarknaderna. Med denna

analys som grund har fonden exempelvis valt att allokera låg aktiv risk (semiaktiv för- valtning) till förvaltning av nordamerikan- ska storbolag och hög aktiv risk till förval- tare av aktier i tillväxtmarknaderna.

Analysen visar också att aktiv förvaltning av valutor och aktiv tillgångsallokering har haft en hög riskjusterad avkastning. Det är i stor utsträckning av detta skäl som fonden valt aktiv förvaltning inom dessa två områden.

Ska kapitalet förvaltas aktivt eller passivt?

�� 

� �� 

� ��  ��

�

R

(18)

Fondens förvaltningsorganisation kan delas upp i två delar: placeringsverksamhet samt affärsstöd och riskkontroll. Därutöver finns funktion för bolagsstyrning, information och regelefterlevnad (compliance).

Fondens ledning består av en ledningsgrupp och en affärsledning. Ledningsgrup- pen har det övergripande operativa ansvaret och fattar beslut om fondens verksamhet medan affärsledningen fattar beslut i frågor med direkt koppling till placeringsverksamheten av mer övergripande natur. I lednings- gruppen ingår, förutom VD, cheferna för extern förvaltning, affärsstöd och riskkontroll, strategisk allokering, valuta- och lik- viditetshanteringen samt informations- chefen. I affärsledningen ingår hela lednings- gruppen samt representanter från samtliga operativa resultatenheter, referensportföljs- gruppen, ägarfrågor, risk, IT, rapportering/

utvärdering samt finansadministration.

PLACERINGSVERKSAMHETENS TRE DELAR Placeringsverksamheten kan delas upp i tre delar, referensportföljen, aktiv förvaltning av noterade värdepapper samt placeringar i mindre likvida tillgångar, alternativa investeringar.

Referensportföljen är utgångspunkten för fondens långsiktiga placeringsinriktning.

En enhet har bildats för att jobba med den analys som ligger till grund för val av refe- rensportfölj (se s 12). Resurser från flera enheter knyts till enhetens utvecklingsprojekt för att på så sätt samla den bästa interna kompetensen på respektive område. Efter- som denna typ av placeringsinriktning har en mycket lång placeringshorisont och kan

involvera större risktagande ligger besluts- fattandet på styrelsen.

Aktiv förvaltning

Decentraliserat beslutsfattande

Styrelsen fattar beslut om referensportföl- jens sammansättning och har delegerat ett riskmandat till VD för aktiv förvaltning.

Mandatet möjliggör omplaceringar mellan och inom olika tillgångsslag, positioner i utländsk valuta samt fördelningen mellan internt och externt förvaltat kapital.

VD delegerar i sin tur riskmandat till port- följansvariga, såväl interna som externa.

För varje verksamhetsår fastställs genom en riskbudgeteringsprocess den risknivå som de olika förvaltarna ska hålla för att fonden med så stor sannolikhet som möjligt

ska nå sitt mål om aktiv avkastning. Mest aktiv risk läggs på förvaltarområden med hög förväntad riskjusterad aktiv avkastning och med låg samvariation med aktiv avkastning inom andra förvaltarområden.

Intern eller extern förvaltning

En central fråga är i vilken utsträckning och inom vilka områden kapitalförvaltningen och administrationen av denna ska bedrivas av egen personal eller av någon extern part.

Avgörande är hur central funktionen är för verksamheten samt hur god kvalitet och vilken kostnadseffektivitet som kan uppnås med olika alternativ. För aktiva kapitalför- valtningsmandat styrs exempelvis beslutet av den enskilde förvaltarens förmåga att, efter avdrag för kostnader, skapa hög risk-

Så här bedrivs förvaltningen – organisation

Så här bedrivs förvaltningen

ate r

1 2 3

Organisation

1 2 4 3

2 4 3

(19)

justerad avkastning. Idag är den interna organisationen inriktad på ALM-analys, strategisk och taktisk tillgångsallokering samt förvaltning av svenska och europeiska aktier, räntebärande tillgångar (utom amerikanska kreditobligationer) och valuta.

Även resultatuppföljning, riskkontroll och IT utförs av fondens egen personal eftersom dessa uppgifter är centrala funktioner i fondens förvaltning.

Interna förvaltningsmandat

En grundläggande filosofi i den interna aktiva förvaltningen är att arbeta med ett flertal, sinsemellan oberoende, investerings- processer som alla bygger på självständig och kvalificerad analys med global inriktning. Därigenom ökar möjligheten att uppnå en hög riskjusterad avkastning och sårbarheten för oväntade händelser minskar.

Någon samordning av de olika förvaltnings- mandatens positioner förekommer därför inte, utan placeringsbesluten fattas decentraliserat i organisationen. Denna invest- eringsfilosofi skapar en bredd i fondens analys, som vilar på såväl fundamentala för- hållanden (studier av ekonomiska samband på makro-, mikro och företagsnivå) som på kvantitativa ansatser via matematisk och statistisk modellering.

Strategisk allokering utgår från makro- ekonomiska trender och arbetar utifrån ett

”top-down”-perspektiv. Enheten har möjlig- het att investera i alla tillgångsslag. Place- ringshorisonten för den strategiska allokeringen är från ett halvt upp till ett par år.

Även fondens enhet för taktisk allokering och kvantitativ analys har möjlighet att inves- tera i alla tillgångsslag. Positionstagningen bygger på spridning av risker på flera paral-

lella investeringssignaler, var och en med en egen strukturerad analysansats. Analysen utgår såväl från makroekonomiska signaler och fundamental värdering som statistisk analys. Placeringshorisonten för den taktiska

allokeringen är upp till tre månader.

Förvaltningen av svenska aktier hanteras av ett team bestående av en huvudansvarig förvaltare samt ett antal branschanalytiker.

Placeringshorisonten är cirka ett år och

��

� ��

��

�� 

��

�� 

���

Organisation (antal tjänster)

Förvaltningsstruktur per 2006-12-31

Internt Externt

Aktivt Aktivt Semiaktivt/Passivt

Strategisk allokering •

Taktisk allokering •

Aktier Sverige •

Aktier Nordamerika stora bolag • •

Aktier Nordamerika småbolag •

Aktier Europa •

Aktier Stillahavsregionen och Japan •

Aktier tillväxtmarknader • •

Räntebärande • •

Valuta •

Alternativa investeringar • •