Regionala stöd

(1)

9 Stödåtgärder

I kapitel 9 redovisas direktstöden till det svenska jordbruket inom ramen för EU:s jordbrukspolitik. Redovisningen omfattar även direktstöden till ren- näringen samt till företag verksamma inom förädling och avsättning av jord- bruksprodukter. En beskrivning av den svenska jordbrukspolitiken under åren närmast före Sveriges inträde i EU lämnas i Jordbruksstatistisk Årsbok 2000.

Utöver direktstöd förekommer exempelvis exportbidrag och stöd till lagring av jordbruksprodukter. Dessa stöd omfattas inte av redovisningen.

EU:s jordbrukspolitik

Det svenska EU-medlemskapet från den 1 januari 1995 innebar att de svenska jordbruks- stöden ersattes av EU:s stödsystem. En beskrivning av huvuddragen i EU:s jordbrukspolitik och de olika stöden görs i det följande.

EU:s gemensamma jordbrukspolitik (Com- mon Agricultural Policy, CAP) innebär att han- deln med jordbruksprodukter är fri inom unio- nen.

Målen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik är att:

– Öka produktiviteten i jordbruket

– Ge jordbrukarna en skälig levnadsstandard – Stabilisera marknaderna

– Trygga livsmedelsförsörjningen

– Ge konsumenterna livsmedel till rimliga pri- ser

För att nå dessa mål används främst olika marknadsregleringar, men i EU:s jordbrukspolitik ingår även struktur- och regionalpolitiska åtgärder. På senare år har EU också fattat beslut om åtgärder för att minska jordbrukets belastning på miljön.

Ministerrådet, där den svenska jordbruks- ministern deltar, fattar beslut om jordbrukspolitiken efter förslag från kommissionen. Kom- missionen verkställer sedan ministerrådets beslut, utfärdar bestämmelser och övervakar

Pris- och marknadsregleringarna finansieras helt av EU:s budget medan strukturstöden, de regionala stöden och miljöstöden medfinansieras av medlemsländerna.

Kommissionen har störst inflytande på de områden där EU i hög grad ansvarar för politi- ken, som t.ex. pris- och marknadsregleringen inom jordbrukspolitiken. För de åtgärder som medfinansieras av de enskilda medlemslän- derna, t.ex. kompensationsbidraget och miljö- programmet, är friheten större att nationellt utforma reglerna. Nationella stöd kan utformas av de enskilda medlemsländerna, men måste då först godkännas av kommissionen.

Jordbrukspolitiken finansieras av tullar, införselavgifter, producentavgifter och bidrag från medlemsstaterna och upptar ungefär hälf- ten av EU:s totala budget.

I tabell 9.1 ges en sammanfattning av utbe- talade direktstöd till jordbruket, dvs. areal- ersättningar, djurbidrag, regionala stöd samt miljöstöd och i tabellerna 9.2–5 mer detalje- rad statistik om dessa stöd. Uppgifterna avser de år för vilka utbetalning skett, oavsett när.

Utöver dessa stöd ges stöd till investeringar och s.k. startstöd. Dessa redovisas i tabell 9.6 och statistiken där avser de år under vilka stöden beviljats för utbetalning under ett antal år framåt i tiden. Stöd till rennäringen redo- visas i en särskild tabell (tabell 9.8).

Många av stöden till det svenska jordbruket är delvis finansierade av Sverige och vissa

(2)

norra Sverige. Mer detaljerad information läm- nas i Jordbruksstatistisk Årsbok 2000.

Arealersättningar

Arealersättning infördes i EU fr.o.m. 1993 för att kompensera jordbrukarna för sänkta produ- centpriser. I Sverige representerar arealer- sättningarna ca hälften av de totalt utbetalade direktstöden. Varje land har en av EU fastställd basareal, vilken är den högsta areal som landet kan få arealersättning för. I Sverige är den 1,737 milj. hektar, varav 130 000 hektar avser gräs- ensilage. Om basarealen överskrids sänks arealersättningen procentuellt för alla jordbrukare som har sökt ersättning. I Sverige utnytt- jades t.o.m. 1999 i genomsnitt 91 % av basarealen. I och med att ersättning för odling av gräs- ensilage infördes år 2000 steg utnyttjande- graden till 100 %.

Arealersättning utgår per hektar och kan sökas av alla jordbrukare som odlar spannmål, oljeväxter, baljväxter, oljelin och gräsensilage.

Ersättningen är förknippad med krav på att ta en del av arealen ur livsmedels- och foder- produktion. Under 2001 var kravet 10 % av den totala areal (ersättningsberättigade grö- dor + uttagen areal) som jordbrukaren sökte arealersättning för. Högst 50 % av den totala arealen får vara uttagen areal. Den uttagna arealen kan antingen trädas eller odlas med indu- stri- eller energigrödor.

Av tabell 9.2 framgår att under 2002 utbeta- lades ca 4 029 miljoner kr i arealersättning till svenska producenter. De största utbetalningarna skedde i Skåne län följt av Västra Göta- lands län.

Anläggningsstöd för energiskog

För uttagen areal som planteras med energiskog lämnas ett stöd som helt finansieras av Sverige. Odling av energiskog berättigar till arealersättning samt ett anläggningsstöd på 5 000 kr/ha år 2002.

Djurbidrag

Inom EU utgår djurbidrag till producenter av nötkött samt får- och lammkött. För att minska

överproduktionen är djurbidragen kvoterade med hjälp av bidragsrätter. Sverige har fått bidragsrätter för 250 000 handjur (nötkreatur), 155 000 am- och dikor samt 180 000 tackor.

Slaktbidrag får beviljas för maximalt drygt 500 000 storboskap och knappt 30 000 kalvar.

För handjur är bidragsrätterna endast förde- lade på nationell nivå. Bidragsrätterna för am- och dikor samt tackor är fördelade på gårds- nivå. Köp och försäljning samt leasing är tillå- ten av bidragsrätter för am- och dikor samt tackor.

För att få fulla djurbidrag krävs en viss foderareal relaterad till djurantalet på gården.

Foderareal är betes- eller åkermark som är till- gänglig för uppfödning av nötkreatur, får eller getter. Kravet på foderareal innebär att en mer extensiv produktion gynnas. För samtliga djurbidrag krävs också att vissa regler om bl.a.

märkning och journalföring skall vara uppfyllda samt att djuret skall ha hållits i producentens besättning under en viss tid.

Generella djurbidrag utbetalade t.o.m. april 2003 redovisas i tabell 9.2. Totalt utbetalades 1 509 milj. kr. De största utbetalningarna skedde i Västra Götalands län följt av Skåne län.

En tredjedel av djurbidragen avsåg det s.k.

handjursbidraget. Detta lämnas för tjurar med en slaktvikt på minst 185 kg och stutar som uppnått en ålder av nio månader (22 månader för två bidrag per djur). Stödbeloppet varie- rade mellan ca 1 350 och 2 700 kr per djur.

Am- och dikobidraget representerade un- gefär en femtedel av de totalt utbetalade djurbidragen under 2002. Det uppgick till ca 1 800 kr per djur. Bidraget kan beviljas för am- och dikor och kvigor som en producent håller i sin besättning under minst 6 månader.

Extensifieringsbidrag utgår som ett extra bidrag till producenter som får am- och dikobidrag eller handjursbidrag. För att erhålla extensifieringsbidrag krävs att djurtätheten är högst 1,4 djurenheter per hektar foderareal.

Extensifieringsbidraget uppgick år 2002 till ca 900 kr per bidrag. Av de totalt utbetalade djurbidragen år 2002 var 20 % extensifieringsbidrag.

(3)

Slaktbidraget var nytt år 2000 och repre- senterade år 2002 28 % av de totalt utbetalade djurbidragen. Det lämnas för storboskap av nötkreatur (tjurar, stutar, kor och kvigor) som vid slakttillfället är åtta månader eller äldre. Det lämnas också för kalvar som vid slakt är äldre än en månad men yngre än sju månader och vars slaktvikt är lägre än 152,5 kg. Slaktbidraget 2002 uppgick till ca 720 kr per storboskap och ca 450 kr per kalv.

Tackbidraget uppgick år 2002 till ca 190 kr per djur, med ett tillägg av ca 60 kr inom stöd- områdena. En ansökan måste innehålla minst 10 bidragsberättigade tackor för att stöd skall utgå. År 2002 representerade det 3 % av de totalt utbetalade djurbidragen.

Regionala stöd

Kompensationsbidrag

EU:s regionalpolitk syftar till social utjämning mellan olika regioner inom gemenskapen. Jord- bruket skall säkras i områden med sämre pro- duktionsförutsättningar så att befolkningen kan bo kvar och landskapet bevaras. Det viktigaste regionalpolitiska bidraget är det s.k. kompensationsbidraget. Detta riktar sig till områ- den som har sämre förutsättningar för livsme- delsproduktion (Less Favoured Areas) än an- dra regioner. I Sverige utgår kompensationsbidrag till stödområdena i norra Sverige, delar av skogs- och mellanbygderna i södra och mellersta Sverige samt vissa områden på Öland och Gotland.

För att få kompensationsbidrag måste jordbrukaren åta sig att bruka minst tre hektar jordbruksmark inom ett stödområde i minst fem år från och med den första stödutbetalningen.

Det krävs också ett visst djurinnehav. Pensio- närer kan inte få kompensationsbidrag.

Kompensationsbidraget lämnas i första hand för vall och betesmark, men i vissa stöd- områden i norra Sverige även för spannmål och potatis. Kompensationsbidraget kan utgå med mellan 250 och 1 750 kr per hektar. Tabell 9.3 visar att Västerbottens län följt av Gävleborgs och Västra Götalands län är de län där mest kompensationsbidrag har utgått. Totalt utbe-

talades 557 milj. kronor i kompensationsbidrag för år 2002 vilket utgjorde 6 % av de totala direktstöden till jordbruket år 2002.

Nationellt stöd till norra Sverige

Avtalet med EU ger Sverige rätt att lämna nationellt stöd till vissa områden i norra Sverige.

Stödet är helt finansierat av svenska staten och syftet är att behålla traditionell jordbruks- produktion som är särskilt lämpad för klimat- förhållandena i norra Sverige. Avsikten är också att stödet skall förbättra strukturen för produktion, omsättning och förädling av jordbruksprodukter och säkerställa att miljön och naturvärdena skyddas och bevaras.

Det nationella stödet tillsammans med kompensationsbidraget och miljöstödet för bevarande av öppet odlingslandskap ersätter det gamla Norrlandsstödet.

Stöd utgår till mjölk-, slaktsvins- och ägg- produktion samt för suggor och getter samt odling av potatis, bär och grönsaker. Det nationella stödet är förknippat med vissa villkor.

Jordbruket skall t.ex. omfatta minst 3 hektar jordbruksmark. Nationellt stöd lämnas inte till jordbrukare som vid ansökningstillfället har statlig ålderspension eller hel förtidspension.

Tabell 9.3 visar att det nationella stödet till norra Sverige under år 2002 uppgick till 284 milj. kr. vilket var 3 % av de totala direktstöden till jordbruket år 2002. Mer än 90 % av stöden lämnades för mjölk. Mest nationellt stöd utgick till Västerbottens län.

Miljöstöd

Miljöstöden syftar till åtgärder för att minska jordbrukets belastning på miljön. Varje land utformar ett program för miljövänliga produk- tionsmetoder inom jordbruket och för bevarande av biologisk mångfald i odlingsland- skapet. Programmet utformas efter det egna landets förhållanden och miljöproblem. För miljöstöd krävs ett femårigt åtagande av brukaren (20 år när det gäller stödet till våtmarker och småvatten).

Det tidigare miljöprogrammet upphörde att gälla den 31 december 1999. Fr.o.m. år 2000 in-

(4)

går miljöstöden i miljö- och landsbygdsprogrammet som gäller för perioden 2000–2006.

Flertalet nya miljöstöd kan sökas fr.o.m. 2001.

Endast miljöstöd för ekologisk produktion och miljöstöd för bevarande av värdefulla kultur- miljöer i renskötselområdet gick att söka redan år 2000.

I det följande beskrivs de stöd som utbetalades för år 2002 och som ingår i det nya miljö- och landsbygdsprogrammet. För information om stöd som ingår i det tidigare programmet, och som redovisas i tabell 9.5a, hänvisas till Jordbruksstatistisk Årsbok 2001, eller till Jordbruksverket, www.sjv.se.

Tabell 9.5 visar utbetalade medel till miljö- stöd. Totalt utbetalades det år 2002 2 434 milj.

kr i miljöstöd. Mest stöd utgick till Västra Göta- lands län följt av Skåne län, vilka står för 15 % respektive 11 % av de utbetalade miljöstöden.

I tabell 9.4 visas storleken av de arealer för vilka miljöstöd sökts för år 2002.

Betesmarker och slåtterängar

Syftet med miljöstöd för betesmarker och slåtterängar är att bevara och förstärka hävd- gynnande natur- och kulturmiljövärden.

Ersättning lämnas för skötsel av betesmarker, slåtterängar, fäbodbete, skogsbete och alvarbete på Öland och Gotland. Grundersätt- ningen ligger på 1 000 kr/ha, därutöver kan en tilläggsersättning på 1 400 kr/ha lämnas för särskiljd skötsel av betesmarker och slåtter- ängar med höga natur- och kulturhistoriska värden. Kompletterande åtgärder såsom löv- täkt, lieslåtter och efterbete ger också ytterligare ersättning. Ett jordbruksskifte ska vara minst 0,10 ha för att berättiga till ersättning.

Natur- och kulturmiljöer

Ersättning lämnas för skötsel av åkermarkens värdefulla lämningar och miljöer (landskapselement) som vittnar om den äldre mark- användningen. Ersättning utgår för skötsel av vissa landskapselement belägna på eller i an- slutning till åkermark. Exempel på sådana landskapselement är renar mellan åkerskiften, stenmurar, trädrader, stentippar, källor och

åkerholmar. Ersättningsbeloppet ges per landskapselement och skiljer sig åt mellan elemen- ten. För att ersättning skall utgå krävs att det sammanlagda ersättningsbeloppet för värde- fulla landskapselement på åtagandeenheten uppgår till minst 3 000 kr. Landskapselementen ska till väsentlig del ha tillkommit före den stor- skaliga mekaniseringen av jordbruket, dvs. före 1940.

Kulturmiljöer i renskötselområdet

Syftet med stödet är att tydliggöra och bevara spåren av samisk tradition, arbete och liv. Er- sättning ges för skötsel av renvallar och ren- hägn som är förknippade med äldre rensköt- sel.

Utrotningshotade husdjursraser

Syftet med detta stöd är att öka antalet vuxna, renrasiga djur av svenska utrotningshotade husdjursraser så att rasernas fortlevnad och den biologiska mångfalden säkras. Ersättning lämnas för att hålla djur av utrotninghotade raser som t.ex. fjällko, gutefår, lantrasget o linderödssvin. Den årliga ersättningsnivån ligger på 1 000 kr per djurenhet för nötkreatur, får och getter och 1 500 kr per djurenhet för linder- ödssvin.

Öppet och varierat odlingslandskap

Syftet med detta stöd är att bevara odlings- landskapet och förhindra omfattande nedlägg- ning av jordbruksmark. Därigenom bevaras en biologisk mångfald och värdefulla kultur- miljöer. Ersättning lämnas för skötsel av slåt- tervall och betesvall på åkermark. Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 ha för att berättiga till ersättning och odlingen ska omfatta minst 0,10 ha under varje år under åtagandeperioden.

Ersättningsbeloppet skiljer sig åt mellan stöd- områdena, men ligger mellan 400–2 050 kr/ha.

Ekologiska produktionsformer

Syftet med stöd till ekologiska produktionsformer är att öka omfattningen av den ekologiska odlingen och djurhållningen. Ersättning lämnas till jordbrukare med ekologisk odling

(5)

med eller utan ekologisk djurhållning. Den år- liga ersättningen varierar beroende på grödslag men ligger mellan 500–7 500 kr /ha. Ersättning för ekologisk djurhållning lämnas i form av en extra ersättning för ekologisk odlad slåttervall, betesvall och grönfodergrödor. Ersättningen baseras på antalet mjölkkor, am- och dikor, ung- nöt, tackor, getter (hondjur) och suggor som finns inom företaget. 1,00 djurenhet kvalifice- rar för ersättning för 1,00 ha. Djurantalet får variera genom åren under åtagandeperioden men måste omfatta minst ett djur under hela åtagandeperioden. Antal djur som motsvarar en djurenhet varierar mellan 1,00 för mjölkkor, am- och dikor till 6,67 för tackor och getter (hondjur). Ersättningen per djurenhet är 1 700 kr/

ha.

Minskat kväveläckage

Ersättning lämnas för insatser med syfte att minska kväveutlakningen under vinterhalv- året. Ersättning kan lämnas för två åtgärder, dels för sådd av fånggröda, dels för vårbear- betning, dvs. att ingen jordbearbetning sker efter skörden på hösten. Syftet är att minska den kvävebelastning i havet som orsakas av mänsklig verksamhet. Åtgärden riktas till om- råden i södra Sverige där kväveutlakningen är hög. Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 ha för att berättiga till ersättning. Den årliga ersättningsnivån ligger för fånggröda på 900 kr/ha och för vårbearbetning på 400 kr/ha.

Våtmarker och småvatten

Från och med 2001 finns två stöd för våtmarker och småvatten. Dels ett projektstöd för anlägg- ning av våtmarker och småvatten och dels ett stöd för skötsel av dem. Syftet med projekt- stödet är att våtmarker och småvatten anläggs för att minska kväveläckaget från jordbruket samt för att gynna den biologiska mångfalden inom jordbruket. Syftet med stödet för skötsel av våtmarker och småvatten är att stimulera en ökning av arealen våtmarker och småvatten på jordbruksmark. Syftet är också att våtmarkerna och småvattnen sköts så att deras värden för miljön består eller ökar.

Stödnivån för anläggning av våtmarker och småvatten kan högst vara 90 % av stödbe- rättigande kostnader och ersättning kan läm- nas med högst 200 000 kr/ha i Blekinge, Skåne och Halland och med högst 100 000 kr/ha i övriga län. Den årliga ersättningsnivån för sköt- sel av våtmarker och småvatten ligger på 3 000 kr/ha. Dessutom kan ytterligare ersättning på 800 kr/ha utgå för slåtter och bete. Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 ha för att berättiga till ersättning.

Bruna bönor på Öland

Ersättning lämnas till jordbrukare med traditionell odling av lokala sorter av bruna bönor på Öland. Syftet med detta stöd är att främja en odlingsmetod som bidrar till att minska riskerna med bekämpningsmedels- och växtnärings- utlakning till Östersjön. Dessutom bevaras odlingen av lokala sorter av bruna bönor. Od- lingen är en viktig del av öns kulturarv. Ersätt- ningen lämnas enbart på Öland och ett jordbruksskifte måste vara på minst 0,10 ha för att vara berättigad till ersättning. Den årliga ersätt- ningsnivån ligger på 2 700 kr/ha.

Sockerbetor på Gotland

Ersättning lämnas till jordbrukare på Gotland med miljövänlig odling av sockerbetor. Syftet är att minska riskerna med bekämpningsmedels- och växtnäringsutlakning till Östersjön. Ersätt- ning lämnas endast på Gotland. Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 ha för att berättiga till ersättning. Den årliga ersättningsnivån ligger på 1 350 kr/ha.

Skyddszoner

Syftet med stödet för skyddszoner är att minska erosionen av växtnäringsämnen från åkermark till vatten. Skyddszoner gynnar också växt- och djurlivet. Ersättning lämnas för anläggning av zoner besådda med vall utmed vattendrag.

Skyddszonen skall vara minst 6 meter bred och ersättning lämnas för högst 20 meters bredd.

Dessutom måste skifteslängden mot vatten- området vara minst 20 meter och den sammanlagda arealen av alla skyddszonsskiften minst

(6)

0,10 ha för att berättiga till ersättning. Den år- liga ersättningsnivån är 3 000 kr/ha.

Strukturstöd

De statliga insatserna för jordbrukets rationa- lisering samordnas av Jordbruksverket och administreras av länsstyrelserna.

De viktigaste rationaliseringsinsatserna består av startstöd till yngre jordbrukare samt investeringsstöd. Det senare infördes 1997.

Även trädgårds- och renskötselföretagare kan få dessa stöd. Tidigare kunde även lånega- ranti (statlig borgen för banklån) utgå vid eta- blering på och effektivisering av företag. Lå- negaranti kan numera endast beviljas för träd- gårdsföretag. Till så kallad yttre rationalise- ring (fastighetsombildning) utgår dessutom ett totalt bidrag med 5 milj. kr per år som i huvudsak går till Dalarnas län. I rationaliseringssyfte kan länsstyrelserna köpa fastigheter och sälja till jordbrukare som är i behov av tillskotts- mark för att förbättra strukturen. Genom änd- ringar i jordförvärvslagen 1991 har rationali- seringsmomentet tonats ner och andelen till- ståndspliktiga förvärv har minskat kraftigt i hela landet.

Till strukturstöden kan även räknas de stöd som fr.o.m. 1995 lämnas till företag med verksamhet inom förädling och avsättning av jordbruksprodukter.

Fr.o.m. år 2000 kan också utgå s.k. projekt- stöd för att främja utvecklingen av landsbyg- den. Det finansieras både av EU-medel och nationella medel. Någon statistik över dessa stöd har ännu inte sammanställts.

Investeringsstöd (tabell 9.6)

Investeringsstödet utgår i form av bidrag som varierar geografiskt. I södra och mellersta Sverige ingår stödet i Sveriges program för landsbygdsutveckling år 2000–2006. Syftet är att stimulera investeringar som gynnar miljön, djurmiljön, arbetsmiljön och livsmedelshygie- nen samt konkurrensförmågan och sysselsätt- ningen vid lantbruksföretagen. Stödet lämnas för fasta investeringar med högst 480 000 kr per företag och fyraårsperiod. Av stödet beta-

las 25 % av EU och 75 % av Svenska staten.

I norra Sverige ingår investeringsstödet i strukturfondsprogrammen för mål 1¹ och beta- las till 75 % av EU. Syftet med stödet är i huvudsak samma som i södra Sverige. Stödet varierar mellan högst 800 000 och 1 200 000 kr per företag och fyraårsperiod. Det högre be- loppet kan utgå till företag i kustområdena i Gävleborgs och Västernorrlands län.

EU-regler begränsar i vissa fall möjlighe- terna att lämna stöd till utökning av animalie- produktion, särskilt svinproduktion.

Totalt beviljades 1 000 investeringsstöd till ett sammanlagt belopp av 212 milj. kr för år 2002. En stor del av stöden avsåg nya lösdrifts- ladugårdar för mjölkkor.

Startstöd (tabell 9.6)

Startstöd kan lämnas till yngre företagare med jordbruks-, trädgårds- eller renskötselföretag.

Reglerna för stöd, som är lika i hela landet, ändrades den 1 januari 2000 varvid bl.a. ålders- gränsen höjdes från 35 till 40 år. Stödet lämnas med en startpremie om högst 100 000 kr plus en räntesubvention om högst 100 000 kr efter två år. Stödet ingår i samma program som investeringsstödet (se ovan) och finansieras på samma sätt av EU respektive Sverige. Bi- drag kan beviljas vid förstagångsetablering om sökanden är under 40 år och har teoretisk och praktisk jordbruksutbildning. Företaget skall ge brukaren tillfredsställande sysselsättning och försörjning.

Under år 2002 beviljades 285 startpremier till ett sammanlagt belopp av 27 milj. kr.

Mjölkproduktion är den dominerande drifts- inriktningen och förekommer vid knappt hälf- ten av företagen. Det är viktigt att påpeka att de stöd som redovisas i tabellen enbart avser de startpremier som beviljats det första året.

Formellt beslut om utbetalning av räntesubven- tionen fattas efter ca två år.

Stöd till investeringar som avser förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruks- produkter (tabell 9.7a och tabell 9.7b) Syftet med stödet är att främja varaktigt nya avsättningsmöjligheter för jordbruksproduk-

(7)

ter genom att stödja den svenska livsmedels- produktionen. Stödet riktar sig till de som be- driver småskalig livsmedelsförädling och till de som producerar högförädlade livsmedel av innovativ karaktär.

Stödet handläggs dels av jordbruksverket och dels av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen handlägger stöd i områden som omfattas av mål 1¹ i Sverige.

I tabell 9.7a redovisas beviljade stöd inom det gamla stödprogrammet. I tabell 9.7b visas de beviljade stöd som ingår i det nya miljö- och landsbygdsprogrammet, dvs. inklusive mål 1-området. Totalt beviljades 80 milj. kr till investeringar för förädling och saluföring av jordbruksprodukter år 2002. Frukt, bär och grönsa- ker stod för den största delen av dessa stöd, nämligen 25 %, dvs. 20 milj. kr.

__________________________

1) Mål 1 i Sverige omfattar följande områden:

Norrbottens och Västerbottens län, Jämtlands och Västernorrlands län, kommunen Torsby i Värmlands län, kommunen Ljusdal i Gävle- borgs län, kommunerna Malung, Orsa, Vans- bro och Älvdalen och samhällena Venjan och Våmhus i Dalarnas län.

Prisstöd m.m. till ren- näringen

Utöver de stöd till rennäringen i form av inves- terings- och startstöd samt kulturmiljöstöd som redovisats ovan utgår ett särskilt prisstöd för kontrollslaktade renar, vilka godkänns som livsmedel.

Efter Tjernobylolyckan betalades ersättning till rennäringen för att täcka merkostnader och inkomstförluster till följd av det radioaktiva nedfallet. I siffran ingår också kostnader för t.ex. försöksverksamhet, slakt av renar med för hög cesiumhalt samt utfordring av cesiumrenar och analyser.

Staten ersatte fram till 1994/95 renägarna för upphittade rovdjursrivna renar. Från och med 1996 ändrades ersättningssystemet till att i huvudsak baseras på rovdjursförekomst.

I tabell 9.8 redovisas även ersättningar från Banverket för tågdödade och från trafik- försäkringen för vägtrafikdödade renar.

Annan publicering

Uppgifterna i detta kapitel om utbetalda stöd grundas på underlag från Jordbruksverket. Sta- tistiken hänför sig till de år för vilka stöd ut- gått. Jordbruksverket publicerar detaljerad statistik över stöd som utbetalats eller beviljats under olika kalenderår i sin verksamhetsstatistik, senast i Verksamhetsstatistik för pe- rioden 2002-01-01–2002-12-31, April 2003.

(8)

Tabell 9.1

Direktstöd till jordbruket utbetalade för 1998–2002¹, milj. kr Disbursed direct support to the agricultural holdings

1998 1999 2000 2001 2002

Arealersättning 3 651 3 368 3 480 4 085 4 029

Djurbidrag, generella 677 662 940 1 157 1 509

Handjursbidrag 379 386 331 381 471

Am- och dikobidrag 244 241 198 228 271

Tackbidrag 38 36 31 20 41

BSE – – – – –

Kalvslaktbidrag 15 – – – –

Slaktbidrag – – 130 260 429

Extensifieringsbidrag² – – 250 267 297

Regionala stöd 888 875 864 858 840

Kompensationsbidrag 595 586 574 570 557

Nationellt stöd norra Sverige 293 289 289 287 284

Miljöstöd, gamla 1 936 2 053 1 929 671 598

Öppet odlingslandskap 607 613 582 14 6

Ekologisk odling 290 352 268 105 60

Flerårig vallodling 423 439 433 426 422

Biologisk mångfald o. kulturmiljövärden 510 522 520 17 8

Betesmarker 319 332 333 16 8

Slåtterängar 14 14 14 1 0

Kulturmiljö 177 176 173 0 0

Miljökänsliga områden 18 23 24 12 8

Våtmarker och småvatten 6 7 9 8 5

Extensiv vall, skyddszoner 6 6 6 3 1

Fånggrödor 7 9 9 1 1

Resurshållande konventionellt

jordbruk 80 94 94 93 92

Återskapande av slåtterängar 2 3 3 3 2

Odling av bruna bönor på Öland 3 2 2 0 0

Utrotningshotade djurraser 3 3 3 1 0

Kulturmiljöstöd för renskötselområdet – 1 0 0 0

NOLA, landskapsvård – – – – –

Miljöstöd, nya – – 128 1 725 1 835

Betesmarker och slåtterängar – – – 585 601

Natur- och kulturmiljöer – – – 148 153

Kulturmiljöer i renskötselområdet – – 1 2 0

Utrotningshotade husdjursraser – – – 3 0

Öppet och varierat odlingslandskap – – – 479 494

Ekologisk produktion – – 126 347 401

Minskat kväveläckage – – – 151 175

Våtmarker och småvatten – – – 0 2

Bruna bönor på Öland – – – 2 2

Sockerbetor på Gotland – – – 2 2

Skyddszoner – – – 5 7

Stöd för växtodlingsplaner – – – – 191

Summa utbetalade direktstöd 7 152 6 957 7 340 8 495 9 003

1) För perioden 1998–2001 ingår i tabellen samtliga medel som avser respektive år oavsett när de utbetalats. För år 2002 avser beloppen de medel som utbetalats t.o.m. april år 2003.

2) Åren 1998–1999 ingår extensifieringsbidraget i am- och dikobidraget samt handjursbidraget.

Källa: Jordbruksverket.

(9)

Tabell 9.2

Arealersättningar samt generella djurbidrag för stödåret 2002 utbetalade t.o.m. april 2003, 1 000-tals kr

Disbursed area support and premiums for suckler cows, ewes and male bovines

Areal- Djurbidrag

ersätt- Am- o. Tack- Han- Slakt- Extensi- Summa ningar dikobidrag djurs- bidrag fierings- djur-

bidrag bidrag bidrag¹ bidrag

Län

Stockholms 144 398 5 754 1 205 6 444 6 230 5 353 24 985

Uppsala 286 122 8 001 1 163 14 237 14 133 9 068 46 602

Södermanlands 236 263 9 335 1 519 16 130 13 303 11 315 51 603 Östergötlands 441 659 20 105 3 019 37 120 29 955 24 822 115 021

Jönköpings 71 603 19 638 1 986 45 923 38 637 28 143 134 328

Kronobergs 39 992 13 963 1 628 22 969 18 883 16 450 73 893

Kalmar 149 836 18 810 3 297 41 784 36 203 27 379 127 472

Gotlands 110 077 8 938 6 199 19 373 16 485 10 325 61 320

Blekinge 37 020 9 302 1 211 9 780 8 827 7 877 36 997

Skåne 803 439 59 012 3 627 65 026 65 844 41 683 235 193

Hallands 169 942 13 096 1 410 24 746 24 670 11 530 75 452

Västra Götalands 743 867 41 536 5 574 77 083 72 606 46 546 243 346

Värmlands 113 196 10 220 1 752 14 978 12 970 11 094 51 014

Örebro 183 128 5 947 951 13 084 11 061 6 696 37 740

Västmanlands 238 741 4 410 722 7 067 7 564 4 349 24 111

Dalarnas 64 082 5 973 1 216 10 332 9 710 6 701 33 932

Gävleborgs 63 013 5 743 1 083 12 736 10 487 8 278 38 328

Västernorrlands 30 877 3 917 928 7 799 7 229 5 231 25 104

Jämtlands 21 141 4 399 831 7 658 7 770 5 814 26 472

Västerbottens 56 030 1 995 842 12 235 10 904 6 256 32 232

Norrbottens 24 363 819 777 4 824 5 220 2 128 13 768

Hela riket

2002 4 028 788 270 913 40 939 471 328 428 691 297 041 1 508 912 2001 4 085 008 228 308 20 082 381 397 260 262 266 807 1 156 856 2000 3 480 024 198 114 30 630 330 836 129 710 250 382 939 672

1999 3 368 140 240 718 35 535 385 627 – – 661 880

1998 3 651 472 244 248 38 378 379 169 – – 677 095²

1997 3 653 165 246 255 26 829 378 344 – – 752 786³

1) Under åren 1997–1999 ingår extensifieringsbidraget i am- och dikobidraget samt handjursbidraget.

2) Inkl. kalvslaktbidrag på 15 300 tkr.

3) Inkl. BSE-bidrag på 85 158 tkr och kalvslaktbidrag på 16 200 tkr.

(10)

Tabell 9.3

Kompensationsbidrag (utbetalt t.o.m. april 2003) samt nationellt stöd till norra Sverige för stödåret 2002, 1 000-tals kr

Disbursed support for less favoured areas and national support to the north of Sweden

Kompen- Nationellt stöd

sations- Suggor, getter Mjölk Slaktsvin Summa

bidrag potatis, ägg nationellt

bär o. grön- stöd

saker

Län

Stockholms 1 062 0 0 0 0

Uppsala 5 333 0 0 0 0

Södermanlands 87 0 0 0 0

Östergötlands 7 051 0 313 0 313

Jönköpings 47 351 0 63 0 63

Kronobergs 21 832 0 0 0 0

Kalmar 35 025 0 0 0 0

Gotlands 8 663 0 0 0 0

Blekinge 5 048 0 0 0 0

Skåne 16 111 0 0 0 0

Hallands 10 288 0 181 0 181

Västra Götalands 53 721 0 0 0 0

Värmlands 45 831 7 3 339 182 3 527

Örebro 9 702 0 261 0 261

Västmanlands 1 958 1 338 0 339

Dalarnas 37 859 499 3 867 85 4 452

Gävleborgs 59 546 687 20 673 1 341 22 701

Västernorrlands 45 143 541 36 498 2 391 39 430

Jämtlands 44 897 1 133 61 427 798 63 357

Västerbottens 67 403 2 806 87 540 4 731 95 077

Norrbottens 32 644 2 118 50 774 1 246 54 138

Hela riket

2002 556 557 7 793 265 273 10 774 283 840

2001 570 367 9 588 265 321 12 407 287 316

2000 574 125 9 450 266 751 13 269 289 469

1999 585 645 10 171 266 345 12 542 289 058

1998 595 021 11 225 268 330 13 174 292 729

1997 593 930 12 766 267 742 12 610 293 118

(11)

Tabell 9.4a

Registrerade arealer för vissa miljöstöd (tidigare stöd) avseende år 2002, hektar Areas for environmental support

Öppet odlingslandskap Ekolo- Biologisk mångfald Fler- Vall på Betes- Sum- gisk Betes- Slåtter- årig

åker mark ma odling marker ängar vallodling

Län

Stockholms 1 005 201 1 206 4 247 784 16 23 227

Uppsala 591 52 644 2 043 46 1 39 322

Södermanlands 240 62 302 3 757 102 49 20 656

Östergötlands 475 84 560 5 220 700 4 28 446

Jönköpings 390 31 421 1 877 430 8 28 178

Kronobergs 1 218 234 1 452 1 162 645 3 46 433

Kalmar 533 337 870 3 044 76 1 56 345

Gotlands 436 211 647 1 562 36 1 30 847

Blekinge 437 172 608 370 147 59 011

Skåne 346 62 408 3 184 164 5 31 457

Hallands 133 55 188 1 725 151 3 11 443

Västra Götalands 1 005 239 1 245 7 665 2 082 78 72 481

Värmlands 310 119 429 2 126 292 0 35 630

Örebro 2 141 415 2 556 1 607 658 25 133 137

Västmanlands 406 73 479 2 231 36 5 44 190

Dalarnas 242 31 273 1 138 192 4 23 016

Gävleborgs 1 537 278 1 815 1 809 167 17 15 849

Jämtlands 377 64 441 1 510 114 3 32 918

Västerbottens 577 74 651 1 865 61 4 30 110

Norrbottens 208 68 276 1 471 226 6 29 428

Hela riket

2002 12 914 2 945 15 859 51 892 7 389 245 817 035

2001 23 472 5 703 29 175 88 151 11 850 387 812 233

2000 595 417 170 584 766 001 342 946 202 855 4 576 811 886

1999 614 697 180 422 755 119 306 743 206 477 4 775 808 753

1998 590 330 183 159 787 089 250 250 196 799 4 692 773 684

1997 563 396 188 113 751 509 196 258 175 805 4 382 723 308

(12)

Tabell 9.4b

Registrerade arealer för vissa miljöstöd (nya stöd) avseende år 2002, hektar Areas for environmental support

Betesmarker Öppet och Ekologisk Minskat och slåtter- varierat produktion kväve-

ängar odlingslandskap läckage

Län

Stockholms 8 915 10 985 10 288 13

Uppsala 15 109 14 694 16 563 –

Södermanlands 15 054 10 068 18 028 –

Östergötlands 41 324 31 709 21 190 12

Jönköpings 36 097 59 353 18 558 79

Kronobergs 20 148 32 920 9 362 42

Kalmar 74 332 54 973 11 768 11 352

Gotlands 21 864 33 303 10 821 8 057

Blekinge 9 748 6 462 2 577 3 129

Skåne 46 036 30 750 20 393 57 170

Hallands 13 014 16 139 10 631 21 132

Västra Götalands 50 376 99 456 71 098 76 116

Värmlands 5 310 47 102 24 058 79

Örebro 7 829 15 064 11 191 –

Västmanlands 6 870 7 492 13 173 392

Dalarnas 10 760 27 692 12 136 –

Gävleborgs 4 597 32 224 18 108 5

Västernorrlands 2 217 29 118 20 032 –

Jämtlands 8 766 28 634 20 346 –

Västerbottens 1 296 36 245 12 290 –

Norrbottens 1 574 19 586 9 684 –

Hela riket

2002 401 236 643 967 362 296 177 578

2001 389 866 605 144 294 298 153 722

(13)

Tabell 9.5a

Miljöstöd (tidigare stöd) för stödåret 2002 utbetalade t.o.m. april 2003, 1 000-tals kr

Environmental support

Öppet Ekolo- Bevarande Biologisk mångfald, odlings- gisk av utrot- värdefulla kulturmiljöer

landskap odling ningshotade Slåtter- Betes- Värdefulla husdjurs- ängar marker natur- och

raser kultur-

miljöer

Län

Stockholms 437 6 110 0 53 900 0

Uppsala 176 2 580 0 5 780 0

Södermanlands 169 5 626 0 24 571 0

Östergötlands 466 7 238 0 2 734 0

Jönköpings 376 1 623 0 2 113 0

Kronobergs 324 1 032 0 0 44 0

Kalmar 289 3 415 0 0 209 0

Gotlands 94 2 045 0 0 245 0

Blekinge 56 468 0 9 181 0

Skåne 325 4 192 0 165 2 073 0

Hallands 180 2 183 0 2 285 0

Västra Götalands 848 8 493 0 10 522 0

Värmlands 334 1 734 0 0 44 0

Örebro 141 1 976 0 10 213 0

Västmanlands 699 3 007 0 5 208 0

Dalarnas 219 998 0 30 325 0

Gävleborgs 132 1 563 0 4 132 0

Västernorrlands 160 1 977 0 0 11 0

Jämtlands 274 1 283 0 7 286 0

Västerbottens 147 1 477 0 0 15 0

Norrbottens 48 1 289 0 100 114 0

Hela riket

2002 5 894 60 310 0 431 8 004 0

2001 13 967 105 116 506 1 016 15 632 0

2000 581 876 268 256 3 091 14 158 332 729 172 751

1999 612 818 352 016 3 461 14 366 331 705 175 509

1998 607 001 289 511 3 081 14 437 318 827 176 830

1997 568 308 235 970 2 805 11 216 205 130 182 449

(14)

Tabell 9.5a (forts.)

Miljökänsliga områden Flerårig Bruna Resurs- Återska- Kultur- Summa Våt- Extensiv Fång- vall- bönor hållande pande miljöstöd miljöstöd marker, vall och grödor odling konven- av för ren-

små- skydds- tionellt slåtter- skötsel-

vatten zoner jordbruk ängar området

Län

Stockholms 185 28 0 11 019 0 1 570 0 0 20 304

Uppsala 204 73 0 13 907 0 4 130 220 0 22 075

Södermanlands 0 96 0 13 957 0 2 067 0 0 22 510

Östergötlands 521 106 442 22 756 0 8 580 199 0 41 045

Jönköpings 0 3 191 28 519 0 2 190 0 0 33 017

Kronobergs 155 0 309 15 470 0 434 96 0 17 863

Kalmar 596 17 0 29 277 63 4 859 221 0 38 945

Gotlands 458 0 9 15 172 0 5 108 53 0 23 185

Blekinge 32 23 3 5 499 0 577 17 0 6 864

Skåne 617 706 41 36 199 0 31 372 1 0 75 691

Hallands 349 99 31 17 925 0 5 573 146 0 26 773

Västra Götalands 1 885 82 34 68 041 0 10 767 33 0 90 716

Värmlands 139 14 0 29 313 0 2 999 6 0 34 581

Örebro 48 66 0 13 820 0 2 544 5 0 18 824

Västmanlands 258 146 0 8 229 0 3 318 336 0 16 206

Dalarnas 5 0 0 16 814 0 943 196 0 19 530

Gävleborgs 0 0 0 17 220 0 449 216 0 19 715

Västernorrlands 0 0 0 14 428 0 322 16 0 16 913

Jämtlands 0 0 0 14 572 0 1 218 30 0 17 670

Västerbottens 0 0 0 19 825 0 2 104 0 0 23 568

Norrbottens 0 0 0 10 349 0 519 0 0 12 419

Hela riket

2002 5 454 1 458 1 059 422 309 63 91 641 1 791 0 598 414

2001 7 894 3 432 1 152 426 266 169 92 682 3 053 0 670 885

2000 8 590 6 295 9 147 432 646 2 217 94 172 3 109 0 1 929 037 1999 7 189 6 345 9 404 439 450 2 419 94 079 2 733 1 055 2 052 549 1998 5 830 5 743 6 734 423 128 2 626 80 257 1 512 – 1 935 517

1997 4 247 4 621 1 915 411 845 2 447 – – – 1 630 953

(15)

Tabell 9.5b

Miljöstöd (nya stöd) för stödåret 2002 utbetalade t.o.m. april 2003, 1 000-tals kr Environmental support

Betes- Natur- och Kulturmiljöer Utrotnings- Öppet och Ekologisk marker och kulturmiljöer i renskötsel- hotade hus- varierat produktion slåtterängar området djursraser odlings-

landskap

Län

Stockholms 14 061 3 023 0 0 4 259 11 195

Uppsala 24 274 5 563 0 0 5 742 18 599

Södermanlands 26 876 3 969 0 0 3 967 20 559

Östergötlands 71 483 13 916 0 0 12 031 23 554

Jönköpings 45 430 9 007 0 0 23 287 23 591

Kronobergs 26 301 6 845 0 0 12 917 13 489

Kalmar 110 226 19 668 0 0 21 760 14 626

Gotlands 37 633 1 302 0 0 13 131 12 786

Blekinge 19 843 4 106 0 0 2 449 3 618

Skåne 74 298 32 980 0 0 11 626 24 787

Hallands 17 408 11 931 0 0 6 154 13 173

Västra Götalands 63 662 21 464 0 0 40 635 80 942

Värmlands 6 902 1 706 0 0 49 274 26 289

Örebro 13 702 5 154 0 0 10 057 11 157

Västmanlands 12 313 3 126 0 0 3 031 13 279

Dalarnas 13 094 1 946 0 0 31 315 13 771

Gävleborgs 6 792 864 0 0 49 176 19 042

Jämtlands 9 553 1 761 0 0 49 783 19 421

Västerbottens 2 418 2 313 0 0 63 966 10 154

Norrbottens 2 230 1 542 0 0 33 587 8 090

Hela riket

2002 601 150 152 782 0 0 493 972 400 528

2001 585 086 148 273 1 648 3 184 479 097 346 771

2000 – – 1 461 – – 126 484

(16)

Tabell 9.5b (forts.)

Minskat Våtmarker Bruna Sockerbetor Skyddszoner Summa

kväve- och bönor på Gotland miljöstöd

läckage småvatten på Öland

Län

Stockholms 0 103 0 0 283 32 924

Uppsala 0 31 0 0 517 54 727

Södermanlands 0 0 0 0 603 55 974

Östergötlands 11 158 0 0 343 121 495

Jönköpings 0 0 0 0 106 101 421

Kronobergs 52 17 0 0 50 59 672

Kalmar 10 593 144 1 685 0 159 178 861

Gotlands 7 372 0 0 2 451 158 74 833

Blekinge 2 821 60 0 0 63 32 960

Skåne 55 264 461 0 0 695 200 111

Hallands 22 018 77 0 0 278 71 040

Västra Götalands 75 897 279 0 0 1 493 284 373

Värmlands 103 0 0 0 126 84 400

Örebro 0 246 0 0 706 41 022

Västmanlands 498 1 0 0 1 047 33 296

Dalarnas 0 0 0 0 49 60 175

Gävleborgs 0 0 0 0 0 75 874

Västernorrlands 0 0 0 0 0 67 478

Jämtlands 0 0 0 0 0 80 517

Västerbottens 0 0 0 0 0 78 850

Norrbottens 0 0 0 0 0 45 448

Hela riket

2002 174 628 1 577 1 685 2 451 6 678 1 835 452

2001 151 340 373 1 824 2 167 5 181 1 716 393

2000 – – – – – 127 945